Vad gör Miljöförvaltningen vid problem med inomhusmiljön?

Transkript

1 Vad gör Miljöförvaltningen vid problem med inomhusmiljön? jag har ingen aning men jag vet vad de kan göra! och jag vet hur de arbetar i Stockholms län! Gunnel Emenius miljöhygieniker, med dr miljömedicin Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM, SLL Miljömedicinska enheten Gunnel.Emenius@sll.se Miljöbalken Miljöbalken Miljöbalken är den lagstiftning som ytterst styr kommunernas tillsyn: Hänsynsreglerna Enligt hänsynsreglerna, Miljöbalken 2, ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet vidta de skyddsåtgärder och den försiktighet som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Bevisbörderegeln Bevisbörderegeln innebär att det är den som driver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs. Det sker bland annat genom en fungerande egenkontroll. Försiktighetsprincipen (Innehåller två delar) 1. Miljöbalkens försiktighetsprincip innebär att redan risken för negativ påverkan på människors hälsa och miljön, gör att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra en störning. 2. I yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik ska användas för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga, både tekniskt och ekonomiskt sett. Skälighetsregeln Skälighetsregeln innebär att hänsynsreglerna ska tillämpas i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid skälighetsavvägningen ska nyttan av skyddsåtgärder jämföras med kostnaderna Olägenhet för människors hälsa Arbetsvägledning Utgår från rekvisiten ( förutsättning för att viss rättsföljd skall inträda) i 9 kap 3 MB vid bedömningen: - en störning som kan påverka hälsan menligt? - inte tillfällig? - inte ringa? - finns en känslig grupp? Socialstyrelsens allmänna råd och riktlinjer kan och bör användas som stöd för bedömningen Om det saknas riktvärden eller allmänna råd får man titta på de vetenskapliga råd och rön som finns Kompletteringar 26 kap 21 och 22 miljöbalken Inspektion, egna mätningar Kommunicering 17 förvaltningslagen Vem är part? Vem har rådighet? Enkelt, snabbt, billigt och rättsäkert 7 FL 26 kap 9 MB En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. 1

2 Inte bara miljöbalken Socialstyrelsen (och förstås Boverket!!) Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll enl. MB Jordabalken, främst 12 kap JB, hyreslagen Bostadsförvaltningslagen (1977:792), BFL Bostadsrättslagen (1991:614), BrL Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar Expropriationslagen (1972:719), ExpL Utsökningsbalken, UB Förvaltningslagen, FL, viteslagen, delgivningslagen m.fl. Socialstyrelsen (och förstås Boverket!!) SOSFS 1999:21 Fukt och mikroorganismer (AR) Synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt Mikroorganismer/ mikrobiell lukt som kan spridas från konstruktion eller t.ex. källare till rum där människor stadigvarande vistas Fuktskador som inte åtgärdas eller har åtgärdats bristfälligt Sanering/ åtgärder ska bedrivas så att inte olägenhet uppkommer Normalt krävs okulär besiktning och inspektion I många fall krävs mer ingående byggnadsteknisk undersökning (FÄ) Provtagning kan vara ett komplement (se SWESIAQ-modellen) OBS!!! En bedömning bör inte enbart grundas på resultat från provtagning av flyktiga organiska ämnen (VOC/TVOC) eller metaboliter från luftburna mikroorganismer e.dy. SOSFS 1996:33 Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (AR) Daglig städning av klassrum m.m., golv och fria ytor Storstädning återkommande under året högt belägna horisontella ytor, lampor, ventilationsdon, golvbrunnar m.m. Stoppade möbler, textilier, leksaker etc. rengöres regelbundet (dammsugning, tvätt e. dy.) Textila golv bör inte förekomma Dammsamlande inredning undviks Vid städning ska minsta möjliga dammuppvirvling eftersträvas Fastighetsägaransvaret enligt miljöbalken Fastighetsägaren ska se till att de särskilda kraven på en bostad i 9 kap 9 MB resp. 33 FMH uppfylls. Kraven är de samma oavsett vilken nyttjanderätt en bostad har. Fastighetsägaren ska visa att dessa krav uppfylls, 2 kap 1 MB Av egenkontrollbestämmelsen i 26 kap 9 MB följer att fastighetsägaren fortlöpande ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter. I detta ingår att utföra egna undersökningar vid behov. TM kan ställa krav på kontrollprogram. Miljöförvaltningen kan ställa krav på utredningar med stöd av 26 kap 22 MB 2

3 33 FMH Bostadrättslagens 7 kap. I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt; 1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar 2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt 3. medge tillräckligt dagsljus, 4. hållas tillfredsställande uppvärmd, 5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien, 6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål. Föreningens ansvar för lägenhetens skick 4 Sedan tillträde medgetts är föreningen skyldig att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 vilar på bostadsrättshavaren. Bestämmelserna i 2 tillämpas om föreningen åsidosätter sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt uppstår hinder eller men i nyttjanderätten genom föreningens vållande. Lag (1995:1464). 12 Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra-femte styckena. Detta gäller även mark, om sådan ingår i upplåtelsen. Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler. Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM, SLL Jag har faktiskt Att identifiera och förebygga ohälsa inom följande områden: En KEMISKA FAKTORER (t.ex. luftföroreningar inom- och utomhus samt kemikalier) FYSIKALISKA FAKTORER (t.ex. buller, vibrationer, strålning och klimatförändringar) PSYKOLOGISKA RISKER (t.ex. arbetsorganisation och stress) ERGONOMISKA FAKTORER (t.ex. belastning och stillasittande arbetet) Vetenskapligt stöd. Till vilka? Stockholms läns landsting Stockholms läns kommuner Länsstyrelsen Nationella myndigheter t.e.x: Naturvårdsverket Allmänheten Socialstyrelsen Återkommande aktiviteter Kommunbesök Kommunbesök (26 kommuner: var 3:e år) Vår- och höstmöte med Länsstyrelsen Nätverk (Hälsoskyddsnätverket, Bullernätverket) Regionala miljödagen Vi har, tillsammans med Länsstyrelsen, regelbundet besökt kommunernas miljökontor sedan början på 1990-talet Ett besök vart tredje år Fokus vid besöket är miljömedicinska frågor och hälsoskydd utifrån miljöbalkens mål om en hållbar utveckling och en hälsosam och god miljö Syftet med besöket är att utbyta erfarenheter och diskutera frågor som är aktuella i kommunen Kommunen väljer diskussionspunkter de vill prioritera 3

4 Startade 2003 och är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och CAMM Två sammankomster per år , nybildad (ännu informell) HUSGRUPP; samarbete mellan Länsstyrelsen och CAMM, efter initiativ från kommunrepresentanter Datum 25 Ämne Datum 26 Ämne Miljömedicinsk patientutredning Utredningens syfte Mottagning för patienter med sjukdomar som misstänks bero på arbets- eller omgivningsmiljön: Arbets- och miljömedicinska mottagningen (Hudallergimottagningen) Läkare, sjuksköterska, ergonomer, kurator, psykologer och yrkes- och miljöhygieniker (vid behov, toxikolog) deltar i utredningsarbetet Ge kunskap om bristfälliga miljöer samt underlag för förebyggande åtgärder på olika nivåer Ge stöd till sjukvården i svårutredda fall Information till patienter och inremitterande läkare om diagnos, prognos och sjukdomens relation till arbete eller miljö Ge stöd vid försäkringsbedömning 4

5 Utredningsgång Miljömedicinsk utredning, steg 2 LÄKARREMISS! primärt patienter från Stockholms län och Gotland Specialistvårdsremiss - patienter från hela landet Sjukdomar som misstänks bero på kemiska, fysikaliska, belastningsergonomiska eller psykosociala faktorer i arbetsmiljön, samt exponeringar i bostaden eller miljökänslighet Basal medicinsk utredning bör vara utförd före remiss I remissen bör ingå uppgifter om diagnos och besvär, vilka utredningsåtgärder som vidtagits, patientens yrke, ev. arbetsplats, och om eventuell sjukskrivning. MILJÖBEDÖMNING Bedömningen baseras primärt på redan utförda miljöutredningar (t.ex. skadeutredningar), inkluderande ev. handlingar från kommunen Besök i patientens hemmiljö - innefattar HELA miljön, dvs. Byggnaden + egenpåverkad miljö som husdjur, växter, rökning, inredning, städning, hygienartiklar, tvätt- och andra rengöringsmedel, (hälsokost!) etc. Enkel fukt/ventilationskontroll Hembesöket genomförs gärna i samarbete med kommunal Miljöinspektör (som till skillnad från SLL har en myndighetsfunktion) Miljömedicinsk bedömning, till grund för läkarens epikris, vilken delges patienten samt sänds till inremmitterande läkare Hur hittar man den borttappade nyckeln? Det finns många Specialister på innemiljö SWESIAQ-modellen Här finns den nog! Anders Lundin Det finns många Specialister på innemiljö! Hur hittar man den borttappade nyckeln? SWESIAQ-modellen Mögelhund! Mät VOC/MVOC! Kolla Temp, RH o CO 2! Lugnande ord! Mät mögel i luften! Räkna partiklar! Fotografera partiklar med elektronmikroskop! Svep över hela vägsträckan. Först fort. Säkert hittar du något som blänker till! Gör om, men noggrannare Anders Lundin Anders Lundin 5

6 Generell arbetsgång enligt SWESIAQ-modellen, Beställare/kontaktgrupp F ö r d j u p a d e Inventering Tänkbara luftföroreningskällor Besvär mm. u t r e d n i n g a r Ev. inventeringsrapport Tack för Er uppmärksamhet! Åtgärdsförslag Utredningsrapporter Kontroll av åtgärder Slutrapport Uppföljning Gunnel Emenius, Inst. för folkhälsovetenskap, Yrkes- och miljömedicin 23 maj