Enhet Centrals förskolor - kvalitetsrapport Enhet Centrals förskolor - kvalitetsrapport 2014

Transkript

1 Enhet Centrals förskolor - kvalitetsrapport

2 Innehåll 1 Allmän del Kort beskrivning av förskoleenheten och dess organisation på ett övergripande plan Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Allmän förskola Organisation i övrigt (inkl ledningen av utbildningen) Organisation av systematiskt kvalitetsarbete Organisationens Förbättringshistoria Lokaler och utrustning Arbete med särskilt stöd Inflytande och samråd Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Modersmål Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Resultat och analys Områden för särskild uppföljning Kulturell identitet kap 2.3 kvarstår från Språkutveckling Nytt område för SCB-enkäten Gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt Barns delaktighet och inflytande Barnkonsekvensanalys Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport Fokusområden för verksamhetsåret Språkutveckling Kulturell identitet Arbetslagets eget fokusområde aktionsforskning Systematisk utvärdering och analys av våra resultat 16 2

3 1 Allmän del 1.1 Kort beskrivning av förskoleenheten och dess organisation på ett övergripande plan. Enhet Central består av sex förskoleavdelningar, två dagbarnvårdare och en F-5 skola. Totalt finns det 238 barn på Enhet Central. Enheten ligger i de centrala delarna av Floda i Lerums kommun. I huvudbyggnaden finns skolan och fyra förskoleavdelningar samt även en samlingslokal för dagbarnvårdarna. Två förskoleavdelningar ligger i en separat förskolebyggnad i ett närbeläget bostadsområde. Den socioekonomiska sammansättningen på barnunderlaget är blandad. Bebyggelsen består av lägenheter, rad/parhus och fristående hus. Centralskolans förskola är lokaliserad i skolbyggnaden. Den består av fyra förskoleavdelningar med åldersblandade grupper. På Violens förskola som ligger lokaliserad i ett av bostadsområdena finns två avdelningar. En avdelning för de yngre barnen och en avdelning för de äldre barnen. 1.2 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Att bedriva en omsorgs- och skolverksamhet som främjar alla barns utveckling och lärande samt skapa en livslång lust att lära. Detta skall ske utifrån ett aktivt lärande där kreativitet och lek har en central roll både i den sociala- och kunskapsmässiga utvecklingen. Bild 1. Placerade barn enhet Central, förskolan och dagbarnvårdare Ålder Centralskolans Summa: 73 förskola Violens förskola Summa 36 Dagbarnvårdare Summa: 8 Totalt Totalt: Allmän förskola Allmän förskola erbjuds 15 timmar per vecka för barn över tre år som inte är inskrivna på förskolan för omsorg medan deras föräldrar arbetar eller studerar. På enhet Centrals förskolor erbjuds allmän förskola mellan 9.00 och på tisdagar, onsdagar och torsdagar. Verksamheten är inkluderad i den ordinarie förskoleverksamheten. 3

4 1.4 Organisation i övrigt (inkl ledningen av utbildningen) Enheten har en gemensam chef. Hon är både förskolechef för de sex förskoleavdelningarna, våra två dagbarnvårdare samt rektor för F-5 skolan med tillhörande fritidshem och fritidsklubb samt chef för specialpedagog och administratör. Den övergripande organisationsstrukturen är formad som bild 2 visar. Förskolechefen/rektorn har delegerat ledningsuppgifter (Skollagen 2 kap. 10 ) för vissa delar av elevhälsoarbete, enhetens systematiska kvalitetsarbete och åtgärder mot kränkande behandling till enhetens specialpedagog. Bild 2. Organisation Enhet Central Förskolechef Rektor EHT Specialpedagog Administratör Vaktmästare Lingon Blåbär Knyttet Igelkotten Grankotten Tallkotten DBV Asp förskoleklass Asp klass 1 Björk klass 2-3 Ek klass 4-5 Lind klass Organisation av systematiskt kvalitetsarbete Enhet Centrals förskolors systematiska kvalitetsarbete leds enligt bild 3. Förskolechef tillsammans med förskolans utvecklingsledare och specialpedagog utgör förskolans utvecklingsgrupp. Utvecklingsledaren har det operativa ansvaret för förskolornas arbete med aktionsforskning och att alla förskolorna på enheten skall ha en gemensam pedagogisk bas. Bild 3. Organisation systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Förskolechef Specialpedagog Utvecklingsledare Tallkotten Grankotten Igelkotten Knyttet Blåbär Lingon 4

5 Det systematiska pedagogiska utvecklingsarbetet styrs genom Pedagogisk bas och varje avdelnings egen aktionsforskning. Pedagogisk bas skall stå för den yttre gemensamma strukturen och aktionsforskningen för arbetslagets egna inre arbete. Bild 4. Vår organisation med Pedagogisk bas och avdelningarnas egna inre arbete med aktionsforskning är en tydlig struktur att arbeta systematiskt med våra fokusområden för pedagogisk utveckling. På så sätt kan vi arbeta med de gemensamma strukturerna och grunderna samtidigt som varje avdelning och pedagog får möjlighet att utveckla den egna pedagogiska praktiken utifrån sina behov. Bild 5. Systematiskt kvalitetsarbete förskolan, Enhet Central Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010) Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogisk bas Pedagogiskt arbete på avdelningen Aktionsforskning Aktionsforskning Arbetsplaner och handlingsplaner 5

6 Läroplanen är grunden för arbetet som bedrivs på våra förskolor. Val av fokusområden är resultatet av analyser på förra årets arbete och SCB:s enkät från 2011 och 2013 samt kommunens områden för särskild uppföljning, vilka alla är kopplade till våra styrdokument. Kärnan är det direkta arbetet med barnen (se bild 5). Arbetet styrs och bedrivs genom Pedagogisk bas, och aktionsforskning. Alla pedagoger är delaktiga i processerna men en eller flera personer ansvarar för processen i de olika forumen. Våra två dagbarnvårdare är med på de processer som berör dem. Pedagogisk bas fortsätter likt tidigare år med rullande schema på fredagar var fjärde vecka, förskolans pedagogiska utvecklingsledare ansvarar. Arbetet i pedagogisk bas grundas utifrån de behov som identifierades i ECERS självinventeringar, kommunens områden för särskild uppföljning och våra halvårsutvärderingar. Aktionsforskningen kommer fortsätta att bidra till att det gemensamma pedagogiska förhållningssättet utvecklas samt att medvetenheten kring det egna uppdraget höjs. Detta då det sker en gemensam utvecklingsprocess kring förhållningssätt som kopplas till evidensbaserad teori och våra styrdokument. 1.5 Organisationens Förbättringshistoria Under de senaste fyra åren har förskolorna arbetat aktivt med det gemensamma förhållningssättet och bemötandet för att öka likavärdigheten mellan avdelningarna. Detta arbete pågår fortfarande aktivt och beskrivs i denna rapport. Föregående år tog måltidsservice över mat- och diskhanteringen även på Centralskolans förskola. Detta innebär att förskolans personal där inte längre behöver ta av sin pedagogtid åt att hämta och lämna mat och ta hand om disken. 1.6 Lokaler och utrustning Enheten har tillgång till matsal, idrottshall, musiksal, textil och träslöjdslokaler. På Centralskolans förskola består varje avdelning av två större rum och ett eller två mindre rum. Gården är indelad i två delar. En del som består av en asfaltsplan med en gräskulle och den andra delen har två fasta lekredskap, sandlåda och en gräsmatta. Maten till förskolorna levereras på vagnar. Förskolans personal i huvudbyggnaden har ett arbetsrum där de delar utrymme med varandra samt tillgång till ett personalrum som är gemensamt för hela enheten. På Violens förskola har varje avdelning ett större rum och två eller tre mindre rum. Violens förskola har ett gemensamt kök. Det finns ett mindre personalutrymme med plats för en soffa och två datorer. Gården sträcker sig runt byggnaden och består av två nivåer med träd och buskar. Det finns en sandlåda och två fasta lekredskap. Förskolan har möjlighet att utnyttja idrottshall och träslöjdslokal vid behov. Avdelning Lingon på förskolan Violen hyr även in sig på Floda Nova. Varje förskoleavdelning har tillgång till tre stycken ipads. Det finns två fasta datorer i det gemensamma arbetsrummet i huvudbyggnaden samt två fasta datorer på Violen. Varje pedagog med ansvarsbarn har tillgång till en egen bärbar dator. 6

7 1.7 Arbete med särskilt stöd All personal på Enhet Central är en viktig del i elevhälsan och har i uppdrag att främja hälsa och skapa förutsättningar för lärande hos alla barn och elever. Elevhälsoteamet (EHT) består av: enhetens rektor tillika förskolechef, specialpedagog, skolsköterska, kurator och skolpsykolog. EHT tar upp enskilda elevärenden och barnärenden som är i behov av särskilt stöd utifrån organisation, grupp och individperspektiv. Här lyfts även policy- och utvecklingsfrågor kring elevvård och elevhälsa. När ärenden kring förskolebarn lyfts deltar inte skolsköterskan. All personal på Enhet Central har ansvar och uppdrag att stötta och stimulera alla barn och elever, i enlighet med skollagen, i sin personliga utveckling och i sitt lärande. De barn och elever som är i behov av särskilt stöd får det i första hand inom ramen av sin grupp och de pedagoger som är knutna till arbetslaget. EHT har en stödjande, handledande och utredande roll för arbetslagen, pedagogerna, vårdnadshavare, barn och elever. Ansvaret för handlingsplaner för stöd i förskolan och analys av dem åligger ansvarspedagogen och arbetslag med stöd av enhetens specialpedagog. Förskolechefen ansvarar för beslut rörande särskilt stöd som berör organisation och övergripande frågor. Genom att enheten är organiserad från förskola till åk 5 finns det en röd tråd i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har en möjlighet att följa och stödja det lilla barnet på förskolan upp till förskoleklass och de första fem åren i skolan. Den lilla enhetens fördel är även att beslutsvägarna är korta vilket gynnar arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Se: Handlingsplan elevhälsoarbete 1.8 Inflytande och samråd På enheten finns både arbetsenhetsråd och enhetsråd. Samtliga föräldrar i verksamheten är välkomna till både arbetsenhetsrådsmöten och enhetsrådsmöten. Arbetsenhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera de frågor som ligger nära barnen/elevernas vardag. Detta skall ske genom att föräldrar ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska verksamheten. Varje verksamhetsår väljs två föräldrarepresentanter från varje klass/grupp, en ordinarie och en ersättare. Tillsammans med ansvariga pedagoger utgör dessa arbetsenhetsrådet och ansvarar gemensamt för att rådet arbetar utifrån aktuella riktlinjer. Arbetsenhetsråden träffas regelbundet över verksamhetsår. Vår enhet är indelad i tre arbetsenhetsråd; 1. Centralskolans förskola 2. Violens förskola 3. Skolan (förskoleklass, grundskola 1-5 samt fritids och fritidsklubb) Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av rektor. Det kan t.ex. gälla frågor rörande budget, organisation, utvecklings- och framtidsfrågor. Enhetsrådet är öppet för alla vårdnadshavare och möten sker regelbundet under verksamhetsåret. 7

8 Hur arbetet med barnens inflytande sker beskrivs i den här rapportens resultat och analysdel, under punkt på sidan Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. En pedagog från varje arbetsenhet tillsammans med enhetens specialpedagog utgör förskolans trygghetsgrupp. Fokus i Riktlinjer för förskolan på Enhet Central att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandlings årliga plan för var barns inflytande utifrån en praktisk inriktning. Hur arbetet med de gemensamma reglerna kan utformas även med de yngre barnen. Den årliga planen utformas under hösten och innehållet styrs av föregående verksamhetsårs utvärderingar, aktuellt behov som synliggörs i arbetslagens ECERS-inventeringar samt eventuella centrala riktlinjer. I rapportens resultat och analysdel, under punkt på sidan 11 beskrivs det direkta arbetet med barnen kring likabehandling, trygghet och trivsel. Se: Riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling Enhet Centrals förskolor. Likabehandlingsplan 1.10 Modersmål Förskolechefen ansvarar för att de barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Arbetet på förskolan skall vara interkulturellt och skapa möjlighet till förståelse och ömsesidig respekt för olika kulturer och olika modersmål. Ett av enhetens fokusområden är Kulturell identitet. Nyanlända familjer eller barn som har behov av att utveckla sin svenska erbjuds utökad tid på förskolan. Om det vid första kontakten med vårdnadshavaren framkommer att det behövs tolk för att vi ska förstå varandra, så bokar vi in det till första besöket på förskolan, så att vi ger familjen en bra start i vår verksamhet. Vi har ett stort utvecklingsbehov hur vi i verksamheten även ger barn med annat modersmål än svenska möjligheten att utveckla sitt modersmål på förskolan Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Förskolan har ett utvecklingssamtal per verksamhetsår. Vid behov, som vårdnadshavare eller pedagoger identifierat, kan ytterligare samtal bokas in. Syftet med samtalet är att i dialog med vårdnadshavare se hur förskolan tillsammans med hemmet kan stötta barnets fortsatta utveckling. Barnets utveckling dokumenteras digitalt via Unikum samt i en fysisk portfolie. 8

9 2 Resultat och analys 2.1 Områden för särskild uppföljning Kulturell identitet - kvarstår från 2013 Förra verksamhetsåret arbetade vi med att implementera medvetenheten och kunskapen hos pedagogerna kring kulturell identitet. Under hösten medverkade alla pedagoger på en kommungemensam föreläsning. Våra pedagoger hade förberett sig genom att läsa litteratur i ämnet. Bland annat Skolverkets riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan, artiklar från tidningen Förskolan samt valda kapitel ur Flera språk i förskolan teori och praktik. Litteraturen och föreläsningen bearbetades genom gruppdiskussioner med fasta frågeställningar och diskussion kring begreppet kulturell identitet. Syftet med detta var att höja medvetenheten hos pedagogerna samt ta reda på hur vi idag planerar och genomför verksamheten med fokus på kulturell identitet. Resultatet av arbetet visade på att detta är ett fokusområde som vi behöver arbeta mycket med för att implementera som en naturlig del i verksamheten. Bland annat identifierade vi att information och kommunikation till vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål behöver utvecklas och ses över. Under våren arbetade Pedagogisk bas med att ta fram gemensamma riktlinjer kring detta. Under processen kom pedagogerna fram till att riktlinjerna skall ingå som en naturlig del i alla handlingsplaner, exempelvis mottagande av nya barn och vårdnadshavare och inskolningssamtal. Det finns fortsatt behov av att belysa och lyfta fram kulturell identitet i samtliga handlingsplaner och vår arbetsplan. Vi är fortfarande i stadiet att implementera arbetet med kulturell identitet. En självinventering utifrån ECERS-skalans items kulturell mångfald och jämställdhet visade att vi ligger vi mycket lågt på bägge items i samtliga arbetslag. Arbetet med fokusområdet kulturell identitet leds vidare via Pedagogisk bas. De pedagoger som deltar på Pedagogiks bas ansvarar för att de olika aspekterna för kulturell identitet finns med vid planering och genomförande av aktiviteter och teman. Alla förskoleavdelningar genomför en inventering med hjälp av ECERS items kulturell mångfald och jämställdhet för att kartlägga vart de befinner sig idag och vad som är nästa steg för att utvecklas inom fokusområdet. Utifrån detta skall de bestämma en egen målsättning som de skall arbeta med under verksamhetsåret. Den skall grundas på resultaten för SCB, den egna utvärderingen från juni och nuläget i barngruppen. Arbetet utvärderas kontinuerligt under året med hjälp av aktionsforskning och/eller Pedagogisk bas. 9

10 2.1.2 Språkutveckling Nytt område för 2014 Språket är en central roll i verksamheten och för all måluppfyllelse. All personal har i uppdrag att ge alla barn förutsättningar att utvecklas sitt språk så långt som möjligt. Arbetet med fokusområdet språkutveckling leds via Pedagogisk bas. Arbetet där skall utgå från Skolverkets Få syn på språket (Skolverket, 2012), Riktlinjer för modersmålsstöd (Lerums Kommun) samt övrig litteratur. De pedagoger som deltar på Pedagogiks bas ansvarar för att språkutvecklingens olika aspekter finns med vid planering och genomförande av aktiviteter och teman. Alla förskoleavdelningar genomför en inventering med hjälp av ECERS område språkutveckling för att kartlägga vart de befinner sig idag och vad som är nästa steg för att utvecklas inom fokusområdet. Den skall grundas på resultaten av den egna utvärderingen från juni och nuläget i barngruppen. Utifrån inventeringen skall arbetslagen bestämma en egen målsättning som de skall arbeta med under verksamhetsåret. Arbetet utvärderas kontinuerligt under året med hjälp av aktionsforskning och/eller Pedagogisk bas. 2.2 SCB-enkäten Utifrån SCB-enkäterna 2011 och 2013 tillsammans med de ALP observationer som vi gjorde 2013 samt arbetslagens egna självskattningar med hjälp av ECERS identifierades behovet att utveckla ett gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt för enhetens förskoleavdelningar. Enkäten från 2013 och självskattningarna i ECERS visade även på låga resultat på barns inflytande. Vi har sedan dess ändrat vår organisation för att kunna utveckla ett gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt. Genom Pedagogisk bas leds det gemensamma pedagogiska utvecklingsarbetet och genom aktionsforskning utvecklar pedagogerna på avdelningen kontinuerligt sitt eget arbete Gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt Under föregående verksamhetsår har vi kommit ännu närmare att institutionalisera ett gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt när det gäller flertalet fasta grundelement i förskolans verksamhet. Vi har arbetat fram en gemensam arbetsplan och gemensamma handlingsplaner för flertalet områden. Pedagogisk bas är nu en väl inarbetat organisationsform där gemensamma pedagogiska frågor lyfts och bearbetas. Aktionsforskning ger arbetslaget möjlighet att lyfta upp, diskutera och utveckla sin inre verksamhet där de har störst behov. Vårt systematiska arbete och dess utvärderingar tillsammans med ECERS är våra mätverktyg som visar vart våra utvecklingsområden finns. Vi kan se att den organisation som vi nu har gynnar arbetet med att utveckla ett gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt. Gemensamma frågor kan lyftas upp och belysas och det finns ett naturligt forum för dessa frågor. Genom aktionsforskningen får pedagogerna ett gemensamt aktuellt fokus för sina pedagogiska diskussioner med en tydlig riktning. Rent praktiskt öppnar det även upp mellan avdelningarna då man hjälper varandra schemamässigt för att få tid till aktionsforskning. ECERS ger oss en tydlig bild av hur pedagogerna själva skattar bemötande och förhållningssätt. Det finns fortfarande skillnader mellan avdelningarna, men förhoppningsvis kommer de resultaten i den nya SCB-enkäten, som skall 10

11 genomföras under våren 2015, visa att nivån höjts över lag. Vi kommer inte att ha kvar gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt som ett eget utvärderingsbart mål i sig då vi ser att den organisation vi har kring systematiskt pedagogisk utveckling är institutionaliserad och löper på. Nu kommer fokus läggas på innehållet och respektive avdelnings behov. Samtliga avdelningar har ett fortsatt behov av att se över hur pedagogernas förhåller sig till sin pedagogiska roll vid utevistelsen. Pedagogisk bas behöver definiera i den gemensamma arbetsplanen vad som förväntas av pedagogerna i samband med utevistelse Barns delaktighet och inflytande Tre av våra sex avdelningar valde föregående år att genomföra aktioner med fokus på barns delaktighet och inflytande. Barn och föräldrar hade i SCB enkäten från 2013 signalerat att de saknade utrymme att dra sig undan samt att de hade synpunkter både på ute- och innemiljön. Bland annat köptes ett tält in för att möjliggöra att barnen skulle kunna dra sig undan själva på en av avdelningarna. Barnen tyckte dock att det inte var så kul att sitta ensamma i tältet utan ville gärna kika ut och se vad de andra gjorde. När barnen intervjuades kom det fram att det var tråkigt att sitta själv i tältet och tillsammans ändrade man förutsättningarna för tältet så att barnen kunde dra sig undan två och två eller i mindre grupper. Andra avdelningar har arbetat med miljön så att barnen kan vara mer självständiga när det gäller att hämta material och leksaker men även att inspirera dem och våga pröva nya aktiviteter och leka med nya kamrater. Pedagogerna observerade först barnens lekmönster och sedan genom styrda lekgrupper, under vissa tillfällen, fick barnen möjlighet att upptäcka fler valmöjligheter, både när det gäller nya och andra kamrater och lekmaterial. På så sätt utmanades barnen att gå utanför sina invanda mönster. Genom pedagogernas styrning öppnades barnens olika valmöjligheter fram. Grupperna sattes samman, inte utifrån kön och intressen, utan hänsyn togs så att det skulle gynna utvecklingsbehovet hos varje enskild individ. Likabehandlingsplanens årliga plan hade fokus på gemensamma regler och hur man kan arbeta med detta med yngre barn. Här arbetade avdelningarna olika mycket med den här frågan. På en avdelning arbetades det mycket under hela hösten med reglerna och de hade en central placering på en dörr mitt i avdelningen. På en avdelning med yngre barn arbetade man mycket med att förstärka språket med hjälp av tecken så att de yngre barnen som inte har det talade språket ändå kan förmedla sig igenom exempelvis stoptecken. På så sätt kunde ett barn utan talat språk vara delaktig, börja pröva och aktivt säga nej när de upplevde att en handling var fel. Resultaten utvärderades och analyserades kontinuerligt genom avdelningarnas aktionsforskning och halvårsutvärderingarna. En ny SCB-enkät skall genomföras till våren 2015 vilket ger oss ytterligare en aspekt till arbetet som gjorts. Vi kommer dock att avsluta det här fokusområdet som ett eget specifikt område för kommande verksamhetsår. Arbetet med barns delaktighet och inflytande blir en del av hela vårt utvecklingsarbete och skall ses som en institutionaliserad del i vår pedagogiska verksamhet. 11

12 2.3 Barnkonsekvensanalys När man bestämmer hur stor en barngrupp ska vara så måste man ta hänsyn till flera olika faktorer. Det handlar om personalens kompetens, lokalernas storlek och miljöns utformning. Det handlar också om barngruppernas sammansättning, socialt, etniskt, kön och ålder. Utifrån de faktorerna kan man sedan avgöra hur stora grupperna ska vara och hur mycket personal det behövs i gruppen. Skolverket lyfter i sina råd fram att det är viktigt att det sker en återkoppling mellan personalen och förskolechefen och mellan förskolechefen och personalen. 2.4 Synpunkter och klagomål De synpunkter som kommit in har framförallt rört enskilda barns behov men även en synpunkt om att det varit många personalbyten som skett på grund av föräldraledighet, sjukskrivning och pensionsavgång. Synpunkternas och klagomålens art avgör hur de hanteras vidare. 12

13 3 Strategisk del 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport Utifrån SCB-enkäterna 2011 och 2013 tillsammans med de ALP observationer som vi gjorde 2013 samt arbetslagens egna självskattningar med hjälp av ECERS identifierades behovet att utveckla ett gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt för enhetens förskoleavdelningar. Genom Pedagogisk bas leds det gemensamma systematiska pedagogiska utvecklingsarbetet och genom aktionsforskning utvecklar pedagogerna på avdelningen kontinuerligt sitt eget arbete. Organisationen kring systematisk pedagogisk utveckling fungerar nu väl och vi har nu behov av att titta på innehållet och avdelningarnas individuella utvecklingsbehov. Enkäten från 2013 och självskattningarna i ECERS visade även på låga resultat på barns inflytande föregående verksamhetsår. Flera av avdelningarna gjorde olika former av aktioner kring detta. Vi kommer dock låta barns delaktighet och inflytande ingå som en naturlig del i vårt övriga utvecklingsarbete framöver. Föregående verksamhetsår påbörjade vi även att introducera arbetet med kommunens område för särskild uppföljning, kulturell identitet. Här har vi ett stort utvecklingsbehov att implementera möjligheter för barn att få utveckla sin kulturella identitet och sitt modersmål inom förskolans verksamhet. 3.2 Fokusområden för verksamhetsåret Bild 6. Enhet Centrals förskolors fokusområden, Arbetslagets eget fokusområde - aktionsforskning Språkutveckling Kulturell identitet 13

14 3.2.1 Språkutveckling Förskolan skall sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, Det gör vi genom att Varje förskoleavdelning tydligt formulerar och dokumenterar hur de skall arbeta med språkutveckling. Varje förskoleavdelning skall under verksamhetsåret visa och dela med sig till varandra av sina målformuleringar och konkret hur arbetet går. Organisationsnivå Pedagogisk bas driver arbetet med språkutveckling för alla avdelningar. Aktionsforskning varje arbetslag får handledning av enhetens utvecklingsledare om de väljer språkutveckling som aktion. Arbetslagsnivå Tar med aspekten språkutveckling vid planering och genomförande av alla aktiviteter och teman. Valfritt - aktion utifrån ECERS-skalans item kulturell mångfald eller items inom området språkutveckling. Pedagognivå Läsa och diskutera utdrag ur Skolverkets Få syn på språket ett kommentarsmaterial om språk och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Egenansvar att vara aktiv i våra utvecklingsprocesser. 14

15 3.2.2 Kulturell identitet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Det gör vi genom att Varje förskoleavdelning tydligt formulerar och dokumenterar hur de skall arbeta med kulturell identitet. Varje förskoleavdelning skall under verksamhetsåret visa och dela med sig till varandra av sina målformuleringar och konkret hur arbetet går. Organisationsnivå Pedagogisk bas driver arbetet med kulturell identitet under året. Studiedag i september - varje arbetslag formulerar hur de skall arbeta konkret med kulturell identitet utgår från det arbete som gjordes föregående verksamhetsår. Aktionsforskning varje arbetslag får handledning av enhetens utvecklingsledare om de väljer språkutveckling som aktion. Arbetslagsnivå Tar med aspekten kulturell identitet vid planering och genomförande av alla aktiviteter och teman. Valfritt - aktion utifrån ECERS-skalans items kulturell mångfald eller jämställdhet Pedagognivå Alla läser litteratur som presenteras under hösten. Egenansvar att vara aktiv i våra utvecklingsprocesser. 15

16 3.2.3 Arbetslagets eget fokusområde aktionsforskning Varje arbetslag väljer ett eget fokusområde för sina aktioner utifrån utvecklingsbehovet på avdelningen. Behovet analyseras utifrån 2013 års SCB-enkät, resultaten av föregående verksamhetsårsanalys, ECERS självskattning och nuläget i barngruppen. Organisationsnivå Aktionsforskning varje arbetslag får handledning av enhetens utvecklingspedagog. Arbetslagsnivå Aktionsforskning - genomföra en eller flera aktioner valda från ECERS-skalans items, utifrån avdelningens behov. Pedagognivå Egenansvar att vara aktiv i utvecklingsprocessen. 3.3 Systematisk utvärdering och analys av våra resultat I skollagen (kapitel 4) och förskolans reviderade läroplan (2:6) förordas att förskolan systematiskt skall följa upp och utvärdera sin verksamhet för att utveckla kvalitén. Vi utvärderar verksamheten vid varje terminsslut med hjälp av vår systematiska kvalitetsarbetesmall (SK-mall). Utvärderingarna sker i arbetslagen och sammanställs av vår pedagogiska utvecklingsledare till ett gemensamt dokument som utgör ramen för vårt gemensamma arbete framåt. Varje arbetslag utvärderar även enligt aktionsforskningens struktur varje genomförd aktion. Aktionsforskning innebär ett systematiskt arbetssätt att förändra och utveckla den egna praktiken. Man gör systematiskt mindre aktioner som leder framåt samtidigt som den egna praktiken synliggörs och kunskapen ökas. Arbetet bygger på dialog i arbetslaget vilket möjliggör att pedagogerna blir medvetna om varandras pedagogiska tankar. Dialogen utgår från det pedagogerna ser i sin praktik, vad de skall göra för att utveckla praktiken, syftet med det de gör, dokumentation, reflektion och analys av det som skett. Varje arbetslag får stöd av förskolans pedagogiska utvecklingsledare i sitt aktionsforskande var fjärde vecka. Som stöd för att mäta de förändringar som sker skall ECERS-skalan användas. På så sätt får vi en mätbar process som vi kan koppla till forskning och få en kvalitetssäkring. Under våren 2015 genomförs centralt en ny SCB-enkät. Analysen av den sker i slutet av verksamhetsåret i juni. 16