Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region"

Transkript

1 Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Hitta i dokumentet Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälsooch sjukvård i Region Halland Utrustning för städning Slutstädningens indelning: 1. Slutstädning efter patient med MRSA, VRE, ESBL-Carba Praktiska anvisningar för städning av ytor och utrustning på vårdplats/vårdrum 2. Slutstädning efter patient med annan känd smitta Praktiska anvisningar för städning av ytor och utrustning på vårdplats/vårdrum 3. Slutstädning efter övrig patient (utan känd smitta) Praktiska anvisningar för städning av ytor och utrustning på vårdplats/vårdrum Uppdaterat från föregående version Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Halland Städning av vårdplats/vårdrum kan utföras av vårdpersonal eller städpersonal. Slutstädning ska ske i samband med att patient: Byter vårdplats Avslutar isolering (t.ex. efter tarmsmitta) Skrivs ut Checklista patientnära städning, daglig städning och slutstädning. Dateras och signeras av den som utfört städningen. Checklista, (se länk). Om städpersonal ska utföra slutstädningen ska den beställas enligt nedanstående för att få städning utförd samma dag. Halmstad: Tel: Vardagar före kl Varberg: Tel: Vardagar före kl Slutstädning går att beställa även helger under förutsättning att beställningen är gjord före kl vardagen innan. Utrustning för städning Upphandlad städutrustning och rent städmaterial avsedd för städning ska finnas tillgänglig på varje vårdenhet. Den som använt städutrustning ansvarar för rengöring av denna. Använt flergångs städmaterial läggs i avsedd påse för att omhändertas och tvättas på städservice. Städpersonal ansvarar för påfyllning av städmaterial om ej annat avtalats. Slutstädningens indelning: 1. Slutstädning efter patient med MRSA, VRE, ESBL-Carba Det kan också gälla patienter med andra bakterier som har resistensmekanismer vilka kräver vårdhygienisk uppmärksamhet. Bedömning sker i samråd med Vårdhygien Halland. OBS! Kontakta Vårdhygien Halland för ställningstagande till ev miljöodling av vårdrummet efter slutstädning. Vårdriktlinje: Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Sida 1 av 6

2 2. Slutstädning efter patient med annan känd smitta (t.ex. Calici- och Rotavirus, Clostridium Difficile, bakteriella diarré sjukdomar och ESBL-producerande bakterier) 3. Slutstädning efter övrig patient (utan känd smitta) Vad innebär de olika typerna av slutstädning? 1. Slutstädning efter patient med MRSA, VRE, ESBL-Carba Det kan också gälla patienter med andra bakterier som har resistensmekanismer vilka kräver vårdhygienisk uppmärksamhet. Bedömning i samråd med Vårdhygien Halland. OBS! Kontakta Vårdhygien Halland för ställningstagande till ev miljöodling av vårdrummet efter slutstädning. Städning av vårdrum/vårdplats inklusive ytor, inventarier och utrustning, med tillhörande hygienutrymme samt ev. förrum eller sluss. Slutstädningen utförs med rengöringsmedel och vatten, förutsatt att allt spill/förorening av eventuella kroppsvätskor punktdesinfekterats med alkoholbaserat ytdesinfektion under vårdtiden. Före städning: Utförs av vårdpersonal Engångsmaterial skall kasseras och alla textilier på rummet (gäller inte gardinkappor) ska skickas till tvätt. Undantag kan göras i samråd med Vårdhygien Halland. Riskfaktorer och vårdtidens längd kan vara vägledande. All utrustning skall om möjligt rengöras/desinfekteras i spol-/diskdesinfektor, vilket är vårdpersonalens ansvar. I de fall denna desinfektionsmetod inte är möjligt skall utrustningen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel av den som utför städningen. Tvätt och avfall: Hanteras enligt dokumenten Städöversikt för vårdavdelningar och Städöversikt för mottagningar under respektive smitta. Praktiska anvisningar för städning av ytor och utrustning på vårdplats/vårdrum Rengöringsmedel doseras enligt anvisning. Detta blandas med vatten och vårdplats inklusive all utrustning rengörs. Använd ren torkduk och bearbeta ytan noga. Doppa aldrig använd torkduk i rengöringslösning. Ta alltid en ny för att inte förorena rengöringslösningen. Komplettering med alkoholbaserad ytdesinfektionsmedel ska utföras efter föregående rengöring, särskilt på kritiska punkter enligt förslag nedan under Kritiska punkter. Bearbeta ytan noga. Definition: Kritiska punkter är ytor som frekvent berörs av patient och/eller vårdpersonal även kallat tagytor. Exempel på kritiska punkter: Sängens grindar och övriga tagytor inklusive madrassens kanter och ovansida samt ev. madrasspump. Sängbordets över och undersida, inklusive lådor, telefon m.m. Sänglampa, radio, fjärrkontroll Vårdriktlinje: Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Sida 2 av 6

3 Stol/pall Medicinteknisk utrustning (droppställning, volympumpar, patientlift m.m.) Garderob/skåp, skärmar inklusive tagytor, t.ex. handtag och området runt dessa. Vägg-/och instrumentpanel för medicinska gaser m.m. Hjälpmedel för förflyttning/träning Skötbord Tvätt/avfallsställning Hygienrummets utrustning såsom alla tagytor samt handfat, duschpall och toalett m.m. Städningen avslutas med att golvet rengörs. Städutrustningen desinfekteras med alkoholbaserad ytdesinfektion. Synligt spill torkas först upp med rengöringsmedel och vatten eller vid misstanke om kroppsvätskor med ytdesinfektionsmedel. Därefter rengörs golvet med en förfuktad mikrofiber-mopp. 2. Slutstädning efter patient med annan känd smitta T.ex. Calici- och Rotavirus, Clostridium Difficile, bakteriella diarré sjukdomar och ESBL producerande bakterier Städning av vårdrum/vårdplats inklusive ytor, inventarier och utrustning med tillhörande hygienrum och ev. förrum/sluss. Slutstädningen utförs med rengöringsmedel och vatten, förutsatt att allt spill/förorening av eventuella kroppsvätskor punktdesinfekterats med alkoholbaserat ytdesinfektion under vårdtiden (OBS! vid Calici- och Rotavirus och/eller Clostridiumsmitta rekommenderas punktdesinfektion med Virkon 1 %). Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning och övrigt som använts under vårdtiden utförs av vårdpersonal efter avslutad användning. Därefter flyttas utrustningen till respektive förråd om den inte anses behövas mer. Före städning: Utförs av vårdpersonal Smutstvätt skall skickas till tvätteri Rent material (t.ex. blöjor och annat engångsmaterial) som förvarats i hygienutrymmet riskerar att ha kontaminerats och ska därför kasseras. Kan bedömas olika beroende på vilken smitta, vid tveksamhet kontakta Vårdhygien! Material/textilier i stängt närförråd, t.ex. i sluss, som ej vidrörts av patient och som kan bedömas rent, behöver inte kasseras. Kan bedömas olika beroende på vilken smitta! All utrustning skall om möjligt rengöras/desinfekteras i spol-/diskdesinfektor, vilket är vårdpersonalens ansvar. I de fall denna desinfektionsmetod inte är möjligt skall utrustningen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel av den som utför städningen (OBS! Vid Calici- och Rotavirus och/eller Clostridiumsmitta rekommenderas Virkon 1 % som ytdesinfektionsmedel). Tvätt och avfall: Hanteras enligt dokumenten Städöversikt för vårdavdelningar och Städöversikt för mottagningar under respektive smitta. Praktiska anvisningar för städning av ytor och utrustning på vårdplats/vårdrum Vårdriktlinje: Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Sida 3 av 6

4 Rengöringsmedel doseras enligt anvisning. Detta blandas med vatten och vårdplats inklusive all utrustning rengörs. Använd ren torkduk och bearbeta ytan noga. Doppa aldrig använd torkduk i rengöringslösningen. Ta alltid en ny för att inte förorena rengöringslösningen. Komplettering med Virkon 1 % som ytdesinfektionsmedel efter vård av patient med Calici/Rotavirus/Clostridiumsmitta, alternativt alkoholbaserat ytdesinfektion efter övriga tarmsmittor och ESBL-producerande bakterier. Desinfektionen ska utföras efter föregående rengöring, särskilt på kritiska punkter enligt exempel nedan. Bearbeta ytan noga. Slutstädning efter patient med Clostridiuminfektion som vårdats på flerpatientsrum kan utföras oavsett kvarliggande medpatient, förutsatt att både vårdplats och hygienrum städas Definition: Kritiska punkter är ytor som frekvent berörs av patient och/eller vårdpersonal, även kallat tagytor Exempel på kritiska punkter: Sängens grindar och övriga tagytor inklusive madrassens kanter och ovansida samt ev. madrasspump Sängbordets över och undersida, inklusive lådor, telefon m.m. Sänglampa, radio, fjärrkontroll Stol/pall Medicinteknisk utrustning (droppställning, volympumpar, patientlift m.m.) Garderob/skåp, skärmar inklusive tagytor, t.ex. handtag och området runt dessa Vägg-/och instrumentpanel för medicinska gaser m.m. Hjälpmedel för förflyttning/träning Skötbord Tvätt/avfallsställning Hygienrummets utrustning såsom alla tagytor samt handfat, duschpall och toalett m.m. Städningen avslutas med att golvet rengörs. Städutrustningen desinfekteras med ytdesinfektion. Synligt spill torkas först upp med rengöringsmedel och vatten eller vid misstanke om kroppsvätskor med ytdesinfektionsmedel. Därefter rengörs golvet med en förfuktad mikrofiber- mopp. 3. Slutstädning efter övrig patient (utan känd smitta) Städning av vårdrum/vårdplats inklusive ytor, inventarier och utrustning med tillhörande hygienrum och ev. förrum/sluss. Slutstädningen utförs med rengöringsmedel och vatten, förutsatt att allt spill/förorening av eventuella kroppsvätskor punktdesinfekterats med alkoholbaserat ytdesinfektion under vårdtiden. Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning och övrigt som använts under vårdtiden utförs av vårdpersonal efter avslutad användning. Därefter flyttas utrustningen till respektive förråd om det ej anses behövas mer. Vårdriktlinje: Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Sida 4 av 6

5 Före städning: Utförs av vårdpersonalen Smutstvätt skall skickas till tvätteri Material/textilier i stängt när-förråd som ej vidrörts av patient och som bedöms som rent behöver inte kasseras. Detta gäller även rent material (t.ex. blöjor och annat engångsmaterial) som förvaras i hygienutrymmet. All utrustning skall om möjligt rengöras/desinfekteras i spol-/diskdesinfektor, vilket är vårdpersonalens ansvar. I de fall denna desinfektionsmetod inte är möjligt skall utrustningen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel av den som utför städningen. Tvätt och avfall: Hanteras enligt dokumenten Städöversikt för vårdavdelningar och Städöversikt för mottagningar under respektive smitta. Praktiska anvisningar för städning av ytor och utrustning på vårdplats/vårdrum Rengöringsmedel doseras enligt anvisning. Detta blandas med vatten och vårdplats inklusive all utrustning rengörs. Använd ren torkduk och bearbeta ytan noga. Doppa aldrig använd torkduk i rengöringslösning. Ta alltid en ny för att inte förorena rengöringslösningen. Definition: Kritiska punkter är ytor som frekvent berörs av patient och/eller vårdpersonal, även kallat tagytor. På dessa ytor kan komplettering med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel bli aktuellt efter vård av patient med riskfaktorer såsom diarré, sår eller dylikt. Exempel på kritiska punkter: Sängens grindar och övriga tagytor inklusive madrassens kanter och ovansida samt ev. madrasspump Sängbordets över och undersida, inklusive lådor, telefon m.m. Sänglampa, radio, fjärrkontroll Stol/pall Medicinteknisk utrustning (droppställning, volympumpar, patientlift m.m.) Garderob/skåp, skärmar inklusive tagytor, t.ex. handtag och runt detta Vägg-/ och instrumentpanel för medicinska gaser m.m. Hjälpmedel för förflyttning/träning Skötbord Tvätt/avfallsställning Hygienrummets utrustning såsom alla tagytor samt handfat, duschpall och toalett m.m. Städning av golvet skall alltid göras i de fall den dagliga golvrengöringen inte skett eller då golvet upplevs förorenat. Städutrustningen desinfekteras med alkoholbaserad ytdesinfektion. Synligt spill torkas först upp med rengöringsmedel och vatten eller vid misstanke om kroppsvätskor med ytdesinfektionsmedel. Därefter rengörs golvet med en förfuktad mikrofiber-mopp. Ref. Städning i vårdlokaler (SIV) , Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) Vårdriktlinje: Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Sida 5 av 6

6 Uppdaterat från föregående version I stycket under rubrik 1. Slutstädning efter patient med MRSA, VRE, ESBL-Carba kompletteras texten med följande mening: OBS! Kontakta Vårdhygien Halland för ställningstagande till ev miljöodling av vårdrummet efter slutstädning. För övrigt endast uppdatering för att få vårdriktlinjen fastställd som regionövergripande. Vårdriktlinje: Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Sida 6 av 6

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning: www.vårdhandboken.se

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning: www.vårdhandboken.se LOKAL ANVISNING för Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Städning 2.0 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Städning 2015-12-15 Utfärdande ansvarig enhet:

Läs mer

Patientnära slutstädning. Beskrivning arbetsgång

Patientnära slutstädning. Beskrivning arbetsgång Patientnära slutstädning 1 av 8 Patientnära slutstädning Syfte/Omfattning/Krav/Kvalitetsmål Slutstädning ska ske i samband med att patient: Byter vårdplats Avslutar isolering (till exempel tarmsmitta)

Läs mer

Clostridium difficile diarré (CD)

Clostridium difficile diarré (CD) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken Dokumenttitel : Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: Patientsäkerhet, smittskydd och vårdhygien Nivå : Instruktion Författare : Anneli Nielsen, Servicetjänster Dokumentansvarig: FM/LSAB

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård,

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV 1 (7) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

Städmoment som inte görs av städorganisationen i det ordinarie städarbetet.

Städmoment som inte görs av städorganisationen i det ordinarie städarbetet. Sida: 1/6 Städning är i mycket stor omfattning till för att behålla en god, trivsam & hygienisk arbetsmiljö för personal och besökare, samtidigt som den också skall bidra till att vårda lokalerna och inredning

Läs mer

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

VRE VancomycinResistenta Enterokocker VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig

Läs mer

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Basala hygienrutiner och klädregler Vård och omsorg Mycket människor på liten yta med olika sjukdomar och behandlingar Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Vårdrelaterade

Läs mer

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra

Läs mer

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Observera att kraven på informationsplikt och hur ett djur ska hållas enligt föreskriften

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended

Läs mer

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens

Läs mer

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,

Läs mer

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby DESINFEKTION AV AVTRYCK RISK Risken för smittspridning via tandtekniska laboratorium betecknas som låg Den lilla risk som finns skall elimineras Påverkar tandteknikernas arbetsmiljö Risk förknippas med

Läs mer

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation 2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27 Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien

Läs mer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder

Läs mer

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner vård och omsorg i SOF Upprättad 2015 Sida 2 av 69 Innehåll 1. Att förhindra smittspridning... 6 Smittvägar... 6 2. Basala hygienrutiner

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

STÄDNING GENOM LOKALVÅRDENS FÖRSORG, Tekniska roteln Halmstad

STÄDNING GENOM LOKALVÅRDENS FÖRSORG, Tekniska roteln Halmstad STÄDNING GENOM LOKALVÅRDENS FÖRSORG, Tekniska roteln Halmstad Ansvar Städledaren ansvarar för att lokalvårdarna utför städningen enligt dessa rutiner. Inspekteras av rotelchefen eller den han utser, som

Läs mer

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent

Läs mer

Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län Godkänt av: Kategori: Reviderat av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd

Läs mer

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus

Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus Dokumentet är avsett som en hjälp att förstå innebörden av kohortvård i de två handlingsprogram som omfattar vård av patienter med ESBL-carba eller calicivirusinfektion.

Läs mer

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta? Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg Behövs de:a? Varför? När? Krav på produkter? Vad ska vi använda? Hur ska vi göra? Vän eller fiende? - överlevnad i vår miljö?

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller

Läs mer

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning RIKTLINJE Sida: 1(14) Godkänt: Giltigt t.o.m: 2022-04-15 Ver.nr: 3.0 Dnr: Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Innehåll CLOSTRIDIUM DIFFICILE... 2 GASTROENTERITER... 3 HEPATIT A... 4 HERPES ZOSTER - BÄLTROS...

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Rapport 2 från projektet Hygienronder vid särskilda boenden inom kommunal vård Projektet beviljat anslag från STRAMA år 2005.

Rapport 2 från projektet Hygienronder vid särskilda boenden inom kommunal vård Projektet beviljat anslag från STRAMA år 2005. 1 Sektionen för vårdhygien i Uppsala län 2006-07-20 Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala STRAMA Smittskyddsinstitutet 171 82 Solna Rapport 2 från projektet Hygienronder vid särskilda

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för specifika smittor. Bakgrund. Symtom/sjukdomsförlopp. Smittspridning. Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763

RIKTLINJE. Riktlinje för specifika smittor. Bakgrund. Symtom/sjukdomsförlopp. Smittspridning. Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-01-11 Anna Gröneberg, Mas Anna Gröneberg, Mas Riktlinje för specifika smittor Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 1 (5) Bakgrund Ha alltid magsjuka

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast

Läs mer

Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus

Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus Vårdhygien Stockholms län Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus Dokumentet är avsett som en hjälp att förstå innebörden av kohortvård i de två handlingsprogrammen för ESBLcarba och calicivirus. Innehåll

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Nationell verksamhetstillsyn 2011 Socialstyrelsen Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5

Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5 Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5 Innehållsansvarig: Anna-Maria Blackwell, Undersköterska, Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Giltig från:

Läs mer

Hantering av kirurgiska instrument för vårdpersonal på vårdcentraler i Värmland.

Hantering av kirurgiska instrument för vårdpersonal på vårdcentraler i Värmland. Hantering av kirurgiska instrument för vårdpersonal på vårdcentraler i Värmland. Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Yvonne Jonsson, Eva Wärmlund Handledare:

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer