Vad är en hygienlokal? I en hygienlokal erbjuds allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling. Nedan räknas exempel på hygienisk behandling upp.

Transkript

1 Miljö- och byggavdelningen INFORMATION UI.06 VER.1 1(7) INFORMATION OM YRKESMÄSSIG HYGIENISK VERKSAMHET Vad är en hygienlokal? I en hygienlokal erbjuds allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling. Nedan räknas exempel på hygienisk behandling upp. Akupunktur Piercing Tatuering Medicinsk fotvård Injektionsbehandling (ex. utslätning av rynkor) Öronhåltagning Diatermi Hårvård Rakning Skönhetsbehandling och Hudvård Manikyr och pedikyr Sjukgymnastik Massage och zonterapi Naprapati o kiropraktik Kosmetiska solarier Laserbehandling Anmälningspliktigt (stickande/ skärande) Ej anmälningspliktigt (ej stickande/skärande) De hygienlokaler där yrkesmässig hygienisk verksamhet bedrivs som omfattar en skärande och/eller stickande verksamhet (kroppens hud eller slemhinnor punkteras) är anmälningspliktiga enligt miljöbalken. De övriga verksamheterna omfattas inte av anmälningsplikt, men de omfattas av miljöbalkens regler i övrigt med syftet att undvika skada eller olägenheter för människan och miljön. Allmänna råd I Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet (SOSFS 2006:4), finns rekommendationer kring lokalens utformning, hantering av utrustning och redskap samt rutiner vid ingrepp och behandling. Anmälan och handläggning Enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska verksamheter med risk för blodsmitta vid användning av skärande/stickande verktyg anmälas. Anmälan ska göras i god tid innan verksamheten startar, för att tillsynsmyndigheten ska ha möjlighet till att ge vägledning och besluta om försiktighetsmått. En anmälningsblankett med efterfrågade uppgifter om lokalen m.m., finns att hämta hos s miljö- och byggavdelning eller på kommunens hemsida. Kontakta Miljö- och byggavdelning även vid ändringar. OBS! Om lokalen tas i bruk innan en anmälan lämnats in kan du komma att få betala en miljösanktionsavgift, enligt miljöbalken.

2 2(7) Tillsynsmyndighetens, miljö- och byggavdelningens uppgift s miljö-och byggavdelning arbetar under Miljö- och byggnämnden. Miljö- och byggavdelningens verksamhet består främst i att utöva tillsyn genom att bevaka att verksamhetsutövare följer lagar och riktlinjer. Miljö- och byggavdelningen arbetar också med att ge vägledning och information till verksamhetsutövare och allmänheten. Tillsynen består främst i att skaffa en god kontroll genom en dialog med verksamhetsutövaren. Vi som arbetar med hälsoskydd godkänner inga verksamhetslokaler utan ser arbetet som en fortlöpande process likt verksamhetsutövarens egen kontroll, en kontroll som ska visa på uppnådda resultat och att krav uppfylls. Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 45 ska kommunen ägna särskild uppmärksamhet åt lokaler där allmänheten erbjuds yrkesmässig hygienisk behandling. Avgifter Miljö- och byggnämnden tar ut avgift enligt beslut av kommunfullmäktige , 89. En handläggningsavgift vid anmälan om inrättande av hygienlokal tas inledningsvis ut, därefter en tillsynsavgift. För tillsyn tas en fast årlig avgift ut av anmälningspliktig hygienisk verksamhet och verksamheter befriade från anmälningsplikt debiteras med timavgift. Miljöbalken ställer krav på en hygienisk verksamhet och Socialstyrelsen har tagit fram bedömningsgrunder som stöd till balken. Den information och de råd som Miljö och byggavdelningen på lämnar är bl.a. hämtade ur Socialstyrelsens handbok, Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Skriften kan beställas från Socialstyrelsen: Tfn eller via Epost: socialstyrelsen@strd.se

3 3(7) Egenkontroll Alla som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken visa hänsyn till miljön och människors hälsa. Det innebär bl.a. att man ska ha tillräcklig kunskap om sin verksamhet för att kunna vidta de skyddsåtgärder som krävs för att skydda hälsan och miljön. Det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan och är därför skyldig att visa att kraven uppfylls. Kontrollera din verksamhet mot miljöbalkens allmänna hänsynsregler på sista sidan. För att underlätta arbetet och möjliggöra en bra redovisning till myndigheter ska alla anmälningspliktiga verksamheter ha en dokumenterad egenkontroll enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Det innebär att den som bedriver verksamheten ska: o ha en skriftlig struktur över vem som ansvarar för vad o ha skriftliga rutiner för att hålla drift och kontroll av utrustning i gott skick o fortlöpande göra riskbedömningar utifrån miljö- och hälsosynpunkt o ha en förteckning över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt. I de fall verksamhetsutövaren väljer att frångå socialstyrelsens råd och rekommendationer bör en riskbedömning genomföras och alternativa metoder redovisas inom ramen för verksamhetsutövares egenkontroll. Lokalen Lokalen bör inte användas till annan verksamhet än den avsedda (ej till personalrum och omfattande försäljningsverksamhet etc). En hygienlokal i anslutning till bostaden bör planeras så att varken lokalen eller bostaden fungerar som genomgångsrum. Det är inte acceptabelt att ha sällskapsdjur i lokalen (hos frisörer finns dock praxis som visar på det motsatta). Enligt tobakslagen är rökning inte tillåten i lokalerna. Rumshöjden bör inte vara lägre än 2,4 m och en arbetsplats bör vara större än 5 m 2. I förrådsutrymme accepteras lägre rumshöjder. Lämpligt utformade material och inredning måste väljas och placeras så att god städbarhet uppnås. Toaletter I lokalen bör toalett finnas. Lokaler med fler än fyra behandlingsplatser bör förses med en separat kundtoalett som utrustas med engångshanddukar och tvål. Handtvätt I arbetslokalen (ej kök/toalett) behövs separat handtvätt/rengöringsvask finnas med tillgång till flytande tvål och engångshanddukar. För mindre verksamheter som ej är anmälningspliktiga samt verksamheter med enbart engångsmaterial kan i vissa fall undantag medges. Handskar bör finnas tillgängligt i händelse av skadad hud och vid vissa typer av behandlingar och moment. Utrymmen Det behöver finnas utrymme/förråd för förbrukningsartiklar, redskap, smutstvätt, städmaterial och dylikt. I lokaler med fler än fyra behandlingsplatser bör utslagsvask finnas för att undvika smittspridning. Sterila och rena produkter måste förvaras torrt, dammfritt och väl separerat från smutsigt material och annan verksamhet. Underhåll Det är viktigt att verksamhetsutövaren har bra kontroll av underhållet av lokalerna så att skador upptäcks tidigt.

4 4(7) Städ För att hålla en god hygienisk standard i en lokal för yrkesmässig hygienisk verksamhet och minska risken för smittspridning behövs daglig städning av behandlingsrum, toaletter och andra utrymmen. Textil städutrustning behöver vara tvättbar och bytas regelbundet. Goda rutiner för städning och rengöring är en del av egenkontrollen. Tvätt Tvättning av t.ex. handdukar godtas i lokalen om det finns avskilt utrymme för tvätt och torkning. Tvättning av textil städutrustning utförs efter varje användning. Tvättningen behöver ske i minst 60 C i de fall materialet tillåter. Ventilation För att minska infektionsrisken och begränsa risk för fukt, hälsoskadliga ämnen och dålig lukt behöver lokalen ha tillräcklig omsättning på luften. Minsta ventilationskapacitet som krävs är: 7 liter per sekund och person Det är verksamhetsutövaren som enligt miljöbalken har ansvar för att ventilationen uppfyller detta krav i den lokal man väljer för sin verksamhet. Om kemiska ämnen hanteras i verksamheten bör ventilationen förstärkas eller kompletteras med ett punktutsug. Lokalen behöver anpassas efter verksamhetens behov eller så måste verksamheten anpassas utifrån lokalens förutsättningar. Vattentemperatur Temperaturen på varmvattnet måste hålla minst 50 C vid varje tappställe för att undvika problem med legionella. Det innebär att temperaturen ut från varmvattenberedaren måste var högre, minst 60 C. Sopor och avfall Soputrymme anordnas i anslutning till lokalen. Det kan vara gemensamt med fastigheten i övrigt. Farligt avfall som kan uppkomma i verksamheten är lysrör, elektroniska produkter och annat farligt avfall. Farligt avfall ska enligt avfallsförordningen (2011:927) sorteras ut och inte blandas med annat avfall eller material. Smittförande avfall (stickande och skärande avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor) betraktas som farligt avfall och behöver samlas upp i särskilda behållare och märkas Stickande/ Skärande/Smittförande avfall. Farligt avfall måste hämtas av godkänd transportör. Egen transport av farligt avfall behöver anmälas till Länsstyrelsen. Smittförande avfall kan genom behandling omvandlas till icke smittförande och därefter samlas i särskilda behållare märkta med Stickande/skärande och hanteras tillsammans med övrigt avfall.

5 5(7) Utrustning o Redskap beöver finnas i tillräcklig mängd och engångsmaterial bör användas där det är möjligt. o Handdukar och skyddsmaterial behöver vara rena för varje kund. o Personalkläder bör vara ändamålsenliga och lätta att tvätta samt inte användas för privat bruk. o Behandlingsbänkar/britsar/solariebäddar behöver rengöras mellan varje kund eller (om möjligt) förses med engångsöverdrag. Rengöring och smittrening Stickande och skärande redskap bör vara av engångstyp. I annat fall måste dessa smittrenas. En fullständig smittrening av instrument och arbetsverktyg sker i tre steg: rengöring, desinfektion och sterilisering. 1) Rena produkter är endast för ögat rena. Via mekanisk rengöring med diskmedel och varmt vatten avlägsnas organiskt material. Mekanisk rengöring är en förutsättning för att få ett bra resultat i efterföljande desinficering och sterilisering. Närvaro av organiskt material inaktiverar de desinfekterande medlen. 2) Höggradigt rena instrument är fria från mikroorganismer som normalt kan orsaka infektion. Höggradigt rent nås genom desinfektion, d.v.s. kokning i vatten och under lock i minst 5 minuter eller desinfektering med hjälp av ett kemiskt medel med väl dokumenterad effekt eller med diskdesinfektor. Utan desinfektion kan inte steriliseringsutrustningen verka fullständigt. 3) Steril utrustning, d.v.s. fri från levande mikroorganismer, har genomgått sterilisering med särskild steriliseringsutrustning. Bäst effekt anses en ångautoklav ha men effekten kan även uppnås i t.ex. en hetluftssterilisator. Det är viktigt att funktionskontrollera utrustningen. För att nå en fullständig smittrening måste även hygienen kring processen skötas noggrant! Ytor behöver vara hela och rena, desinfektera händerna och/eller använd handskar och ha en bra förvaring. Steriliserade instrument bör förpackas för att bibehålla steriliseringen. Kosmetiska och hygieniska produkter Kosmetiska och hygieniska produkter till försäljning måste vara registrerade, innehållsdeklarerade och märkta enligt Läkemedelsverkets föreskrifter. Var även noggrann med hållbarhet och förvaringssätt av produkter och kemikalier som används i verksamheten. Instruktioner för verksamhetsutövare Generellt när hål görs i huden: o Behandla inte minderåriga utan föräldrars medgivande. o Upplys alltid kunden om risk för infektioner. o Använd sterila nålar, skalpeller etc. och helst av engångstyp annars styckeförpackade. o Desinfektera huden noggrant innan kundens hud penetreras. o Behandla enbart frisk hud. o Behandla inte när du är sjuk, eller dylikt, som är överförbart till kund.

6 6(7) Tautering Utöver det som gäller generellt när hål görs i huden : o Använd sterila färglösningar. o Använd skyddshandskar av engångstyp. Akupunktur Utöver det som gäller generellt när hål görs i huden : o Använd skyddshandskar av engångstyp om risk för smitta befaras. Håltagning i öron eller annan piercing Utöver det som gäller generellt när hål görs i huden : o Använd inte smycken med nickel. Lämpligt är istället plast eller titan. Smycken får inte avge mer än 0,2 g nickel/cm 2 och vecka (fr.o.m. 1 september 2005). o Informera kunden om nickelallergi. Skönhetsbehandling, hudterapi m.m. o Verktygen bör vara av engångstyp, annars behöver de rengöras mellan varje kund och desinfekteras. o Handdukar rengörs mellan varje kund. o Det är viktigt att salvor, smink etc. inte förorenas. Fotvård o Instrument som används flera gånger steriliseras efter användning. o Förse fotkar med insatsskydd av engångsmaterial eller rengör samt desinfektera efter varje kund. o Förse slipmaskiner med dammsug eller vattendusch för att binda damm och sliprester. Hårvård och rakning o Verktyg och instrument rengörs efter varje kund. o Vid misstanke om blödning, förekomst av huvudlöss och infekterade sår desinfekteras redskapen noggrant. Kosmetiska solarier o Tillhandhåll med engångspapper och desinfektionsmedel för rengöring i varje solarieutrymme. Sätt upp anslag bredvid varje solariebädd med information om hur kunden ska rengöra/desinfektera bädden om det är på dennes ansvar. o Skyddsglasögon hålls tillgängligt och desinfekteras efter varje kund. Alternativt erbjuds kunden köpa egna skyddsglasögon som uppfyller krav enligt standard (SS EN ). Städning, rengöring och god hygien är viktiga smittförebyggande åtgärder. Ambulerande verksamhet Flera av de hygieniska behandlingarna kan utföras i uppsökande form, t.ex. vid hembesök eller med husvagn/husbil som behandlingslokal. Lika höga krav på allmän hygien samt hantering och i förekommande fall smittrening av instrument eller användning av engångsinstrument gäller för dessa verksamheter som för de stationära. Även ambulerande verksamheter är anmälningspliktiga. Anmälan görs till varje kommun där man bedriver hygienisk behandling.

7 7(7) För ytterligare information o Socialstyrelsen har på sin hemsida bl.a. allmänna råd SOSFS 2006:4 m.fl, handboken Yrkesmässig hygienisk verksamhet, o Lagar och förordningar finns på o Läkemedelsverket, o Strålsäkerhetsmyndigheten, o Naturvårdsverkets Handbok 2001:3 Egenkontroll- en fortlöpande process o Vägledning för frisörprodukter, o Branschrådet Svenska Massage, o Sveriges fotterapeuter, o Sveriges Registrerade Tatuerare, De allmänna hänsynsreglerna i korthet, 2 kap. miljöbalken 1 Den omvända bevisbördan. Du ska kunna visa att du följer hänsynsreglerna i miljöbalken. Tillsynsmyndigheterna behöver inte visa motsatsen. 2 Kunskapskravet. Det handlar om ditt ansvar för att hitta lösningar på olika problem och att du inte kan förvänta dig att tillsynsmyndigheterna tar över ansvar eller anger nivåer på t.ex. försiktighetsmått. Du ska också känna till hur verksamheten sköts och hur den påverkar miljön och människors hälsa. 3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det handlar om att vidta de åtgärder och mått och steg som behövs för att du ska kunna skydda miljön och människors hälsa. Det räcker med att olägenheter riskerar uppstå för att du ska vara tvungen att vidta åtgärder. Bedriver du verksamheten yrkesmässigt ska du använda bästa möjliga teknik. 4 Lokaliseringen. Lokaliseringen ska vara lämplig i sig, men också den lämpligaste av flera olika alternativ. Platsen för din verksamhet ska vara vald så att du kan uppnå ändamålet med din verksamhet med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. 5 Hushållning och kretslopp. Det handlar om att använda energi effektivt och att hushålla med den. Det kan handla om att återanvända eller återvinna material och andra resurser eller göra detta möjligt. 6 Produktval. Det handlar om att byta ut kemiska produkter eller biotekniska organismer mot sådana som är så ofarliga som möjligt. Bryter du mot regeln riskerar du böter eller fängelse. 7 Skäligheten. Det går ju någonstans en gräns där marginalnyttan för miljön inte uppväger kostnaderna för dina skyddsåtgärder eller försiktighetsmått. Du ska i sådana fall kunna visa att ett krav blir orimligt att ställa. 8 Stoppregeln. Det handlar om när din verksamhet, trots skyddsåtgärder m.m, orsakar olägenheter av väsentlig betydelse för miljön och människors hälsa. Då måste det finnas särskilda skäl för att du ska få bedriva den. Detta gäller såväl ny som befintlig verksamhet. 9, 10 Regeringen ger tillstånd. I vissa fall kan regeringen ge en verksamhet tillstånd trots att olägenheter kan komma att uppstå.