Bakgrund Inledning Städningens betydelse för inomhusmiljön Förskolan och skolan

Transkript

1 Det här är grundförfattningens internetversion. Det finns också en tryckt version av samma författning. Observera att det är den tryckta versionen som gäller, om den här versionen och den tryckta skiljer sig åt på någon punkt. Med stöd av 15 hälsoskyddslagen (1982:1080), HL, och 17 hälsoskyddsförordningen (1983:616) meddelar Socialstyrelsen efter samråd med Arbetarskyddsstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Stockholms läns landsting, miljömedicinska enheten, följande allmänna råd till ledning för miljö och hälsoskyddsnämndernas tillsyn. Med miljöoch hälsoskyddsnämnd avses i dessa allmänna råd sådan nämnd som enligt 4 HL fullgör kommunens uppgifter inom miljö och hälsoskyddsområdet. Bakgrund Enligt 16 2 HL skall miljö och hälsoskyddsnämnden i sin tillsynsverksamhet ägna särskild uppmärksamhet åt lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande. Tillsynen omfattar bl.a. skolor, förskolor och fritidshem. Syftet är att tillförsäkra de personer som vistas i lokalerna en sund inomhusmiljö. Vid inspektion bör därför bl.a. skötsel och städning kontrolleras. Av hälsoskyddslagen följer att en förskola, skola eller ett fritidshem skall anordnas och skötas så att sanitär olägenhet inte uppstår. Med sanitär olägenhet avses enligt 1 andra stycket HL en störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa eller helt tillfällig. Vid bedömningen av vad som är sanitär olägenhet skall enligt lagens förarbeten (prop. 1981/82:219 s. 56) hänsyn tas till människor som är något känsligare än normalt. Detta innebär att störningar som ger upphov till allergi och överkänslighetsreaktioner hos många människor kan betraktas som sanitär olägenhet. Vidare sägs i förarbetena (a. prop. s. 31) att bedömningen av vad som är sanitär olägenhet måste göras på hygieniska och medicinska grunder och inte vara beroende av om det är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att undanröja olägenheten. Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) skall arbete planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Bestämmelserna innefattar även sådana förhållanden som att ordning och renlighet skall iakttas på arbetsstället. Av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1995:3) med Föreskrifter om arbetslokaler framgår bl.a. att arbetslokal med tillhörande utrymmen skall städas och rengöras på ett tillfredsställande sätt för att motverka risken för ohälsa och olycksfall. Arbetet skall utföras regelbundet och enligt på förhand uppgjorda rutiner. Inledning Människor vistas i dag ungefär nittio procent av sin tid inomhus. Barn är i regel känsliga för olika miljöfaktorer och därför är det av särskilt stor betydelse att värna om de miljöer barn vistas i. En god inomhusmiljö är viktig för trivsel och hälsa. Inomhusluftens kvalitet är beroende av en mängd olika faktorer, t.ex. byggnadens konstruktion och material, ventilation, värmesystem, inredning, underhåll och städning. Den verksamhet som förekommer och de människor som vistas i en lokal påverkar också luftkvaliteten. Andelen allergiker och överkänsliga personer i samhället ökar. I dag är allergi och överkänslighet en folksjukdom bland barn. Undersökningar inom förskolan och skolan visar att ca procent av barnen har eller har haft någon form av allergi eller överkänslighet. Städningens betydelse för inomhusmiljön Damm inomhus kan innehålla en mängd olika ämnen, t.ex. bakterier, virus, pollen, mögelsporer, pälsdjursallergen, födoämnesrester samt textil och mineralullsfibrer. Kemiska ämnen kan också finnas bundna på partiklar. Uteluftens kvalitet har stor betydelse för vilka föroreningar och halter som förekommer inne. Det finns också betydande föroreningskällor inomhus. En del av föroreningarna, t.ex. pälsdjursallergen och pollen, bär vi med oss i kläder och hår mellan de olika miljöer vi vistas i. Städningen bidrar till att olika föroreningar som kan påverka luftkvaliteten förs bort eller minskas. Vid bristfällig städning kan det virvla upp mer damm än normalt när lokalerna används. Bristfällig städning misstänks bidra till förekomsten av s.k. sjuka hussymtom, t.ex. slemhinneirritation och allmänna trötthetsbesvär. Det kan eventuellt också bidra till ökad förekomst av luftvägsinfektioner. Vid problem med inomhusmiljön är ett vanligt klagomål "torr" luft, vilket bl.a. kan bero på hög partikelhalt i luften. Städningens betydelse från hygiensynpunkt är självklar. Hög hygienisk standard bör eftersträvas för att minska risken för smittspridning och dålig luftkvalitet. Städning är viktig för alla, men särskilt för dem som är allergiska och överkänsliga. För dessa personer kan bristfällig städning orsaka ökade besvär, t.ex. utlösning av en allergisk reaktion eller ökat behov av medicinering. Förskolan och skolan Barn både i förskolan och på lågstadiet vistas en stor del av tiden nära golvet och den aktivitet som i regel pågår virvlar lätt upp damm. Detta bidrar till att barnen lätt kan andas in de små partiklar (< 10 mm) som kan hålla sig svävande under en längre tid. Beroende på vad dammet innehåller och de enskilda barnens känslighet kan detta bidra till hälsobesvär. Det råder skolplikt i grundskolan vilket bl.a. innebär ett ansvar för kommunerna att verka för att skolan är tillgänglig för Utskriftsdatum: 14 november 2013 Sida 1 av 5

2 alla barn på lika villkor. Kommunerna har också en skyldighet enligt socialtjänstlagen (1980:620) att bedriva förskoleverksamhet (t.ex. daghem) och skolbarnomsorg. Verksamheterna måste givetvis bedrivas på ett sådant sätt att även barn med allergiska besvär kan utnyttja dem. För att ett allergiskt eller överkänsligt barn skall hålla sig friskt bör det inte utsättas för sådana ämnen som barnet får allergiska symtom av eller som ökar barnets känslighet. Den medicinska forskningen visar att risken för att en livslång allergi skall utvecklas genom miljöpåverkan troligen är störst under uppväxtåren. En välstädad och ren miljö är betydelsefull från förebyggande synpunkt. Städning Renhållningen i en byggnad tjänar flera syften; hygieniska, säkerhetsmässiga, underhållsmässiga, produktionsfrämjande och estetiska. Vilka kvalitetskrav som ställs på städningen är beroende av de olika verksamheter som förekommer i byggnaden. Det är därför viktigt att städningen anpassas till de olika lokalerna och verksamheterna. Vilken städmetod som är mest lämplig beror bl.a. på nedsmutsningsgraden. Denna är i sin tur beroende av entréernas utformning, byggnadens yta och antal personer som kommer och går under dagen. Varje metod kan om den utförs fel medföra olägenheter och i värsta fall bidra till försämrad inomhusmiljö, Med hänsyn till inomhusmiljön bör minsta möjliga dammuppvirvling eftersträvas vid städning. Fuktiga städmetoder men även s.k. torra metoder (elektrostatiskt laddade syntetdukar/moppar) är effektiva metoder för att binda damm och ger relativt liten dammuppvirvling under städningen. De s.k. torra metoderna bör dock kombineras med fuktmoppning så att även fläckar och ingrodd smuts avlägsnas. Våta metoder, där relativt mycket vatten används, bör användas i begränsad utsträckning. Kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade emissioner från golvmaterialet och gynna mikrobiell tillväxt. Vid svår nedsmutsning, ingrodda fläckar etc. kan det dock vara nödvändigt att använda våta metoder. Impregnerade moppar (dukar/moppar som är behandlade, i regel med olika oljor) har också en god dammsamlande effekt. De oljor som används i dag är främst vegetabiliska och såvitt man känner till utgör de inte någon hälsorisk. Då det ännu inte gjorts några undersökningar om eventuella emissioner, oljerester på golv och eventuell inverkan på luftkvaliteten bör dock dessa metoder användas med viss försiktighet i skolor, förskolor och fritidshem. Innehållsdeklaration bör alltid efterfrågas och dukar med parfymerade oljor bör inte användas. Vid dammsugning bör moderna dammsugare med effektiva filter (mikro, hepa, S klass, kol och ulpa) eller centraldammsugare användas. Det är viktigt att rätt och väl fungerande filter används samt att maskinen sköts och när det gäller centraldammsugare installeras på erforderligt sätt. I regel behövs en periodisk golvvård med polish, golvvaxer eller dylikt för att underlätta städningen och för att skydda mot slitage. Vid användning av rengöringsmedel, impregnerade moppar och vid periodiskt golvunderhåll där polishborttagning och ny polishbehandling görs bör det beaktas att emissioner av kemiska ämnen och lukter kan förorsaka olägenhet för dem som vistas i lokalerna. Det är vanligt att allergiska och överkänsliga personer är känsliga för starka dofter. Rengöringsprogram Den avgörande utgångspunkten när ett rengöringsprogram upprättas bör vara att bestämma vilken kvalitet på städningen som skall uppnås och upprätthållas. När städfrekvenserna sedan bestäms är det viktigt att ta hänsyn till bl.a. nedsmutsningsgrad och hur fort lokalerna smutsas ner, verksamhetsintensitet, möblering och inredning, tillgänglighet vid rengöring, mängd textilier m.m. Det är därför viktigt att varje lokal får en individuell städkvalitetsbedömning och en egen plan för hur den hygieniska standarden skall vara efter utfört arbete. Ett skriftligt program bör upprättas där det framgår hur ofta, när, var och vad som skall städas och av vem. Detta program bör omfatta samtliga utrymmen, inklusive det rum där städutrustningen förvaras. Städmetoder och kemikalieval bör också framgå av programmet. Den som är beställare och/eller ansvarig för städningen bör ansvara för att detta program upprättas och finns tillgängligt. Den vardagliga städningen bör vara så anpassad till lokalerna och den verksamhet som bedrivs att barn och personal som vistas i lokalerna inte förorsakas olägenheter. Med vardaglig städning menas här den städning som sker regelbundet (dagligen/per vecka) under den period då verksamhet bedrivs i lokalerna. Klassrum och motsvarande lokaler inom barnomsorgen Lokaler där barn och personal stadigvarande vistas bör i regel städas dagligen. I t.ex. klassrum och andra utrymmen där barn och personal vistas stadigvarande bör den vardagliga städningen omfatta rengöring av golv och lättåtkomliga ytor som bord, bänkar, stolar etc. Hygienutrymmen Hygienutrymmen bör städas dagligen. För att upprätthålla en hygienisk god standard på toaletter krävs i regel att Utskriftsdatum: 14 november 2013 Sida 2 av 5

3 dessa städas dagligen, detsamma gäller skötrum på daghem. På varje toalett bör alltid finnas toalettpapper, engångshanddukar samt tvål. Gymnastiksalar, idrottshallar och liknande, med tillhörande hygienutrymmen, bör också städas dagligen. Om lokalerna även används under kvällstid, behöver de i regel städas två gånger per dag för att den hygieniska standarden skall kunna upprätthållas. Storstädning Storstädning bör ske återkommande under året. Det sker successivt en nedsmutsning av väggar, tak och inredning. Den typen av nedsmutsning märks inte från dag till dag men inverkar med tiden på miljön. I den dagliga städverksamheten finns det begränsade möjligheter att städa högt belägna horisontella ytor, lampor, ventilationsdon samt golvbrunnar m.m. För att upprätthålla den eftersträvade kvalitetsnivån på städningen krävs i regel en återkommande grundligare rengöring. Lämpliga intervall, omfattning och ansvar bör framgå av ett städprogram. Textilier Stoppade möbler och textilier bör rengöras regelbundet. Stoppade möbler, anslagstavlor av t.ex. juteväv, tavlor/bonader och de mattor som eventuellt finns bör dammsugas regelbundet. Gardiner och draperier är exempel på dammsamlare som regelbundet behöver tvättas. Det gäller även madrasser, kuddar och i förekommande fall textila leksaker, utklädningskläder osv. Dessa bör tvättas vid behov men minst ett par gånger per termin. Textilier som fast inredningsmaterial bör undvikas. Utökad städning Utökad städning av särskilt belastade miljöer är ofta nödvändig. Det gäller t.ex. slöjd och hemkunskapslokaler, klassrum som även tjänstgör som matsal samt som tidigare nämnts gymnastik och idrottshallar. Det gäller även för motsvarande lokaler inom barnomsorgen. I lokaler som även utnyttjas under kvällstid kan det vara nödvändigt med extra städning. Kompletterande åtgärder Till hjälp för de allergiska barnen kan en god grundstädning kompletteras med särskilda ordningsregler. Dessa syftar då till att minska förekomsten av pälsdjursallergen, starka dofter m.m. I vissa förskolor/skolor förekommer s.k. allergistädning som dock inte får medföra att resurserna till den övriga städningen minskas. Dessa råd tar inte ställning till vilken tid på dygnet städningen utförs, endast att det städas så att det är rent när barn och personal vistas i lokalerna. För allergiska barn kan det dock vara betydelsefullt om städningen inte sker där de uppehåller sig eller i direkt anslutning till utrymmen där de uppehåller sig. Rengöringsmedel Rengöringsmedel kan innehålla ämnen som konserveringsmedel, parfymer och de kan vara starkt sura (lågt ph) respektive starkt alkaliska (högt ph). Detta kan ge upphov till såväl hudskador som allergi och överkänslighetsreaktioner för städpersonalen. Men även personer som vistas i lokalerna kan få besvär av eventuella kemiska emissioner och starka lukter från t.ex. rengöringsmedel. Golvbeläggningen kan också förstöras vid användning av felaktigt eller överdoserat rengöringsmedel, polish etc. Enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter skall sådana kemiska produkter undvikas som kan ersättas med mindre farliga produkter. Varken städpersonal eller de personer som vistas i lokalerna bör drabbas av olägenheter på grund av innehållet i rengöringsmedel m.m. Ett begränsat sortiment av noggrant utvalda produkter med bra rengöringseffekt och låg hälsorisk minskar risken för allergi och överkänslighetsreaktioner. De rengöringsprodukter som används bör vara utan onödiga ämnen såsom parfym, färg och förtjockningsmedel (färg används dock ibland som säkerhetsindikator). De måste vara korrekt märkta med bl.a. skyddsanvisning, innehållsuppgift samt doseringsanvisning. De bör också vara miljöanpassade. Sanitär olägenhet Kvaliteten på städningen bör vara sådan att den bidrar till en god hygienisk standard och en god luftkvalitet inomhus. Städningen bör utföras på ett sådant sätt att de personer som vistas i lokalerna inte förorsakas olägenhet. Barn och personal med allergi/överkänslighet bör inte få förvärrade besvär av att vistas i lokalerna. Vid en bedömning av städningens kvalitet är det viktigt att även ta hänsyn till om städprogram och rutiner för t.ex. storstädning och tvätt av textilier bedöms vara tillräckliga. Sanitär olägenhet bör bedömas föreligga om städningen är så bristfällig att en god hygienisk standard och luftkvalitet inte kan upprätthållas och/ eller om städningen utförs på ett sådant sätt att personer som vistas i lokalerna drabbas av eller riskerar att drabbas av olägenheter med avseende på hälsan. I tidigare avsnitt finns rekommendationer angående omfattningen på städningen i olika lokaler. Utskriftsdatum: 14 november 2013 Sida 3 av 5

4 Om sanitär olägenhet bedöms föreligga på grund av bristfällig städning är det viktigt att även uppmärksamma om det förekommer andra faktorer som kan påverka inomhusmiljön negativt, t.ex. bristande ventilation och fuktskador. Mätmetoder I dag finns få praktiskt användbara mätmetoder tillgängliga som underlättar tillsynen och möjliggör en mer objektiv bedömning av städkvaliteten. I regel är nämnden vid sin tillsyn hänvisad till att genom inspektion av lokalerna och intervjuer med berörda göra en subjektiv bedömning av städningen (kvaliteten) och dess inverkan på inomhusmiljön. En checklista kan vara till hjälp för att systematisera inspektionen och för att noggrannare kontrollera utsatta inredningsdetaljer och lokaler. I litteraturlistan finns exempel på checklistor som kan vara till hjälp vid kontroll av städkvaliteten. Vissa städföretag har också listor som de använder i sin uppföljning och egenkontroll av det utförda arbetet. Det finns en i Danmark utvecklad metod för bestämning av dammskiktet på ytor, den s.k. "foliemetoden". En geltape trycks mot en yta, tapen avläses i ett optiskt mätinstrument och den totala dammhalten kan uppskattas. Det finns också metoder för att bestämma partikelhalten i luft och samla upp damm på filter. Med dessa metoder kan totalhalten damm bestämmas och de ingående komponenterna i dammet kan analyseras. Det finns även metoder för att analysera allergen. Dessa metoder är i regel inte lämpliga att använda i den rutinmässiga tillsynen utan används i dag framför allt i forskningssammanhang. Övriga åtgärder Textila golv bör inte förekomma i skolor, daghem och fritidshem. En nyinlagd heltäckningsmatta kan i början ha en viss dammsamlande effekt. Det kan bidra till att halten uppvirvlat damm i luften kan vara mindre än om golven är släta. Med tiden kommer heltäckningsmattan dock att utgöra en allt större reservoar för föroreningar och allergiframkallande ämnen. Det är svårt att avlägsna dammet effektivt och det kan påverka luftkvaliteten. Om mattan blir fuktig är den dessutom en bra grogrund för mikroorganismer. Rekommendationer finns i Socialstyrelsens rekommendation (SOSFS 1979:91) om begränsning av användningen av heltäckande textilmattor i vissa lokaler. Exempel på andra åtgärder som underlättar städningen och är positiva för inomhusmiljön är att utemiljöer och entréer utformas så att inte onödig smuts dras in i lokalerna, att dammsamlande inredning och möblering undviks, att lokalerna används på ett sådant sätt som de är planerade och dimensionerade för, att ventilationen fungerar på avsett sätt, att ventilationsdon och kanaler är rengjorda och försedda med effektiva filter, att pälsdjur och fåglar undviks inom förskolan eller skolan, att barn och personal informeras om aktuella städrutiner och ansvarsfördelning. Litteraturlista Litteratur markerad med * innehåller exempel på checklista eller kan ge vägledning vid upprättande av checklista. Smittrening. Socialstyrelsens rapport 1989:31 Inomhusmiljö i skolor samarbete och genomförande. Arbetarskyddsstyrelsen och Socialstyrelsen Städboken varför och hur vi bör städa. Arbetarskyddsstyrelsen och Socialstyrelsen * Städning en viktig faktor för en sund inomhusmiljö. Miljömedicinska enheten Stockholms läns landsting och Folkhälsoinstitutet * Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med Föreskrifter om arbetslokaler (AFS 1995:3) Allergi i skolan (ADI 463). Arbetarskyddsstyrelsen Luften vi andas inomhus. J. Sundell och M. Kjellman, Folkhälsoinstitutet Omfattningen av allergi och överkänslighet. H. Formgren, Folkhälsoinstitutet Allergiboken. Liber förlag Att undersöka innemiljö, SP Rapport 1993:01. Sveriges Provnings och Forskningsinstitut * Städköpet upphandling av städtjänster till rätt pris och kvalitet. Svenska kommunförbundet och Arbetslivsfonden * Utskriftsdatum: 14 november 2013 Sida 4 av 5

5 17 sunda hus goda exempel på daghem och skolor (TI: 1996). Byggforskningsrådet Skolmiljö 2000 skolans arbetsmiljörond. Arbetslivsinstitutets förlag * Allergirond i skolan och Allergirond i förskolan. Astma Allergiföreningen i Stockholms län och Folkhälsoinstitutet * Indeklimahåndbogen, SBI anvisning 182. Statens Byggeforskningsinstitut, Danmark * Dessa allmänna råd ersätter Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1989:46) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar. Utskriftsdatum: 14 november 2013 Sida 5 av 5