KVALITETSRAPPORT KRAMFORSSKOLAN LA SA RET

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT KRAMFORSSKOLAN LA SA RET STEFAN KARLSTEDT REKTOR Innehåll: Sida 1

2 1. Rektor skriver om läsåret... sid 3 2. Allmänt a. Skolans organisation... sid b. Resursfördelning... sid c. Personal... sid d. Behörigheter... sid e. Fortbildning... sid 3. Trygghet och studiero a. Likabehandlingsarbetet... sid b. Elevernas trivsel och trygghet... sid 4. Kvalitet och inflytande a. Elevernas inflytande och delaktighet... sid b. Föräldrarnas inflytande och delaktighet... sid c. Föräldrars och elevernas nöjdhet med fritidshemmet... sid d. Stöd till elever med särskilda behov... sid 5. Pedagogisk ledning och utveckling a. Enhetens kvalitetsarbete... sid b. It en naturlig del i skolans arbete... sid c. Entreprenöriellt förhållningssätt... sid 6. Måluppfyllelse och resultat a. Kunskapsutvecklingen i förskoleklass (Lgr-11 kap2)... sid b. Kunskapsutvecklingen i fritidshem (Lgr-11 kap2)... sid c. Läskunnigheten i åk 1 och 3... sid d. Simkunnigheten i åk 3... sid e. Nationella prov i åk 3, 6 och 9... sid f. Betygsstatistik, meritvärde och måluppfyllelse i åk 6 och 9... sid 7. Utvecklingsområden läsåret ) Rektor skriver om läsåret Kramforsskolans vision är: Sida 2

3 Alla elever på Kramforsskolan ska uppnå målen i alla ämnen, haft roligt och mått bra under sin skoltid. Det ska vara motiverande och tryggt att gå på vår skola. Det ska märkas i den dagliga verksamheten att eleven är i fokus Vi vill med detta trycka på att vi tar vårt kunskapsuppdrag på största allvar men minst lika viktigt är att era barn mår bra och är motiverade. När barnen lämnar oss för högstadiet ska de minnas sin tid här som en lycklig och rolig period. Gör de det har de vistats i en omgivning med de rätta förutsättningarna för kunskapsinlärning och då troligtvis utvecklats maximalt efter sina förutsättningar. Jag vet att ett bra samarbete mellan föräldrar och skola är en framgångsfaktor. Vi alla som jobbar på skolan verkar för ett gott samarbete med hemmen. Vi har olika vägar för att nå det målet. Jag som rektor träffar föräldrarådet varje termin för att diskutera och informera direkt till föräldrar. Vi skriver veckobrev för att rätt information ska gå ut och vi har en lärplattform där ni föräldrar, elever och lärare kan samverka runt skolfrågor. Under läsåret ska vi satsa på att utveckla vårt arbete med att skriva texter. Vi ser att det finns förbättringsåtgärder inom det området. Vår specialpedagog ska leda ett arbete som syftar till att alla elever ska kunna skriva både bra skönlitterära texter och faktatexter. Vi kommer också att utveckla vårt arbete inom It, betyg och bedömning och att se över vår organisation så vi får ut det mesta av verksamheten. Dessa två utvecklingsområden ska vi jobba med för att vi ser att pojkarnas och flickornas resultat skiljer sig åt. Flickorna presterar bättre och vår analys visar att det brister i motivationen, läsförståelse och förmågan att skriva anlyserande texter. Jag tror att just möjligheten att använda It i klassrummet kan höja motivationen. En satsning på skrivandet kan ge pojkarna en strategi för hur även de ska kunna skriva analytiska texter. Under året har vi ändrat lite i organisationen så alla lärare på skolan har varit med och rätta sexans nationella prov. Det har gett bra diskussioner i betyg och bedömning. Det har även ökat säkerheten för eleven att få rätt betyg i och med att man varit flera lärare som bedömt. Det är något som vi kommer att fortsätta med. Sida 3

4 2) Allmän del som innehåller fakta om: a) Organisation Kramforsskolan är en mellanstadieskola med eftermiddagsfritids. Vi består av nio klasser fördelade enligt följande: tre klasser i åk fyra, fyra klasser i åk fem och två klasser i åk sex. På eftermiddagsfritids har vi i nuläget arton elever inskrivna. Sammanlagt har vi 235 elever på skolan. Vi har även förberedelseklass och särskolan integrerade i lokalerna. Skolan består av två byggnader där vi huserar årskurs fem i Stenskolan och årskurs fyra och sex i Gula skolan. Elevrestaurangen som är vårt senaste tillskott är en fristående byggnad. Det finns även en gymnastiksal på skolan. b) Resursfördelning Skolans budget ligger på drygt elva miljoner. I skolstarten så fördelar rektor pengarna till personal, material, fortbildning och inventarier. c) Ledning Skolan har en rektor som har sin arbetsplats på skolan. Där sitter han tillsammans med särskolans rektor och asylverksamhetens rektor. Rektor på skolan har också andra uppdrag i kommunen. Det är ansvar för VFU Verksamhets Förlagd Utbildning och RUN Regionalt Utbildnings Nätverk. På skolan finns en ledningsgrupp bestående av rektor, förstelärare och specialpedagog. Det finns också en central arbetslagsgrupp bestående av representanter från varje arbetslag och rektor. I dessa grupper diskuteras frågor som berör skolan på både kort och lång sikt. d) Personal Skolan består av sexton lärare som alla har legitimation. Det finns även fyra resurspersoner som arbetar på skolan. Vi har även tillgång till 80% specialpedagog. Det finns behöriga lärare i bägge slöjdarterna, musik och idrott. Till nästa år har vi rekryterat två nya lärare till skolan. Vi har rustat oss så vi ska kunna leva upp till skolverkets krav på ämnesbehörighet. e) Behörigheter Vi har de behörigheter som krävs för att täcka in alla ämnen utom svenska två. På skolan har vi även en förstelärare som driver ett utbildningsprojekt gällande IT. f) Fortbildning Under läsåret har vi satsat på läsförståelse med projektet En läsande klass och fortsatt att utveckla arbetet med läsfixarna. Eleverna får träna på att förutspå, reda ut otydligheter, ställa frågor och sammanfatta i texter. Teoretiska genomgångar under konferenstid, gruppövningar och delgivningar av olika erfarenheter. I den interna fortbildningen har vi arbetat med programvaran Lynx som är kopplad till våra interaktiva projektorer. Vi har även fortbildat oss i It s learning som är en lärplattform. I den centrala fortbildningen har vi träffats hela kommunen och studerat betyg och bedömning. Sida 4

5 3) Trygghet och studiero a) Lokalt elevhälsoarbete Lokala Elevhälsan bestående av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Inplanerade möten 2-3 gånger per termin eller vid behov. I den lokala elevhälsan jobbar vi förebyggande enligt elevhälsoplanen. Vi tar även upp akuta och brådskande ärenden. I elevhälsan reviderar vi även Likabehandlingsplanen och lokala elevhälsoplanen. 2 gånger per termin träffar Elevhälsogruppen representant från BAS. Det är ett samarbete som är ett led i det förebyggande arbetet. Vi kallar det Kramus. Pedagogiska utredningar görs av specialpedagog och lärare tillsammans. Det görs då vi får signaler om att en elev inte beräknas nå kunskapsmålen. Signalen kan komma från en lärare, elev, förälder eller genom våra kartläggningar. Utredningen visar om extra anpassningar, särskilt stöd eller om åtgärdsprogram ska upprättas. Beslutsfattandet om åtgärdsprogram är delegerat till specialpedagog. Arbetsro i klassrummet är ett annat elevhälsoarbete som vi prioriterat. Ett påbörjat arbete i en av klasserna förra läsåret har följts upp och utvärderats. I detta arbete ligger även vår strävan att stävja kränkningar och dåligt beteende. Dels mot andra elever och dels mot vuxna. Om en vuxen möts av dåligt beteende eller i klassrummet eller ute på skolgården ska detta resultera i ett mail eller samtal hem. Dåligt bemötande mot andra elever tar i första hand klasslärare eller undervisande lärare hand om. I vissa fall har rektor och/eller specialpedagog haft allvarsamtal med eleven och ibland även med elev och föräldrar. b) Likabehandlingsarbete Kramforsskolan har en Likabehandlingsplan som utvärderas och revideras varje år. Organisationen runt likabehandlingsarbetet består av: En likabehandlingsgrupp med lärarrepresentanter från åk 5 och från asylverksamheten, skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor. Kontinuerliga träffar varannan vecka där olika ärenden tas upp. Systemet med rastbok följs upp vid varje träff, dvs. man ser om någon elev hamnat i bråk eller haft ett dåligt beteende och om det dessutom förekommit vid upprepade tillfällen. Protokoll skrivs och skickas ut till alla i gruppen. Uppföljning vid nästa möte samt nuläge och vilka åtgärder som gjorts. Åtgärder blir i många Sida 5

6 fall olika typer av samtal med elever. I grupp eller enskilt. Representanter från likabehandlingsgruppen håller oftast i dessa samtal. Efter kartläggningsarbete såg vi att vi behövde fortsätta arbetet med arbetsro och bemötande. Vi tror att grunden till ett bra klimat på skolgården börjar i klassrummet. Har vi ett bra klimat ute i klasserna så kommer det att avspegla sig på rasterna. Här är pedagogens ledarskap och förhållningssätt oerhört viktigt men vi betonar givetvis att även eleven och föräldrarna har ett stort ansvar för stämningen i klassrummet. Det är alla parter tillsammans som ska verka för att vi ska nå trivsel, arbetsro och en tolerant stämning i klassen. Under året har vi även fortsatt att jobba efter ordningsregler som bygger på allas rättigheter och skyldigheter. Har man rättigheter har man även skyldigheter. Dessa regler har levandegjorts i klassrummen och på föräldramöten. Att uppmärksamma elever med ströfrånvaro har varit ett annat mål och en handlingsplan finns. Klassläraren ska i god tid signalerara till rektor när man börjar känna oro och vi kallar till ett elevvårdsmöte med föräldrar (vid 20% frånvaro eller om man ser ett oroväckande mönster). c) Elevers trivsel och trygghet i skolan En gång per termin görs en kartläggning angående elevernas trivsel i skolan. En trivselenkät fylls i av eleverna och sammanställs av klassläraren. Resultatet lämnas in till rektor. Detta utvärderas sedan i Likabehandlingsgruppen och olika förbättringar görs. I år visade det sig att det fanns en oro i omklädningsrummen i några klasser. Särskilt när det blir grupper som på grund av schemateknisk anledning måste mötas i omklädningsrummet. Vi har då sett till att det finns vuxna i anslutning till omklädning och dusch. Det visade sig även att det fanns en del oro i korridorerna efter raster. Åtgärden är att vuxna ska möta upp och finnas i koridoren när rasten börjar och är slut. Skolsköterskan har även enskilda samtal med elever om trivsel. Vid behov följs det upp i Likabehandlingsgruppen. 4) Kvalitet och inflytande a) Elevernas inflytande och delaktighet Eleverna på Kramforsskolan har möjlighet att påverka genom klassråd och skolråd, matråd och kommunens ungdomsråd. Det är träffar där vi diskuterar frågor som eleverna känner som viktiga. Eleverna på skolan får också i viss utsträckning välja vilken redovisningsform man vill använda efter fullgjort arbete. Vid upprättande av IUP Individuell Utvecklings Plan är eleverna delaktiga. I elevvårdsarbetet finns eleverna med och får tycka till om våra ordningsregler. Vi har också elevstödjare på skolan som får en utbildning under året som motsavarar en heldag. b) Föräldrarnas inflytande och delaktighet Vi har ett föräldraforum på skolan med representanter från alla klasser. Det är träffar med rektor och där tas frågor som gäller skolan upp. Det kan vara både stora och små frågor. Alla klasser har en kommunikation med föräldrarna via veckobrev. Det är lärarna som skriver Sida 6

7 varje vecka. Vi har utvecklingssamtal varje termin där vi pratar om elevens skolgång. Det är en tvåvägskommunikation mellan skola och hem. Vid utredningar och upprättande av Åtgärdsprogram är föräldrarna involverade. Att ha ett gott samarbete mellan skola och hem ligger i allas intresse. När vi analyserar våra resultat kan vi se att där skola och hem har ett bra samarbete finns den största utvecklingen. c) Föräldrarnas och elevernas nöjdhet med fritidshemmet Vi har ett eftermiddagsfritids mellan 14,45 till 16,00. Vi kan se att både elever och föräldrar är nöjda med den verksamheten. Vi serverar mellanmål och erbjuder läxläsning eller någon friare verksamhet. Vi har tillgång till kök med tillhörande utrymmen, gymnastiksalen och skolgården. d) Stöd till elever med särskilda behov När en lärare känner oro över en elevs måluppfyllelse kontaktar hon/han rektor eller specialpedagog. Detta kan även uppmärksammas vid klassgenomgångar eller vid betygskonferenser. En kartläggning och utredning görs då och beslut tas om lämpliga anpassningar på individ, grupp eller skolnivå. Om svårigheterna är stora och man bedömer att extra anpassningar inte är tillräckliga upprättas ett åtgärdsprogram och ett särskilt stöd sätts in. Detta kan vara i form av vuxenstöd i klassrummet, stöd i resursgrupp eller i vissa fall i särskild undervisningsgrupp. Några elever har anpassad studiegång för att klara skoldagen bättre. Åtgärdsprogram upprättas för elever med större svårigheter av olika slag eller för de elever som trots extra anpassningar inte beräknas nå godtagbara kunskapsmål. De extra anpassningarna ska utvärderas efter 4-6 veckor för att se om de gett tillräckligt god effekt. Det här läsåret har 47 elever på Kramforsskolan haft åtgärdsprogram i ämnen som sv, ma, eng, so, no, slöjd och idrott (33 pojkar 14 flickor). Vi har vid mitterminsredovisningar uppmärksammat att ovanligt många elever inte beräknats uppnå målen i slöjd och vi har haft möten med slöjdlärarna där vi försökt hitta orsaker till detta. Högt ställda krav på planering och dokumentation kan vara en förklaring men även inställning och beteende från eleverna. Pedagogerna tar tidigt kontakt med elevens föräldrar när de börjar känna oro och åtgärdsprogram skrivs om problemen upplevs som stora. Många av eleverna har förbättrat sina resultat efter det och det kan även bli skillnad när man byter slöjdinriktning trä/textil. I både slöjd och idrott har även extra tid satts in för vissa elever. I idrott gäller det i de allra flesta fall att extra simundervisning satts in för att uppnå simkunnighet. En särskild undervisningsgrupp finns i slöjd för elever med stora svårigheter. Det kan gälla både motoriska svårigheter eller elever med neuropsykiatriska svårigheter. Extra anpassningar ska utvärderas efter 4-6 veckor för att se om det var en tillräcklig åtgärd. Åtgärdsprogrammen där särskilt stöd satts in utvärderas efter ca 8 veckor. Exempel på extra anpassningar kan vara anpassat material, varierat undervisningssätt, placering i klassrummet, extra struktur i schemat. Sida 7

8 5) Pedagogisk ledning och utveckling a) Enhetens kvalitetsarbete Kramforsskolan har konferens varje tisdageftermiddag, Arbetslagen har sina träffar varje måndageftermiddag och på måndagmorgon har vi samling innan skolstart för information inför skolveckan. Vi har upprättat ett årshjul som beskriver läsårets olika moment. Där står vad som ska göras, när det ska göras och vem som ansvarar. För att säkerställa att alla elever får den hjälp de har rätt till så har vi olika kontrollstationer under året. På så vis får vi en översyn över hela årskursen. Vi har också klassgenomgångar varje termin och betygskonferenser i årskurs sex. Under detta läsår har vi genomfört ett förändringsarbete med de nationella proven. Det innebär att vi avsatt tid till att gemensamt rätta proven. Alla lärare på skolan har varit involverade i rättningen. Det ger en säkrare bedömning av elevens prestation och en avlastning av arbetsbördan för lärare som har sexor. Försöket har slagit väl ut och kommer att bli en stående modell på Kramforsskolan. Arbetslagen planerar och analyserar för alla elever i årskursen. På så vis får flera pedagoger insyn i elevens resultat och behov. Under året har vi haft följande utvecklingsområden: It i skolan vi har utvecklat It s learning som är skolan lärplattform. Vi har också arbetat med programvaran Lynx som hör till våra interaktiva projektorer. Vi har jobbat med ett läsprojekt som heter En läsande klass. Vi behöver stärka våra elever i läsandet, främst pojkarna. Vi har tittat på framgångsfaktorer för skolan som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Läraren är den enskilt viktigaste personen för elevens utveckling. b) It är en naturlig del i skolans/förskolans arbete Vi har installerat interaktiva projektorer i varje klassrum och köpt in 80 elevdatorer under året. Det ser lite olika ut hur långt man kommit med användandet av projektorerna. Det får vi räkna med och kan delvis skyllas på strul med uppkopplingar. Vi kommer under nästa läsår att fortsätta utbildningen med Lynx och på så sätt få en mer likvärdig användning mellan klasser och arbetslag. Vi är överens om att projektorerna varit ett lyft för vår verksamhet. Det kan höja motivationen och bredda arsenalen av verktyg för den enskilde läraren. Arbetet med It s learning pågår för fullt och även där ser det olika ut på skolan. Några jobbar fullt ut med plattformen och andra är på gång. Vi fortsätter vår satsning på It s learning genom att lägga in fortbildning på konferenserna. En ambition är att kunna skaffa en dator/elev. Sida 8

9 c) Entreprenöriellt förhållningssätt Detta är ett område som vi måste jobba vidare med och utveckla under året. Vi har en årskurs sexa som jobbat entreprenöriellt i projektet skapande skola. Det utmynnade i ett framträdande för föräldrarna och ett för alla elever på skolan. Glädjande nog så har två nya projekt i skapande skolan på gång till nästa läsår. Vi har också till nästa läsår ett projekt i programmering av dataprogram. Det är ett samarbete med Ådalsskolans elever och kan ses som en del i utvecklandet av entreprenöriellt lärande. 6) Måluppfyllelse och resultat a) Nationella prov åk 6 A B C D E F streck Åk 6 flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Engelska Matematik Svenska/sva Summa Analys och bedömning: Engelska: Här har vi ett bra resultat med flera elever som nått de högre betygen. Vi kan inte heller se att det finns några större skillnader mellan pojkar och flickor. Engelska är ett språk som många elever kommer i kontakt med även på fritiden och det tror vi är en av anledningarna att det är bra resultat. Vi har också satsat resurser för att kunna hjälpa de svagare eleverna och stimulera de som har det lättare för sig. Svenska: här kan vi se att det har varit svårt för våra elever att nå de högsta betygen. Vi ser också att det är stora skillnader mellan pojkar och flickor. Det som våra elever haft svårt med har varit att skriva texter som når de bästa betygen. Det gäller främst pojkarna men även till viss del flickorna. Vi har satsat resurser i ämnet främst till de lässvaga eleverna. Vi upplever det som att pojkarna är nöjda med ett F. Många har inte större ambitioner och de har då svårt att utveckla och analysera sina texter. Att pojkarna läser mindre än flickorna påverkar också resultatet. Här måste vi ta ett krafttag och satsa på ett förändrat arbetssätt. Främst vad det gäller förmågan att skriva intressanta texter. Matematik: Här ser vi ett liknande resultat som i Svenska. Ett fåtal elever med de högsta betygen och stora skillnader mellan pojkar och flickor. Skolan har genomgått en stor satsning i matematik för ett par år sedan. Vi kan inte se några bra resultat av den satsningen i dessa resultat. Här måste vi under året analysera våra arbetssätt och se om vi inte kan prestera bättre. Här kan vi se att det främst är pojkarnas motivation som brister. Sida 9

10 Betygsstatistik och måluppfyllelse i åk 6 ämne antal eleve r A B C D E F flick pojk flick pojk flick pojk flick or ar or ar or ar or strec k pojk ar Biologi ,7 11,8 Bild ,0 12,1 Engelska ,3 14,2 Fysik ,6 12,3 Geografi ,5 10,7 Historia ,4 11,9 Hemoch kunsumn etkunska p ,1 11,9 Idrott och hälsa ,8 13,3 Kemi ,6 12,2 Matemat ik ,2 10,5 Moders mål ,5 0,0 Musik ,8 13,5 Religion skunska p ,3 11,5 Samhälls kunskap ,3 12,4 Slöjd ,1 8,9 Svenska ,7 11,9 Svenska som andra språk ,0 10,0 Teknik ,1 11,4 flick or pojk ar flic kor pojk ar flic kor poj kar flic kor poj kar flicko r pojka r 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 summer ing ,0 11,9 Analys och bedömning: Biologi: Flickorna har bra betyg även om ingen har A så är det många som har högre betyg. Pojkarna är kraftigt överrepresenterade i de lägre betygen. Pojkarnas ovilja och förmåga att skriva texter och läsa texter kan vara orsaken till den stora skillnad som finns. Bild: stora skillnader mellan pojkar och flickor. Här måste vi jobba med pojkarnas inställning och motivation att vilja göra sitt bästa. Engelska: Här har vi bra resultat över lag och inga skillnader mellan könen. Vi måste se över vad vi gör som är bra i det här ämnet och överföra på andra ämnen. Här verka pojkarna vara motiverade. Sida 10

11 Fysik: ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. I fysik jobbar vi mer praktiskt och det kanske är en framgångsfaktor för pojkarna? Geografi: väldigt stor skillnad mellan pojkar och flickor. Geografi är ett ämne där man förväntas läsa mycket och skriva mycket. Det är inget som passar pojkarna. Vi måste snegla på Fysik och kanske jobba mer praktiskt och med muntliga redovisningar. Att höja kraven på pojkarna kan även vara en framgångsfaktor. Historia: här drar vi samma slutsats som med Geografi. Hem- och konsumentkunskap: även här är det stora skillnader mellan könen. Bristande motivation av pojkarna och förmåga från oss inom skolan att motivera dem kan vara en av orsakerna. I detta ämne är det också mycket praktiskt arbete och trots detta stora skillnader. Idrott och hälsa: Jämnt mellan könen men kanske lite låga betyg överlag. Kemi: Stora skillnader mellan pojkarna och flickorna. Även här är det mycket att läsa och skriva för att nå de högsta betygen. Det gynnar inte pojkarna. Matematik: Stora skillnader mellan pojkar och flickor. Här har pojkarna ett väldigt lågt resultat. Vi kan se att läsförmågan även påverkar resultatet i matematik som en förklaring. Vi måste se över hur vi jobbar för att öka motivationen hos pojkarna. Att jobba mer praktiskt kan vara en väg att göra det roligare. Musik: stora skillnader mellan könen men relativt bra betygsgenomsnitt. Vi måste se över arbetsformerna så pojkarna också kommer med på båten. Anpassa övningar och sånger och kanske kortare pass så alla orkar med. Religionskunskap: stora skillnader mellan könen. Även här är det mycket skriva och läsa för att nå de högsta betygen. Samhällskunskap: vi kan även här se skillnader mellan könen om än inte lika stor som i många andra ämnen. Långa texter och många skrivuppgifter kan vara en del av förklaringen. Slöjd: väldigt stora skillnader mellan könen. Det är även ett riktigt svagt genomsnittligt värde. Här måste vi jobba med motivationen hos främst pojkarna. Vi måste ha en strategi för hur vi kan förbättra resultaten. Av de som inte klarade F är det många nyanlända. De börjar ganska snabbt i klass i övningsämnena. Det gör att de ska betygssättas och det är inte rimligt att man ska kunna uppnå ett godkänt betyg på bara några månader. Nästa år ska vi delta i slöjdlyftet tillsammans med övriga slöjdlärare i kommunen. Svenska: Här ser vi väldigt många flickor med bra betyg. Dessvärre är det många pojkar med D och E. Vi har varit inne på olika anledningar till det tidigare. Det gäller förmågan att läsa och skriva långa texter, att analysera sina texter och omarbeta dem. Orken och motivationen, inte nöja sig med ett E utan kämpa för högre betyg. Vi i skolan måste bli bättre på att variera lektionerna och att få främst pojkarna att se nyttan av det de ska göra. Det kommer att gynna flickorna också. Teknik: Även här ser vi skillnader mellan pojkar och flickor. Det är dessutom inga elever som fått de två högsta betygen. Slutord från rektor: Jag kan överlag se att vi har stora skillnader mellan könen. Det gäller så gott som alla ämnen. Några funderingar runt detta: Vi har stora grupper i No. Det är helklasser eftersom resurserna inte räckt till att dela dessa grupper. Dessutom har vi ingen no-sal att hålla lektionerna i. Det behöver man ha på mellanstadiet. Sida 11

12 Vi behöver se över varför pojkarna inte har samma motivation som flickorna. Pojkarna är luststyrda i högra grad än flickorna så ett varierat arbetssätt är viktigt. Det kan vi utveckla på skolan. Att förhållningssätt och ledarskap påverkar elevens resultat är klart. Det tror jag gäller främst pojkar. Vi har en stor satsning på IT i skolan och jag tror att det kan vara en stor del i att öka motivationen och variationen i klassrummet. Vi kommer dessutom att genomföra en bred internutbildning i genreskrivning under läsåret Det ska hjälpa eleverna att skriva texter och det kommer att gynna alla men främst pojkarna. Ett av utvecklingsområdena i år har varit att utveckla elevernas läsförståelse. Det har varit ett projekt som vi jobbat med under året och som vi förhoppningsvis kan se resultat av framöver. 7.Utvecklingsområden läsåret Att utveckla skriftspråket Beskrivning Vi vill utveckla förmågan att uttrycka sig skriftligt genom att använda oss av strategier från Genrepedagogiken. Det är ett strukturerat arbetssätt där man lär sig om olika texttyper och arbetet utgår från den s.k. cirkelmodellen med olika faser. Att bygga upp kunskaper inom ämnesområdet, att studera texter inom genren för att få förebilder, att skriva en gemensam text och slutligen en egen text. Förväntat resultat Att öka skrivglädjen hos eleverna, särskilt hos pojkarna. Att bygga en bro mellan talspråk och skriftspråk samt att utveckla de egna texterna och sättet att uttrycka sig i skrift. Genomförande Vi kommer att vid ett antal konferenser under vårterminen arbeta med teorierna runt genrepedagogik och sedan prova i praktiken ute i klasserna. Till vår hjälp har vi metoder från boken Låt språket bära-genrepedagogik i praktiken (Britt Johansson 2012) Tid Påbörjas under höstterminen 2015 och fortsätter under nästa läsår. Ansvarig/ansvariga Rektor och Specialpedagog Uppföljning och utvärdering Uppföljning sker kontinuerligt vid konferenser. Utvärdering om hur skrivandet utvecklas görs i det dagliga bedömningsarbetet med eleverna. På längre sikt vill vi se förbättringar i resultaten på mitterminsuppföljningar och betygskonferenser. Främst kommer vi att titta på pojkarnas resultat. Sida 12

13 IT i skolan Beskrivning Vi kommer att jobba vidare med våra interaktiva projektorer. Under nästa läsår ska vi utveckla vårt arbete med programvaran Lynx. Det är ett program som man kan förbereda lektioner i och på ett enkelt sätt spara för att kunna återkomma och repetera senare. Vi ser det programmet som ännu en möjlighet att variera undervisningen. Vi kommer också att arbeta vidare med implementeringen av It s learning som är vår lärplattform. Den binder samman lärare, elev och föräldrar på ett enkelt sätt. Här kan vi lägga ut lektioner, planeringar och information som föräldrar, elever och andra lärare kan ha nytta av. It s learning förenklar kommunikationen med föräldrar, elever och medarbetare. Den underlättar även den så viktiga dokumentationen. Förväntat resultat All personal ska känna sig bekväm med att jobba i programvaran Lynx. Alla elever i samtliga klasser ska få tillgång till de möjligheter som interaktiva projektorer ger. Det innebär att pedagogerna ska känna vinsten av denna möjlighet och att ta till sig den nya tekniken. Målsättning med It s learning är: All personal ska skriva in aktiviteter på kalendariet Personalen lägger ut skolgemensamma dokument, så som skidvecka, pysseldagar och olika projekt Visa delaktighet och vara aktiv i systemet. Tillföra material som är intressanta för verksamheten och som andra pedagoger kan ha nytta av. Vi ska komma igång med it s learning mot eleverna innan årsskiftet Vi ska se till att lägga ut viktiga, intressanta och roliga saker som motiverar föräldrar och elever att använda sig av sidan. Att göra bra reklam för systemet på föräldramöten och andra träffar med föräldrar. Genomförande Vi kommer att ägna konferenstid och kvällsträffar till utbildning. Rektor är delaktig i utbildningen och aktiv i programmet. Vi måste fokusera på möjligheterna med IT och se vinsterna för eleverna och personal. Huvudman måste se till att vi får ett serviceavtal för projektorerna. Tid Läsåret Ansvarig Rektor och förstelärare Uppföljning och utvärdering Kontrollera aktiviteteten på it s learning klassvis. Ta upp frågan på föräldraforum för att få en bild av hur involverade föräldrarna är i it s learning. Göra klassrumsbesök och se hur eleverna får tillgång till projektorer och Lynx. Under flera år har vi sett att skrivdelen varit svårast att klara vid de Nationella proven i svenska. Alla elever klarar inte att skriva texter med gestaltande beskrivningar och en välutvecklad handling. Förmågan att skriva olika typer av texter, olika genrer kan även utvecklas. Sida 13

14 Därför planerar vi att utveckla skrivandet genom genrepedagogik och cirkelmodellens fyra olika faser där läraren styr och är tydlig guide. Man samlar bakgrundskunskap, visar modelltexter och skriver gemensamma texter innan den egna texten. Teoridelar och arbetsmaterial hämtar vi från Britt Johanssons Låt språket bära. Pojkars och flickors studieresultat Beskrivning Vi behöver i kommunen utveckla vårt arbete för att motverka skillnader i studieresultat mellan pojkar och flickor. Vi ser i våra analyser av betyg och nationella prov att det är stora skillnader. I många ämnen har pojkarna lägre resultat. Vi vill lyfta fram vikten av att motivera eleverna och få dem att se nyttan av sitt skolarbete. Vi behöver också lyfta fram ledarskapet i klassrummet. Konkreta tips och idéer på arbetssätt behövs. Förväntat resultat Att alla eleverna får ett bättre skolresultat och att skillnaderna inte är så stora mellan könen. Vi vill även få ett bättre klimat och studiero i klassrummen. Det tror vi att vi kan uppnå om alla känner sig motiverade och variationen i arbetssätt blir bättre. genomförande Studiedag med alla pedagoger i kommunen. Det blir en föreläsning på förmiddagen och diskussioner på eftermiddagen. Uppföljning på skolenheterna veckorna efter. En ny föreläsning planeras till hösten på samma tema. Tid Läsåret Ansvariga Skolförvaltningen och rektorer Uppföljning och utvärdering Analyser av betyg och nationella prov. Jämförelser mellan nuvarande resultat och kommande resultat. Sida 14

15 Sida 15