Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Klara Norra Gymnasium i Stockholms kommun

2 Theducation AB Box JOHANNESHOV 1 (15) Tillsyn vid Klara Norra Gymnasium Helhetsbedömning Klara Norra Gymnasium präglas av ett engagemang för elevens utbildning, hos såväl rektorn och lärarna som hos eleverna själva. Skolan befinner sig i ett uppbyggnadsskede där antalet elever fördubblats varje år de senaste tre åren. Expansionen innebär att skolan nu måste komplettera den lilla skolans närhet och gemensamma dagliga erfarenheter med mer formaliserade kvalitetssystem så att arbetet med elevernas måluppfyllelse kan drivas framåt på ett systematiskt sätt. Rektorn är också i färd med att förtydliga kvalitetsarbetet, men av skolans resultatredovisning och analys framgår det att analyserna av sambandet mellan mål, processer och resultat ytterligare behöver utvecklas. Skolans resultat för 2010 och 2011 är baserat på ett litet elevunderlag. Ett antal av dessa elever har inte fått slutbetyg och därmed inte nått grundläggande behörighet till universitet och högskola. Ett antal elever har också lämnat Klara Norra Gymnasium under utbildningens gång. Skolans utvecklingsarbete omfattar kvalitetsfaktorer som likvärdig bedömning och utveckling av undervisningen. Ytterligare åtgärder behövs emellertid inom några områden. Främst måste skolan utveckla arbetet med särskilt stöd och öka sin kompetens inom detta område. Det saknas en elevhälsa som lever upp till de krav som ställs, en fungerande samverkan mellan alla elevstödjande funktioner samt ändamålsenliga åtgärdsprogram. Lärarnas arbete med elevernas inflytande varierar men behöver sammantaget stärkas. Att elevernas möjlighet till engagemang inte tillgodoses tillräckligt innebär också att skolan underutnyttjar möjligheten att utvecklas genom deras synpunkter. Eleverna är alltför dåligt upplysta om sina rättigheter, till exempel är ordningsreglerna huvudsakligen tillkomna utan deras delaktighet. Trygghet och studiero råder till övervägande delen, men det förebyggande värdegrundsarbetet är inte systematiskt. Detta i sin tur faller tillbaka på planen mot kränkande behandling som behöver förtydligas så att den utgör en aktiv grund för skolans förebyggande arbete och fungerar som en känd och användbar instruktion för eleverna om de upplever någon form av kränkande behandling. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

3 2 (15) Skolinspektionen genomförde tillsyn av Klara Norra gymnasium för två år sedan. (Se beslut den 25 maj 2010, Dnr :2172). Skolinspektionen finner det nu anmärkningsvärt att av de områden som då behövde åtgärdas är en del fortfarande aktuella. Det gäller, som nämns ovan, åtgärdsprogrammens utformning och tillämpning, planen mot kränkande behandling och kvalitetsarbetet. Enligt Theducation AB finns det långsiktiga planer för skolan och den kommer att drivas vidare trots negativt resultat. Huvudmannen räknar med att detta vänder eftersom skolan expanderat så att lokalkostnaden nu kan bäras av elevantalet. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden som Theducation AB måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Beslut Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av Klara Norra Gymnasium i Stockholms kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Theducation AB att senast den 23 februari 2012 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Bedömningsområde: Undervisning och lärande Rektorn och lärarna klargör inte för alla elever vilka rättigheter de har. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. I detta ingår att: Eleverna informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd samt om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen (4 kap. 14 skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande / 9 kap.

4 3 (15) års skollag jämfört med Lpf Elevernas ansvar och inflytande). Skolan klargör vilka rättigheter eleverna har (Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter / 9 kap års skollag jämfört med Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter). Bedömningsområde: Grundläggande värden och inflytande Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med grundläggande värden och inflytande. I detta ingår att: Se till att elevernas inställning klarläggs så långt som möjligt (1 kap. 10 andra stycket skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande / 9 kap års skollag jämfört med Lpf Elevernas ansvar och inflytande). Se till att utformningen av elevernas inflytande anges i planeringen av verksamheten (1 kap. 10, 4 kap. 14 första stycket skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande). Se till att eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem (4 kap års skollag, Lgy Elevernas ansvar och inflytande / 9 kap års skollag jämfört med Lpf Elevernas ansvar och inflytande). Bedömningsområde: Trygghet och studiero Skolans ordningsregler uppfyller inte författningarnas krav. Vid skolan bedrivs inte ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. I detta ingår att: Se till att ordningsregler finns och att dessa utarbetas under medverkan av eleverna och beslutas av rektorn (5 kap års skollag). Se till att skolan har rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska rapporteras till huvudmannen (6 kap. 10 första stycket skollagen).

5 4 (15) Se till att det finns en plan mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav (6 kap. 8 skollagen). Se till att det vid skolan genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling (6 kap. 7 och 10 skollagen, Lgy Normer och värden / 9 kap års skollag jämfört med Lpf Normer och värden). Bedömningsområde: Särskilt stöd Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. I detta ingår att: Se till att eleverna får det särskilda stöd som utredningen har visat att de behöver (3 kap. 8 tredje stycket skollagen, Lgy Rektorns ansvar / 9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektorns ansvar). Se till att den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolsituationen anmäler det till rektor (3 kap. 8 första stycket skollagen). Rektorn ser till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap. 8 första stycket skollagen). Se till att samråd med elevhälsan sker vid utredning (3 kap. 8 första stycket skollagen). Rektor ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 9 skollagen). Se till att åtgärdsprogrammen följs upp och insatserna utvärderas löpande (3 kap. 9 första stycket skollagen). Bedömningsområde: Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Rektorn tar inte ansvar för skolans resultat, för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och för att resultaten omsätts i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen.

6 5 (15) I detta ingår att: Rektorn ser till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 4 första stycket skollagen, Lgy Rektorns ansvar / 9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar). Bedömningsområde: Erbjudande av utbildning Alla elever erbjuds inte utbildning och resurser i enlighet med författningarna. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med erbjudande av utbildning. I detta ingår att: Se till att det för eleverna finns elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser (2 kap. 25 skollagen). Bedömningsområde: Omfattning, innehåll och resurstillgång För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med omfattning, innehåll och resurstillgång. I detta ingår att: Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande (2 kap. 36 skollagen). Anmärkning Skolinspektionen har vid tillsynen konstaterat mindre allvarliga brister som måste åtgärdas för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till. Huvudmannen ges därför en anmärkning. En redogörelse av konstaterad brist finns nedan under Skäl för beslut. Bedömningsområde: Bedömning och betygsättning Rektorn ser inte till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Till följd av anmärkningarna ska Ni senast den 23 februari 2012 vidta åtgärder för att rätta till bristen och redovisa dessa åtgärder för Skolinspektionen.

7 6 (15) Avstående från ingripande Bedömningsområde: Huvudmannaskap och godkännande Vid tillsynen har även konstaterats brist för vilka Skolinspektionen avstår från ingripande i enlighet med 26 kap. 12 skollagen. Bristen består i att elever kan delta i distansundervisning anordnad av annan huvudman som också utfärdar betyg på kursen. För närvarande deltar ingen elev i sådan distansundervisning. Skolinspektionen avstår från att ingripa i denna del då bristen inte föreligger vid tillsynen. Skäl för beslut Måluppfyllelse Kunskapsresultat Det senaste året som det finns nationell statistik för är Det låga elevantalet i årskurs 3 gör att alla värden inte anges i Skolverkets statistik, men det framgår att medelvärdet av betygspoäng för skolans båda program, 14,6, ligger under genomsnittet för riket för dessa program (15,2). Vidare är andelen behöriga till universitet och högskola, 88 procent, lägre än motsvarande för riket (94 procent). Målet för utbildningen är att samtliga elever ska uppnå grundläggande behörighet till högre studier. Enligt skolans uppgifter var alla elever som slutade årskurs 3 med slutbetyg vårterminen 2011 behöriga till universitet och högskola. Det var emellertid 23 elever som började årskurs 1 höstterminen 2008 och 18 elever som avslutade årskurs 3 vårterminen 2011, varav 14 med slutbetyg. Skolan har hittills inte haft någon uppföljning av sina egna insatser för elever som inte fullföljt utbildningen och om de har gått vidare till andra studier eller om de fallit ur utbildningssystemet. Kvalitetsredovisningens resultatbilaga kommenterar situationen för de fyra elever som inte erhöll slutbetyg och därmed inte nådde grundläggande högskolebehörighet, men det framgår inte hur skolan hanterat risken att eleverna inte ska erhålla ett slutbetyg som omfattar minst poäng. Tre av dessa elever kommer att gå ytterligare ett år och kan alltså fortfarande nå målen för utbildningen, men för dessa elever saknas ännu så länge slutresultat. Skolan kan inte visa att alla elever getts möjligheter att lägst nå grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Skolinspektionen pekar i detta beslut på ett antal områden där skolan behöver vidta åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat.

8 7 (15) Resultat av värdegrundsarbetet De resultat för värdegrundsarbetet som finns att tillgå utgörs av Skolinspektionens dokumentanalyser och intervjuer samt skolans egna undersökningar. I skolans undersökning för läsåret 2010/2011 är det 97 procent av eleverna som känner sig trygga på skolan och 93 procent som trivs bra med kamrater och lärare. 12 procent av eleverna anser sig inte respektfullt bemötta av lärarna, och 14 procent upplever sig ha blivit mobbade mer än en gång. En fjärdedel av eleverna upplever inte skolan lugn och stressfri. När Skolinspektionen besöker skolan 2011 har höstterminen just kommit igång och elevantalet har fördubblats sedan ovanstående undersökning gjordes, samtidigt som en del av eleverna har avslutat studierna. Intervjuerna med elever och personal samt verksamhetsbesök visar inget annat än att eleverna upplever trygghet, och till övervägande delen studiero, samt att skolledningen vid tidigare inträffade incidenter snabbt agerat för att lösa situationen. Däremot är det inte tydligt för alla elever vart de ska vända sig om kränkande behandling inträffar, och skolans plan mot kränkande behandling är inte anpassad till bestämmelserna. Med hänsyn till ovanstående bedömer Skolinspektionen att resultatet av skolans värdegrundsarbete inte är tillräckligt, och pekar i redogörelsen för området trygghet och studiero på åtgärder som skolan behöver vidta för att säkerställa ett gott resultat av värdegrundsarbetet. Föreläggande: Bedömningsområde: Undervisning och lärande Bedömning: Rektorn och lärarna klargör inte för alla elever vilka rättigheter de har. Motivering: Skolans dokumentation och intervjuer med elever visar att eleverna blir informerade om vilka skyldigheter de har. Däremot visar elevintervjuerna att eleverna inte på samma sätt är medvetna om sina rättigheter till inflytande i arbetet med undervisning och lärande, i planen mot kränkande behandling, om att medverka vid utarbetandet av ordningsreglerna och att vid behov erhålla studiehandledning på modersmålet. Författning: 4 kap. 14 skollagen, Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande / 9 kap års skollag jämfört med Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande

9 8 (15) Bedömningsområde: Grundläggande värden och inflytande Bedömning: Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen. Motivering: Intervjuer med rektorn och skolans dokumentation visar att det pågår ansträngningar för att utveckla elevernas inflytande i undervisningen. Det är också en större andel elever som i enkäten våren 2011 uttrycker att de kan påverka undervisningen jämfört med föregående år. Intervjuer med elever och lärare visar dock att lärarna i allmänhet inte tar till vara elevernas erfarenheter och åsikter med utgångspunkt i kursmål/syfte, än mindre med utgångspunkt i program- eller examensmål. Enligt elevintervjuerna är det vanligast att eleverna får komma med synpunkter på lärarnas färdiggjorda planering, medan det är ett fåtal lärare som efterfrågar deras idéer och förslag innan dess. Vidare visar dokumentationen att utvecklingen av inflytandet hittills främst gällt formerna för arbete och redovisningar. Eleverna bekräftar att de har möjlighet att påverka arbets- och redovisningsformer, medan exemplen från både lärare och elever när det gäller inflytande över undervisningens innehåll är färre, och variationen är stor mellan lärarna. I planeringen av verksamheten framgår inte hur elevernas inflytande ska utformas. Författning: 1 kap. 10 och 4 kap. 9, 14 första stycket skollag, Lgy Elevernas ansvar och inflytande / 9 kap års skollag jämfört Lpf Elevernas ansvar och inflytande Bedömningsområde: Trygghet och studiero Bedömning: Skolans ordningsregler uppfyller inte författningarnas krav. Vid skolenheten bedrivs inte ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Motivering: Under tillsynsbesöket framkommer inget annat än att studiemiljön till övervägande delen är lugn. Men ordningsreglerna är inte tillkomna på så sätt att de tillgodoser syftet, där det ingår att utveckla elevernas delaktighet och därmed bidra till en tryggare miljö. Det finns två typer av regler. Den ena är en uppsättning som skolan själv beslutat utan att eleverna medverkat, och som ingår i ett avtal eleverna får skriva på. Den andra är sådana ordningsregler som varje lärare muntligt gör upp med respektive undervisningsgrupp. Enligt intervju-

10 9 (15) erna med lärare och elever innebär det sistnämnda att för eleverna är det olika regler som gäller på olika lektioner, och lärarna upprätthåller dem i olika utsträckning. När det gäller kränkande behandling visar intervjuerna att skolan agerar vid signaler om att spänningar eller kränkande behandling förekommer i skolmiljön. Men skolan saknar rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska rapporteras till huvudmannen, utöver att sådana tas upp vid rektorsmöten fyra till fem gånger per läsår eller oftare vid extra behov. Enligt intervjun har rektorn ändå för vana att muntligt rapportera händelser till huvudmannen när de är aktuella. Huvudmannen uppger också att huvudmannen alltid kopplas in om inte rektorn och eleven eller vårdnadshavaren kommer överens eller om endera parten så önskar. Vidare är de båda dokument som gemensamt ska fungera som plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan inte tillräckligt tydliga på en rad punkter. Dokumenten är varken benämnda i enlighet med de författningar de utgår från eller upprättade utifrån de krav som finns i respektive författning. Begreppen kränkande behandling, mobbning, diskriminering och trakasserier används blandat, utan att det framgår vad respektive begrepp innebär. De förebyggande åtgärderna är allmänt beskrivna och visar inte på någon sådan systematik i värdegrundsarbetet som gör att det kan följas upp och utvärderas. Även de planerade åtgärderna för kommande läsår är allmänt beskrivna, och de utgår i liten utsträckning från en kartläggning av den aktuella situationen på skolan. Det finns ingen redogörelse för hur de planerade åtgärderna från tidigare års plan har genomförts. Enligt intervjuerna med lärare och elever förekommer det förebyggande värdegrundsarbete dels i form av punktvisa insatser, dels i form av arbete som sker kontinuerligt på mentorstid. Det sistnämnda genomförs emellertid i mycket olika utsträckning. Enligt intervjuer med lärare och elever är det inte alla elever som systematiskt får ta del av ett sådant förebyggande värdegrundsarbete där värderingar prövas och eleverna får möjlighet att utveckla solidaritet även med människor utanför den egna gruppen. Författning: 5 kap. 5 och 6 kap. 7-8, 10 skollagen, Lgy Normer och värden / 9 kap års skollag jämfört med Lpf Normer och värden

11 10 (15) Bedömningsområde: Särskilt stöd Bedömning: Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Motivering: Intervjuerna med elever, lärare, rektor visar tillsammans med de insända exemplen på åtgärdsprogram att utredning av elevens behov inte alltid görs, och att stödet ofta ges i generell form, såsom hänvisning till stugor. Enligt intervjuer med personal och rektor har gemensamma rutiner för utredning av elevens behov inte funnits. Skolans rutiner för att hjälpa elever som riskerar att inte nå målen har hittills varit att den enskilde läraren haft ansvaret för åtgärder och för att meddela mentorn. Risken att inte nå målen signaleras med gul lampa till eleven i skolans digitala kommunikationssystem, vilket oftast medför att eleven åläggs att komplettera sina resultat på olika sätt. Samråd med elevhälsan har enligt intervjuerna skett i begränsad omfattning. Det finns inte någon organiserad struktur för när elevhälsan kommer in i en utredning, vilket i praktiken innebär att man inte är med och samråder kring tidiga insatser för eleven. Den elevhälsopersonal som för närvarande finns tillgänglig på skolan tjänstgör inte samtidigt, men har enligt intervjuerna mycket telefonkontakt med varandra. Vidare blir information om hur skolan omsätter resultat från olika utredningar inte återkopplad till elevhälsan. Först om signaler har framförts till mentorn angående flera kurser har åtgärdsprogram upprättats. De insända exemplen samt intervjuerna visar att de åtgärdsprogram som utarbetats inte anger elevens behov i förhållande till de mål som riskerar att inte uppnås. Åtgärdsprogrammen beskriver elevens ansvar för att ta igen moment och delta i generella stödinsatser, till exempel så kallad mattestuga, men det framgår inte vilka insatser skolan gör i övrigt för att hjälpa eleven. I de insända exemplen framgår det inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

12 11 (15) Författning: 3 kap. 8-9 skollagen, 9 kap. 9 gymnasieförordningen, Lgy Rektorns ansvar / 9 kap års skollag jämfört med 8 kap års gymnasieförordning och Lpf Rektorns ansvar Bedömningsområde: Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: Rektorn tar inte ansvar för skolans resultat, för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och för att resultaten omsätts i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering: Theducation AB har en gemensam mall för kvalitetsredovisning för sina skolor. För år 2011 fanns vid tillsynstillfället ett ännu inte fullständigt utkast till skolans kvalitetsredovisning samt en tabellbilaga med kunskapsresultat och andra mätetal. Dokumentationen visar att resultaten i viss mån analyseras, och mindre framgångsrika områden blir föremål för självprövning och åtgärder. Men skolan behöver förbättra sin resultatuppföljning så att inte bara resultat för A-kurserna i matematik och engelska samt B-kursen i svenska redovisas och analyseras skolövergripande. Vidare saknas jämförelser mellan resultat på nationella prov och kursbetyg. Författning: 4 kap. 4-5 skollagen, Lgy Rektorns ansvar / 9 kap års skollag jämfört Lpf Rektors ansvar Bedömningsområde: Erbjudande av utbildning Bedömning: Alla elever erbjuds inte utbildning och resurser i enlighet med författningarna. Motivering: Elevhälsan på Klara Norra Gymnasium består av en skolsköterska med 20 procents tjänst och en kurator med något lägre tjänstgöringsgrad, 6 timmar per vecka. Läkaren besöker skolan en gång per termin samt när skolsköterskan signalerar behov. Psykologtjänst köps in vid behov. Inte heller specialpedagog finns som stadigvarande resurs i skolans arbete med och organisation av särskilt stöd. Det råder delade meningar i intervjuerna om balansen mellan behov och tillgång till elevhälsa på skolan. Skolinspektionen finner emellertid att elevhälsans roll i utredningar om elevers eventuella behov av särskilt stöd behöver stärkas och förtydligas. Vilken omfattning som behövs för att skolan ska

13 12 (15) leva upp till kravet på en elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser kan fastslås först när skolan uppvisar ett fungerande arbete med särskilt stöd (se bedömning Särskilt stöd). Författning: 2 kap års skollag Bedömningsområde: Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning: För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Motivering: Det finns inget skolbibliotek på Klara Norra Gymnasium. Enligt rektorn har eleverna hittills fått biblioteksinformation genom att svenskläraren bokat in ett besök på Stadsbiblioteket eller på den närmaste biblioteksfilialen. Därefter hänvisar lärarna eleverna dit när de behöver tillgång till den typen av källor. I övrigt finns ingen planering och organisering beträffande användandet av folkbiblioteken. Rektorn uppger att skolan nu har planer på att inrätta ett skolbibliotek i de egna lokalerna. Författning: 2 kap. 36 skollagen Anmärkning Bedömningsområde: Bedömning och betygsättning Bedömning: Rektorn ser inte till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Motivering: Vid genomgång av betygskatalogen på Klara Norra Gymnasium och av insända exempel framgår det att en del i betygskataloger är betygsättande lärare inte angiven och lärarens signering saknas. Vidare är inte huvudmannens namn angivet i betygskatalogen. Författning: 3 kap. 16 skollagen, 7-8 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:123) om betygskatalog / 2 kap. 9 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet jämfört med 7 kap års gymnasieför-

14 13 (15) ordning, 3, 5 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2007:42) om betygskatalog i gymnasieskolan Bedömningsområde: Huvudmannaskap och godkännande Bedömning: Huvudmannen följer inte föreskrifterna för utbildningen. Motivering: Enligt skollagen ska godkännande för enskild huvudman avse viss utbildning vid en viss skolenhet. Vid Klara Norra Gymnasium kan elever välja att läsa vissa kurser anordnade av en annan huvudman på distans. Skolan har inte någon lokal handledare, utan eleven arbetar enbart mot distansläraren. Distansläraren sätter betyg, vilket utfärdas av den externa utbildningsanordnaren. Erbjudandet gäller elever som önskar läsa utökad kurs eller elever som kommer från en annan skola och därför missat kurs som redan getts i utbildningen vid Klara Norra Gymnasium. Ingen elev behöver läsa någon kurs på distans för att få sin fullständiga gymnasieutbildning enligt den individuella studieplanen. Ett fåtal elever har deltagit i sådan distansutbildning i enstaka kurser. Mot bakgrund av att Klara Norra Gymnasium för närvarande inte har någon elev som deltar i distansstudier avstår Skolinspektionen från ingripande i denna del. Författning: 2 kap. 5 skollagen Bakgrund Beskrivning av Klara Norra Gymnasium Skolinspektionen genomför under hösten 2011 tillsyn av gymnasieskolorna Klara Norra Gymnasium och Stockholms Internationella Restaurangskola som har Theducation AB som huvudman (organisationsnummer ). Under samma period genomförs också tillsyn av de gymnasieskolor som drivs av Information och Kompetens i Sverige AB. Detta bolag ägs av Theducation AB. Skolinspektionen besökte Klara Norra Gymnasium den 5 och 6 september. Skolverket beslutade den 21 december 2005 (Dnr :1017) att Norra gymnasiet i Stockholm i Stockholms kommun har rätt till bidrag för utbildningarna natur och matematik, samtliga inriktningar

15 14 (15) samhälle och företag med inriktningarna språk, ekonomi, samhälle samt kultur; handel och företag media, reklam och tv. Utbildningarna har i bidragshänseende förts till det nationella Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet respektive Medieprogrammet. Enligt beslutet skulle utbildningarna ha startat senast vid början av läsåret 2007/08, vilket inte skett när det gäller utbildningarna Handel och företag samt Media, reklam och tv varför rätten till bidrag för dessa utbildningar förföll. Efter förfrågan från huvudmannen har Skolverket den 25 april 2008 (Dnr :3232) bedömt att skolans förändring av kurs- och poängplaner ryms inom skolans tillstånd. Skolan bytte den 4 september 2008 namn till Klara Norra Gymnasium. Skolinspektionen genomförde regelbunden tillsyn hösten 2009 med beslut den 15 januari 2010 (Dnr :2172). I uppföljningsbeslut den 25 maj 2010 förklarades skolan fortsatt berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner (Dnr :2172). Efter ansökan från huvudmannen har Skolinspektionen i överföringsbeslut den 29 juni 2010 beslutat att den fristående gymnasieskolan Klara Norra Gymnasium i Stockholms kommun från och med läsåret 2011/12 har rätt till bidrag för det nationella naturvetenskapsprogrammet, inriktningarna naturvetenskap och samhälle samt naturvetenskap, det nationella ekonomiprogrammet, inriktningarna ekonomi samt juridik, det nationella samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningarna samhällsvetenskap och (genom separat beslut) beteendevetenskap, det nationella humanistiska programmet, inriktning kultur. Då skolan inte startat det nationella humanistiska programmet, inriktning kultur, har rätten till bidrag för denna utbildning förfallit. Verksamheten vid Klara Norra Gymnasium i Stockholm startade läsåret 2007/08 och omfattar i dagsläget utbildningarna I årskurs 1: Samhällsprogrammet, samhällsvetenskap och inriktningarna beteendevetenskap

16 15 (15) Naturvetenskapsprogrammet, inriktningarna naturvetenskap och samhälle samt naturvetenskap Ekonomiprogrammet, inriktningarna ekonomi och juridik. I årskurs 2 och 3: Natur och matematik med inriktningen naturkunskap samt miljö Samhälle och företag med inriktning juridik och ekonomi samt samhälle. Skolan följer läroplanen för de frivilliga skolformerna när det gäller årskurserna 2 och 3, Lpf 94. Skolan är inrymd i en kontorsfastighet på Kungsholmen i Stockholm. Den befinner sig i ett uppbyggnadsskede och var fram till läsåret samlokaliserad med Stockholms Internationella Restaurangskola. Totalt har skolan 169 elever. Cirka 60 procent av eleverna är folkbokförda i Stockholms kommun och övriga fördelar sig på kringliggande kommuner i Stockholms län. Skolledningen består av en rektor som är anställd på heltid och en biträdande rektor på en ny tjänst om 40 procent. Den biträdande rektorn sysslar med administrativa uppgifter och har ännu inte något sådant ansvar för skolans ledning och utveckling som rektorn har möjlighet att delegera. Skolinspektionen har i samband med tillsynen haft kontakt med Stockholms kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. Kommunen har inte använt sin rätt till insyn. I ärendets slutliga handläggning har deltagit avdelningsjuristen Ingrid Brännare och undervisningsrådet Sten Svanholm. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Monika Ivarsson Undervisningsråd/föredragande Kopia till Stockholms kommun Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

17 Skolinspektionen Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn hos alla huvudmän för att granska skolväsendet. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen och bedömer om kommunen/huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För fristående huvudmän granskas dessutom huvudmannaskap och godkännande. För fristående skolor genomförs en tillsyn som är sammanhållen. Detta innebär att fristående skolor inom samma utbildningsföretag, oavsett geografisk hemvist, besöks under en viss period. Denna tillsyn rör enbart utbildningsföretag med två eller fler skolor. Tillsynsplanen för dessa utbildningsföretag finns publicerade på Skolinspektionens hemsida. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti För elever som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2011 ska 1985 års skollag fortsätta att tillämpas tills dess att eleverna avslutat sin utbildning. Det innebär att 1985 års skollag, i valda delar, för åk 2 och 3 är utgångspunkt för Skolinspektionens tillsyn och granskning. När hänvisning görs till 9 kap års skollag är det bestämmelsens lydelse före den 1 mars 2010 som avses. I de fall hänvisningar görs till 2 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet avses dess lydelse före den 1 februari 2011, om inte annat särskilt anges. I ärendet tillämpas gymnasieförordning (1992:394), om inte annat särskilt anges. Av beslut om förklaring om rätt till bidrag till skolan framgår att skolan ska följa 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det innebär att bindande föreskrifter i läroplanen kan läggas till grund för Skolinspektionens beslut. Tillsynen av fristående gymnasieskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.

18 Skolinspektionen Bilaga 1 2 (2) Varje huvudman får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan utan i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Alla beslut kompletteras med en muntlig återrapportering till företrädare för huvudmannen. Dessa ges också möjlighet att ta del av och att lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har på skolan inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (