Innehållsförteckning. Sammanfattning sid Bakgrund sid Genomförande av utvärdering sid 6

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Bakgrund sid 4 2. Genomförande av utvärdering sid 6 3. Resultat av skolornas utvärdering sid 8 A. Resultat för nationella prov i skolår 3 sid 8 B. Resultat för nationella prov i skolår 5 sid 12 C. Resultat för nationella prov i skolår 9 sid 16 D. Redogörelse för skolornas analyser och bedömningar av resultaten, samt genomförda/planerade åtgärder sid 21 E. Återkopplingssamtal sid Analys och bedömning av resultatet sid Åtgärdsförslag sid 36 Källor och referenser sid 37 Bilagor 1. Uppföljningsblankett för nationella prov i skolår 3, 5 och 9 sid Analys- och bedömningsstöd till nationella provresultat - frågeställningar sid Mall: Möte om uppföljningsuppdraget - återkopplingssamtal sid 40 Barn- och ungdomsnämndens presidium Barn- och ungdomsförvaltningens centrala samverkansmöte Barn- och ungdomsnämndens sammanträde Dnr BU 2007/0525 Framarbetad av: Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef Konrad Bengtsson, verksamhetsutvecklare Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information Annika Westberg, verksamhetsutvecklingskonsult Helene Frisk, verksamhetsutvecklingskonsult Pauline Broholm Lindberg, verksamhetsutvecklingskonsult Ann Granström Andersson, verksamhetsutvecklingskonsult Christina Jönne, verksamhetsutvecklingskonsult Anette Klang Jensen, verksamhetsutvecklingskonsult Fotografier: Matton 2

3 Sammanfattning Utifrån nämndens plan har uppföljning av nationella prov i skolår 3, 5 och 9 skett. Med stöd av resultatunderlag från nationella prov i kombination med uppföljningsunderlag, kvalitetsredovisningar och lärande samtal med personal och rektorer kan vi göra djupare analyser av den statistik som vanligtvis visar nyckeltal eller jämförelsetal. Det ges även möjlighet att synliggöra övergripande, generella tendenser, skillnader och orsaker samt dra paralleller och jämförelser mellan olika delmoment och elevgrupper inom ramen för uppföljningsområdet. Vi skapar därmed förutsättningar för att se progression i flickornas och pojkarnas utbildning över tid. Detta är betydelsefulla aspekter eftersom de resultat som uppföljningen genererar faktiskt ska tas tillvara, analyseras och presenteras på ett sätt som ger såväl lärare som skolor och skolhuvudmän möjlighet att använda dem för att beskriva situationen lokalt och kommunalt i skolutvecklingssyfte. I det helhetsgrepp som uppföljningsuppdraget innebär, ges därutöver möjlighet att beskriva och analysera det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan; organisations-, undervisnings-, mål- och metodfrågor samt skolans strategier för hur man använder sig av den kunskap och den medvetenhet som man får då verksamheten följs upp och utvärderas. I årets uppföljning synliggörs en ihållande trend; analyser på skol- och gruppnivå fortsätter öka i förhållande till tidigare år. Skolornas analyser görs i tre nivåer; skol-, grupp- och individperspektiv samt i ett genusperspektiv. I skol- och grupperspektiv lyfter man såväl framgångsfaktorer som delar som ej fungerat. Flera skolor resonerar kring och kan ange vad som fungerade bra och kan bevaras, vad som fungerade mindre bra och behöver vidareutvecklas eller omprövas. Övergripande tendenser som vi ser i de nationella ämnesproven Högst resultat i delprov (i såväl engelska som svenska) som handlar om samtala, tala Skillnader i könsperspektiv mellan såväl måluppfyllelse i ämnena som i delprov inom ämnena vanligtvis till flickornas fördel/pojkarnas nackdel Läsning påvisar låg måluppfyllelse hos pojkar Delproven som behandlar skrivning påvisar låg måluppfyllelse hos pojkar Ämnesproven i fysik och kemi har hög andel elever som ej når målen Ämnet matematik har lägst måluppfyllelse av samtliga av de nationella proven Utifrån resultat, redogörelse, analys och bedömning av uppföljning av nationella prov i skolår 3, 5 och 9 föreslås åtgärder som ska leda till effekter i flickors och pojkars lärande i matematik i alla klassrum och resultat. Häri är huvudfokus att ytterligare stärka rektor i rollen att leda ett systematiskt kvalitetsarbete som syftar till att utveckla verksamheten Stärk rektor ytterligare i rollen att leda ett systematiskt kvalitetsarbete som syftar till att utveckla verksamheten enligt punkterna nedan: a) Stärk skolornas systematiska kvalitetsarbete att följa flickors och pojkars resultat över tid och skolår/skolövergångar i alla skolämnen. b) Skapa mötesplatser för pedagoger i olika skolår att systematiskt reflektera över och analysera elevers kunskapsprogression i ett skolår 1-9-perspektiv. Låt ämnesdidaktiska och metodiska frågor har en central plats på skolans möten samt fortsätt och vidareutveckla det pågående processarbetet med lokal pedagogisk planering (LPP). c) Stärk specialpedagogers kompetens kring läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. 3

4 1. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden (BUN) i Halmstad har sedan 2002 tre målområden som alla förskolor, förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och särskolan ska förhålla sig till och arbeta med: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. BUNs beslut De tre målområdena anger en riktning som speglar kunskapssynen i läroplanerna. Arbetet utifrån dessa mål vill BUN nu följa upp. Därför tog BUN den 10 december 2007 följande beslut: BUN beslutar att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1 och att det sker inom timplanens ramar. BUN beslutar att nationella prov genomförs i skolår 5. (Nationella prov i skolår 9 är obligatoriska enligt grundskoleförordningen.) BUN beslutar att anta uppföljningsplanen för Genusperspektivet belyses i uppföljningarna. Verksamhetens målstyrning är en del av uppföljningen. BUN beslutade om vad som ska följas upp och när återkopplingen av uppföljningens resultat ska redovisas för BUN. Hur uppföljningen ska ske är en fråga för professionen och det beslutas av förvaltningschefen i april Vad ska följas upp BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. BUNs målområde Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. BUNs målområde Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. Målstyrning I verksamheten syns det hur målen styr aktiviteterna och hur utvärdering När ska återkoppling av uppföljningens resultat ske till BUN Årligen, senast oktober 2010, senast oktober 2009, senast november 2008, senast november Därefter eventuellt årligen 4

5 och analys påverkar verksamheterna på alla nivåer. Genus Nationella prov Genusperspektivet ska finnas med i alla uppföljningar Årligen, senast november Uppföljningsansvaret påverkar alla inom BUF. Möjligheterna att göra kvalitativa bedömningar ökar för såväl den enskilda förskolan/skolan som för hela förvaltningen; Det blir fokus på vad som uppnås i barn- och elevgrupperna och därmed möjlighet att både stärka goda exempel och göra förbättringar där det behövs. Den enskilde eleven blir synlig och kan tidigt få nödvändigt stöd. Det ska säkerställa att fler elever når målen för behörighet till gymnasiet. BUN får tydliga bilder av vad som uppnås i verksamheten och kan prioritera utifrån dem. Nedan finns en bild som illustrerar hanteringen av uppföljningen på alla nivåer inom förvaltningen. 5

6 2. Genomförande av utvärdering Bakgrund och syfte De nationella ämnesproven finns numera i årskurserna 3, 5 och 9. Proven i trean genomförs i en obligatorisk utprovningsomgång under vårterminen 2009 och proven i femman är obligatoriska från och med våren I årskurs 9 finns proven i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk. Dessutom finns prov i biologi, fysik och kemi i årskurs 9, som genomfördes i en obligatorisk utprovningsomgång under våren Skolår Ämnen Kommentar 3 Matematik, svenska, svenska som andraspråk 5 Engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk 9 Engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk Biologi, fysik, kemi Obligatorisk utprövningsomgång våren 2009 enligt 4 i förordningen 2008:849 om utprövning av ämnesprov i grundskolan. Obligatoriskt i riket fr.o.m. våren 2009 enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 Obligatoriskt i riket fr.o.m. våren 2009 enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 Obligatoriskt i riket enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 Obligatorisk utprövningsomgång våren 2009 enligt 4 i förordningen 2008:849 om utprövning av ämnesprov i grundskolan. Obligatoriskt i riket fr.o.m. våren 2010 enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 Nationella provens konstruktion och inriktning kan utgöra ett stöd för lärare och elever vid en kvalitativ analys av flickornas och pojkarnas måluppfyllelse samt visa vad hon/han behöver fokusera sitt lärande på framöver. Dock finner Skolverket i sin lägesbedömning 2007 (sid.159) att uppföljningen av de nationella proven inte används på ett allsidigt sätt som underlag för bedömning av enskilda elevers lärande. Skolverket konstaterar vidare att lärarna sällan använder resultaten för att tillsammans diskutera verksamhetens innehåll, former och aktuella utvecklingsbehov. En målstyrd undervisning för med sig en mål- och kunskapsrelaterad bedömning. Resultat i form av totalpoäng måste kompletteras med en kvalitativ analys av flickornas/pojkarnas starka och svaga sidor samt en beskrivning av vad hon/han framöver ska fokusera sitt lärande på, s.k. formativ bedömning. Detta utgör också ett av syftena med de nationella proven. Med proven i år 5 följer även ett självbedömningsmaterial som syftar till att: fokusera elevens medvetenhet om och ansvar för sitt eget lärande, vilket är ett av läroplanens övergripande mål. Följande mål i Lpo94 är här särskilt relevanta: Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära utvecklar ett allt större ansvar för sina studier utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat Skolverket, Ämnesprov år 5 6

7 Använd elevers självvärdering som ett verktyg för delaktighet, inflytande och stöd i pedagogisk planering och dokumentation. De reflektioner som en elev gör här kan bidra till att ge en tydligare bild av hans/hennes inställning till ämnet samt starka respektive svaga sidor däri. Samtidigt ger detta en möjlighet att analysera om det finns ett samband mellan självbedömningen och förmågorna så som de tagit sig uttryck i delproven. BUF Uppföljningsrapport 2009: Nationella prov i skolår 3, 5 och 9 Skolverket beskriver skillnader utifrån genusperspektiv på följande sätt, något som också ska beaktas i praktiken i klassrummet; En viktig uppgift för Skolverket och de institutioner som konstruerar proven är att de är tillräckligt omfattande och välkonstruerade för att alla elever, oavsett kön, ska få möjlighet att visa vad de kan. Rapporten visar bl.a. att skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är olika i de olika ämnena. I engelska och matematik är könsskillnaderna mycket små. Olika svarsformat gynnar könen olika. Så är öppna svarsformat där eleverna formulerar sina svar själva mer gynnsamma för flickor medan slutna format där svaret är ett kryss eller ett ord är mer gynnsamma för pojkar. Denna skillnad kan avläsas i rapporten då man i matematik har undersökt korrelationen mellan resultat på matematikprovet med resultaten i läsförståelsedelen i svenska. Det visar att flickor generellt lyckas bättre på läsförståelsen och att de också i viss grad är mer framgångsrika än pojkarna på uppgifter i matematikprovet som kräver muntlig och skriftlig produktion. I ämnena svenska och svenska som andraspråk är skillnaderna större mellan pojkars och flickors resultat. Skolverket, Ämnesprovet 2007 i grundskolans årskurs 9. En resultatredovisning [ ] underlagen för självvärdering, som är en del av de nationella ämnesproven i skolår 3, ge indikationer till hur flickor och pojkar skattar sin egen kompetens vilken tilltro de har till sin egen förmåga. Detta kan i sin tur ge värdefullt underlag att kommunicera med såväl elever som målsmän, men även för spegla i den pedagogiska praktiken för att systematiskt reflektera kring vad flickor och pojkar får i sin skolmiljö som gör att resultaten blir lika/olika och ompröva verksamheten utifrån det. BUF Uppföljningsrapport 2009: Nationella prov i åk 3, 5 och 9 Tillvägagångssätt 1. Proven genomförs enligt ordinarie planering och resultaten rapporteras in i databasen Dexter eller Extens enligt anvisningar. 2. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av bifogad uppföljningsblankett. Översänd ett exemplar till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet och ett exemplar till skolområdeschefen senast den sista augusti. 3. Skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder följs upp i augusti-november. Rektor ansvarar för att organisera för och genomföra återkopplingssamtal i samverkan med skolområdeschef, VUK:are och verksamhetsutvecklare. 4. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. 7

8 3. Resultat av skolornas utvärderingar A. Resultat för nationella prov i skolår 3 Läsåret 2009/2010 genomfördes nationella prov i ämnena matematik och svenska/svenska som andraspråk i skolår 3 som ett obligatoriskt inslag för första gången. Året innan dess hade en utprövningsomgång genomförts för att se hur ett nationellt prov för denna åldersgrupp fungerar. Ämnesproven fyller flera syften; att fungera som stöd i lärarens bedömning av flickors och pojkars kunskaper i förhållande till mål att uppnå för skolår 3 samt i bedömning för elevernas lärande (formativ bedömning) och kunskapsutveckling. De kompletterar övrig bedömning för att ge läraren bilder av elevens kunskapsutveckling samt vad lärarens undervisning ska fokusera. Därtill används ämnesproven för nationella och lokala utvärderingar och analyser. De olika ämnesprovens delprov och måluppfyllelse däri presenteras nedan. Statistiken anges som preliminär till dess SCB offentliggör såväl rikets som lokala skolors resultat, i slutet av höstterminen I statistiken ingår endast kommunala skolor ej fristående. Det totala antalet elever i skolår 3 i kommunal verksamhet uppgick under läsåret 2009/2010 till 835 st fördelat på 417 flickor och 418 pojkar. Antalet elever som gjorde delproven i ämnesprovet i matematik varierade mellan st. Antalet elever som gjorde delproven i ämnesprovet i svenska varierade mellan st. Anledningen till att antalet elever som gjort de olika delproven varierar beror dels på att några elever ej genomfört provdelarna samt att samtliga lärare ej registrerat resultat i databasen Matematik PRIM-gruppen har på Skolverkets uppdrag utvecklat och konstruerat ämnesprovet i matematik i årskurs 3. I Skolverkets överenskommelse med PRIM-gruppen står att provet har följande övergripande syfte och funktion. Ämnesprovet i matematik ska pröva hur den enskilde eleven har uppnått målen i matematik för årskurs 3, stödja elevens kunskapsutveckling mot målen i grundskolan, kunna användas i uppföljande och utvärderande syfte såväl på skolnivå som på kommunal och nationell nivå. Skolverket (2009): Ämnesproven i grundskolans årskurs 3 En redovisning av utprövningsomgången 2009 Våren 2010 genomfördes ämnesprovet i matematik i skolår 3 i 7 korta delprov där varje delprov har sitt specifika ändamål för att ge en så fullständig bild som möjligt av varje elevs förmåga i relation till kursplanens mål. De olika delproven prövar dock inte alla mål i kursplanen, eftersom det då skulle bli för omfattande. I provdelarna möter eleverna uppgifter av olika slag, indvididuella samt en gruppuppgift. De ges möjlighet att visa sin kunskap med hjälp av olika uttrycksformer. För att göra eleverna bekanta med ord och text som de möter i uppgifterna, bygger provet medvetet på en gemensam kontext, ett gemensamt sammanhang. Vid bedömningen av provet har läraren bedömningsinstruktioner till stöd för att avgöra om eleven bedöms nå eller inte nå kraven för respektive delprov. De olika delprovens måluppfyllelse i ämnet matmematik presenteras nedan. 8

9 Figur 3:1: Resultat (%) på delproven i nationella ämnesprovet i matematik i skolår 3, totalt och uppdelat i kön. Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet på provet andel antal Delprov A Totalt 82,8 17, Skriftliga räknemetoder Flickor 83,7 16, Pojkar 81,9 18, Delprov B Totalt 93,7 6, Räkna i huvudet Flickor 93,1 6, Pojkar 94,2 5, Delprov C Totalt 91,3 8, Tid Flickor 90,0 10, Pojkar 92,5 7, Delprov D Totalt 92,1 7, Likheter, tallinjen och Flickor 92,4 7, talföljder Pojkar 91,5 8, Delprov E Totalt 95,1 4, Uppdelning av tal och Flickor 94,9 5, helheter Pojkar 95,1 4, Delprov F Totalt 81,7 18, Area och volym Flickor 82,4 17, Pojkar 80,6 19, Delprov G Totalt 89,7 10, Statistik Flickor 91,4 8, (gruppuppgift) Pojkar 88,1 11, Totalt 835 elever i skolår 3 I tabellen ovan går att utläsa att måluppfyllelsen i matematik i skolår 3 varierar i de olika delproven. Det område som har högst måluppfyllelse i ett totalperspektiv är delprov E som prövar området taluppfattning och uppdelning av tal och helheter. I detta delprov ligger dessutom skillnaden i måluppfyllelse mellan könen som lägst. Lägst måluppfyllelse för både flickor och pojkar har delproven A som handlar om förståelse för skriftliga räknemetoder, samt F; om area och volym. Låg måluppfyllelse har även delprov G, som är en gruppuppgift om statistik. I denna uppgift skiljer sig dessutom resultaten mellan könen. Medelvärde för andelen elever som ej uppnår kravnivån på de olika delproven uppgår till 10,5 %. I ett könsperspektiv är motsvarande siffra 10,3 % för flickor samt 10,7 % för pojkar. Svenska Ämnesprovet är gemensamt för de båda svenskämnena och består av olika delprov. Syftet är att eleven genom de olika delproven ska få möjlighet att visa sin kunskap inom områdena tala, läsa och skriva. Skolverkets information om ämnesproven i årskurs Ämnesprovet i svenska i skolår 3 består av 8 delprov där varje delprov har sitt specifika ändamål för att ge en så fullständig bild som möjligt av varje elevs förmåga i relation till kursplanens mål. Precis som i ämnet matematik är provet inte utformat så att det prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål eftersom det då skulle bli för omfattande. Även här möter eleverna uppgifter av olika slag samt 9

10 ges möjlighet att visa sin kunskap med hjälp av olika uttrycksformer.vid bedömningen av provet har läraren bedömningsinstruktioner till stöd för att avgöra om eleven bedöms nå eller inte nå kraven för respektive delprov. Nedan redovisas resultat på de olika delproven. Figur 3:2: Resultat (%) på delproven i nationella ämnesprovet i svenska i skolår 3, totalt och uppdelat i kön. Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet på provet andel antal Delprov A Totalt 97,3 2, Muntlig uppgift Flickor 97,8 2, Pojkar 96,0 3, Delprov B Totalt 91,5 8, Läsning Flickor 94,6 5, Skönlitteratur Pojkar 88,3 11, Delprov C Totalt 91,0 9, Läsning, Flickor 92,6 7, Faktatext Pojkar 89,3 10, Delprov D Totalt 94,5 5, Elevens högläsning Flickor 97,1 2, Pojkar 91,9 8, Delprov E Totalt 91,5 8, Skrivuppgift Flickor 95,8 4, berättande text Pojkar 87,2 12, Delprov F Totalt 89,1 10, Skrivuppgift Flickor 95,1 4, (samma elevtext som i E) Pojkar 83,1 16, Delprov G Totalt 96,5 3, Skrivuppgift Flickor 98,5 1, (samma elevtext som i E) Pojkar 94,5 5, Delprov H Totalt 95,8 4, Skrivuppgift Flickor 98,0 2, Beskrivande text Pojkar 93,6 6, Totalt 835 elever i skolår 3 I tabellen ovan går att utläsa att måluppfyllelsen i svenska i skolår 3 varierar i ett totalperspektiv i de olika delproven med ett högsta resultat i tala i delprov A samt i skrivuppgifterna i delprov G och H. Delprov C som handlar om faktaläsning har lägst resultat i totalperspektiv samt för flickorna i ett könsperspektiv. För pojkarna är det delproven E och F som påvisar lägst resultat. I ett könsperspektiv skiljer sig resultaten på ämnesprovet i svenska markant. Medelvärde för andelen elever som ej uppnår kravnivån på de olika delproven uppgår till 5,9 %. Motsvarande siffror för flickor och pojkar är 3,9 % respektive 9,3 %. Svenska som andraspråk I svenska och svenska som andra språk används samma prov, men ämnena har olika kursplaner. Läraren ska bedöma elevens resultat utifrån den kursplan eleven följer. Under läsåret 2009/2010 följde 43 elever i skolår 3 kursplanen i svenska som andraspråk, vilket motsvarar 5,1 % av det totala antalet elever i skolår 3 i Halmstads kommunala skolor. Totalt bedömdes 22 elever utifrån kursplanen i 10

11 svenska som andraspråk vid nationella provet i skolår 3, vilket motsvarar 2,6 % av det totala antalet elever i åldersgruppen. Figur 3:3: Resultat (%) på delproven i nationella ämnesprovet i svenska som andraspråk i skolår 3, totalt och uppdelat i kön. Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet på provet andel antal Delprov A Totalt 95,0 (21 st) 5, Muntlig uppgift, Flickor berättande Pojkar 92,0 8, Delprov B Totalt 77,0 (17 st) 23, Läsning Flickor Skönlitteratur Pojkar 58,0 42, Delprov C Totalt 77,0 (17 st) 23, Läsning, Flickor 90,0 10, Faktatext Pojkar 67,0 33, Delprov D Totalt Elevens högläsning Flickor Pojkar Delprov E Totalt Skrivuppgift Flickor berättande text Pojkar Delprov F Totalt 82,0 (18 st) 18, Skrivuppgift Flickor 90,0 10, (samma elevtext som i E) Pojkar 75,0 25, Delprov G Totalt Skrivuppgift Flickor (samma elevtext som i E) Pojkar Delprov H Totalt 95,0 (21 st) 5, Skrivuppgift Flickor Beskrivande text Pojkar 92,0 8, Totalt antal elever i skolår 3 som läste svenska som andraspråk läsåret 2009/2010: 43 st. Totalt antal elever som registrerats som bedömda i svenska som andraspråk på nationella provet: 22 st. I tabellen ovan är elevunderlaget så litet att det ej är tillförlitligt att göra jämförelser mellan vare sig könen eller andra elevgrupper så som t.ex. de elever som bedöms utifrån kursplanen för svenska. I tabellen går att utläsa 100 % av flickorna uppnår delprovens kravnivå i sex av åtta delprov. Lägst måluppfyllelse i ett totalperspektiv syns i delprov B och C som handlar om läsning. Det är dock pojkarnas resultat som genererar den låga måluppfyllelsen. 11

12 B. Resultat för nationella prov i skolår 5 Läsåret 2009/2010 genomfördes nationella prov i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i skolår 5 som ett obligatoriskt inslag för första gången. Sedan 2007 är dock proven utifrån BUN-beslut ( ) obligatoriska att genomföra i kommunen. Ämnesproven fyller flera syften; att fungera som stöd i lärarens bedömning av flickors och pojkars kunskaper i förhållande till mål att uppnå för skolår 5 samt i bedömning för elevernas lärande (formativ bedömning) och kunskapsutveckling. De kompletterar övrig bedömning för att ge läraren bilder av elevens kunskapsutveckling samt vad lärarens undervisning ska fokusera. Därtill används ämnesproven för nationella och lokala utvärderingar och analyser. De olika ämnesprovens delprov och måluppfyllelse däri presenteras nedan. Statistiken anges som preliminär till dess SCB offentliggör såväl rikets som lokala skolors resultat, i slutet av höstterminen I statistiken ingår endast kommunala skolor ej fristående. Det totala antalet elever i skolår 5 i kommunal verksamhet uppgick under läsåret 2009/2010 till 781 st fördelat på 381 flickor och 400 pojkar. Antalet elever som gjorde delproven i ämnesprovet i engelska varierade mellan st. Antalet elever som gjorde delproven i ämnesprovet i matematik låg på 738 st och antalet elever som gjorde delprovet i svenska var mellan st. Anledningen till att antalet elever som gjort de olika delproven varierar beror dels på att några elever ej genomfört provdelarna samt att samtliga lärare ej registrerat resultat i databasen Engelska Ämnesprovet konkretiserar den kommunikativa och funktionella språksyn som genomsyrar kursplanen i engelska. Häri prövas elevernas förmåga att lyssna till och förstå talad engelska, att läsa och förstå olika slags texter samt att kommunicera i tal och skrift. Varje delprov (5 st) har sitt specifika ändamål för att ge en så fullständig bild som möjligt av varje elevs förmåga i relation till kursplanens mål. Utöver de fem delproven gör eleverna en självbedömning av sina kunskaper i engelska med syfte att ge dem tillfälle att reflektera kring det egna lärandet och den egna förmågan. Nedan följer måluppfyllelse för de elever som deltagit i ämnesprovets olika delmoment. Figur 3:4: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i engelska i skolår 5, totalt och uppdelat i kön. Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet på provet andel antal Delprov A Totalt 94,4 5, Samtala/tala Flickor 95,3 4, Pojkar 93,6 6, Delprov B Totalt 88,9 11, Lyssna/förstå (skriva) Flickor 87,7 12, Pojkar 90,1 9, Delprov C och D Totalt 93,6 6, Läsa/förstå Flickor 93,1 6, Pojkar 94,1 5, Delprov E Totalt 95,4 4, Skriva Flickor 96,9 3, Pojkar 94,1 5, Totalt antal elever i kommunala skolor i skolår 5: 781 st I tabellen ovan går att utläsa att måluppfyllelsen i engelska i skolår 5 är relativt jämn i de olika delproven, med undantag av delprov B som sticker ut som enda delprov med en total måluppfyllelse 12

13 på under 90 %. Häri påvisar såväl flickorna som pojkarna en markant låg måluppfyllelse samt skillnad mellan könen till flickornas nackdel. Det område som har högst måluppfyllelse totalt sett samt i ett könsperspektiv är delprov E, som handlar om skrivning. I delprov C och D (som är sammanslagna) påvisar pojkar en högre måluppfyllelse än flickor. Medelvärde för andelen elever som ej uppnår kravnivån på de olika delproven uppgår till 6,9 %. Motsvarande siffror för flickor är 6,8 % och för pojkar 7 %. Matematik Som för övriga ämnen syftar ämnesprovet i matematik dels till att bedöma om eleven når målen att uppnå enligt kursplanen, dels för att belysa elevernas starka och svaga sidor ämnet. De olika delproven prövar olika mål i kursplanen och precis som för skolår 3 bygger provet medvetet på en gemensam kontext, ett gemensamt sammanhang, för att göra eleverna bekanta med ord och text som de möter i uppgifterna. I ämnesprovet i matematik ingår 5 delprov, varav fyra redovisas. Det femte delprovet, en uppgift som är integrerad i ämnesprovet i svenska, är inte obligatoriskt att genomföra och redovisas ej till Skolverket. Nedan följer måluppfyllelse för de elever som deltagit i ämnesprovets olika delmoment. Figur 3.5: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i matematik i skolår 5, totalt och uppdelat i kön Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet på provet andel antal Delprov A Totalt 95,1 4, Miniräknare, räknesätten Flickor 94,4 5, Pojkar 95,8 4, Delprov B Totalt 86,0 14, Längd, area, skala Flickor 84,7 15, Pojkar 87,3 12, Delprov C Totalt 94,9 5, Tid, statistik Flickor 93,9 6, Pojkar 95,8 4, Delprov D Totalt 91,2 8, Räknemetoder Flickor 91,1 8, Pojkar 91,3 8, Totalt antal elever i kommunala skolor i skolår 5: 781 st I resultaten för ämnesprovet i matematik går att avläsa att måluppfyllelsen skiljer sig något mellan de olika delproven. Högst andel elever når kravnivån på delprov A, som handlar om de fyra räknesätten samt användande av miniräknare. Delprov B, som handlar om längd, area och skala, når lägst andel elever kravnivån på. Häri syns även en skillnad mellan könens resultat där pojkarna når kravnivån i högre grad än flickorna. I samtliga delprov når en högre andel pojkar kravnivåerna på proven i förhållande till flickorna. Medelvärde för andelen elever som ej uppnår kravnivån på de olika delproven uppgår till 8,2 %. Motsvarande siffror för flickor är 9 % och för pojkar 7,5 %. Svenska Det nationella ämnesprovet i svenska består av fem provdelar samt en uppgift som är integrerad med ämnesprovet i matematik. Denna uppgift redovisas dock ej i året statistik, då den ej är obligatorisk att 13

14 genomföra eller resultatregistrera hos Skolverket. I provmaterialet finns därtill en självvärderingsdel där flickorna och pojkarna ska bedöma hur säkra de känner sig vid tal, läsning och skrivning i olika situationer. Självvärderingen syftar till att möjliggöra läraren att skapa en uppfattning om elevens tilltro till sin egen förmåga. Nedan följer måluppfyllelse för de elever som deltagit i ämnesprovets olika delmoment. Figur 3.6: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i skolår 5 i svenska, totalt och uppdelat i kön. Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet (%) på provet (%) andel antal Delprov A Totalt 90,2 9, Läsförståelse Flickor 91,7 8, (Litterär text) Pojkar 88,7 11, Delprov B Totalt 94,3 5, Läsa, förstå Flickor 95,0 5, (Sakprosa) Pojkar 93,7 6, Delprov C Totalt 89,8 10, Skrivuppgift Flickor 95,2 4, berättande Pojkar 84,7 15, Delprov D Totalt 89,7 10, Skrivuppgift Flickor 93,3 6, förklarande Pojkar 86,3 13, Delprov E Totalt 99,3 0, Läsa, samtala Flickor Pojkar 98,6 1, Totalt antal elever i skolår 5: 781 st Tabellen ovan visar att måluppfyllelsen är högst i såväl totalperspektiv som för flickor i delprov E, som handlar om att läsa och samtala. Nästföljande delprov med relativt jämn fördelning i resultat mellan könen är delprov B, läsa, förstå sakprosa. I övriga delprov påvisas en markant skillnad i könsperspektiv till pojkarnas nackdel. I delprov C och D skrivuppgifter - ligger måluppfyllelsen för pojkar runt 85 %, medan flickornas uppgår till mellan 5-7 %. Medelvärde för andelen elever som ej uppnår kravnivån på de olika delproven uppgår till 7,3 %. Motsvarande siffror för flickor är 5 % och för pojkar 9,6 %. Svenska som andraspråk I svenska och svenska som andra språk används samma prov, men ämnena har olika kursplaner. Läraren ska bedöma elevens resultat utifrån den kursplan eleven följer. Under läsåret 2009/2010 följde 45 elever i skolår 5 kursplanen i svenska som andraspråk, vilket motsvarar 5,8 % av det totala antalet elever i skolår 5 i Halmstads kommunala skolor. Totalt bedömdes 25 elever utifrån kursplanen i svenska som andraspråk vid nationella provet i skolår 3, vilket motsvarar 3,2 % av det totala antalet elever i åldersgruppen. 14

15 Figur 3.7: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i skolår 5 i svenska som andraspråk, totalt och uppdelat i kön. Nått kravnivån Ej nått kravnivån Total Totalt på provet (%) på provet (%) andel antal Delprov A Totalt 72,0 (18 st) 28, Läsförståelse Flickor 71,4 (10 st) 28, (Litterär text) Pojkar 72,7 (8 st) 27, Delprov B Totalt 88,0 (22 st) 12, Läsa, förstå Flickor 85,7 (12 st) 14, (Sakprosa) Pojkar 90,9 (10 st) 9, Delprov C Totalt 88,0 (22 st) 12, Skrivuppgift Flickor 92,9 (13 st) 7, berättande Pojkar 81,8 (9 st) 18, Delprov D Totalt 72,0 (18 st) 18, Skrivuppgift Flickor 71,4 (10 st) 28, förklarande Pojkar 72,7 (8 st) 27, Delprov E Totalt Läsa, samtala Flickor Pojkar Totalt antal elever i skolår 5 som läste svenska som andraspråk läsåret 2009/2010: 45 st. Totalt antal elever som registrerats som bedömda i svenska som andraspråk på nationella provet: 25 st. I tabellen ovan är elevunderlaget så litet att det ej är tillförlitligt att göra jämförelser mellan vare sig könen eller andra elevgrupper så som t.ex. de elever som bedöms utifrån kursplanen för svenska. Lägst måluppfyllelse i ett totalperspektiv syns i delprov B och C som handlar om läsning. I ett könsperspektiv är det variation mellan flickors och pojkars resultat på dessa två delprov. I övriga delprov uppnår i stort samma andel flickor och pojkar kravnivån. 15

16 C. Resultat för nationella prov i skolår 9 Ämnesproven i skolår 9 är nationellt obligatoriska att genomföra i ämnena engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt biologi/fysik/kemi (sedan vårterminen 2010). De syftar till att konkretisera kursplanens innehåll och betygskriterier, stödja läraren i bedömning av hur väl elever nått målen för ämnena samt stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Därtill ger de underlag för utvärdering och analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål eftersom de då skulle bli för omfattande. Engelska Ämnesprovet i engelska i skolår 9 består av 3 delprov, med innehåll enligt nedan. Del A: Del B: DelC: Muntlig kommunikation (berätta, förklara och diskutera på engelska) Receptiv förmåga: B1: Läsa/förstå B2: Lyssna/förstå Skriftlig produktion (val mellan två uppgifter, varav den ena är mer strukturerad och den andra mer fritt berättande) Figur 3.8: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i skolår 9 i engelska, vt 2010, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Delprov A Totalt 39,9 38,8 15,4 3,6 992 Muntlig kommunikation Flickor 36,7 38,5 16,1 4,1 515 Pojkar 43,2 39,0 14,7 3,1 477 Delprov B Totalt 31,2 41,9 17,8 6,8 996 Receptiv förmåga Flickor 31,5 39,1 18,0 6,9 515 Pojkar 31,0 44,7 17,7 6,7 481 Delprov C Totalt 47,1 35,2 10,7 4,9 998 Skriftlig produktion Flickor 42,4 36,7 12,2 4,4 517 Pojkar 51,8 33,7 9,1 5,4 481 Ämnesprovbetyg Totalt 34,6 43,8 14,9 4,3 991 Flickor 33,3 42,2 15,2 4,4 514 Pojkar 35,8 45,3 14,7 4,2 477 Totalt antal elever i skolår 9: st Tabellen ovan visar att flickor och pojkar ligger relativt jämnt i betygsfördelningen i samtliga delprov, med undantag av delprov C; skriftlig produktion, till flickornas nackdel. I samtliga delprov erhåller dock pojkar något högre måluppfyllelse än flickor. Flickorna når det kvalitativa betyget MVG i högre grad än pojkar, medan betyget VG fördelas till något fler pojkar. Delprov med högst resultat för båda könen är delprov A; muntlig kommunikation. Delprov B, receptiv förmåga, påvisar högst andel flickor och pojkar som ej når målen. 16

17 Matematik Ämnesprovet i matematik i skolår 9 består av 3 delprov: Del A: Del B: Del C: Muntligt delprov Beräkningar i två delar: Del B1: Uppgifter som ska redovisas med svar (utan krav på redovisad beräkning) Del B2: Större uppgift som aspektbedöms (kvalitativ bedömning) Uppgifter där lösningarna ska redovisas och eleverna får använda sig av miniräknare. Ämnesprovet i matematik redovisas nedan som ett samlat provbetyg. Figur 3.9: Resultat (%) i nationella ämnesprovet i skolår 9 i matematik, vt 2010, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Provbetyg Totalt 55,3 18,6 11,3 14,8 980 Flickor 52,2 18,8 12,5 16,5 510 Pojkar 58,5 18,3 10,0 13,2 470 Totalt antal elever i skolår 9: st Utifrån tabellen ovan går att avläsa att ämnesprovet i matematik domineras av betyget Godkänd hos såväl flickor som pojkar. De kvalitativa betygen är markant lägre än i de andra ämnesproven i åk 9. I ett könsperspektiv märks skillnad beträffande andel elever som ej nått målen till flickornas nackdel. Svenska Ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk i skolår 9 består av tre delprov. Del A: Del B: Del C: Läsförståelse Muntlig kommunikation Skriftlig produktion Figur 3.10: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i skolår 9 i svenska, vt 2010, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Delprov A Totalt 40,6 33,7 6,2 19,6 971 Läsförståelse Flickor 36,9 39,2 9,4 14,5 510 Pojkar 44,7 27,5 2,6 25,2 461 Delprov B Totalt 34,7 47,1 16,5 1,8 966 Muntlig kommunikation Flickor 25,0 50,2 23,4 1,4 508 Pojkar 45,4 43,7 8,7 2,2 458 Delprov C Totalt 45,3 34,3 9,3 11,1 970 Skriftlig produktion Flickor 36,5 42,2 14,7 6,7 510 Pojkar 55,0 25,7 3,3 16,1 460 Ämnesprovbetyg Totalt 47,5 37,7 6,6 8,2 963 Flickor 38,7 46,2 10,5 4,5 506 Pojkar 57,1 28,2 2,4 12,3 457 Totalt antal elever i åk 9: st 17

18 I ämnesprovet i svenska dominerar de kvalitativa betygen VG och MVG i ett totalperspektiv, men i könsperspektiv syns en signifikant skillnad i betygsfördelning och måluppfyllelse till flickornas fördel och pojkarnas nackdel. Detta gäller inom samtliga delprov. Delprov B är det prov som påvisar högst andel kvalitativa betyg för flickor 73,6 % av flickorna når VG och MVG. Närmare var fjärde flicka erhåller betyget MVG i muntlig kommunikation. Delprov A läsförståelse - utmärker sig i år med markant låg måluppfyllelse. Närmare var femte elev har ej nått målen på delprovet. I ett könsperspektiv innefattar detta var fjärde pojke. Överlag når mellan % av pojkarna inte målen i respektive delprov i ämnesprovet i svenska, med undantag av delprov B; muntlig kommunikation. Detta resulteterar i att ca 12 % av pojkarna ej erhåller något ämnesprovbetyg. Svenska som andraspråk I svenska och svenska som andra språk används samma prov, men ämnena har olika kursplaner. Läraren ska bedöma elevens resultat utifrån den kursplan eleven följer. Under läsåret 2009/2010 följde 59 elever i skolår 9 kursplanen i svenska som andraspråk, vilket motsvarar 5,7 % av det totala antalet elever i skolår 9 i Halmstads kommunala skolor. Totalt bedömdes 47 elever utifrån kursplanen i svenska som andraspråk vid nationella provet i skolår 9, vilket motsvarar 4,5 % av det totala antalet elever i åldersgruppen. Figur 3.11: Resultat (%) i delproven i nationella ämnesprovet i skolår 9 i svenska som andraspråk, vt 2010, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Delprov A Totalt 44,7 (21 st) 4,3 (2 st) 2,1 (1 st) 48,9 (23 st) 47 Läsförståelse Flickor 50,0 0 4,2 45,8 24 Pojkar 39,1 8,7 0 52,2 23 Delprov B Totalt 53,2 (25 st) 31,9 (15 st) 0 14,9 (7 st) 47 Muntlig kommunikation Flickor 58,3 33,3 0 8,3 24 Pojkar 47,8 30,4 0 21,7 23 Delprov C Totalt 58,7 (27 st) 19,6 (9 st) 6,5 (3 st) 15,2 (7 st) 46 Skriftlig produktion Flickor 52,2 17,4 13,0 17,4 23 Pojkar 65,2 21,7 0 13,0 23 Ämnesprovbetyg Totalt 65,2 (30 st) 15,2 (7 st) 0 19,6 (9 st) 46 Flickor 69,6 13,0 0 17,4 23 Pojkar 60,9 17,4 0 21,7 23 Totalt antal elever i skolår 9 som läste svenska som andraspråk läsåret 2009/2010: 59 st. Totalt antal elever som registrerats som bedömda i svenska som andraspråk på nationella provet: 47 st. Totalt antal elever i åk 9: st Tabellen synliggör att delprov B, muntlig kommunikation, är den del som flest elever med svenska som andraspråk når måluppfyllelse i, men i ett könsperspektiv är det skillnad mellan flickor och pojkars resultat till pojkarnas nackdel. Delprov A, läsförståelse, har lägst måluppfyllelse för båda könen. Betyget Godkänd dominerar och inga pojkar når betyget MVG. Generellt uppnår lägre andel pojkar målen på de olika delproven, med undantag av delprov C; skriftlig produktion. 18

19 NO-ämnena: biologi/fysik/kemi Kursplanerna i NO-ämnena innehåller mål och kriterier som handlar om såväl teoretiska kunskaper som praktiskt laborativa. För att poängtera att båda delarna av undervisningens verksamhet är väsentliga för lärandet i de naturvetenskapligaämnena ingår två provdelar, en teoretisk del och en laborativ del. De två provdelarna ska i så stor utsträckning som möjligt täcka kursplanens tre aspekter: Naturvetenskaplig förståelse av omvärlden, Naturvetenskapens karaktär och Naturvetenskapen som mänsklig och social aktivitet. Skolverket (2010) Ämnesproven i biologi, fysik och kemi i årskurs 9 En redovisning av utprövningsomgången 2009 Under våren 2010 genomfördes för första gången obligatoriska nationella prov i NO-ämnena. Eleverna genomförde prov i ett av ämnena biologi, fysik eller kemi. Vilket prov en skola genomförde slumpades ut mellan skolorna i riket. I Halmstad tilldelades skolorna i år samtliga no-ämnen. 50 % av totalt elever gjorde ämnesprovet i biologi, 30 % gjorde ämnesprovet i fysik och 20 % gjorde ämnesprovet i kemi. Biologi Ämnesprovet i biologi i skolår 9 består av 2 delprov: Del A: Del B: Teoretisk del Laborativ/experimentell del med uppgift att planera en naturvetenskaplig undersökning. Ämnesprovet redovisas som ett samlat provbetyg. Sifforna är preliminära till dess SCB redovisar statistik på nationell och lokal nivå. Det totala antalet elever som tilldelats ämnesprovet i biologi i skolår 9 uppgick under vårterminen till 515 st. 42 elever har ej genomfört provet, vilket motsvarar 8 % av eleverna. Figur 3.12: Resultat (%) i nationella ämnesprovet i skolår 9 i biologi, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Provbetyg Totalt 51,0 27,6 11,5 10,0 473 Flickor 45,7 30,4 15,0 8,9 247 Pojkar 56,2 24,8 8,0 11,1 226 Totalt antal elever i skolår 9: st. Utifrån tabellen går att avläsa att majoriteten av pojkarna når betyget G samt att flickor når de kvalitativa betygen i högre grad än pojkar. Skillnaden i betyg finns i samtliga betyg, till flickornas fördel, och så även beträffande andelen elever som uppnår målen. Fysik Ämnesprovet i fysik i skolår 9 består av 2 delprov: Del A: Del B: Teoretisk del Laborativ/experimentell del med uppgift att planera en naturvetenskaplig undersökning. Ämnesprovet redovisas som ett samlat provbetyg. Sifforna är preliminära till dess SCB redovisar statistik på nationell och lokal nivå. Det totala antalet elever som tilldelats ämnesprovet i fysik i skolår 9 uppgick under vårterminen till 308 st. 46 elever har ej genomfört provet, vilket motsvarar 14,9 % av eleverna. 19

20 Figur 3.13: Resultat (%) i nationella ämnesprovet i skolår 9 i fysik, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Provbetyg Totalt 54,0 22,3 6,5 11,5 262 Flickor 59,0 23,7 8,6 8,6 139 Pojkar 48,9 20,9 4,3 14,4 123 Totalt antal elever i skolår 9: st Utifrån tabellen går att avläsa att majoriteten av eleverna når betyget G. Andelen pojkar som ej uppnått målen är markant högre än flickor. I jämförelse med övriga ämnen är det en markant hög andel elever jämt fördelat mellan flickor och pojkar som ej genomförde ämnesprovet i fysik; ca 15 %. Kemi Ämnesprovet i kemi i skolår 9 består av 2 delprov: Del A: Del B: Teoretisk del Laborativ/experimentell del med uppgift att planera en naturvetenskaplig undersökning. Ämnesprovet redovisas som ett samlat provbetyg. Sifforna är preliminära till dess SCB redovisar statistik på nationell och lokal nivå. Det totala antalet elever som tilldelats ämnesprovet i kemi i skolår 9 uppgick under vårterminen till 213 st. 19 elever har ej genomfört provet, vilket motsvarar 8,9 % av eleverna. Figur 3.14: Resultat (%) i nationella ämnesprovet i skolår 9 i kemi, totalt och uppdelat i kön. Andel (%) av elever som gjort delprovet G VG MVG Ej nått Totalt målen antal Provbetyg Totalt 52,7 23,7 15,3 8,3 194 Flickor 50,0 23,0 20,0 7,0 100 Pojkar 55,3 24,5 10,6 9,6 94 Totalt antal elever i skolår 9: st Utifrån tabellen går att avläsa att betyget Godkänd dominerar provbetygen. I ett könsperspektiv når flickorna de kvalitativa betygen i högre grad än pojkarna. Precis som i övriga nationella ämnesprov i no-ämnena är det en högre andel pojkar än flickor som ej når målen i kemi. 20

21 D. Redogörelse för skolornas analyser och bedömningar av resultaten, samt genomförda/planerade åtgärder Utifrån det samlade resultatet på UiM2 samt de resultatstandards som skolorna formulerat, har varje enskild skola gjort en analys och bedömning på skolnivå, gruppnivå, individnivå samt utifrån ett genusperspektiv. Därtill har man redogjort för vilka åtgärder man genomfört och/eller planerat på de olika nivåerna. Efter föregående år har dessa begrepp förtydligats för att påvisa till vad de olika perspektiven relaterar. Genusperspektiv Genusperspektivet ska finnas med som en tydlig aspekt i samtliga uppföljningar; analyser och framtida åtgärder. Frågor att reflektera kring kan t.ex. vara: - Hur ser man på skillnaderna när det gäller flickor och pojkar utifrån uppföljningsområdet? - Vad gör man för att hantera dessa skillnader? - Hur kan verksamheten/undervisningen utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar och intressen. Skol-, grupp- och individperspektiv Inför uppföljningen för 2009 gjordes följande förtydliganden beträffande de olika uppföljningsperspektiven skol-, grupp- och individnivå. I år har perspektiven bytt plats jämfört med föregående år, med organisations-/skolperspektivet som första del att fokusera. Perspektiv Beskrivning Exempel på fokusområden Skol- Detta perspektiv relaterar till det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan; hur skolans organisation svarar mot flickornas och pojkarnas behov, vilken kompetens och vilka resurser som finns att tillgå/krävs. Därtill avses skolans strategier för hur man använder sig av den kunskap och den medvetenhet som man får då verksamheten följs upp och utvärderas. Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet i skolan som helhet. Exempel på detta kan vara; Hur ser mötesplatserna ut? Vilket innehåll? Vilka lärmiljöer har vi? Vilken kultur råder? Hur möter vi olikheter? Vilka är de dominerande arbetssätten? Vilken genuskultur råder? Är lärandet varierat och intresseväckande? Tränas de kompetenser som kursplanerna anger? Hur är det sociala klimatet? Förslag på strategier och ledarhandlingar. Grupp- Perspektivet relaterar till lärarens pedagogiska planering och undervisning som betydelsefulla faktorer för elevgruppens framgång i att förvärva kunskaper, färdigheter och värderingar. Därtill avses omgivande faktorers betydelse t.ex. organisations-, undervisnings-, mål- och metodfrågor. Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet i klassen. Några frågeställningar kan vara: Hur ser en djupare analys av de nationella proven ut? Vilka kompetenser uppnås och ska bibehållas? Hur kommuniceras detta på skolan? Vad behöver omprövas? Hur kan det göras utifrån ett samarbete på skolan? Vilken frågekultur råder i gruppen? Hur är det sociala klimatet? Hur öppen är kommunikationen i gruppen? Är gruppen beroende av en lärares egen bedömning? Individ- Perspektivet relaterar till flickorna och pojkarna och deras förutsättningar och möjligheter för utveckling och lärande. Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet för en enskild elev. Finns särskilda förklaringar till att enskilda flickor och pojkar når målen? Lyft fram lyckade satsningar som vi kan lära av. Finns särskilda förklaringar till att enskilda flickor och pojkar inte når målen. Figur 3.15: Perspektiv att relatera till vid analys av resultat. 21

22 Skolornas analys och bedömning av resultaten I 2010-års uppföljning av nationella synliggörs en ihållande trend; anlayser på skol- och gruppnivå fortsätter öka i förhållande till tidigare år. Det är dock angeläget att tydliggöra att det i de skriftliga underlagen fortfarande återfinns en hög andel uppföljningar av beskrivningar och konstateranden till förmån för ett mer analytiskt och självvärderadande tillvägagångssätt. Skolornas analyser görs i tre nivåer; skol-, grupp- och individperspektiv samt i ett genusperspektiv. I skol- och grupperspektiv lyfter man såväl framgångsfaktorer som delar som ej fungerat. Flera skolor anger ökade möjligheter till mötesplatser mellan pedagoger samt arbetet med lokala pedagogiska planeringar (LPP) som framgångsfaktorer i undervisningen. Flera skolor resonerar kring och kan ange vad som fungerade bra och kan bevaras, vad som fungerade mindre bra och behöver vidareutvecklas eller omprövas. Några skolexempel på skol- och gruppnivå Resultaten visar på ett behov av fortbildning för att möta eleverna på ett mer varierat sätt och kunna koppla kunskaperna till för eleverna relevanta situationer. Vi har som skola medvetet arbetat med läsförståelse, textanalys och lusten att läsa. Vi kan se att den här satsningen gett ett mycket gott resultat (nationella proven). Detta ger i sin tur oss en ännu större vilja att utveckla detta arbetssätt. Vi försöker också arbeta med den muntliga kommunikativa förmågan. Vi vill att eleverna ska reflektera, resonera, förklara och samtala i alla ämnen. Vi ser att det har utvecklat våra elevers språkliga förmåga på ett positivt sätt. Det kan vi bl.a. utläsa i resultaten i de nationella proven. Resultatet visar att strukturen för överlämning mellan olika år i högre grad måste fokusera på gjorda erfarenheter kring elever, som det sedan byggs vidare på. Resultaten visar även på ett behov av fortbildning för att möta eleverna på ett mer varierat sätt och kunna koppla kunskaperna till för eleverna relevanta situationer. Vi kan se att lyssnadelen i de nationella proven är den delen som eleverna har haft svårast för och då är det exakta lyssnandet det som är allra svårast. Vi kan ana att lite av det svaga resultatet här kan ha att göra med att fokus på förmågan att lyssna var det vi arbetade med först på höstterminen. Vi kanske måste fundera över vilka övningar vi använder oss av och försöka hitta fler autentiska lyssningsövningar där det exakta lyssnandet tränas. All undervisning i engelskan utgår ifrån den kommunikativa förmågan, såväl i sammansatt form som i de fyra aspekterna. Detta synliggörs i den lokala pedagogiska planeringen. Undervisande lärare i engelska har under året ingått i en arbetsgrupp med fokus på att utveckla och delge varandra hur eng.undervisningen bedrivits för olika åldrar samt gemensamma tankar runt hur vi lägger upp ett arbetsområde och synliggör detta i en LPP. I underlagen syns att man på flera skolor ser det som angeläget att nationella proven är hela skolans angelägenhet beträffande såväl genomförande, bedömning och resultat. Ett par skolor omnämner betydelsen av detta i ett 1-16-årsperspektiv samt i ett verksamhetsområdesperspektiv. Då påvisas 22