Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i

Transkript

1 Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i Shanghai Bakgrund Pälsdjursallergen finns i varierande mängd i skolor och andra offentliga miljöer. Flera studier har visat att exponering för inomhusallergen framför allt från katt och hund i skolor kan bidra till sensibilisering och öka symtomfrekvensen av allergier och astma [1,2]. Sedan i slutet av 80-talet har det varit möjligt att mäta allergenhalter i damm i inomhusmiljön tack vare utvecklingen av ett antal ELISA test [3]. Men det finns få studier som har jämfört allergennivåer i skolor från olika delar av världen. Vi har genomfört ett projekt där vi jämfört allergennivåerna i damm, som vi har samlat in från klassrum i Knivsta utanför Uppsala och Shanghai. Vidare så har vi tagit reda på förekomsten av allergier och astma bland eleverna genom att skicka ut enkäter till dem. I undersökningen deltog åtta skolor i Knivsta och tio skolor i centrala samt västra Shanghai. Eleverna i Knivsta gick i grundskolans årskurs 0 till 6, med en medelålder på 9,5 år. I Shanghai gick alla eleverna i första årskursen i Primary school och var ca 13 år. Tre klasser från varje skola valdes slumpmässigt ut för att ingå i studien. Ett frågeformulär baserat på The International Study Group of Asthma and Allergies in Childhood (ISAAC) [4] och The European Community Health Survey (ECRHS) [5] skickades ut till samtliga elever i de utvalda klasserna. Under november och december år 2000 samlade vi in dammprover från golv, stolar och bord med en dammsugare försedd med en speciell provtagare. Proverna analyserades för förekomsten av allergen från katt, hund, häst, kvalster, kackerlacka och möglet Alternaria alternata i det insamlade dammet.

2 De svenska skolbyggnaderna hade en medelålder på 46 år (1-103 år) medan de kinesiska skolorna var av något yngre datum, med en medelålder på 33 år (3-65 år). Mekanisk ventilation fanns i 7/8 skolor i Knivsta, medan ingen skola i Shanghai hade vare sig mekanisk ventilation eller centralvärme. En stor skillnad var golvbeläggningen som utgjordes av plasteller linoleummattor i de svenska skolorna och obehandlade betonggolv i de kinesiska. Höga nivåer av pälsdjursallergen i svenska skolor jämfört med i kinesiska Det visade sig att det fanns kattallergen i alla klassrum i Knivsta och i de flesta fanns även hund- och hästallergen. I Shanghai fann vi kattallergen i bara fyra klassrum, hundallergen i två och hästallergen inte i något av klassrummen. Allergen från kvalster, kackerlacka och möglet Alternaria alternata kunde vi inte hitta i något prov, vare sig i Knivsta eller i Shanghai. Vidare så var den totala halten damm per prov nästan dubbelt så hög i Knivsta jämfört med i Shanghai. I de svenska klassrummen låg medianvärdena för allergennivåerna för katt på 1,2 µg/g, hund 1,5 µg/g och häst 2,0 ku/g damm. Det gick inte att räkna ut några motsvarande medianvärden för de kinesiska klassrummen eftersom det var så få klassrum med detekterbara allergennivåer. De klassrum i Shanghai, där allergen kunde detekteras, hade bara mellan 0,2-0,4 µg/g damm kattallergen och 0,2-0,7 µg/g damm hundallergen. Motsvarande värden i Knivsta låg på 0,3-4,7 µg/g för katt och för hund 0,2-3,7 µg/g damm. Medelvärdena för allergennivåerna per skola är presenterade i Tabell 1. Det finns idag inga gränsvärden för allergennivåer i damm och den kliniska betydelsen är inte helt klarlagd. Följande riktvärden används dock: nivåer över 1µg/g damm av kattallergen innebär en risk för en allergiker att få kliniska symtom och över 8µg så är det risk för både

3 sensibilisering och akut astma attack [6,7]. Motsvarande riktvärden för hundallergen ligger på över 2µg/g och över 10 µg/g damm. Detta innebar att i Knivsta låg 15 av 23 klassrum över riktvärdet 1µg/g damm kattallergen och 6/23 klassrum över 2µg/g damm hundallergen. I de fåtal kinesiska klassrum, som hade detekterbara nivåer av pälsdjursallergen, låg nivåerna i samtliga fall under riktvärdena. Nivåerna av katt- och hundallergen i hem med katt eller hund ligger vanligen över 8-10 µg/g damm, medan de flesta hem utan pälsdjur har allergennivåer under 1 µg. Allergenhalterna i svenska skolor och andra offentliga miljöer kan ofta vara lika med de nivåer som uppmätts i hem med ett eller flera pälsdjur och kan därför resultera i en risk för sensibilisering eller kliniska symtom hos en allergisk person. Det är dock viktigt att känna till att varje individ reagerar olika på en viss nivå av inomhusallergen. Om en individ kommer att få allergiska symtom eller inte i närvaro av ett specifikt allergen beror bl.a. på hans/hennes medicinska bakgrund, tidigare exponering och på de faktiska allergennivåerna som finns i luften. Allergier och astma Bland eleverna i Knivsta rapporterade 6,7 % att de hade kattallergi, 4,7 % hade hundallergi och 7,1 % hösnuva. Motsvarande värden i Shanghai var 0,8 %, 1,1 % och 4,5 %. Antalet personer som någonsin haft astma var högre i Shanghai (10,5 %) än i Knivsta (7,4 %) medan andelen med pågående astma var 3,1 % respektive 5,4 %. Det är något märkligt att en så hög andel anser sig ha haft astma i Shanghai, men det kan bero på att siffran kommer från självrapporterad och inte läkardiagnostiserad astma. Vidare så är den exakta definitionen av begreppet astma något varierande över världen.

4 Diskussion Halterna av pälsdjursallergen och förekomsten av pälsdjursallergier var högre bland eleverna i Knivsta än i Shanghai. En bidragande faktor kan vara skillnaden i husdjursinnehav, som är mycket lägre i Kina i jämförelse med i Sverige. I Sverige finns det ungefär en million hundar och katter på en befolkning på 8 millioner, medan i Kina är pälsdjursinnehavet i städer av tradition lågt. Idag finns det en hög hundskatt i storstäderna för att minimera nedsmutsningen av miljön och risken för rabies. Antalet pälsdjur i hemmen håller dock på att öka i Kina. Dammnivåerna var mycket lägre i Shanghai, troligen beroende på den dagliga städningen som gjordes av eleverna själva samt att det inte fanns några eller få textilier eller annan dammsamlande inredning i klassrummen. I skolorna i Knivsta var det oftast också daglig golvstädning, men det fanns ofta fler hyllor, gardiner och andra textilier såsom stolöverdrag och lösa mattor. Vidare så har eleverna i Kina skoluniform på sig, vilket ytterligare bidrar till en minskning av transporten av allergen från hem till skolan. I Sverige har man visat genom ett antal studier att den viktigaste spridningsvägen av allergen från hemmen till skolan är via barnens och personalens kläder. Resultaten i denna studie visar att man i Shanghai har en skolmiljö med mycket lägre exponering för pälsdjursallergen och att detta skulle kunna vara positivt för skolbarnen. Lena Elfman, Fil Dr Yahong Mi, Forskn ass Greta Smedje, Med Dr och Dan Norbäck, Docent

5 Tabell 1: Allergen koncentrationen (medelvärde) i nerfallet damm i 8 svenska och 10 kinesiska skolor Skolor Byggnadsår Totaldamm Katt Hund Häst mg/prov ng/g ng/g Units/g Knivsta i Uppsala * Centrala Shanghai ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND ND Västra Shanghai ND ND ND ND ND ND ND 380 ND ND ND ND ND ND * Ombyggd till skola år 1999 ND=icke detekterbara nivåer i något dammprov från skolan (<200 ng/g damm)

6 Referenser 1. Almqvist C, Wickman M, Perfetti L et al Worsening of asthma in children allergic to cats, after indirect exposure to cat at school. Am J Respir Crit Care Med 2001;163: Smedje G and Norbäck D Incidence of asthma diagnosis and self-reported allergy in relation to the school environment- a four-year follow-up study in school-children. Int J Tubercl Lung Dis 2001;5: Chapman MD Monoclonal antibodies as structural probes for mite, cat and cochroach allergens. Adv in the Biosciences 1989;74: The International Study Group of Asthma and Allergies in Childhood (ISAAC) Steering Committee. Worldwide variation in prevalence of symptoms of asthma, allergic rhinoconjunctivitis and atopic exzema. Lancet 1998;351: Janson C, Anto J, Burney P et al The European Community Respiratory Health Survey: what are the main results so far? Eur Resp. J 2001;18: Gelber L, Pollart S, Chapman MD, Platts-Mills TAE Serum IgE antibodies and allergen exposure as risk factors for acute asthma. J Allergy Clin Immunol 1990;85: Munir AKM, Einarsson R, Schou C et al Allergens in school dust. The amount of major cat (Fel d 1) and dog (Can f 1) allergens in dust from Swedish schools is high enough to probably cause perennial symptoms in most children with asthma who are sensitised to cat and dog. J Allergy Clin Immunol 1993;91: