Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Transkript

1 Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin

2 % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr luft Obehaglig lukt Andras tobaksrök Buller Ljus Damm o smuts

3 Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnads- och inredningsmaterial Men större problem med låg luftomsättning, damm, pälsdjursallergen

4 Fukt och mögel Tidiga enplansbyggnaders fuktproblem i stor utsträckning åtgärdade 5-10 % har fuktproblem nu Utredning skiljer sig inte från andra innemiljöer Undersökningar visat samband mellan fukt och mögel i skolan och luftvägsbesvär (Putus 2004, Meklin 2002, Lignell 2007, Meyer 2004)...och minskning av besvären efter att byggnaden åtgärdats (Häverinen 2004, Rudblad 2004, Meklin 2005)

5 Partiklar och damm Stationär mätning Bostäder Skolor Kontor Ultrafina (antal/cm3) PM2,5 (mikrog/m3) PM10 (mikrog/m3) TSP (mikrog/m3)

6 Partikelstorlekar i skolor

7 Skoldamm och hälsa Barn som gått i skolor med mer damm fick oftare astma och pälsdjursallergi (Smedje 2001) I skolor där större andel av personalen klagade på ögonirritation, nästäppa och trötthet var den inflammatoriska styrkan i dammet högre (Allerman 2003) ng IL-8/mg damm Andel organiskt damm md (min max) m (min-max) Ytor 11,0 (1,1 28,6) 52% (20 77%) Golv 2,8 (0,1 11,8) 36 % ( 8 73%) Frånluftsdon 7,4 (0,2 30,5) 34% ( 2 82%)

8 Pälsdjursallergen i skolan och hälsa Elever med astma och pälsdjursallergi och som gick i klass med många kattägare fick nedsatt lungfunktion, mer symptom och ökat medicinbehov vid terminsstart (Almqvist 2001) Elever med astma och pälsdjursallergi fick ökad känslighet i luftrören under skolveckan (Lönnkvist 1999) I skolor med mer kattallergen hade elever med astma mer besvär och fler elever fick ny astma (Smedje 1997, 2001) Hos elever utan katt var sensibilisering mot kattallergen vanligare om de hade många klasskamrater med katt (Ritz 2002)

9 Klassrum med hög halt djurallergen % klassrum med allergenhalt med Katt Hund låg risk 40 % 64 % medelstor risk 54 % 36 % hög risk 6 % 0 % för allergiska symptom

10 Vad göra?

11 Vad bestämmer mängden allergen i skolan? Mängden pälsdjursallergen i skolan bestäms främst av Antal pälsdjursägare Luftomsättning Inredning Städrutiner

12 Många resp. få kattägare (Karlsson 2002)

13 Mindre luftburet kattallergen vid högre luftomsättning, speciellt i daghem utan kattägare (Wickman 1999)

14 Inredning Mer katt- och hundallergen i klassrum med mer öppen förvaring av material Mer damm i klassrum med mer textilier Elever med astma hade mer besvär om de gick i skolor med mer öppen förvaring av material (Smedje 1997)

15

16 Städning Mängden pälsdjursallergen var lägre i skolor där inredningen städades ofta Personal i skolor med mindre ofta städning av golv och bänkar hade mer uppmätt nästäppa och mer inflammationsmarkörer i näsan Städförsök med olika moppar visade endast marginell skillnad i mängd damm och allergen Ökad städfrekvens hade däremot väsentlig betydelse

17 Hur ofta ska man städa? Vanliga städrutiner: golven varje eller varannan dag, fria ytor en gång/vecka Städning av golven varje dag 64 mikrog/m3 (PM10) varannan dag 79 mikrog/m3 (Heudorf 2007) Avtorkning av fria ytor varje/varannan dag 34 mikrog/m3 en gång/vecka 103 mikrog/m3 Skillnaden gällde främst större partiklar (Christensson 1995)

18 ATP ATP i damm på ytor efter 1-5 dagar Antal provtagningsdagar

19 Allergianpassning Minska mängden dammsamlande inredning Städa oftare, speciellt fria ytor och textilier Djurfrihet Pälsdjursallergen minskat med 90 % Detsamma men utan djurfrihet Djurallergen minskat med ingenting - 2/3

20 Allergiförskolor jämfört med vanliga förskolor Allergiförskolor (84 avd) jämfört med vanliga förskolor (355 avd) Något färre barn per grupp Betydligt mer allergikunskap hos personal Djurfrihet, rökfrihet, doftfrihet hos personal och föräldrar Oftare förbud för vissa födoämnen Oftare maten till barn med matallergi tillagas på förskolan

21 Slutsatser Det var få skillnader mellan allergidagis och vanliga dagis när det gäller byggnadsfaktorer Det var lägre halter av pälsdjursallergen på allergidagis. Det beror förmodligen i första hand på restriktioner när det gäller att ha pälsdjur hemma Öppen förvaring, textilier och krukväxter kan också haft betydelse Vi fann lägre allergenhalter på dagis jämfört med i skolor

22 Djurfrihet, skolkläder KKarlKKkkkk (Karlsson,2004) (Karlsson 2004)

23 Vad tycker eleverna? (Karlsson 2004)

24 Socialstyrelsen SOSFS 1996:33 Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Daglig städning av klassrum m.m. golv, fria ytor Storstädning återkommande under året högt belägna horisontella ytor, lampor, ventilationsdon, golvbrunnar Stoppade möbler, textilier, leksaker rengörs regelbundet dammsugning, tvätt. Textila golv bör inte förekomma Dammsamlande inredning och möblering undviks Vid städning ska minska möjliga dammuppvirvling eftersträvas

25 Det faller väl ingen in att genom ventilationsinrättningar befria luften i ett rum från osunda utdunstningar, hvilka ha sitt upphof i en smutshög. Man undanskaffar smutsen Ur Bidrag till kännedomen om luftens beskaffenhet i skolor, Elias Heyman, 1880

26 BUS buller i skolan Personal i skola och förskola klagar ofta på höga ljudnivåer. Föräldrar till dagisbarn noterar ofta att barnen pratar för högt och är hesa. Barn och personal är de huvudsakliga bullerkällorna. Är ljudet i skolan ett hälsoproblem? Finns förvånansvärt få publicerade undersökningar.

27 Buller och stress hos elever Finns samband mellan buller i skolan och stress hos eleverna? Fältarbete 4 v under en ht 3 klasser åk 4, 2 skolor i Uppsala Stresshormon, kortisol, i saliv Blodtryck och puls Frågeformulär om störning av buller Mätning av ljudnivå

28 No of schooldays Resultat ljudnivåer i klassrummet exkl. raster < >80 dba, Leq

29 Vid högre uppmätt ljudnivå Rapporterade barnen mer huvudvärk mer trötthet att det var svårt att höra vad läraren sade Normalt är halten kortisol högst på morgonen och sjunker sedan under f.m. vi fann en lägre sänkning än förväntat (Ingen påverkan på blocktryck och puls)

30 Ljudnivå = proxy för stökiga lektioner? Stökiga lektioner gav stressreaktionen? Stressade elever gav stökiga lektioner? För att sänka ljudnivån krävs både organisatoriska och akustiska åtgärder.