Stickande, skärande material inom hygienlokaler

Transkript

1 SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 1/2007 Stickande, skärande material inom hygienlokaler MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN JANUARI 2007

2 Projektet utfört av: Christina Hellman Postadress Solna Stad Solna E-post Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon Telefax Organisationsnr Solnas webbplats 2

3 SAMMANFATTNING...1 INLEDNING...2 BAKGRUND...2 Lagstiftning...2 SYFTE OCH MÅL...3 UTFÖRANDE OCH METOD...3 Bedömningsgrunder...5 HYGIENRUTINER...5 RENGÖRING OCH DESINFEKTION AV BL.A. REDSKAP, INSTRUMENT OCH LOKALEN...5 STÄDNING...6 AVFALL...6 VENTILATION OCH TEMPERATUR...7 KEMIKALIER, KOSMETISKA OCH HYGIENISKA PRODUKTER (KOH)...7 EGENKONTROLL...7 ÖVRIGT...7 RESULTAT...7 Allmän bedömning...8 Hygienrutiner...8 Städning...8 Tvätt...8 Desinfektion och rengöring...8 Avfall...8 Ventilation...9 Kemikalier...9 Administrativa brister...9 Egenkontroll...9 Uppföljning av brister...10 RÅD SOM GAVS TILL VERKSAMHETERNA...10 DISKUSSION/SLUTSATSER...11 REFERENSER...12 Bilaga 1 - Informationsbrev till verksamhetsutövare Bilaga 2 Information om Egenkontroll för hygienlokaler. Bilaga 3 - Checklista: Tatuering, piercing och akupunktur. Bilaga 4 - Checklista: Fotvård. 3

4 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utförde under hösten 2005 ett tillsynsprojekt vars syfte var att få en uppdaterad bild av de hygienlokaler som hanterar stickande/skärande verktyg och material och de smittspridningsrisker av flera allvarliga sjukdomar som detta kan medföra. Under projektet gavs information om bl.a. allmän hygien, sterilisering och rengöring av instrument och lokaler samt om riktlinjer som kommunen tagit fram när det gäller sophantering av stickande/skärande verktyg och material. Under projektet kontrollerades även efterlevanden av gällande lagstiftning. Under projektet har sammanlagt nio verksamheter besökts varav fyra akupunktörer, en tatuerare, en piercare, tre medicinska fotvårdare och fyra fotvårdsverksamheter har efter att ha intervjuats per telefon bedömts bedriva sådan verksamhet att en inspektion på plats inte var nödvändig i detta projekt. Vid besöken konstaterades en hel del brister. De flesta bristerna fanns inom verksamheternas egenkontroll, vilket i sin tur kan leda till stora hälsorisker då verksamhetsutövaren inte har fullgod kontroll av sin verksamhet. Vissa verksamhetsutövare steriliserar delar av sitt material, vilket ställer stora krav på hygienen och framförallt kunskap om själva steriliseringsprocessen och att den kontinuerligt bör kontrolleras med hjälp av t.ex. sporprovtagning. Detta innebär att det är viktigt med egenkontroll av apparaturens funktion. Endast tre av verksamheterna klarade sig helt utan anmärkningar. Inom rutiner för att kontrollera sin verksamhet och kravet på egenkontroll var det nio verksamheter som helt saknade egenkontroll eller uppvisade brister i egenkontrollen rörande bl.a. funktionskontroll av steriliseringsapparatur, ansvarsfördelning inom verksamheten, förteckning av kemikalier och avsaknad av informationsblad. Kunskapen rörande hygien var god, men vissa brister fanns dock i form av att det saknades engångshanddukar och flytande tvål på toaletter som användes av både kunder och verksamhetsutövare. Även vid handtvättställ som verksamhetsutövaren använder vid behandlingsplats saknade i vissa fall engångshanddukar och detta bedöms som en stor hygienisk brist. 1

5 Inledning Med anledning av att hygienlokaler så som tatuering, piercing och medicinsk fotvård blivit vanligare i samhället och att dessa verksamheters hygien- och behandlingsrutiner kan vara förenade med hälsorisker har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen granskat dessa. När det gäller verksamheter som bedriver håltagning av exempelvis öron så har sådana verksamheter medvetet inte tagits med i projektet eftersom dessa tidigare ingått i tillsynsprojektet för frisörer. Projekt utfördes av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen under Under detta projekt har sammanlagt 13 verksamheter granskats, varav fyra akupunktörer, en tatuerare, en piercare och sju medicinska fotvårdare, omfattar alla kända verksamheter i Solna med dessa inriktningar. Verksamhetsutövarna har även informerats skriftligen om projektet. I denna information informerades det om att på grund av att de hanterar stickande/skärande material och verktyg blivit utvalda för projektet. Även skriftlig information om kravet på egenkontroll har skickats ut till verksamheterna. Tillsynsbesök bokades in med varje verksamhetsutövare förutom fyra stycken medicinska fotvårdare. Detta på grund av att flertalet av de medicinska fotvårdare som finns registrerade anmälde sin verksamhet under 2004 och har därmed nyligen haft tillsynsbesök från miljö och hälsoskyddsförvaltningen. Bakgrund Miljö och hälsoskyddsförvaltningen har gjort en riskbedömning utifrån vilka hygieniska lokaler som finns i Solna stad. Tidigare har periodisk tillsyn utförts hos alla typer av hygieniska lokaler med jämna års intervaller. Tillsynsbesök görs av miljö och hälsoskyddsförvaltningen även vid nyanmälningar av lokaler. Miljö och hälsoskyddsförvaltningen har tidigare inte utfört denna typ av riskbaserad tillsyn när det gäller hygienlokaler. Vid denna riskbedömning har verksamheter som hanterar stickande/skärande material så som akupunktur nålar, piercing- och tatueringsverktyg samt skalpeller och dylikt klassats som den största riskgruppen när det gäller smittspridningsrisk och därmed kan det medföra risker för allmänhetens hälsa. Denna typ av hälsorisk ingår i begreppet olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken. Vid hygienisk behandling såsom medicinsk fotvård, piercing, tatuering eller akupunktur kan smitta överföras via otillräckligt smittrenade instrument, bristfällig desinficering av hud. Exempelvis så kan smittförorenade nålar överföra smitta när blod kommer i kontakt med slemhinnor eller skadad hud, så kallad blodsmitta uppstår. Som blodsmitta kan flera allvarliga sjukdomar överföras som HIV, hepatit C m.fl. Infektioner från huden kan uppstå när bakterier förs ner i de djupare hudlagren. Det kan ske genom att bakterier förs ned från övre hudlagret eller genom att de instrument som används inte är tillräckligt rena. Hudinfektioner kan orsakas av bakterietyper som streptokocker, gula stafylokocker och tarmbakterier. Lagstiftning Verksamheterna som ingår i projektet regleras av kraven i Miljöbalken. Det övergripande målet med Miljöbalken är att främja en hållbar utveckling i samhället. Det innebär att all verksamhet ska bedrivas så att människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter. Miljöbalken riktar sig till alla typer och storlekar av verksamheter. 2

6 Akupunktörer, medicinska fotvårdare, tatuerare och piercare omfattas även av miljöbalkens förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901). Det innebär att de ska ha en dokumenterad egenkontroll med rutiner för verksamheten angående hälsa, hygien och miljö. Miljöbalkens kapitel och paragrafer som påverkar yrkesmässig hygienisk verksamhet; Miljöbalken, SFS 1998:80 - Grundläggande hänsynsregler, kap. 2, Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, kap. 9, 3 - Kemiska produkter och biotekniska organismer, kap Avfall och producentansvar, kap Tillsyn m.m., kap Avgifter, kap Tillträde m. m, kap. 28 Förordningen 1998:889 om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd Förordningen 1998:901 om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordningen 1998:955 om kosmetisk och hygieniska produkter samt Läkemedelsverkets föreskrifter. Förordningen 1998:941 om kemiska produkter och biotekniska organismer samt i kemikalieinspektionens föreskrifter när det gäller regler för nickel. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ska enligt 45 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) ha tillsyn av hygieniska behandlingslokaler. Akupunktörer, medicinska fotvårdare, tatuerare och piercare är verksamheter som faller in under begreppet hygieniska behandlingslokaler. Dessa verksamheter ska även enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) anmäla sin lokal till miljökontoret innan de startar sin verksamhet. Många av verksamheterna hade inte gjort någon formell anmälan men var ändå kända av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Andra regelverk som påverkar dessa verksamheter är Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk behandling (SOSFS 1995:3). Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har använt sig av rekommendationer av dessa råd vid bedömning av verksamheterna samt de förarbeten som funnit som utkast av de nya allmänna råden som varit under arbete från Socialstyrelsen (SOSFS 2006:4, trädde i kraft 31maj 2006). Syfte och mål Syfte: Projektets syfte var att få en uppdaterad bild om stadens lokaler för tatuering, piercing, medicinsk fotvård och akupunktur och hur handhavande av avfall från verksamheterna tas om hand som eventuellt är smittförande stickande/skärande. Projektets syfte var även att informera verksamhetsutövarna om gällande lagstiftning beträffande bl.a. hygien, sterilisering och rengöring av instrument och lokaler samt att kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen. Huvudsyftet var att se till att påträffade brister åtgärdades och att informera om verksamhetsutövarens skyldighet att bedriva egenkontroll av sin verksamhet. Mål: Efter utfört projekt ska samtliga besökta verksamheter ha större kunskap handhavandet av stickande/skärande avfall samt att verksamhetsutövarna fått mer kunskap vad gäller skyldigheten att bedriva egenkontroll av sin verksamhet. 3

7 Utförande och metod Innan inspektionerna utfördes skickades ett brev ut till verksamheterna med information om projektet samt om verksamhetsutövares egenkontroll ansvar (se bilagor). Därefter bokades tid in för inspektion med akupunktörerna, tatueraren/piercaren samt de medicinska fotvårdare som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen inte besökt den närmaste tiden. År 2004 anmälde många medicinska fotvårdare sin verksamhet och har därmed haft tillsynsbesök nyligen från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Med dessa fotvårdare utfördes en telefonintervju då frågor ställdes rörande deras hantering av stickande/skärande material, hygienrutiner av utrustning och verktyg och de fick skicka in dokumentation över hur deras egenkontroll utförs för verksamheten. Vid inspektion på plats användes checklistor (se bilagor) samt att verksamhetsutövaren intervjuades angående deras egenkontroll för verksamheten och om det fanns var skriftlikt dokumenterad. Enligt checklistan kontrollerades bland annat ventilation, hygien, städning, städutrustning och utrymme, rengöring och desinfektion/sterilisering av verktyg (nålar, skalpeller o dyl.), avfallshantering och om någon typ av egenkontroll fanns. Se nedan när det gäller beskrivning av bedömningsgrunder. Efter inspektionen skickades en inspektionsrapport ut till verksamhetsutövaren där det redogjordes för besöket och om eventuella brister påpekats. Vid eventuella brister uppmanades verksamhetsutövaren att innan ett utsatt datum åtgärda dessa brister eller att t.ex. inkomma med handlingar till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. De verksamheter som inte bedömdes ha så allvarliga brister att en återkontroll var nödvändig fick i stället brev i vilket de uppmanads att själva åtgärda de specificerade bristerna. För miljö- och hälsoskyddsförvaltningen nedlagda tillsyn togs en timavgift ut enligt Solna stads taxa för år Tabell 1: Lista på verksamheter som deltog i projektet. Verksamheter som besöktes Verksamhetskategori 1. Liselott Fotvård Medicinsk fotvård 2. L&H Fot och vård Medicinsk fotvård 3. Lilla gatans tatuering Tatuering 4. Lilla gatans tatuering Piercing 5. Li s Physioterapi Akupunktur 6. Holm, Hälsotriaden Akupunktur 7. Atlas rygg akut Akupunktur 8. Roland Tengmo naturmedicin Akupunktur 9. Haga fysikaliska institut Akupunktur Verksamheter som intervjuades Verksamhetskategori via telefon. 10. Global fötter i Solna Medicinsk fotvård 11. Västra skogen fotvård Medicinsk fotvård 12. Fotkällan Medicinsk fotvård 13. Inger Bartoft c/o Hårfixarna Medicinsk fotvård 4

8 Bedömningsgrunder Hygienrutiner God handhygien är en viktig hygienrutin som måste fungera eftersom den vanligaste smittvägen går via händer, så kallad kontaktsmitta. Direkt kontaktsmitta från ett infekterat sår, en nagelbandsinfektion eller dylikt utgör den allra största smittrisken men direkt kontaktsmitta har också mycket stor betydelse. Detta innebär att händerna måste tvättas noggrant mellan varje kund både före och efter behandling. Genom handtvätt tas den synliga smutsen bort och antalet mikroorganismer reduceras. Desinficering av händerna med så kallad handsprit, d.v.s. alkohol (etanol 70 volymprocent eller propanol 60 volymprocent) är viktigt vid arbete där smittriskerna är större. Detta medför en effektivare reducering av mikroorganismer. Personal som utför behandlingar där det finns risk för blodsmitta bör enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:4) desinficera händerna innan ingreppet och använda skyddshandskar av engångstyp. Handtvättställ med flytande tvål och engångshanddukar ska finnas i anslutning till behandlingsplatsen och på toaletter. Vid verksamheter där det kan medför risk för blodsmitta bör även desinfektionsmedel för handhygien finnas och användas. Frottéhanddukar rekommenderas inte inom offentliga verksamheter där allmänheten kan vistas. Detta eftersom frottéhanddukar torkar långsamt och därmed är de en utmärkt grogrund för bakterier. Rengöring och desinfektion av bl.a. redskap, instrument och lokalen En fullständig smittrening av instrument och arbetsverktyg sker i tre steg: rengöring, desinfektion och sterilisering. 1. Rengöring: Instrument, redskap och produkter som vid normal användning endast berör intakt hud men inte slemhinnor eller skadad hud räcker det med en noggrann rengöring. Rengöringen innebär att allt synligt smuts avlägsnas. Rengöring av instrument och redskap sker genom diskning med diskmedel och varmt vatten. Även föremål som ska desinfekteras eller steriliseras måste rengöras. Noggrann mekanisk rengöring är en förutsättning för en lyckad smittrening. 2. Desinfektion: De produkter som kommer i kontakt med skadad hud eller slemhinnor utan att penetrera dem bör desinfekteras. Med desinficering menas att man utsätter ett föremål för en process som reducerar mängden bakterier, virus och svampsporer till ett så lågt antal så att föremålet blir höggradigt rent. För att de desinficerade föremålen ska behålla sin höggradiga renhet måste de förvaras så att de skyddas från föroreningar. Desinfektion utförs med fysikaliska eller kemiska metoder. Fysikalisk desinfektion åstadkoms med fuktig värme t.ex. genom kokning under lock i 5 minuter eller med hjälp av maskindisk och s.k. diskdesinfektor. Vid behandling där det finns risk för blodsmitta, bör kvalitetssäkrad diskdesinfektor användas. Kemiska metoder används för hud och föremål som inte tål värme. Vid denna metod används alkoholer med en hög alkoholkoncentration, mer än 60 volymprocent propanol eller 70 volymprocent etanol. Hud och slemhinnor som ska penetreras måste vara rena och fria från sår. För att undvika risk för att bakterier från ytan förs ned i djupare hudlager och där orsakar infektioner är det viktigt att kundens hud först desinficeras. 3. Sterilisering: Vid penetrering av hud eller slemhinnor används sterila instrument och vid håltagning används sterila smycken. En steril produkt är fri från levande mikroorganismer. Det 5

9 finns olika metoder för att sterilisera föremål. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör sterilisering av instrument som används vid yrkesmässig hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta ske i autoklav, d.v.s. genom ångsterilisering. Ångsterilisering görs i 121 C under 15 minuter eller vid 134 C under 3 minuter. En autoklav måste kontrolleras regelbundet. Dess funktion kan kontrolleras genom sporprov. Användningen av en egen autoklav kräver en omfattande kunskap om steriliseringsprocessen och om hanteringen av sterilt material. Rekommendationen är att för yrkesmässig verksamhet med hygienisk behandling ska instrument m.m. som ska steriliseras skickas till en sterilcentral. En annan metod för sterilisering är torrsterilisering/hetluftssterilisering. Denna typ av metod går ut på att steriliseringen av material måste göras med en temperatur av 160 C eller högre för att uppnå önskad steriliseringseffekt. Detta innebär att det material som tål att steriliseras med denna metod är begränsat. För torrsterilisering rekommenderas 160 C i två timmar eller 180 C i 30 minuter. Sterilisatorns funktion måste kontrolleras regelbundet genom temperaturkontroll och sporprov. Särskilt utrymme för diskning/rengörning, desinficering och sterilisering av redskap, instrument m.m. är en förutsättning för bra hygien. I och med detta minskar riskerna för smittspridning vid yrkesmässig hygienisk verksamhet. Det är viktigt att utrymme för sterilisering är väl avskilt från behandlingsutrymmet. Det är också viktigt att lokalen är utformad så att sterila och ej sterila material kan hållas åtskilt från varandra. När en verksamhet bedriver medicinsk fotvård bör lokalen utformas med särskild utslagsvask för fotkarsvatten samt möjlighet till påfyllning av rent kallt och varmt vatten. Används handdukar, bänkunderdrag och dylikt som kommer i direkt kontakt med kunden kan tvätt av dessa godkännas om det finns särskilt utrymme för detta samt torkmöjligheter t.ex. torktumlare i lokalen. Städning Rengöringen av lokalen och inredningen behöver göras dagligen för att uppnå en god hygienisk standard och för att minska risken för smittspridning. Detta bör innefatta alla utrymmen i lokaler för yrkesmässig hygienisk verksamhet såsom behandlingsrum, toaletter och andra utrymmen. Goda rutiner för städning och rengöring är en del av egenkontrollen. För att kunna överblicka hur städningen fungerar, behövs ett system för kontroll samt ett schema över daglig städning samt mer periodisk städning (varje vecka, månad, varje halvår etc.) vad som ska göras, hur ofta och av vem. Lokalens ytor ska vara slitstarka, lättskötta och inte vara onödiga dammfällor. Ett städutrymme med funktionell utrustning behövs för att minska risken för smittspridning. Städutrustning bör förvaras i särskilt städutrymme som är försedd med en utslagsvask med rinnande kallt och varmt vatten. Utrymmet bör även vara väl ventilerat så att städutrustning har möjlighet att torka snabbt. Rutiner för städning av verksamheten ska finnas. Avfall Ett soputrymme behövs i anslutning till verksamheten. Utrymmet kan vara gemensamt med fastigheten i övrigt, om fastighetsägaren och kommunen tillåter det. Beträffande farligt avfall är det viktigt att avfallet är väl uppmärkt och att förvaringen sker så att risker för människors hälsa och miljö begränsas. Stickande/skärande avfall som uppkommer vid yrkesmässig hygienisk behandling betraktas som hushållsavfall men måste emballeras och i övrigt hanteras så att det inte finns risk för att någon skadas. Varje kommun bestämmer själva vilka regler och rutiner som ska gälla för kommunens renhållning och hantering av olika typer av avfall. I samråd med Sol- 6

10 na stads renhållningsförvaltning gav 2005, rekommendationerna att stickande/skärande redskap, såsom nålar och skalpeller där det kunde finnas risk för blodsmitta inte skulle betraktas som hushållsavfall utan skulle transporteras till Brotorp återvinnigsstation för efterbehandling. Brotorp har idag ersatts av Krumkullens återvinningsstation. Ventilation och temperatur Verksamheter som bedriver hygienisk behandling bör ha en bra luftkvalitet så att infektionsriskerna minskar. Lokalen bör därmed ha en god luftväxling. En godkänd funktionskontroll enligt OVK (= obligatorisk ventilations kontroll) kan ibland inte vara tillräckligt utan luftflöden måste anpassas till den verksamhet som finns i lokalen för tillfället. Ett uteluftsflöde på minst 7 l/s för varje person som vistas i lokalen samtidigt är att föredra i en hygienisk behandlingslokal. En temperatur i lokalen på C brukar anses vara lämplig i en lokal för yrkesmässig hygienisk verksamhet. För hög temperatur kan, förutom minskad komfort, leda till en gynnsam tillväxt av mikroorganismer. Kemikalier, Kosmetiska och hygieniska produkter (KoH) KoH ska vara märkta enligt gällande lagstiftning och regleras av Läkemedelsverket som är central tillsynsmyndighet över dessa typer av produkter. Det bör helst också finnas rutiner för att köpa in miljöanpassade kemikalier. Särskild förvaring för kemikalier bör finnas inom verksamheten. Egenkontroll Enligt miljöbalken så måste en anmälningspliktig verksamhet, såsom piercing, akupunktur, tatuering och medicinsk fotvård ha en dokumenterad egenkontroll. Egenkontrollansvaret innebär bl.a. dokumentation om vem som är ansvarig på en rad olika frågor som berör miljöbalken och det ska finnas fastställda rutiner för verksamheten. Dessutom ska en kemikalieförteckning finnas i nära anslutning till kemikalieförvaringen. Övrigt Enligt Tobakslagen är det inte tillåtet att röka i lokaler där allmänheten har tillträde, hit räknas hygienlokaler. Husdjur får inte vistas i lokalen. Resultat Nedan redovisas de vanligaste bristerna som konstaterades hos de tretton verksamheterna som ingick i projektet. De flesta av dessa har besökts tidigare, men en del fick vi kännedom om genom inventering vid start av projektet. Inspektionerna utfördes av miljöinspektör Christina Hellman. Flertalet av verksamheterna var sedan tidigare anmälda till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Av de tretton hygienlokalerna hade fyra verksamheter inga anmärkningar medan nio stycken hade anmärkningar. Uppföljning av de verksamheter som hade anmärkningar gjordes under våren Vissa verksamheter hade sidoverksamheter så som massage och naprapati. 7

11 Allmän bedömning De flesta momenten sköts på ett bra sätt inom verksamheterna. Det finns dock stora brister i samtliga verksamheters egenkontroll vad gäller funktionskontroller av steriliseringsmomenten vilket kan leda till stora risker eftersom de därmed inte har fullgod kontroll på sin verksamhet. Hygienrutiner De flesta av verksamhetsutövarna visade på goda hygieniska kunskaper och rutiner när det gäller handhygien, städning och hantering av farligt avfall och därmed förebygger de inom dessa områden olägenheter för kunders hälsa. Brister fanns dock i form av att tre verksamheter saknade engångshanddukar och/eller flytande tvål på toaletter som användes av både kunder och verksamhetsutövaren. Även vid handtvättställ som verksamhetsutövaren använder vid behandlingsplats saknades i vissa fall engångshanddukar. Städning Några brister kunde inte ses hos någon av verksamhetsutövarna vad gäller städning eller i beskrivna rutiner för detta vid inspektionerna. Hos tre av verksamheterna kunde brister dock noteras i lokalens städutrymmen genom att de användes som förråd som inte var utformade med utslagsvask med rinnande kallt och varmt vatten. Tvätt Många av verksamhetsutövarna tog hem handdukar som använts inom verksamheten och tvättade dessa hemma i sin privata tvättmaskin. Några verksamheter hade utrustat lokalen med tvättmaskin och torktumlare. Desinfektion och rengöring När det gäller desinfektion och rengöring av redskap, instrument och dyl. så fungerade de tre viktiga stegen rengöring, desinfektion och sterilisering bra. Likaså fungerade rutinerna för desinficering av hud och slemhinnor innan behandling på kund. Handhygienrutiner hos personalen var också en rutin som var väl inarbetad hos alla verksamhetsutövare. Det som uppmärksammades under projektets gång var att kontrollen av steriliseringsutrustningens funktion inte var väl förankrad och inarbetad i rutinerna för verksamheternas egenkontroll. På sex av verksamheterna utfördes inte funktionskontroll så som regelbunden sporprovtagning i verksamhetens steriliseringsapparatur. Avfall Det förekom goda rutiner av omhändertagandet av stickande och skärande material. Särskilda kärl användes av samtliga verksamhetsutövare. Frågor om var de skulle slänga sitt avfall diskuterades dock ofta vid tillsynsbesöken. Många verksamhetsutövare emballerade avfallet noggrant innan de kastade det i hushållsavfallet i fastigheten där verksamheten var belägen. Några transporterade sitt avfall till kommunens avfallsstation. 8

12 De flesta samlade under längre tid avfallet i sina kärl. Detta skedde eftersom det är så små mängder stickande/skärande material såsom nålar och skalpeller, att verksamhetsutövaren samlade under längre tid innan de transporteras bort sitt stickande/skärande avfall. Ventilation Ventilationen fungerade överlag bra. Tre av 13 verksamheter hade anmärkningar på ventilationen. Kunskapsbristen var tyvärr stor när det gäller vilka krav som kan ställs på lokalen och vem som är ansvarig för att ventilationen fungerar, hos verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren som hyr ut lokalen. De flesta verksamhetsutövare har haft svårt att få en dokumenterad information om ventilationsflöden och utförd godkänd sista obligatoriska ventilations kontroll (OVK) av den fastighetsägaren som de hyr lokalen av. Kemikalier Kemikalier som används inom verksamheterna var rengöringsmedel av olika slag för rengöring vid städning av lokalen och desinfektionsmedel för instrument och för desinficering innan ingrepp på hud eller slemhinnor. Brister som noterades var att det fanns brister vad gäller noteringar över vilka kemikalier som användes inom verksamheten och detta var en brist hos sex verksamhetsutövare. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ser detta som en viktig del i vad verksamheters egenkontroll ska innehålla. Administrativa brister Miljö - och hälsoskyddsförvaltningen har känt till verksamheterna sen tidigare men tre verksamheter som inte formellt anmält sin verksamhet fick fylla i en anmälningsblankett vid inspektionstillfället. Samtliga som inte anmält sin verksamhet har funnits ett flertal år och därmed togs ingen miljösanktionsavgift ut på grund av utebliven anmälan. Många verksamheter hade inte heller lämnat in någon ritning av lokalen till miljö och hälsoskyddsförvaltningen. Av tre verksamhetsutövare krävde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen in en godkänd OVK för att få information om ventilationen i lokalen. Egenkontroll Det finns stora brister hos nio av verksamheterna när det gäller egenkontroll och rutiner för funktionskontroller av apparatur som sterilisatorer/autoklaver vilket kan leda till stora hälsorisker för verksamhetens kunder eftersom verksamhetsutövaren därmed inte har fullgod kontroll på sin verksamhet. Brister i den dokumenterade egenkontrollen innefattar allt ifrån städrutiner, förteckning av kemikalier, hygienhanteringsrutiner, över noteringar om ansvarig person för olika kontroller och rutiner till avsaknaden av rutiner för funktionskontroller av apparatur som sterilisatorer/autoklaver. 9

13 Tabell 2. Påträffade brister Brist Hygienbrister i form av avsaknad av engångshanddukar och/eller flytande tvål på toaletter eller vid tvättställ vid behandlingsplats. Antal Antal i procent 3 23 % Städrutiner vad gäller städning eller i beskrivna rutiner % Anmärkningar på ventilationen % Brister i den dokumenterade egenkontrollen % Avsaknad av funktionskontroll på steriliseringsutrustning så som sporprovtagning % Uppföljning av brister Två av verksamheterna vidtog inte de åtgärder som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen uppmanat dem att göra inom utsatt tid. Extra tid lades ned på att påminna dessa verksamhetsutövare om att komma in med uppgifter och handlingar som behövdes för bedömning av verksamheten. Där det var med problem med att få in godkänd OVK, lämnades information om detta till stadsbyggnadsförvaltningen som har det formella ansvaret för OVK. Råd som gavs till verksamheterna - Egenkontrollen ska dokumenteras. Det innebär att städ- och tvättrutiner ska upprättas liksom en kemikalielista och säkerhetsdatablad för dessa. Vidare ska också OVK genomföras och protokollet ska sändas till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Till sist ska dokumentation ske av ansvarige på verksamheten för de frågor som berör miljöbalken. - Information om att avfall såsom stickande/skärande t.ex. nålar och skalpeller, där det kan finnas risk för blodsmitta inte ska betraktas som hushållsavfall utan ska transporteras till återvinningsstation för efterbehandling. Avfallet ska vara väl emballerat och märkt som stickande/skärande avfall. - Hos de verksamhetsutövare som har autoklav, diskdesinfektör och/eller sterilisator ska funktionskontroll och dokumentation ske regelbundet och kontrollen sker lämpligast genom bl.a. sporprov. Kontrollprotokoll gjorda på dessa hjälpmedel bör ske fyra gånger per år och protokoll bör sparas för att kunna visas för tillsynsmyndigheten vid besök. - Pappershanddukar och flytande tvål ska finnas på såväl toalett som vid tvättställ som används av verksamhetsutövaren. Desinficering av händer ska göras innan och efter ingrepp och skyddshandskar av engångstyp ska användas och bytas mellan varje kund. 10

14 Rapporten kommer att skickas ut till samtliga verksamheter som ingått i projektet samt finnas tillgängligt på Solna stads hemsida Diskussion/slutsatser De verksamheter som ingick i projektet sköter sin verksamhet på ett varierande sätt ur miljöoch hälsoskyddssynpunkt. De brister som fanns rörde främst egenkontrollen vad gäller dels steriliseringsutrustning och rutiner för funktionskontroll av dessa och brister i den dokumenterade egenkontrollen så som städrutiner, förteckning av kemikalier, hygienhanteringsrutiner samt noteringar om ansvarig person för olika kontroller och rutiner. 69 % av verksamheterna hade brister av något slag i verksamhetens egenkontroll, vilket innefattar allt ifrån enstaka brister i egenkontrollen till helt avsaknad av egenkontroll. Miljö och hälsoskyddsförvaltningen kunde konstatera att det förekom goda rutiner av omhändertagandet av stickande/skärande material. Skärskilda kärl användes av de flesta verksamhetsutövarna. Frågor om vad de skulle slänga sitt avfall diskuterades ofta vid tillsynsbesöken. Många verksamhetsutövare emballerade avfallet noggrant innan de kastade det i hushållsavfallet i fastigheten där verksamheten var belägen. Några transporterade sitt avfall till kommunens avfallsstation. Samtliga verksamhetsutövare informerades om de nya rutinerna som gäller inom kommunen för stickande/skärande avfall. De flesta av verksamhetsutövarna visade på goda hygieniska kunskaper och rutiner när det gäller handhygien, städning och hantering av farligt avfall och därmed förebyggs en stor risk för olägenhet för kunders hälsa. Det som detta projekt visat på är att det bör följas upp om hur verksamheternas egenkontroll fortsättningsvis sköts så att riskerna för olägenheter för kunder minimeras så mycket som möjligt. 11

15 Referenser Miljöbalken, SFS 1998:80 Förordningen 1998:889 om Miljöfarligverksamhet och hälsoskydd Förordningen 1998:901 om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordningen 1998:955 om kosmetisk och hygieniska produkter samt Läkemedelsverkets föreskrifter. Förordningen 1998:941 om kemiska produkter och biotekniska organismer samt i kemikalieinspektionens föreskrifter när det gäller regler för nickel. Socialstyrelsen, Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk behandling (1995:3) Socialstyrelsen, förarbeten som funnits som utkast av de nya allmänna råden, Yrkesmässig hygienisk verksamhet (SOSFS 2006:4, trädde i kraft 31maj 2006). Sveriges Fotterapeuter, Svenska Akupunkturförbundet, Sveriges Professionella Tatuerare, 12

16 Bilaga 1 SOLNA STAD Miljökontoret MN/X X Till verksamheter med stickande och skärande material Miljökontoret skriver till Er av den anledningen att Ni hanterar stickande och skärande material i Er hygieniska behandlingslokal. Miljökontoret har tillsyn över så kallade hygieniska behandlingslokaler dit bl.a. fotvård, piercing och tatueringsverksamhet räknas. Under hösten 2005 kommer miljökontoret att göra ett tillsynsbesök hos Er där vi kommer att granska Era rutiner för hur Ni hanterar stickande och skärande material. Vi kommer även att granska andra rutiner som rör hygien och miljö. Enligt miljöbalken (SFS 1998:808) som är en samling miljölagar och som bl.a. hygieniska behandlingslokaler omfattats av, är Ni skyldiga att ha en egenkontroll. Enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901) är ni skyldiga att ha skriftliga rutiner gällande bl.a. hygien, städning och ansvarsföredelning. I detta brev bifogas miljökontorets informationsblad om egenkontroll. Vid inspektionen kommer miljökontoret att granska Er egenkontroll. Inom kort kommer vi att kontakta Er för att boka en inspektion. Med vänlig hälsning Miljöinspektör 1

17 Bilaga 2 Miljöbalkens krav på Egenkontroll - för hygieniska behandlingslokaler Som verksamhetsutövare till en hygienisk behandlingslokal är du skyldig att ha väl fungerade rutiner för din verksamhet samt kunskap om den lagstiftning som du berörs av. Egenkontroll är ett verktyg för att skapa dessa rutiner och för att se till att verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på hänsyn till hälsa och miljö. Krav på egenkontroll Alla som bedriver en hygienisk behandlingslokal som t.ex. frisör, massage, solarium eller tatuerare, är enligt miljöbalken skyldiga att planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön (miljöbalken 26 kap. 19 ). I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda omgivningen. Detta är ett generellt krav (miljöbalken 2 kap. 2 ). Kraven gäller även fastighetsägaren som hyr ut lokalen. Solarier är anmälningspliktiga och därmed skyldiga att ha egenkontroll. Syfte med egenkontroll Syftet med egenkontrollen är att förebygga och förhindra att människor som besöker hygieniska behandlingslokaler utsätts för olägenheter som kan medföra obehag. Exempel på olägenhet kan vara dåligt rengjorda redskap hos en tatuerare, dålig luftkvalitet i behandlings-rummet p.g.a. bristfällig ventilation eller att strålningen från solariets rör är starkare än den får vara. Den som driver verksamheten ska också tänka på att påverka miljön negativt så lite som möjligt genom att exempelvis välja miljömärkta produkter då det är möjligt (miljöbalken 2 kap. 6 ). Omfattning och anpassning Egenkontrollen ska anpassas till verksamheten. En komplex verksamhet med en stor risk för människors hälsa och miljön bör ha en mer omfattande egenkontroll än om den är enkel eller innebär en liten risk för miljön. Lagkrav Hygieniska behandlingslokaler är anmälnings-pliktiga verksamheter enligt miljöbalken. De omfattas därför av mer preciserade krav enligt förordningen om verksamhetsutövares egen-kontroll (1998:901). De punkter som särskilt måste beaktas i förordningen följande: Organisatoriskt ansvar För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning 4 av det organisatoriska ansvaret för dom frågor som gäller för verksamheten enligt 1. miljöbalken 2. föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken, samt 3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2. 1

18 Detta innebär att det organisatoriska ansvaret skall fördelas. Den person som har ansvaret skall ha getts förutsättningar i form av kunskaper, befogenheter och resurser. Det är viktigt att ansvaret dokumenteras och är fastställt av högsta ansvarig. Dokument över egenkontrollen ska kunna uppvisas vid inspektioner. Rutiner för kontroll Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras. 5 Det ska finnas rutiner för att fortlöpande kontrollera att inredning och utrustning hålls i gott skick och för att i god tid kunna sätta in åtgärder mot brister i eller brister med verksamheten, t.ex.: Städning; metoder, tidpunkt, vem som utför den, omfattning, uppföljning. Rutiner för rengöring av solariebäddar. Rutiner för omhändertagande av skärande och stickande avfall. Rutiner för desinfektion av hud innan piercing. Ventilationskontroll. Hantering av avfall. Hygien- och smittskyddsrutiner. Hantering av kemikalier. Rutiner för skötsel, underhåll och reparationer. Risker med verksamheten Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälsooch miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. 6 Detta innebär att fortlöpande riskbedömningar skall göras samt att större händelser i verksamheten som kan innebära en risk för människors hälsa skall rapporteras till tillsyns-myndigheten. Exempel på händelse kan vara en omfattande vattenskada. Rutiner skall finnas för vem som ska meddelas och hur det ska ske. Riskbedömningarna skall dokumenteras och uppdateras regelbundet t.ex. en gång per år eller oftare. Exempel på riskbedömningar kan vara: Brännskador av solarium, Spridning av sjukdomar via solariebäddar. Risken att blodsmitta överförs vid piercing. Mätning av luftföroreningar, termiskt klimat och fukt inomhus. Förteckning över kemiska produkter Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Förteckningarna skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. 7 Detta innebär att verksamhetsutövare skall upprätta en lista över de kemikalier som används i verksamheten. Hälso- och miljöpåverkan skall finnas dokumenterad genom t.ex. varuinformationsblad. Detta gäller inte för kontorsprodukter eller diskmedel. Förteckningen bör uppdateras regelbundet, minst en gång per år. En översyn bör göras för att se om mindre skadliga produkter kan användas. Miljöledning Införande av miljöledningssystem är frivilligt till skillnad från kraven på egenkontroll. Verk-samheter som har infört miljöledningssystem som t.ex. ISO14001 eller EMAS, bör därigenom i allt väsentligt redan leva upp till kraven på egenkontroll. Ibland kan dock vissa kompletteringar behöva göras. Myndigheternas kontroll Verksamheten (den som driver den hygieniska behandlingslokalen) har ansvaret för att införa och tillämpa egenkontrollen. Att detta verkligen sker, är tillsynsmyndighetens (kommunens miljönämnd genom dess miljökontor) skyldighet att kontrollera. Miljöbalken reglerar inte frågor om arbetsmiljö.

19 Här kan du läsa mer Följande material rekommenderas om du vill läsa mer, om verksamhetsutövarens ansvar gällande egenkontroll och övrig miljölagstiftning: Här finner du mer information om egenkontroll Naturvårdsverket har gett ut en handbok samt allmänna råd om egenkontroll. De kan hämtas gratis i digital form och beställas i tryckt form på Här återfinns även lagtext. Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901) Naturvårdsverkets handbok (2001:3) Egenkontroll en fortlöpande process Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll (NFS 2001:2) Här finner du mer information om inomhusmiljö Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd om inomhusmiljön. De finns att läsa eller beställa på Socialstyrelsens webbplats: Ventilation SOSFS 1999:25 Radon SOSFS 1999:22 Fukt och mikroorganismer SOSFS 1999:21 Städning SOSFS 1996:33 Termiskt inomhusklimat SOSFS 1988:2 Om buller inomhus SOSFS 2005:6 Om höga ljudnivåer SOSFS 2005:7 Information om byggande och boende se Boverkets webbplats: Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har även mer information om inomhusmiljö på Solnas webbplats, under rubriken bostad och hälsa. Här finner du mer information om strålning... Statens strålskyddsinstitut arbetar för ett gott strålskydd för människan och miljön, se Övrig lagtext och miljöbalken återfinnas på Se även Solnas webbplats Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Solna Stad, Stadshusgången 2, Solna, Tfn , Fax , e-post: mhf@solna.se, webbplats:

20 Bilaga 3 Checklista: Tatuering, piercing och akupunktur Tidsåtgång för inspektion: Datum: Inspektör: Objektsnamn: Närvarande: Innehavare: Fastighetsägare: Verksamhetsbeskrivning: Anmälan inkommen till MHN Ja Nej Finns ritning på kontoret Ja Nej Hur länge har verksamheten funnits i lokalen?... LOKALENS UTFORMNING Placering av lokal i fastighet: Ventilation: Självdrag Mekanisk F Mekanisk FT OVK resultat: Tillfredsställande ventilation Ja Nej Antal behandlingsplatser Lätt rengörbara ytor Ja Nej Städutrymme OK Ja Nej Städrutiner: Handtvättsmöjligheter i anslutning till behandling utrustad med flytande tvål, engångshanddukar och desinfektionsmedel Ja Nej Särskild plats för förvaring av desinficerande respektive sterila instrument Ja Nej Kundtoalett/er med flytande tvål, engångshanddukar Ja Nej Avfallsbehållare med lock Ja Nej

21 Soputrymme i anslutning till lokalen Ja Nej Särskilt utrymme för personalens ombyte och förvaring av kläder? Ja Nej Rökning i lokal Ja Nej Kommentarer: Rutiner vid ingrepp/behandling God handhygien? Ja Nej Skyddshandskar av engångsmaterial? Ja Nej Desinficering av hud och slemhinnor som ska behandlas (penetreras)? Ja Nej Rena arbetskläder Ja Nej Utrustning Verktyg av engångsmaterial Ja Nej Blandat Sterila färglösningar (färger o spädningsvätskor) Ja Nej Kommentar:... Rengöring, desinfektion, sterilisering Sker rengöring på lämpligt ställe Ja Nej Rengöringsmetod (mekanisk rengöring)?: Desinfektion?: Sterilisering, på vilket sätt (paketeras instrumenten?): Sterilisatorn funktionskontrolleras (sporprover, kontrollrör, termometer)? Ja Nej Åtskillnad mellan sterilt material och smittat Ja Nej Kommentar:

22 ... Övrigt Uppkommer riskavfall t.ex. skalpeller, nålar osv.? Ja Nej Godtagbara rutiner för omhändertagande av riskavfall? Ja Nej Behandlas minderåriga? Ja Nej Information till kunder om risk för infektioner? Ja Nej Information till kunder om risk för nickelallergi? Ja Nej Information till kunder om att blodgivning inte kan göras inom sex månader? Ja Nej Medföljer skötselråd? Ja Nej Särskilda rutiner för miljöanpassade inköp av kemikalier? Ja Nej Kommentarer: Egenkontroll Ja Nej

23 Bilaga 4 Checklista: fotvård Tidsåtgång för inspektion: Datum: Inspektör: Objektsnamn: Närvarande: Innehavare: Fastighetsägare: Verksamhetsbeskrivning: Anmälan inkommen till MHN? Ja Nej Finns ritning på kontoret? Ja Nej Hur länge har verksamheten funnits i lokalen?... LOKALENS UTFORMNING Placering av lokal i fastighet: Ventilation: Självdrag Mekanisk F Mekanisk FT OVK resultat: Tillfredsställande ventilation? Ja Nej Antal behandlingsplatser? Lätt rengörbara ytor? Ja Nej Städutrymme, försett med utslagsvask OK? Ja Nej Städrutiner: Finns utslagsvask för fotbadsvatten? Ja Nej Handtvättställ i anslutning till behandling? Ja Nej Handtvättställ utrustad med flytande tvål, engångshanddukar och desinfektionsmedel? Ja Nej Skärskild plats för förvaring av desinficerade respektive sterila instrument? Ja Nej Kundtoalett med flytande tvål, engångshanddukar? Ja Nej Soputrymme i anslutning till lokalen? Ja Nej Särskilt utrymme för personalens ombyte och förvaring av kläder? Ja Nej Rökning i lokal?

24 Kommentarer: Rutiner vid ingrepp och behandling God handhygien? Ja Nej (Desinfektion vid risk för blodsmitta el. annan hög smittorisk) Skyddshandskar av engångsmaterial? Ja Nej Desinficering av hud och slemhinnor som ska behandlas (penetreras)? Ja Nej Rena arbetskläder? Ja Nej Utrustning Verktyg av engångsmaterial? Ja Nej Blandat Rena handdukar för varje kund? Ja Nej Skydd av behandlingsplats? Ja Nej Borr/slipmaskin med dammsug? Ja Nej Insatsskydd på fotkar? Ja Nej Hantering av salvor etc. OK? Ja Nej Avfallsbehållare med lock? Ja Nej Kommentar:... Rengöring, desinfektion samt sterilisering av instrument och redskap Sker rengöring och desinfektion av instrument på lämpligt ställe? Ja Nej Rengöringsmetod Desinfektion Sterilisering Sterilisator funktionskontrolleras (sporprover, kontroll rör)? Ja Nej Åtskillnad mellan sterilt material och smittat? Ja Nej Kommentar:

25 Övrigt Uppkommer riskavfall, t.ex. skalpeller, nålar? Ja Nej Godtagbara rutiner för omhändertagande av riskavfall? Ja Nej Särskilda rutiner för miljöanpassade inköp av kemikalier? Ja Nej Kommentarer: Egenkontroll Ja Nej Information Information om eventuella hälsorisker i samband med den hygieniska behandlingen bör lämnas till kunden. I de fall speciell efterbehandling behövs bör kunden även få information om skötselrutiner. Informationen bör vara skriftlig.

26 Läs även tidigare skrivna rapporter: 2006 Nr Rapport 1/2006 Energieffektiv bostadsförening 2005 Nr Rapport 10/2005 Lysande idé 8/2005 Höga ljudnivåer i förskolan 7/2005 Solarietillsyn 6/2005 Egenkontroll på c-verksamheter 5/2005 Tillsyn och miljömål behovsutredning för miljöskyddsavdelningen 4/2005 Periodisk tillsyn av frisörer /2005 Miljötillsyn Karolinska institutet 2/2005 Höga ljudnivåer - tillsynsprojekt på motionsanläggningar /2005 Höga ljudnivåer - tillsynsprojekt på krogar etc Nr Rapport 5/2004 Miljötillsyn av grafiker 4/2004 Miljötillsyn i Frösunda västra industriområde 3/2004 Förskolornas inomhusmiljö 2/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn - Motionsanläggningar 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn - Grundskolor och gymnasier Rapporterna finns att hämta på