Städning i skolan. Greta Smedje Foto: Zurijeta/Thinkstock

Transkript

1 Städning i skolan Greta Smedje Foto: Zurijeta/Thinkstock Sid 1.

2 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19XX Beslutade 19 aug 2014 Sid 2.

3 Rutiner Ska finnas rutiner för bl.a. Städning av lokaler och inredning Rengöring av utrustning Rengöring av textilier i sovmiljöer Uppföljning och kontroll av städningen Rengöring av städmaterial Hantering vid misstanke om brister Sid 3.

4 Planering Lokaler och inredning bör vara så utformade att de motverka ansamling av damm och städning underlättas Utformning av utemiljöer och entréer Förvaring av material t.ex. i skåp Undvika högt belägna horisontella ytor, t.ex. ventilationskanaler Undvika textila golv Textil inredning används så sparsamt som möjligt Sid 4.

5 Omfattning Dimensioneras utifrån verksamheten och belastningen i lokalerna Klassrum m.m. bör städas dagligen Golv, bord, stolar, stoppade möbler och mattor Ytor man ofta tar i med händerna, t.ex. handtag Hygienutrymmen, en till flera ggr dagligen Skötbord o.d. bör rengöras efter varje användning Storstädning, återkommande under året Sid 5.

6 Metoder Effektiva på att minska damm och andra föroreningar Anpassas till egenskaper och tålighet hos det som ska städas Virvla upp så lite damm som möjligt Städkemikalier inte ge emissioner inkl. starka lukter Desinfektionsmedel bör användas för ytor med stor risk för smittspridning Sid 6.

7 Luftburna partiklar Bostäder Skolor Kontor Ultrafina (antal/cm3) PM2,5 (mikrog/m3) PM10 (mikrog/m3) TSP (mikrog/m3) PM 10 från skolor var mer cytotoxiska än partiklar från utomhusmiljön eller bostäder (Oeder, 2012) Elever hade mer nattlig torrhosta vid högre halt PM 10 (Simoni 2010) Sid 7.

8 Partikelstorlekar i skolor Sid 8.

9 Skoldamm och hälsa Barn som gått i skolor med mer damm fick oftare astma och pälsdjursallergi (Smedje 2001) Barn med atopi hade mer besvär om de gick i skolor med mycket damm (Dijken 2005) Ett antal studier har visat att elever med astma och pälsdjursallergi och som gick i klass med många kattägare, eller mer kattallergen får mer besvär, ökat bronkiell hyperreaktivitet, nedsatt lungfunktion och ökat medicinbehov (Smedje 1997, Lönnkvist 1999, Almqvist 2001) I skolor med mer kattallergen fick fler elever ny astma (Smedje 2001) Damm är också bärare av en rad kemikalier. Avgången av ftalater från PVC-mattor ökar med mängden damm i lokalen (Benning 2013) Sid 9.

10 Smitta i skolan Infektioner sprids framför allt vid direktkontakt mellan personer. Infektioner kan också spridas via ytor, redskap och leksaker i skola och förskola. Smitta genom kontakt person-person och datorer (tangentbord och mus) spred magsjuka i en skola (CDC 2008). På tagytor såsom pennvässare, tangentbord och handtag en rad patogena mikroorganismer inkl. stafylokocker (Rutala 2006, Bright 2010). Virus sprids via motionsredskap (Goldhammer 2006) Sid 10.

11 Äckliga toaletter 50 % av elever rapporterade att det ofta är urin på golvet, 70 % på sitsen (Lundblad 2005). 54 % av elever försöker undvika att använda skolans gemensamma toaletter, 20 % om klassen har egen toalett (Lundblad 2005). När en toalett spolas med öppet lock sprids bakterier och virus till luft och närbelägna ytor (Best 2012). Sid 11.

12 Vad göra? Sid 12.

13 Vad bestämmer mängden allergen och damm i skolan? Mängden pälsdjursallergen i skolan bestäms främst av Antal pälsdjursägare Luftomsättning Inredning Städrutiner Sid 13.

14 Inredning 35 % av skolor och 43 % av förskolor hade bristfällig städbarhet (STIL2/BETSI) Elever med astma hade mer besvär om de gick i skolor med mer öppen förvaring av material (Smedje 1997) Mer katt- och hundallergen i klassrum och förskolor med mer öppen förvaring av material (Smedje 2001, Cai 2011) Mer damm och allergen i klassrum och förskolor med mer textilier (Smedje 2001, Cai 2011) Mer allergen i förskolor med fler krukväxter (Cai 2011) Sid 14.

15 Sid.

16 In vitro-studier av skoldamm I skolor där större andel av personalen klagade på ögonirritation, nästäppa och trötthet var den inflammatoriska styrkan i dammet högre ng IL-8/mg damm Andel organiskt damm md (min max) m (min-max) Ytor 11,0 (1,1 28,6) 52% (20 77%) Golv 2,8 (0,1 11,8) 36 % ( 8 73%) Frånluftsdon 7,4 (0,2 30,5) 34% ( 2 82%) Sid 16.

17 Heltäckningsmattor Det samlas mer damm, allergen och mögel i mattor än på hårda golv Damm från mattor mer biologiskt aktivt än damm från hårda golv Typ av matta och mattans ålder har betydelse för mängden damm i mattan. Vanligt förekommande städning av mattor fångar endast ytligt liggande damm Men virvlar det upp? Sid 17.

18 Virvlar dammet upp? Olika slutsatser om lufthalter i rum med matta resp. hårt golv: Högre halt vid matta (Mukai 2009, Qian 2008, Shaughnessy 2005, Ferro 2004, Shaugnessy 2002, Kildesö 1999, Camuffo 1999) Lägre halt vid matta (Ashbury 2002, Foarde 2004) Ingen skillnad (Bouillard 2005, Turner 2002, Berry 2002, Dahl 2002) Fler studier visar högre uppvirvling av damm vid textila jmft med hårda golv Skillnaden i uppvirvling är störst för de något större partiklarna (Tai 2014) Sid 18.

19 Nya mattor och hälsa? Finns inga publicerade undersökningar som undersökt eventuella samband mellan nya mattor och hälsa Sid 19.

20 AR Planering Lokaler och inredning bör vara så utformade att de motverka ansamling av damm och städning underlättas Utformning av utemiljöer och entréer Förvaring av material t.ex. i skåp Undvika högt belägna horisontella ytor, t.ex. ventilationskanaler Undvika textila golv Textil inredning används så sparsamt som möjligt Sid 20.

21 Vanligt städschema i skolor Golv i klassrum o.d. Fria ytor i klassrum Övrigt i klassrum varje-varannan dag 1 ggn/vecka 1 ggn/år Korridorer, toaletter 1 ggn/dag Sid 21.

22 Städning i 25 finska skolor Jämfördes med städstandard INSTA 800 Städning golv varje dag, fria ytor en gång/v, högt belägna ytor 1 gång/år Golv: 88 % hade högsta städklass 5, övriga klass 4 Fria ytor: 46 % klass 4-5, 21 % klass 3, 33 % klass 1-2 Högt belägna ytor: 76 % klass 1 (Pasanen 2002) Sid 22.

23 Hur ofta ska man städa? Städningen innebär främst avlägsnande av föroreningen, inte avdödning Städning av golven varje dag 64 mikrog/m 3 (PM 10 ) varannan dag 79 mikrog/m 3 (Heudorf 2007) Avtorkning av fria ytor varje/varannan dag 34 mikrog/m 3 (TSP) en gång/vecka 103 mikrog/m 3 (Christensson 1995) Mindre djurallergen om ytorna städades oftare (Smedje 2001) Daglig rengöring av tagytor minskade sjukfrånvaron (Bright 2010). Sid 23.

24 AR Städningens omfattning Dimensioneras utifrån verksamheten och belastningen i lokalerna Klassrum m.m. bör städas dagligen Golv, bord, stolar, stoppade möbler och mattor Ytor man ofta tar i med händerna, t.ex. handtag Hygienutrymmen, en till flera ggr dagligen Skötbord o.d. bör rengöras efter varje användning Storstädning, återkommande under året Sid 24.

25 Smitta Användning av handdesinfektionsmedel och rengöring av ytor med desinfektionsmedel i en skola minskade virus på ytorna och frånvaro p.g.a. magsjuka (Sandora 2008). Klorin avdödade norovirus på ytor som sekundärinfesterats av faeces, men var otillräcklig på ytor som direktkontaminerats (Barker 2004). Förekomst av virus och bakterier på ytor minskade lika mycket oberoende av avtorkning med vatten, tvål respektive klorin (Tuladhar 2012). Sid 25.

26 Städmetoden Städmetod ofta mindre viktig än städfrekvens Helt torra städmetoder (moppning, avtorkning) något mindre effektiva i att reducera damm och allergen, jämfört med fuktmoppning Men skillnaden marginell Sid 26.

27 Våtmoppning Våtmoppning av golv mer levande bakterier mer flyktiga ämnen Finns fler studier från andra miljöer, ffa sjukhus, som visat liknande resultat Skolpersonal hade mer nästäppa och mer tecken på inflammation i näsan om golven i skolan främst städades med våta metoder (Wålinder, 1999) Städmetod anpassas till vad som ska rengöras, många byggmaterial fuktkänsliga Sid 27.

28 AR Städmetoder Effektiva på att minska damm och andra föroreningar Anpassas till egenskaper och tålighet hos det som ska städas Virvla upp så lite damm som möjligt Städkemikalier inte ge emissioner inkl. starka lukter Desinfektionsmedel bör användas för ytor med stor risk för smittspridning Sid 28.

29 Bedömning av städning Indirekt via Förekomst av dammsamlande inredning Städrutiner Städfrekvens i enlighet med AR? Städmetoder Inspektion Sid 29.

30 Inspektion Synligt damm och fläckar, inkl. bakom dörrar m.m. Mycket öppen förvaring? Stoppade möbler Textilier, inkl. textila anslagstavlor? Högt placerade horisontella ytor (ventilationskanaler, nedpendlade belysningsarmaturer? (titta och stryk med handen) Synlig ingrodd smuts i korridorer, toaletter Lukter? Städskador, ffa linoleumgolv m.m. Sid 30.

31 Städstandarden SS (INSTA 800) Specificerar städkvalitet, i olika kvalitetsklasser För olika objektsgrupper (golv, väggar, tak, inventarier) Tillgängliga och svårtillgängliga ytor Beställaren av städningen förväntas ange kvalitetsklass Specificerar metoder (inspektion, mätning) för bedömning av städresultat Bedömningen ska ske i direkt anslutning till städningen Standarden kan användas för bedömning av t.ex. förekomst av damm (mellan städtillfällena) och därmed indirekt av om städfrekvens och städmetod är tillfredsställande Sid 31.

32 Bedömningsmetoder enligt standarden Visuell kontroll Gå runt i lokalen, vid behov böja sig ned eller stå på stege Ytorna betraktas Inga hjälpmedel (t.ex. fingrar, penna, extra belysning m.m.) Antalet smutsanhopningar bedöms och jämförs med kraven för kvalitetsnivån Sid 32.

33 Mätning av damm Andel av ytan som täcks av damm Tejp rullas mot ytan, tejpen läses av i instrument Jämförs med vad som specificeras för respektive kvalitetsnivå Inventarier 1->5 % (svårtillgängliga ytor: 3->15) Hårda golv 1,5->12 % (svårtillgängliga ytor: 2,5->18) Sid 33.

34 ATP Adenosintrifosfat avspeglar mängden organiskt material Används ofta inom livsmedelshygien Kan även användas för kontroll av städning på t.ex. toaletter, eller organiskt innehåll i annat damm Finns referensvärden från vårdsektorn i Danmark Sid 34.

35 Det faller väl ingen in att genom ventilationsinrättningar befria luften i ett rum från osunda utdunstningar, hvilka ha sitt upphof i en smutshög. Man undanskaffar smutsen Ur Bidrag till kännedomen om luftens beskaffenhet i skolor (Heyman, 1880) Sid 35.