Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 8 April 2014, kl 14:00-17:00 Plats: Bokö, barn- och ungdomskontoret Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp Övrigt Ev. ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista 1. Budgetuppföljningar 2014 Personalföreträdare har närvarorätt vid nämndsammanträdet 2. Remiss från skolinspektionen angående ansökan om godkännande för fristående grundsärskola i Alingsås kommun, Alingsås Waldorfskoleförening fr.o.m. läsåret 2015/16 Personalföreträdare har närvarorätt vid nämndsammanträdet 3. Statsbidrag för utökad elevhälsa 2014 Skolverket Personalföreträdare har närvarorätt vid nämndsammanträdet 4. Kunskapsuppföljning Personalföreträdare har närvarorätt vid nämndsammanträdet 5. Utredning: Studie- och yrkesvägledning Personalföreträdare har närvarorätt vid nämndsammanträdet 6. Ärende angående personaltäthet och barngruppernas storlek, till Barn- och ungdomsnämnden i Alingsås 7. Hyreskontrakt 2014 barn- och ungdomsförvaltningen 8. Förslag om gemensam antagningskö för förskolor och skolor 9. Barn- och ungdomsnämndens miljöbidrag för natur och miljö Barn- och ungdomsnämndens miljöfond 11. Systematiskt kvalitetsarbete - kost Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

2 Kallelse/Underrättelse Lina Svensson (M) Ordförande Britta Ryding Sekreterare Tel: E-post: Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: Webbplats:

3 Ärende 1 Budgetuppföljningar 2014

4 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Henrik Norén Direktnr: Beteckning: BUN Budgetuppföljningar 2014 Ärendebeskrivning I enlighet med kommunens styrmodell skall nämnderna följa upp sin budget och göra en årsprognos för verksamheten per månad. Prognosen skall vid stora avvikelser översändas till kommunstyrelsen. Förvaltningens yttrande Årsprognosen för det ekonomiska resultatet år 2014 per mars månad är minus 0,9 mnkr, vilket motsvarar budgeterat resultat. Det budgeterade resultatet är minus 0,9 mnkr p.g.a. att barn- och ungdomsnämnden har planerat att använda eget kapital för projektet ett-till-ett, d v s en satsning på lärverktyg i skolåren 7-9. Prognosen ser något bättre ut, jämför med föregående prognos, beroende på det tilläggsanslag som barn- och ungdomsnämnden tilldelats, för att säkra grundbemanning i kommunens landsbygdsskolor. P.g.a. detta tilläggsanslag bedöms skolenheterna generera ett nollresultat. Notera att skolenheternas förvärvade underskott har skrivits av, varför de fristående skolenheterna kommer att kompenseras per barn/elev. Denna kompensation förväntas kosta 2,5 mnkr. För att finansiera detta har barn- och ungdomsnämnden erhållit 2,5 mnkr i tilläggsanslag. Vidare bedömer förvaltningen att det finns arbete kvar att anpassa organisationen utefter ekonomiska förutsättningar, inte minst beträffande de skolenheter som upplever svårigheter med sådan anpassning. Migreringen till Windows 7 förväntas medföra stora betungande effekter i verksamheten. Antalet datorer i verksamheten kommer att minska märkbart. Samtidigt finns det inte investeringsmedel för att köpa in motsvarande antal datorer. Dvs att re-investering inte kan genomföras, vilket får stora konsekvenser för verksamheten som får ett väsentligt antal mindre datorer. Det finns flera orsaker till den uppnådda situationen. Kostnaderna och omfattningen av migreringens effekter var inte kända i verksamheten vid och inför arbetet med flerårsstragegin. Därtill har barn- och ungdomsnämndens investeringsram blivit sänkt. Om det finns utrymme att omfördela investeringsram mellan nämnderna, är barn- och ungdomsnämnden angelägen om att få ytterligare investeringsram.

5 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner prognosen per februari år 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Henrik Norén Controller Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

6 Barn- och ungdomsnämnden Resultaträkning Belopp i mkr Budget 2014 Prognos mars 2014 Avvikelse prognos/budget 2014 Verksamhetens intäkter 63,7 64,6 0,9 Personalkostnader -418,0-418,9-0,9 Lokalhyror -105,9-105,6 0,3 Köp av tjänster -159,3-159,3 0,0 Övriga kostnader -39,5-39,8-0,3 Verksamhetens kostnader -722,7-723,6-0,9 Avskrivningar -6,6-6,6 0,0 Verksamhetens nettokostnader -665,6-665,6 0,0 Kommunbidrag 665,1 665,1 0,0 Finansnetto -0,4-0,4 0,0 Årets resultat -0,9-0,9 0,0 Investeringar Belopp i tkr Budget 2014 Prognos februari 2014 Avvikelse prognos/budget 2014 Inventarier It-utrustning Maskiner 0 Musikinstrument 0 Summa investeringar Ekonomisk sammanfattning Drift Årsprognosen för det ekonomiska resultatet år 2014 per mars månad är minus 0,9 mnkr, vilket motsvarar budgeterat resultat. Det budgeterade resultatet är minus 0,9 mnkr p.g.a. att barn- och ungdomsnämnden har planerat att använda eget kapital för projektet ett-till-ett, d v s en satsning på lärverktyg i skolåren 7-9. Prognosen ser något bättre ut, jämför med föregående prognos, beroende på det tilläggsanslag som barn- och ungdomsnämnden tilldelats, för att säkra grundbemanning i kommunens landsbygdsskolor. P.g.a. detta tilläggsanslag bedöms skolenheterna generera ett nollresultat. 1

7 Notera att skolenheternas förvärvade underskott har skrivits av, varför de fristående skolenheterna kommer att kompenseras per barn/elev. Denna kompensation förväntas kosta 2,5 mnkr. För att finansiera detta har barn- och ungdomsnämnden erhållit 2,5 mnkr i tilläggsanslag. Vidare bedömer förvaltningen att det finns arbete kvar att anpassa organisationen utefter ekonomiska förutsättningar, inte minst beträffande de skolenheter som upplever svårigheter med sådan anpassning. Nedan följer en översiktlig beskrivning av det prognosticerade ekonomiska resultatet per verksamhet Politisk verksamhet +/-0,0 mnkr Ingen avvikelse gentemot budget skönjes. Förskola -0,3 mnkr Fler omsorgstimmar i förskolan än budgeterat medför högre kostnader än budgeterat. Fritidshem +1,4 mnkr Fördelning av intäkter och kostnader mellan fritidshem, förskoleklass och grundskola medför att intäkts- och kostnadsstrukturen skiljer sig åt mellan prognosticerade och budgeterade värden. Pedagogisk omsorg +/-0,0 mnkr Ingen avvikelse gentemot budget skönjes. Förskoleklass -0,7 mnkr Fördelning av intäkter och kostnader mellan fritidshem, förskoleklass och grundskola medför att intäkts- och kostnadsstrukturen skiljer sig åt mellan prognosticerade och budgeterade värden. Grundskola -0,5 mnkr Enheterna bedömer sammantaget att grundskolan förväntas generera ett underskott. Därtill gäller att fördelning av intäkter och kostnader mellan fritidshem, förskoleklass och grundskola medför att intäkts- och kostnadsstrukturen skiljer sig åt mellan prognosticerade och budgeterade värden. Satsningen på karriärtjänster påverkar prognosen så att både intäkterna och kostnaderna överskrider budget med vardera 1,0 mnkr för detta ändamål. Grundsärskola +0,3 mnkr En mindre avvikelse gentemot budget. Kost +/-0,0 Ingen avvikelse. Investeringar Prognosen per mars påvisar att budgeterade investeringsmedel förbrukas. Kvarstående investeringar från år 2013 bedöms hanteras inom ram. Det är försenade investeringar på Stadsskogenskolan och förskolan Älvdansen. Frågan om huruvida lärverktyg ska leasas eller köpas in med investeringsmedel är en stor fråga. 2

8 Migreringen till Windows 7 får stora effekter i verksamheten. Antalet datorer i verksamheten kommer att minska märkbart. Det finns inte investeringsmedel för att köpa in motsvarande antal datorer. Dvs att re-investering inte kan genomföras, vilket får stora konsekvenser för verksamehten som får ett väsentligt antal mindre datorer. Det finns flera orsaker till den uppnådda situationen. Kostnaderna och omfattningen av migreringens effekter var inte kända i verksamheten vid och inför arbetet med flerårsstrategin. Därtill har barn- och ungdomsnämndens investeringsram blivit sänkt. Om det finns utrymme att omfördela investeringram mellan nämnderna, är barn- och ungdomsnämnden angelägen om att få ytterligare investeringsram. Styrtal Förskola, pedagogisk omsorg 1-5 år Budgeterat styrtal Flerårsstrategi Alingsås, antal barn/elever Genomsnittligt antal barn/elever i verksamhet under perioden janmars Prognos helår, antal barn/ele ver Avvikelse prognos mot styrtal 2014, antal barn/elever /-0 Fritidshem, pedagogisk omsorg 6-12 år Budgeterat styrtal Flerårsstrategi Alingsås, antal barn/elever Genomsnittligt antal barn/elever i verksamhet under perioden janmars Prognos helår, antal barn/ele ver Avvikelse prognos mot styrtal 2014, antal barn/elever /-0 Förskoleklass, skola åk 1-9, särskola Budgeterat styrtal Flerårsstrategi Alingsås, antal barn/elever Genomsnittligt antal barn/elever i verksamhet under perioden janmars Prognos helår, antal barn/el ever Avvikelse prognos mot styrtal 2014, antal barn/elever /-0 3

9 Kostnader och intäkter per huvudverksamhet, exkl. kost Belopp i mnkr Budget 2014 Prognos Diff /- Kostnader Politisk verksamhet -1,0-1,0 0,0 Förskola -255,6-255,9-0,3 Fritidshem -63,1-61,7 1,4 Pedagogisk omsorg -7,7-7,7 0,0 Förskoleklass -20,1-20,8-0,7 Grundskola -364,6-366,1-1,5 Grundsärskola -17,7-17,4 0,3 Summa -729,7-730,6-0,9 Intäkter Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 Förskola 28,6 28,6 0,0 Fritidshem 17,2 17,2 0,0 Pedagogisk omsorg 1,0 1,0 0,0 Förskoleklass 0,4 0,4 0,0 Grundskola 15,9 16,9 1,0 Grundsärskola 0,5 0,5 0,0 Kommunbidrag 665,1 665,1 0,0 Summa 728,8 729,7 1,0 Netto -0,9-0,9 0,0 4

10 Kostnader och intäkter per huvudverksamhet; kost Belopp i mnkr Budget 2014 Prognos Diff /- Kostnader Kost -73,9-73,9 0,0 Summa -73,9-73,9 0,0 Intäkter Kost 73,9 73,9 0,0 Summa 73,9 73,9 0,0 Netto 0,0 0,0 0,0 5

11 Ärende 2 Remiss från skolinspektionen angående ansökan om godkännande för fristående grundsärskola i Alingsås kommun, Alingsås Waldorfskoleförening fr.o.m. läsåret 2015/16

12 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Annika Andersson-Thern Direktnr: Beteckning: BUN Remiss från skolinspektionen angående ansökan om godkännande för fristående grundsärskola i Alingsås kommun, Alingsås Waldorfskoleförening fr.o.m. läsåret 2015/16 Ärendebeskrivning Alingsås Waldorfskoleförening har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående grundsärskola i Alingsås kommun fr.o.m läsåret 2015/16. Ansökan avser årskurserna 1-9 och grundsärskolan kommer att vara fullt utbyggd läsåret 2021/2022. Elevantalet uppskattas att omfatta 20 elever. Alingsås kommun har fått tillfälle att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Förvaltningens yttrande En omfattande organisationsförändring genomfördes av grundsärskolan i Alingsås kommun Resultatet av denna blev att elever boende i södra och östra delen av kommunen (motsvarande Gustav Adolfskolans och Östlyckeskolans upptagningsområden för skolår 7-9 i grundskolan) och som har rätt till undervisning i grundsärskolan anvisas följande skolor: År 1-6 Ängaboskolan År 7-9/10 Östlyckeskolan. Elever boende i norra och västra delen av kommunen (motsvarande Sollebrunnsskolans och Nolhagaskolans upptagningsområde, erbjuds placering i grundsärskolan på följande skolor: År 1-6 Noltorpsskolan År 7-9/10 Nolhagaskolan På samma sätt som i grundskolan kan elever, efter önskemål i mån av plats välja annan skola än den anvisade. Grundsärskolan utvecklades i två spår utifrån ett inkluderingsperspektiv. Eleverna ges möjlighet att följa sina förskole- och skolkamrater till den skola som hör till upptagningsområdet. I samband med förändringen av upptagningsområdena lades en träningsskola ned och en skolbyggnad genomgick en omfattande ombyggnad med anpassning av lokaler. Stora investeringar i form av olika specialrum, liftar, bad och utemiljö gjordes för att möta elevernas olika utvecklingsbehov. Undervisningen anpassas idag för varje elev utifrån vilken del i läroplanen/kursplanerna eleven läser. Ett antal elever ges också möjlighet att läsa ämnen integrerade i grundskolan. De två spåren möjliggör detta.

13 I dagsläget kan alla grundsärskolelever också följa sina skolkamrater när de byter skola från årskurs fem till högstadiet. De flesta elever väljer att gå i den skola som tillhör upptagningsområdet. Närhetsprincipen och kamratval styr skolvalet. Endast någon elev väljer det andra spåret. Enstaka elev byter skola från fristående skola till kommunal skola när eleven önskar läsa efter grundsärskolans kursplan. Elevens behov av anpassning kan styra skolvalet något. Idag har grundsärskolan i kommunen 45 elever. Ytterligare en elev är individinkluderad i fristående skola. Det totala elevunderlaget i kommunen har minskat, vilket också påverkar grundsärskolan. Nuvarande förutsättningar kommer att ses över, men det arbetet har ännu inte påbörjats. Svårigheter uppstår att tillhandahålla de behörighetskrav, ämneskompetenser och speciallärarkompetens, som gäller och som kommer att gälla år En nyetablering av en grundsärskola kommer att innebära omfattande organisatoriska konsekvenser för kommunen, då elevunderlaget kommer att minska med hälften. Valet av skola kommer påverkas eftersom en centralisering av grundsärskolan medför att elever anvisas endast en skola. De pedagogiska konsekvenserna innebär att färre lärare med behörighet kommer att finnas inom verksamheten. Svårigheter blir att rekrytera lärare, då det i nuläget inte finns tillräckligt med, för grundsärskolan behöriga lärare. Bilagor Befolkningsprognos bilaga 1 Sammanställning av samtliga kommunala och fristående grundsärskolor i kommunen. Bilaga 2 Sammanställning av den senaste skolvalsperioden inför höstterminen Bilaga 2 Karta över kommunala och fristående grundsärskolors placering i kommunen. Bilaga 3 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner yttrandet över ansökan till Skolinspektionen avseende nyetablering av fristående grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Annika Andersson-Thern Rektor Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

14 Befolkningsprognos bilaga 1 Åldersgru pp

15 Sammanställning av kommunala och fristående grundsärskolor i Alingsås kommun bilaga 2 Enhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Noltorpsskolan Särskola Noltorpsskolan Särskola, integrerade 1 1 Nolhagaskolan Särskola Nolhagaskolan Särskola, integrerade 1 1 Stadsskogenskolan Särskola, integrerade 1 1 Östlyckeskolan Särskola Östlyckeskolan Särskola, integrerade Ängaboskolan Särskola V Bodarna skola Särskola, integrerade 1 1 Sollebrunns skola Särskola, integrerade Kommunala skolor Globen Montessori 1 Totalt i kommunen 46

16

17

18 Från: Till: Ärende: Vb: Remiss: dnr :1192 ansökan om godkännande som fristående huvudman Datum: :48:00 Med vänlig hälsning Pär Hellsten Förvaltningssekreterare Kultur och Fritid- samt Utbildningsförvaltningen Vidarebefordrat av Pär Hellsten/UTB/Alingsas : Till: Från: kommunstyrelsen/klk/alingsas Sänt av: Elisabeth 1 Andersson/KLK/Alingsas Datum: :27 Ärende: Vb: Remiss: dnr :1192 ansökan om godkännande som fristående huvudman Med vänliga hälsningar För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator kommunstyrelsen@alingsas.se telefon tfn Vidarebefordrat av Elisabeth 1 Andersson/KLK/Alingsas på : Från: Petra Jansson <Petra.Jansson@skolinspektionen.se> Till: "kommunstyrelsen@alingsas.se" <kommunstyrelsen@alingsas.se>, Kopia: "el.fogelb@gmail.com" <el.fogelb@gmail.com> Datum: :50 Ärende: Remiss: dnr :1192 ansökan om godkännande som fristående huvudman Remiss Alingsås kommun (1)

19 Dnr :1192 Remiss från Skolinspektionen Alingsås Waldorfskoleförening har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för fristående grundsärskola i Alingsås kommun fr.o.m. läsåret 2015/16. Kommunens yttrande Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttrande är ett viktigt underlag för Skolinspektionens prövning av ansökan. Syftet är att bedöma om etableringen av den sökta utbildningen vid den fristående verksamheten skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen. Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en beskrivning av konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen bör bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade utbildningen vid den fristående verksamheten. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av följderna av en etablering bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning även bifoga följande uppgifter, 1. Befolkningsprognos för den ålderskategori av elever i kommunen som skulle vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen ska minst innefatta kommande fem år, helst tio år. 2. En sammanställning av samtliga kommunala och fristående grundsärskolor i kommunen. Sammanställningen bör även inkludera elevantal per årskurs och skola. 3. En sammanställning av den senaste skolvalsperioden, dvs. en sammanställning av vilka skolor vårdnadshavare har valt inför höstterminen Karta över kommunala och fristående grundsärskolors placering i kommunen med uppgift om elevantal och årskurser per skola. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen ska enligt 2 kap. 5 skollagen lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen om utbildningen inte innebär påtagligt negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 13 april E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Postadress: Skolinspektionen,

20 Registrator, Box 23069, Stockholm. Vänligen ange :1192 i yttrandet. Avser ert yttrande flera ansökningar ska ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in. På Skolinspektionens vägnar Petra Jansson Utredare Bilaga Ansökan från Alingsås Waldorfskoleförening Kopia till Alingsås Waldorfskoleförening (Se bifogad fil: pdf)(Se bifogad fil: komplettering.pdf)

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 Ärende 3 Statsbidrag för utökad elevhälsa 2014 Skolverket

44 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Irene Lidén Direktnr: Beteckning: BUN Statsbidrag för utökad elevhälsa 2014 Skolverket Ärendebeskrivning Inför 2014 har statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan sökts och beviljats med kr. Medlen avser förstärkning av 0.6 tjänst psykolog, 0.6 tjänst kurator och 0.3 tjänst skolsköterska. Av dessa tjänster förbinder sig barn- och ungdomsnämnden att stå för halva kostnaden, dvs en egenfinansiering med kr. Förvaltningens yttrande Under flera år har barn och ungdomars psykiska hälsa försämrats och antalet elever har ökat per anställd i de personalkategorier som statsbidraget avser. Detta innebär att arbetsbelastningen ökat och tillgängligheten för eleverna till ovan personalkategorier har minskat. Statsbidraget innebär att denna trend kan vändas och att elevhälsan får förstärkning i och med ökat elevantal. Detta innebär en minskning från elever till elever per skolpsykologtjänst, från 877 elever till 772 elever per skolkuratortjänst och 504 elever till 485 elever per skolsköterska. Inom ramen för 2014 års flerårsstrategi finns medel avsatt för egenfinansiering. På grund av att förvaltningen inte visste om statsbidrag skulle beviljas beslutade barnoch ungdomsnämnden inte om finansieringen i flerårsstrategin för Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner ovan förstärkning av elevhälsan och beslutar om egenfinansiering med kr. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Irene Lidén Utvecklingschef

45 Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

46

47

48

49 Ärende 4 Kunskapsuppföljning

50 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: Beteckning: BUN Kunskapsuppföljning Ärendebeskrivning Enligt skollagens 4 kapitel 3 ska barn- och ungdomsnämnden systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp och utveckla utbildningen. Skolorna inom barn- och ungdomsförvaltningen följer kontinuerligt alla elevers kunskapsutveckling i förhållande till kunskapsmålen. De viktiga analyserna och åtgärder som kopplas till dessa, sker till största del på varje skola, där undervisningen och verksamheten ständigt måste utvecklas i förhållande till resultaten. Här följer en sammanställning på förvaltningsnivå. Syftet är att kunna följa utvecklingen i kommunen i stort och säkerställa en likvärdig utbildning. Samt att jämföra kommunens resultat med riket. Sammanställningen bygger på SCB statistik, som presenterades under senare delen av november och december Förvaltningens yttrande Förvaltningens viktigaste del i kunskapsuppföljningsprocessen är att vinnlägga sig om att rutiner för kunskapsuppföljning sker på varje skola och att den håller en hög kvalitativ nivå. Skolornas process synliggörs i deras Arbetsplaner. Enskilda elever följs upp i träffar mellan undervisande lärare, specialpedagog och i vissa fall rektor. Syftet är att tillsammans planera för det stöd som behövs för att eleverna ska nu kunskapsmålen. Terminsvis görs sammanställningar på klass- och ämnesnivå med syftet att fördela resurser på ett klokt sätt. På förvaltningsnivå görs jämförelser mellan olika skolor där syftet är att kunna vara nyfikna på de skolor som eventuellt har avvikande resultat. Arbetet med att följa upp elevernas kunskapsmål är en av förvaltningens huvudprocesser. Därför är denna process i fokus även på flera sätt. Vid ett tillfälle per år är Kunskapsmålen huvudämnet på en skolledardag. Kunskapsmålen är även ett av tre ämnen för nämndens tre kvalitetsdagar där politiker och rektorer möts i frågan. Kunskaper, utveckling och lärande är även ett av tre områden som rektorerna observerar i verksamheten inom ramen för deras Verksamhetsbesök/Rundan.

51 Förvaltningen kan konstatera att skolorna lyckas väl med sin verksamhet i förhållandet till riket. Efter det nyinförda betygssystemet ser förvaltningen fram emot att kommande år åter kunna göra jämförelser över tid, något som inte är möjligt idag. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden tar del av kunskapsuppföljning för läsåret 2012/2013. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Rachel Törnell Utvecklingschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

52 Datum: Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola ges i år en kortare svit av statistiska data. Betygen har gått från att ges i form av G, VG och MVG, till betygsstegen A till F. I de nya kursplanerna anges kunskapskrav för stegen A, C och E. Ett meritpoäng räknas fram i paritet till de olika stegen. Det gjordes även från den gamla betygsskalan, så här kan vi se Alingsås resultat i ett längre perspektiv. Meritpoängen är dock inte helt jämförbara mellan de olika systemen, men den jämförelsen kan ändå ge en uppfattning om utvecklingen i stort, se diagram nedan. Resultaten avser nationella prov och betyg läsåret 2012/2013, och är en sammanställning av SCB statistik som publiceras i slutet av Resultat av nationella prov i åk Alingsås Riket Klarat kravnivån Ma 60,6 68,2 Klarat kravnivån Sv 79,8 78,5 Kommentarer Det nationella provet i matematik består av de sju delarna: Muntlig kommunikation, Skriftliga räknemetoder och statistik, Bråk och uppdelning av tal, Geometriska begrepp, Taluppfattning och huvudräkning, Problemlösning samt Mätning. I samtliga delar utom Skriftliga räknemetoder och statistik låg Alingsås över riket. Detta är något som kommer att beaktas då Alingsås till hösten kommer att delta i Matematiklyftet. Det nationella provet i svenska består av de åtta delarna: Muntlig uppgift, Läsning skönlitterär text, Läsning faktatext, Elevens högläsning, Läsning textsamtal, Skrivuppgift berättande text, Skrivuppgift stavning interpunktion samt Skrivuppgift faktatext. I samtliga delprov presterade Alingsåseleverna över riket. Dock med något mindre marginal på Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

53 skrivandet, varför Språkutvecklargruppen nu ger kompetensutveckling inom detta område. På nämndens uppdrag har språkutvecklarna tagit fram ett kartläggningsmaterial för åk F-3. För varje årskurs finns avstämningar som genomförs med samtliga elever i kommunens skolor. Syftet är att säkerställa att ingen elev ska falla igenom, utan att möjlighet ges att ge eleven stöd där så behövs. Läsåret 13/14 är ett prövoår och efter inkomna förslag till förändringar kommer materialet att fastställas inför 14/15. Resultat nationella prov och betyg åk Alingsås Riket Genomsnittligt provbetygspoäng Nationella prov Betyg Nationella prov Betyg Matematik 14,0 13,9 14,1 13,7 Svenska 12,9 12,9 13,1 13,2 Engelska 14,5 14,4 14,9 14,0 Kommentar I samtliga ämnen ligger Alingsås under riket i nationella prov. Det är ett ovanligt resultat för kommunen, som annars, i stort oftast har högre måluppfyllelse än riket. Det är svårt att peka på enskilda orsaker till detta. En omständighet som kan påverka resultatet kan dock vara det faktum att Alingsås valt att låta eleverna byta skola i åk 6 istället för i åk 7. Många lärare uttrycker en frustration över detta då det är svårt att som lärare betygsätta elever efter kort tid. Kommunikationen mellan lämnande och mottagande lärare är inte helt enkel att få till på ett tillräckligt tillfredsställande sätt. Kunskaper om vad som har undervisats om kan missas och detta kan leda till att eleverna inte fått undervisning i alla delar. Det kan även skapa viss oro hos eleverna som påverkar resultaten negativt. Alingsås ligger under riket i nationella prov men över i betygen. Det är omöjligt att veta bakgrunden till detta, då det är första gången betyg sätts i åk 6. Detta är något vi kommer att följa noga framöver då vi kan se hur resultaten utvecklas, och agera om vi ser att det är en trend. Resultat nationella prov och slutbetyg åk Alingsås Riket Genomsnittligt provbetygspoäng/betygs poäng Nationella prov Betyg Nationella prov Betyg Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

54 Matematik 12,5 13,1 12,2 12,7 Svenska 13,9 14,7 13,3 14,3 Svenska som andraspråk 10,1 10,6 9,2 9,2 Engelska 15,1 15,0 14,9 13,7 Kommentar Det är glädjande att se att Alingsåseleverna, efter avslutad grundskola når mycket goda resultat. Både vad gäller nationella prov och slutbetyg. För att kunna göra ytterligare analyser av hur väl kommunens skolor lyckas sätta betyg i paritet till nationella prov och elevgruppens sammansättning med avseende på bakgrundsfaktorer följer här ytterligare statistik nedan. Även om meritpoängen numer beräknas på en annan betygsskala än tidigare, och jämförelse med tidigare år inte är helt tillfredsställande, så kommer ändå här skolverkets graf över Alingsås meritpoäng. Den visar dock tydligt förhållandet mellan kommunen och övriga riket över år. För att kunna göra ytterligare analyser av hur väl kommunens skolor lyckas sätta betyg i paritet till nationella prov och elevgruppens sammansättning med avseende på bakgrundsfaktorer, följer här ytterligare statistik: SALSA-statistik 2013 Faktiskt meritvärde Modell beräknat värde * Avvikelse Riket GA Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

55 Nolhagaskolan Sollebrunns skola Östlyckeskolan Vittra vid Gerdsken Globen montessori med hänsyn tagen till andel pojkar, andel med elever med utländsk bakgrund och föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Kommentar Avvikelserna talar om om man presterat bättre respektive sämre än förväntat resultat. Mao har t.ex. GA prestera något sämre än förväntat, meden Sollebrunn har lyckats betydligt bättre. Att en skola presterar t.ex. bättre än förväntat kan ha två orsaker: antingen sätter man för snälla betyg, eller så lyckas man få eleverna att nå bättre resultat. Relationen mellan nationella prov och betyg, jämfört med hur den relationen ser ut i riket, kan ge ett visst svar på den frågan: Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i åk Svenska* Matematik* Engelska* Riket Kommu nal Riket friståen de Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre 10,4 66,5 23,1 5,1 74,2 20,7 18,4 74,0 7,6 10,6 66,3 23,1 5,9 73,6 20,4 18,3 72,9 8,7 GA 8,8 62,5 28,8-82,3 17,7 19,1 77,9 2,9 Nolh 1,4 62,2 36,5 4,1 80,8 15,1 3,9 88,2 7,9 Soll 2,3 67,4 30,2-81,1 18,9 13,0 78,3 8,7 Östl 11,6 56,3 32,1 4,0 80,8 15,2 9,7 79,0 11,3 Vittra 14,0 60,5 25,6 7,0 86,0 7,0 20,0 67,5 12,5 Globen 16,3 71,4 12,2 2,0 60,8 37,3 9,8 88,2 2,0 * Andel elever med lägre, lika respektive högre slutbetyg jämfört med provbetyget Kommentar Om vi särskilt tittar på Sollebrunn som presterade över förväntat värde då hänsyn tog till bakgrundsfaktorerna, så ser det alltså inte ut som om de skulle Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

56 sätta några överbetyg. De sätter något högre betyg i svenska än riksgenomsnittet, men det rör sig inte om anmärkningsvärda skillnader. En annan viktig analys är att se att Östlyckeeleverna, som kan tyckas presterar sämst i kommunen, tvärt om lyckas mycket väl i förhållande till elevgruppens sammansättning. Inte heller där finns några farhågor om för högt satta betyg, utan man lyckas bedriva en mycket god undervisning. Om vi ser på kommunen som helhet och dessutom jämför med våra två närmaste kommuner i GR, så ser avvikelserna ut så här: Lerum: -2 Partille: 1 Alingsås: 7 Slutbetyg i åk 9 uppdelat per kön 2013 Flickor Pojkar Antal elever Andel elever % Andel uppnått målen i alla ämne Genomsnittligt merit värde Antal elever Andel elever % Andel uppnått målen i alla ämnen Riket Aling totalt Aling kom Aling fri Genomsnittligt merit värde , , , , ,6 GA , ,7 Nolh , ,1 Soll , ,9 Östl ,8 Vittra , ,4 Globen , ,3 Kommentar Ser vi på skillnaderna mellan flickor och pojkars val av skola, så ser vi att det är en större andel flickor som går på fristående skolor, än i kommunal skola, och att det är en större andel pojkar som går på kommunala skolor. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

57 Vad gäller resultatet så ser vi att flickor har ett bättre resultat än pojkar, både vad gäller andel som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. Ser vi på resultaten mellan skolorna så ser vi att denna skillnad finns på alla skolor utom Vittra, där pojkarna har ett bättre resultat än flickorna och där pojkarna har bäst resultat i kommunen. Jämför vi genomsnittligt meritvärde med riket ser vi att det ser likadant ut att flickor har ett bättre resultat än pojkar. Vi kan även se att alla flickor i Alingsås skolor har ett bättre resultat än riket, medan vad det gäller pojkarnas resultat ser olika ut på kommunnivå och skolnivå där pojkarna på Nolhaga och Östlyckan har ett sämre resultat än riket. Det är stora skillnader mellan flickor och pojkars resultat och detta är en mycket viktig fråga att arbeta vidare med. Där vi behöver göra djupare analyser för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vad vi ska vidta för åtgärder för att lyckas vända denna trend och skapa en likvärdig utbildning. Analysarbete Det stora arbetet vad gäller analys av kunskapsresultaten görs på den egna skolan. Detta arbete beskrivs i skolornas Arbetsplaner. Alla skolor gör kontinuerliga uppföljningar på flera olika sätt. Dels sker uppföljning på individnivå i dialog med respektive lärare och dels följs elevernas kunskapsutveckling digitalt i UNIKUM. I dagsläget ser användandet av UNIKUM olika ut på de olika skolorna. Förvaltningens skolor är i en lärandefas och fortsatt kompetensutveckling och stöd sker för att komma vidare. Analyserna som görs på den enskilda skolan ligger till grund för planering av fortbildning, kompetensutveckling, insatser till enskilda barn, tjänsteplanering, resurstilldelning m.m. Specialpedagogerna är en viktig aktör i detta arbete. Det är ofta de som tillsammans med undervisande lärare planerar för de insatser en elev eller elevgrupp behöver. Det kan röra sig om ökad personalresurs, övningar, digitala hjälpmedel m.m. Resultaten i matematik respektive svenska, både vad gäller nationella prov och betyg, är föremål för uppföljning och analys i de två nätverken av matematikutvecklare och språkutvecklare. Här finns representanter från de olika skolorna. Denna analys har för avsikt att ligga till grund för vilka olika satsningar som behöver göras centralt för att stödja skolorna i sin strävan att nå högre måluppfyllelse. Det rör sig i första han om kompetensutveckling av olika slag. Utifrån dessa analyser har språkutvecklarna, efter en period av särskilt fokus på läsförståelse, nu riktat in arbetet på skrivprocessen. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

58 Till hösten deltar Alingsås skolor i Matematiklyftet. Inför denna satsning gör varje skola en analys av de behov skolan har. I det arbetet utgör resultaten i nationella prov en viktig parameter. Avslutningsvis Då förvaltningen under våren kommer ut med boken En lärande organisation Perspektiv på systemisk och styrkebaserad skolutveckling. Om lusten att lära., är det givetvis mycket glädjande att Alingsås lyckas så väl i måluppfyllelsen av kunskapsmålen. Det hade varit svårt att presentera ett arbetssätt vi upplever gett stor framgång, om kommunen inte kunnat visa på goda resultat. Nu kan kommunen vara stolt både över de goda resultaten och ett strukturerat sätt att arbeta med ett förhållningssätt där barns och elevers styrkor och förmågor står i fokus. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

59 Ärende 5 Utredning: Studie- och yrkesvägledning

60 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Utredning: Studie- och yrkesvägledning Ärendebeskrivning Bakgrund Utbildningsförvaltningen har i uppdrag av BUN och UN utfört en uppföljning av nuvarande organisation för studie- och yrkesvägledning i Alingsås kommun. (se bilaga). Förvaltningens yttrande Två olika alternativ för hur studie- och yrkesvägledningen presenteras i uppföljningen. Den ena utgår från dagens organisation med en gemensam vägledningsenhet och det andra utifrån en delad organisatorisk tillhörighet på respektive förvaltning. Oavsett organisationstillhörighet skall vägledarnas uppdrag och arbetssätt utgå ifrån Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (2013) som är publicerade i Statens skolverks författarsamling SKOLFS 2013:180. En uppdelad vägledningsfunktion på de båda berörda förvaltningarna kan ge grundskolan möjlighet att, i större utsträckning än nu, ta ett samlat ansvar för grundskoleelevers studie- och yrkesvägledning. Rektorerna ges då förutsättningar för att se till att studie- och yrkesorienteringen blir ett uppdrag för hela skolan samt tydliggöra hur ansvaret är fördelat. Utbildningsförvaltningen kan fortsätta att organisera sin studie- och yrkesvägledning flexibelt mellan gymnasiet och Vuxnas lärande, något som är en stor fördel för de ungdomar och vuxna som ska ta del av vägledningen. Förslag 1 Uppdelad vägledningsfunktion på de båda berörda förvaltningarna. Ansvaret för två studie- och yrkesvägledare förs över till Barn- och ungdomsförvaltningen från och med höstterminen Ramöverföring sker från och med Förslag 2 Fortsatt samlad vägledningsenhet i ett Vägledningscentrum organiserat under Utbildningsnämnden.

61 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar enligt förslag 1, dvs en uppdelad vägledningsfunktion där barn- och ungdomsnämnden återtar ansvar för två studieoch yrkesvägledare. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

62 Utbildningsförvaltningen Datum: Utbildningsförvaltningen Handläggare: Anna Gullberg Direktnr: Beteckning: UN Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning 1. Bakgrund Utbildningsförvaltningen har genomfört en utredning om framtida organisation för studie- och yrkesvägledning för skolväsendet i Alingsås enligt uppdrag från Barnoch utbildningsnämnden respektive Utbildningsnämnden. Bakgrunden till uppdraget är att det finns en önskan från Barn- och ungdomsförvaltningen att organisationen bör vara delad mellan de två förvaltningarna. Grunden för nuvarande organisation är beslut som fattades 2009 om att bilda en samlad vägledningsenhet. En samlad SYV-organisation har funnits i kommunen sedan 1998, men vägledarna var då placerade på grundskolorna och gymnasiet, med gymnasiechef som personalansvarig. Det fanns därutöver en vägledare på Vuxnas lärande med vuxenutbildningschef som personalansvarig. Tjänstefördelningen och ansvarsområden var detsamma som nu, dvs. två vägledartjänster på gymnasiet, två riktade till grundskolan och en i vuxenutbildningen. Uppdraget för den nya vägledningsenheten, Vägledningscentrum, var att stärka den oberoende vägledningens neutralitet genom att samtliga funktioner för vägledning placerades under ett verksamhetsansvar vilket inte representerade någon specifik skola. Förevarande utredning har främst utgått ifrån för- och nackdelar med nuvarande organisation alternativt en mellan förvaltningarna delad organisation och ansvar för studie- och yrkesvägledare. Samtal har förts med rektorer på BoU samt UTB, studievägledarna samt ansvarig för Vägledningscentrum. Utgångspunkt när det gäller uppdraget är Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering. Bestämmelser om studie- och yrkesorientering finns i skollag, läroplaner och förordningar. Skolverkets Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning behandlar hur studie- och yrkesvägledningen är kopplad till andra områden som rör de olika skolformerna. Ett viktigt budskap i dessa allmänna råd är att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studieoch yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken. Rektor bör ge riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesorienteringen blir ett uppdrag för hela skolan samt tydliggöra hur ansvaret är fördelat. Såväl kommunen som skolans Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Östra Ringgatan 16 Telefon: Fax: E-post: utbildningsnamnden@alingsas.se Webbplats:

63 ledning har en skyldighet att se till att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar och inte enbart den enskilda studie- och yrkesvägledarens. 2. Organisation i dag Studie- och yrkesvägledningen är sedan 2010 organiserad i en samlad vägledningsenhet; Vägledningscentrum, som ska utgöra en grund för oberoende studie- och yrkesvägledning i kommunen med uppdraget att säkerställa likvärdigheten i kommunens studie- och yrkesvägledning. Den centrala vägledningen har ett konsultativt förhållningssätt gentemot grundskolor och gymnasieskola. Studie- och yrkesvägledarna verkar ute på olika skolor och i Utbildningens hus. Verksamhetsansvaret ligger sedan januari 2014 under rektor för vuxenutbildningen. I dag finns fem tjänster varav två arbetar mot gymnasiet, två mot grundskolan och en mot vuxnas lärande. Uppdragivare är i dag Utbildningsförvaltningen. 3. Intervjuer Intervjuer har genomförts med samtliga studie- och yrkesvägledare samt med rektorer på grundskolan, Alströmergymnasiet, Vuxnas lärande samt de två friskolorna i Alingsås kommun. Sammanfattning av samtliga intervjuer ges nedan. Intervjuer med rektorer Vid samtalen med rektorer på BoU lyfter de svårigheten med att fullfölja sitt uppdrag och ta ansvar för studie- och yrkesvägledningen på respektive skola. De saknar gemensam övergripande planering tillsammans med vägledarna inför ett nytt läsår vilket krävs för att kunna bilda en helhet för eleven och en röd tråd mellan undervisning, information och vägledningssamtal. De lyfter också vikten av att den enskilde eleven har möjlighet att bygga en relation med studievägledaren för att få en kvalité i den vägledning som ges. Detta skulle underlättas om vägledaren är knuten närmare verksamheten på skolan. Rektorerna upplever att kontinuiteten på grundskolan har varit bristfällig på flera enheter, vilket har försvårat arbetet då de vill kunna garantera likvärdigheten mellan de olika skolorna. De förespråkar en organisation med två studievägledare som är knutna till 6-9 skolorna och där närmsta berörda rektor också är respektive vägledares närmsta chef. Rektorerna menar dock att det är viktigt att vägledare fortsätter med en gemensam arena för utbyte och lärande av olika slag. Rektorerna på UTB ser fördelar med att studievägledarna blir mer knutna till och specialiserar sig på olika program och närmare elevhälsan. Emellertid ser de inga hinder i att Studie- och yrkesvägledningen är organiserad i ett Vägledningscentrum så länge de hittar former för att arbeta mer med kopplingen till verksamheten. En 2

64 viktig uppgift för vägledarna är att vara ett kontinuerligt stöd till eleverna under hela utbildningen. Oavsett hur de är organiserade, bör det finnas en tydlighet kring uppdraget och vägledarna bör vara mer integrerade i helheten kring eleven och även i större utsträckning vara delaktig i det kommunala informationsansvaret/uppföljningsansvaret. Det oberoende neutrala uppdraget att vägleda unga människor till deras yrkesval, är viktigt att beakta menar rektorerna på Utbildningsförvaltningen. Vidare är det av godo att det i deras yrkesroll sker ett kollegialt lärande som sig mer kommer till uttryck i en sammahållen organisation. Vittra och Montessori har sedan lång tid tillbaka avtal om att kunna nyttja studie- och yrkesvägledartjänster från kommunen. Rektorerna uppger att de är mycket nöjda med nuvarande samverkan och finner en trygghet i att samtliga elever i Alingsås skolor får samma information från studie- och yrkesvägledare. Deras önskan är att samverkan fortsätter oavsett organisationsform. När det gäller studie- och yrkesvägledning på vuxenutbildningen fungerar dagens upplägg med ett Vägledningscentrum bra. Dagens arbetsmarknad är mycket komplex och vägen till ett yrke kan se väldigt olika ut och kräver att människor har god kunskap om studier och yrkesliv. Att ha ett sammanhållet Vägledningscentrum i kommunen tror ansvarig rektor på vuxenutbildningen möjliggör att vi i Alingsås kan ha en medveten strategi från de små barnen, till våra ungdomar och möjliggör slutligen att de vuxna sedan har det enklare att ta sig fram till sitt mål. Idag vet studie- och yrkesvägledaren som arbetar med vuxenutbildning vad man i tidigare skolformer arbetar med i form av studie- och yrkesvägledning samt kan få stöttning vid behov av ytterligare vägledare vilket är en styrka. Givetvis kan detta vara möjligt även med en uppdelad organisation men sannolikt svårare att uppnå vilket då blir till en nackdel. Intervjuer med studie- och yrkesvägledare Vid samtal med studievägledarna lyfter de fram vikten av att ha en samlad vägledningsenhet. Genom ett vägledningscentrum erbjuds kvalificerad studie- och yrkesvägledning till alla invånare i Alingsås kommun, såväl inom kommunala som fristående skolor. Studie- och yrkesvägledningen ska gå som en röd tråd genom de olika årskurserna och skolformerna med en gemensam planering och metodutveckling. Genom den röda tråden blir studie- och yrkesvägledningen tydlig och bildar en helhet för eleven och inga tvivel finns utan att studie- och yrkesvägledarna arbetar med eleven genom hela skoltiden. Studievägledarna har till de enskilda skolorna lämnat ut planering för hur de har tänkt sig arbetet terminsvis, både med information/undervisningstillfällen samt med en ungefärlig tid om när vägledningssamtalen sker. Då de ej fått återkoppling från rektorer har de tolkat detta som att allt varit okej. I läroplanen för grundskolan står det bland annat att studie- och yrkesvägledaren ska vara till stöd för skolans personal i studie- och yrkesorienterade insatser. Studievägledarna ser att detta kan vara svårt att genomföra om studievägledarna på 3

65 grundskolan enbart finns till för 6-9 skolorna. De bör vara en resurs för alla skolstadier. Vägledningscentrum utgör också ett forum för studie- och yrkesvägledarna att utbyta erfarenheter och utveckla sig i sina vägledningsmetoder, vilket är en styrka då det är få studievägledare i kommunen. En risk som studievägledarna känner är att denna möjlighet att träffas och kompetensutvecklas kommer minskas om Vägledningscentrum inte kommer att finnas kvar, utan studievägledarna delas upp på två förvaltningar och under ett flertal olika rektorer. Det är en styrka om studieoch yrkesvägledarna arbetar tillsammans med gemensamma metoder, verktyg och arbetsmaterial. Även att vägledarna arbetar i mer än en skolform ses som en styrka och poängteras i Framtidsval och arbetsliv (SKL 2013), vilket är enklare att uppfylla genom att hålla kvar Vägledningscentrum. Studievägledarna ser en fördel med att ha en rektor som ansvarar för studie- och yrkesvägledarna. Att en rektor har ansvaret för kvalitetsarbetet i samarbete med övriga rektorer upplevs mest positivt när det gäller studie- och yrkesvägledarnas arbete. De ser att deras oberoende och opartiskhet kan riskeras när studievägledarna är knutna till olika skolor. Personalorganisationen har stabiliserats det senaste året och på grundskolorna är det nu två tillsvidareanställda studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarna ser fördelar med att man kan täcka upp för varandra på de olika skolformerna på ett bra sätt när det har fattats eller när det behövs stöttning av vägledare exempelvis vid uppstart på Alströmergymnasiet eller vid sjukdom. Likvärdigheten som Vägledningscentrum står för innebär att alla grundskoleelever får samma information i undervisningstillfällen på Utbildningens hus, föräldrar får information i samordnade informationsutskick och vid träffar med vägledare. Vidare arbetar vägledarna likartat med vägledningssamtal, drop in kan erbjudas i samband med gymnasievalet samt vid ansökan till högskolan och vuxenutbildningen etc. Allt detta kan erbjudas på grund av den samordning av vägledarresurser som nu finns i Vägledningscentrum. Studie- och yrkesvägledarna har förståelse för att det finns saker som inte fungerat med nuvarande organisation. Men anser att man genom att belysa det som inte fungerat, i dialog kan hitta fungerande lösningar för framtiden. Det man pekar på som behöver förbättras är bland annat läsårsplanering med rektorer och lärare, samverkan på skolorna (försvåras av att vägledarna kommer till skolorna som "vägledning på konsultbasis ), uppföljning och ansvar för kvalitetsarbetet. 4. Andra kommuner Organisationen för studie- och yrkesvägledning varierar mellan kommunerna. Nedan följer några exempel från GR. 4

66 I Kungsbacka kommun finns Kompetenscenter med en gemensam organisation för samtliga vägledare. Respektive vägledare har fasta dagar ute på de olika skolenheterna i kommunen. I Kungälvs kommun är vägledarna på gymnasiet en del av elevhälsoteamet. Grundskolan har vägledare på respektive skola. Göteborg Stad finns det två Vägledningscentrum, ett för grundskolorna och gymnasierna och ett för vuxenutbildningen. Vägledarna är knutna till ett Vägledningscentrum men befinner sig större delen av sin arbetstid också ute på olika skolenheter efter ett fastlagt schema (gäller inte vuxenutbildningen där man är samlade på en stor enhet). I Partille kommun vägledarna är organiserade i en Vägledningsenhet men är lokaliserade på olika skolor. I Lerum och Härryda tillhör studie- och yrkesvägledarna olika skolor. 5. Analys av för- och nackdelar med sammanhållen organisation (Vägledningscentrum) samt en uppdelad organisation där studie- och yrkesvägledarna har sin anställning i två förvaltningar. Vägledningscentrum som en sammahållen organisation En sammahållen organisation för studie- och yrkesvägledarna ger förutsättningar för en i kommunen gemensam linje för studie- och yrkesvägledning med en tydlig samordning. Fördelarna med en samlad enhet blir ökad rättssäkerhet för brukarna oavsett skola eller skolform så erbjuds likvärdig vägledning. En samlad enhet ger också ökade möjligheter till en öppen vägledning som i större utsträckning kan erbjudas andra delar i kommunen ex. arbetsmarknadsenhet etc. Kompetensutveckling och omvärldsbevakning berikar och förstärks i en samlad vägledningsfunktion. I en sådan konstellation är det dock viktigt att, i de olika skolformerna, hitta bra former för att styra och leda arbetet centralt så att studie- och yrkesvägledningen integreras som en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet utifrån elevernas/studerandes behov av vägledning. Studie- och yrkesvägledningen som en delad funktion mellan Utbildningsförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen. Vägledarna blir mer integrerad i respektive skolenhets verksamhet och avståndet mellan vägledare, elever, rektorer och lärare minskar. Kontinuiteten och planeringen blir mer systematisk och kontinuerlig när rektorerna har personalansvar för vägledarna. Rektor kan i högre utsträckning besluta och tydliggöra ansvaret, arbetsfördelningen samt former för samarbete mellan vägledare, lärare och övrig personal. Rektor kan också i högre utsträckning besluta om resursfördelning utifrån behoven på respektive skolenhet. 5