Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Transkript

1 Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

2 Detta handlingsprogram är reviderat Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette Schewenius, Vårdhygieniska enheten, Sahlgrenska, Göteborg Kristina Nyström, Smittskydd Västra Götaland Margareta Olsson, Smittskydd Västra Götaland 2

3 Innehåll HANDLINGSPROGRAM FÖR MRSA 4 Förord 4 Målsättning 4 Länkar 4 ALLMÄN INFORMATION OM MRSA 5 PRIMÄRVÅRD 6 SÄRSKILT BOENDE 7 ORDINÄRT BOENDE 9 PROVTAGNINGSRUTINER FÖR MRSA-ODLING 10 VÅRD- OCH OMSORGSPERSONAL 11 BÄRARKORT FÖR MRSA 12 3

4 Handlingsprogram för MRSA Förord Att förhindra spridning av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) inom alla former av vård och omsorg är en viktig del i arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Det effektivaste sättet är att all vård- och omsorgspersonal alltid arbetar efter basala hygienrutiner, oavsett om patienten har en känd smitta eller inte. Detta handlingsprogram riktar sig till kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland. En bedömning av vad som är en rimlig och godtagbar risknivå har legat till grund för utformningen. Enhetschef (eller motsvarande) med personalansvar är den som ansvarar för att rutiner och riktlinjer är väl kända av personalen och att de efterföljs. Eftersom vårdtagare ofta rör sig mellan olika vårdinrättningar och särskilda boenden, är det viktigt att de handläggningsrutiner som tillämpas vid MRSA samordnas i så stor utsträckning som möjligt. För slutenvården gäller lokala anvisningar, läs mer på Vårdhygiens hemsida via respektive sjukhus, se länkar nedan. Handlingsprogrammet utgår från Socialstyrelsens Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk, samt smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. Målsättning Målsättningen med handlingsprogrammet är att förhindra spridning av MRSA inom olika boenden, i hemsjukvård, hemtjänst och primärvård. För att uppfylla denna målsättning krävs att vård- och omsorgspersonal upprätthåller sina kunskaper om basala hygienrutiner. Vårdtagare med MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra vårdtagare, och får inte undanhållas nödvändig medicinsk behandling och rehabilitering på grund av MRSA-bärarskapet. Länkar Smittskydd Västra Götaland Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Socialstyrelsen SoS Föreskrift: SOSFS 2007:19 SmiNet Vårdhygien SÄS, Borås Vårdhygien SU, Göteborg Vårdhygien SkaS, Skövde Vårdhygien NU, Trollhättan Basal hygien inom hälso- och sjukvård 4

5 Allmän information om MRSA Bakgrund Staphylococcus aureus gula stafylokocker är bakterier som normalt kan finnas i näsa, svalg och på hud. Det är vanligt att vara bärare av dessa bakterier utan att vara sjuk. Staphylococcus aureus kan ibland orsaka till exempel sårinfektioner, bölder och impetigo (svinkoppor), men även mer allvarliga infektioner som sepsis (blodförgiftning), osteomyelit (skelettinfektion) och endokardit (hjärtklaffsinfektion). MRSA betyder meticillinresistenta Staphylococcus aureus och innebär att stafylokockerna är motståndskraftiga (resistenta) mot vissa av de antibiotika som normalt används vid behandling av stafylokockinfektion. I övrigt skiljer de sig inte från vanliga antibiotikakänsliga stafylokocker. Vid behandling av infektioner orsakade av MRSA finns därför endast ett begränsat urval av antibiotika att välja mellan. Smittskyddsanmälan Odlingsfynd av MRSA är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen ( Den smittade ska också få information och förhållningsregler av ansvarig läkare för att förebygga smittspridning. MRSA-bärarskap och smittsamhet Många av dem som blir smittade får inte någon infektion, utan blir endast bärare av MRSA-bakterien under en kortare eller längre tid. Hos MRSA-bärare med riskfaktorer (till exempel sår eller annan hudskada, eksem, kateter, PEG [perkutan endoskopisk gastrostomi] eller drän) är som regel smittsamheten större än för MRSAbärare utan riskfaktorer. Vid antibiotikabehandling eller nytillkomna riskfaktorer kan den som tidigare haft negativa odlingar åter bli odlingspositiv. Avskrivning från MRSA-bärarskap Det är vanligt att MRSA efter en tid inte längre kan hittas i odlingar från patienten. Denna tid varierar från månader till år och kan vara svår att förutsäga. Det finns nu en möjlighet för vissa av dessa patienter att bli avskrivna från sitt MRSA-bärarskap. Avskrivning kan bli aktuell för en hudfrisk person utan riskfaktorer, om odlingarna är negativa vid tre tillfällen under minst ett år. Avskrivning får endast utföras av infektionsläkare i samråd med smittskyddsläkare. Smittspridning MRSA sprids framför allt genom kontaktsmitta. Erfarenhet visar att MRSA kan spridas inom vård och omsorg, till exempel via förorenade händer, handskar eller kläder. Smittspridning undviks genom att personalen alltid tillämpar basala hygienrutiner i vårdarbetet. Antibiotikabehandling Antibiotikabehandling vid MRSA rekommenderas endast när det finns klara kliniska tecken på infektion och efter det att adekvata odlingar tagits. Rådgör vid behov med infektionsläkare. 5

6 Primärvård Handläggning vid nyupptäckt MRSA Ansvarig läkare informerar patienten om MRSA-bärarskapet. Se för patientinformation och broschyr om MRSA. Patienten remitteras omgående till infektionsklinik för fortsatt handläggning. Smittskyddsanmälan görs via Patientjournalen märks avseende MRSA-bärarskapet. Inför eventuell antibiotikabehandling rekommenderas kontakt med infektionsläkare. Infektionskliniken ansvarar för att ge patienten mer ingående information om MRSA och utför smittspårning. Ett bärarkort (informationskort gällande MRSA) lämnas till patienten. Se Bärarkort för MRSA på sidan 13. Smittspårning på mottagningen Smittspårning kan bli aktuell om det finns misstankar om smittspridning. Om en patient med nyupptäckt MRSA har riskfaktorer (till exempel sår eller hudlesioner, eksem, kateter, PEG eller drän) och varit på upprepade besök på mottagningen, bör smittspårning övervägas. Denna bedömning görs i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd Västra Götaland Vårdhygieniska rutiner Läs mer om vårdhygieniska rutiner på sidan 11. 6

7 Särskilt boende Handläggning vid nyupptäckt MRSA Ansvarig läkare informerar patienten om MRSA-bärarskapet. Se för patientinformation och broschyr om MRSA. Patienten remitteras omgående till infektionsklinik för fortsatt handläggning. Smittskyddsanmälan görs via Patientjournalen och omvårdnadsjournalen märks avseende MRSA-bärarskapet. Inför eventuell antibiotikabehandling rekommenderas kontakt med infektionsläkare. Infektionskliniken ansvarar för att ge patienten mer ingående information om MRSA och utför smittspårning. Ett bärarkort (informationskort gällande MRSA) lämnas till patienten. Se Bärarkort för MRSA på sidan 12. Vårdhygieniska rutiner Se Vård- och omsorgspersonal, sidan 11. Smittspårning på boendet Smittspårning kan bli aktuell om det finns misstankar om smittspridning inom boendet. Bedömning görs i samråd med Vårdhygien om och i vilken utsträckning smittspårning behöver utföras. MRSA upptäckt i samband med sjukhusvård Inför utskrivning från sjukhus till särskilt boende ska alltid ansvarig sjuksköterska på boendet ha informerats om MRSA-bärarskapet. Kontakt mellan Vårdhygien och boendet ska alltid initieras i dessa fall. Om det är aktuellt med vård på korttidsenhet ska Vårdhygien alltid kontaktas. Ansvarig läkare ska göra en bedömning i samråd med Vårdhygien, om det är lämpligt att vårda aktuell MRSA-bärare på korttidsboende. Att beakta på boendet MRSA-bärare ska ha enkelrum med egen toalett och dusch. Innan MRSA-bäraren lämnar sitt rum ska eventuella sår vara täckta med förband. MRSA-bäraren instrueras om god handhygien. MRSA-bärare får vistas i gemensamma utrymmen som till exempel matsal och får delta i övriga aktiviteter. Hudproblem ska bedömas av läkare för adekvat behandling. Inför vård på annan enhet Ansvarig på boendet ska informera vårdgivaren om patientens MRSA-bärarskap vid kontakt med sjukvård, tandvård, medicinsk fotvård eller vid byte av boende. Detta sker via KLARA-SVPL 1 under rubriken Hälsotillstånd, eller via telefon. 1 KLARA-SVPL (Klara-samordnad vårdplanering) är ett vårdprogram och IT-stöd inom Västra Götaland. Rutinen och ITstödet används sedan inom hela Västra Götaland. IT-stödet KLARA-SVPL överbryggar det geografiska avståndet mellan vårdgivarna och underlättar utbyte av information. 7

8 Vid dödsfall Ansvarig på boendet rapporterar till Vårdhygien när en vårdtagare med MRSA avlidit. Anhöriga och besökare MRSA-bärarskapet innebär inga restriktioner för besökare. Anhöriga som är delaktiga i den nära omvårdnaden ska få information av ansvarig på boendet om basala hygienrutiner och kunna tillämpa dessa. Person som bor på samma enhet som MRSA-bärare Allmänodling tas frikostigt från sår och andra riskfaktorer som kan tyda på infektion. Odling görs alltid innan eventuell antibiotikabehandling påbörjas. Ta gärna kontakt med Vårdhygien vid frågor gällande rutiner och åtgärder. 8

9 Ordinärt boende * Handläggning vid nyupptäckt MRSA hos vårdtagare med hemsjukvård eller hemtjänst Ansvarig läkare informerar patienten om MRSA-bärarskapet. Se för patientinformation och broschyr om MRSA. Patienten remitteras omgående till infektionsklinik för fortsatt handläggning. Smittskyddsanmälan görs via Patientjournalen och omvårdnadsjournalen märks avseende MRSA-bärarskapet. Inför eventuell antibiotikabehandling rekommenderas kontakt med infektionsläkare. Infektionskliniken ansvarar för att ge patienten en mer ingående information om MRSA och utför smittspårning. Ett bärarkort (informationskort gällande MRSA) lämnas till patienten. Se Bärarkort för MRSA på sidan 12. Vårdhygieniska rutiner Se Vård- och omsorgspersonal, sidan 11. Smittspårning vid hemsjukvård eller hemtjänst Vid nyupptäckt MRSA hos vårdtagare med hemsjukvård eller hemtjänst, görs alltid en bedömning av Infektionskliniken i samråd med Vårdhygien, om och i vilken omfattning smittspårning bör utföras. När MRSA upptäcks i samband med sjukhusvård Om patienten har hemsjukvård Inför utskrivning från sjukhuset ska alltid ansvarig sjuksköterska ha informerats om MRSA-bärarskapet. Kontakt mellan Vårdhygien och hemsjukvården ska alltid initieras i dessa fall. Om patienten har hemtjänst Inför utskrivning från sjukhuset ska alltid en bedömning göras gällande information till omsorgspersonal om MRSA-bärarskapet. Denna bedömning bör göras i samråd med Vårdhygien. Vid hemtjänst som inte innebär direkt kroppsnära kontakt (till exempel handling, städning eller medicinutdelning) är information om MRSA-bärarskapet inte alltid nödvändig. Detta gäller när patienten söker vård Vid kontakt med sjukvård, tandvård eller medicinsk fotvård är MRSA-bäraren skyldig att informera vårdgivaren om sitt bärarskap, till exempel genom att visa bärarkortet. Vid hemsjukvård bör information om MRSA-bärarskapet överföras till mottagande enhet via KLARA-SVPL 2 under rubriken Hälsotillstånd, eller via telefon. * Ursprunglig, egen bostad, d.v.s. ej särskilt boende. 2 KLARA-SVPL (Klara-samordnad vårdplanering) är ett vårdprogram och IT-stöd inom Västra Götaland. Rutinen och ITstödet används sedan inom hela Västra Götaland. IT-stödet KLARA-SVPL överbryggar det geografiska avståndet mellan vårdgivarna och underlättar utbyte av information. 9

10 Provtagningsrutiner för MRSA-odling Se provtagningsanvisningar från respektive bakteriologiskt laboratorium. Kontrollodlingar MRSA Patient utan riskfaktorer odlas från näsa, svalg och perineum. Patient med riskfaktorer odlas från näsa, svalg, perineum och riskfaktorer (sår eller annan hudskada, eksem, katetrar, PEG, drän etc., se nedan). Näsa Svalg Perineum Sår, eksem eller annan hudskada KAD eller RIK* Infart eller drän För in pinnen cirka 1 cm i vardera näsöppning och rotera. Se bild nedan. Rotera pinnen över bakre svalgväggen/tonsillerna. Rotera pinnen på området framför anus. Rengör på sedvanligt sätt. Rotera pinnen i sårkanten/sårbotten. Tag 1-2 ml kateterurin efter 1 timmas blåstid. Rengör insticksstället. Rotera pinnen runt insticksstället, CVK, PVK, PEG, dränage etc. * Ren intermittent kateterisering Om tvätt med Hibiscrub eller Descutan utförts vänta en vecka innan odlingar tas från hud. Angående remissförfarande, följ respektive laboratoriums rutiner. Skriv MRSA-kontroll under önskad undersökning. Ange på remissen om patienten är känd MRSA-bärare eller medpatient till känd MRSA-bärare. En remiss per patient, ange vilka lokaler som provtagits. Skriv provtagningslokal (t.ex. svalg) på respektive odlingsrör. Samla provtagningsrör och remiss med gummiband, för varje patient. Remissen ska vara märkt med läkarens namn, adress och telefonnummer. Ange även namn på särskilt boende om detta är aktuellt. Kylförvara odlingsprovet i väntan på transport. Skicka odlingsprovet till respektive bakteriologiskt laboratorium. Smittskydd Västra Götaland bekostar MRSA-odlingarna. 10

11 Vård- och omsorgspersonal Vårdhygieniska rutiner All personal ska arbeta efter basala hygienrutiner i alla vårdsituationer, oavsett om det finns en känd smitta eller inte. Det är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. Se SOSF 2007:19, Basal hygien inom hälso-och sjukvård. Handdesinfektion ska genomföras före och efter all vård, undersökning och behandling. Engångshandskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor som exempelvis blod, urin och avföring. Desinfektera händerna när handskarna tagits av. Engångsförkläde används vid nära vårdarbete och när det finns risk att arbetsdräkten förorenas av kroppsvätskor. Vårdhygieniska rutiner för kommunal vård- och omsorgspersonal finns på nätet via hemsidan till respektive vårdhygienisk enhet i Västra Götaland, se sidan 4. Här finns information om basala hygienrutiner, personalkläder, tvätt, avfall, ytdesinfektion med mera. Personal med hudproblem Personal med hudproblem, framförallt på händer och underarmar, ska inte delta i vårdnära arbete. Hudåkomman ska bedömas av läkare (företagshälsovård, vårdcentral eller hudklinik) och ges adekvat behandling. MRSA-odling av personal Vårdpersonal som vårdar MRSA-bärare kontrollodlas inte rutinmässigt, eftersom erfarenhet visar att risken att personalen blir smittad är mycket liten, förutsatt att basala hygienrutiner tillämpas. Provtagning av personal görs vid nyanställning eller återgång i tjänst om personen arbetat i vården, vårdats på sjukhus, behandlats polikliniskt utomlands eller på sjukhus i Sverige med kända MRSA-problem. Enligt Socialstyrelsen bör minst de senaste sex (6) månaderna omfattas. Lokala rekommendationer förekommer, se respektive Vårdhygiens hemsida. Enhetschef (eller motsvarande) med personalansvar är den som ansvarar för att dessa riktlinjer följs. Vid misstanke om smittspridning av MRSA kan det bli aktuellt att även kontrollodla personalen. Detta beslutas i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd Västra Götaland. Personal som är bärare av MRSA handläggs av infektionsläkare som gör en individuell bedömning gällande återgång till vårdnära arbete. 11

12 Bärarkort för MRSA Alla patienter med MRSA får ett bärarkort (informationskort) vid besöket på infektionskliniken. Kortet bör uppvisas vid sjukvårds- och tandvårdsbesök för att patienten vid behov ska få rätt sorts antibiotika, och för att påminna om eventuella MRSA-odlingar. Bärarkort Du är bärare av MRSA. Dessa bakterier är motståndskraftiga mot vissa antibiotika. Vi ber dig visa detta kort när du söker sjuk-/tandvård. Det kan ha betydelse om du behöver antibiotikabehandlas. Namn:... Personnummer:... Till sjukvården/tandvården Denna patient är/har varit odlingspositiv avseende MRSA. Var god se riktlinjer för MRSA. Vid frågor kontakta Vårdhygien eller Smittskyddsenheten. Utfärdat av:... Patientansvarig läkare Datum:... Klinik/Avdelning:... I vissa fall förekommer det att anhöriga till MRSA-bärare erbjuds ett informationskort, så kallat anhörigkort. 12

13 13