Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE
|
|
- Kurt Eliasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med känt smittbärarskap som skall genomgå kirurgiskt ingrepp. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion hos patienten inför tillfället. Arbeta därför alltid strikt efter basala hygienrutiner. Vid korrekt efterlevnad krävs sällan extraåtgärder i form av kontrollodlingar hos medpatienter, personal eller miljö. Följ SOSFS 2007:19 om basala hygienrutiner och Region Skånes instruktioner för basal hygien och arbetsklädsel samt Vårdhandbokens instruktioner om personalföreskrifter på operationsavdelning. Planering kring en misstänkt eller känd smittsam patient Innan patienten tas emot på operationsavdelningen skall beslut om efter vara helt klart. I manualerna används förkortningarna E och I för postoperativ. E betyder att patienten rekommenderas att ligga på enkelrum med tillgång till egen toalett, alternativt att delad toalett i nära anslutning till smittstädas enligt manualen efter användning. Dagkirurgiska patienter intar även eventuella måltider på. I betyder att patienten rekommenderas att isoleras på rum med möjlighet till undertrycks och egen sluss. Om den postoperativa enheten inte kan erbjuda detta kan efter ske på eller på annan avdelning som har möjlighet till denna typ av rum. Som alltid skall endast den utrustning och det material som behövs för operation och postoperativ finnas tillgängligt. Att plasta in eller täcka över utrustning rekommenderas inte. Utrustningen måste ändå städas efter användning och i vissa fall kan det vara en säkerhetsrisk att ha övertäckt utrustning. Patientförberedelse och transport När patienten anländer till operationsavdelningen skall sjukhuskläder vara rena och sår vara täckta med torra förband. Urinpåse, dränage samt stomier skall vara tömda eller bytta. Sängen skall vara ren och renbäddad. I fall med luftvägssmitta eller MRSA bör patienten transporteras i säng direkt in på och ur. Vid andra smittor avgör ansvarig personal hur transport in på skall ske, som särskilt tar i beaktande att städning och desinfektion av sluss och lift skall göras om denna använts. Om separat förberedelserum finns i anslutning till kan sängen förvaras där, annars skickas den tillbaks till avdelningen.
2 Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 2 (7) Arbetsrutiner under operation oavsett känd smitta eller ej Reducera antalet personer på och undvik onödiga personalbyten under pågående operation. Personal som närvarar under ingreppet skall alltid antecknas i operationsjournal för att underlätta eventuell senare smittspårning. Material slussas in till salen via genomräckningsskåp, undvik alltid onödiga dörröppningar. Spill av kroppsvätskor och biologiskt material punktdesinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. Förbrukningsmaterial som till exempel operationsmaterial, suturer och förband skall inte förvaras öppet inne på. Använd därför genomräckningsskåp eller annan form av slutna förvaringssystem. Skåpluckor får endast öppnas av personal med nydesinfekterade händer. Vid luftburen smitta bör materialet slussas in via genomräckningsskåp. Vid övriga smittor får material plockas ur skåpen, under förutsättning att handdesinfektion utförts. Oförbrukat material som har förvarats på skall inte återföras till sterilförrådet. Material som hamnat på golvet skall kasseras eller gå till desinfektion & sterilisering. Arbetsrutin efter operation och postoperativ Desinfektera använda instrument och narkosutrustning direkt i diskdesinfektor. Transport kan ske till sterilcentral för desinfektion. Avfall och tvätt hanteras enligt infektionsmanualen. Ta av operationsrock/plastförkläde, handskar, munskydd och mössa på salen. Desinfektera därefter händerna och tag vid behov på ny skyddsutrustning för transport till annan enhet. Arbetsskor rengörs enligt lokala rutiner. Arbetskläderna byts, om de blivit förorenade eller våta, i omklädningsrum och hanteras då som vanligt tvätt. När patienten har lämnat omhändertas allt orent material från såväl operations- som anestesisidan. Därefter städas enligt infektionsmanualen, förutsatt att korrekt punktdesinfektion utförts. Städutrustningen desinfekteras efter utförd städning. Efter genomförd städning är salen klar att använda igen. När patienten lämnat sin postoperativa plats städas denna enligt infektionsmanualen. Observera särskilt flergångsmaterial och medicinteknisk utrustning såsom monitorer, blodtrycksmanschetter, EKG-kablar etc. Efter genomförd städning kan platsen beläggas igen. Bakgrundslitteratur Att förebygga relaterade - Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen, Stockholm ISBN: SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjuken Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tand. Svensk förening för hygien, Vårdhandboken Avsnitt: Operationssjuk Tillgänglig
3 Sida 3 (7) Acinetobacter karbapenemresistenta D/A Kontakta Vårdhygien Acinetobacter Betastreptokocker grupp A, C och G Streptokocker s 292 Att förebygga relaterade Brännskador (omfattande) och stora vävnadssönderfall D/A I Personal bör bära munskydd. Förstärkt op.rock till op.teamet Dessa skador kan bidra till spridning även luftburet. Bältros, lokalt område (Herpes zoster-/varicella zostervirus) om bältrosen är täckt, annars E Bältros sid 295 Att förebygga relaterade Bältros, generaliserad (Herpes zoster-/varicella zostervirus) Ja Ja R/A I Personal som inte haft vattenkoppor eller är ovaccinerad mot detta bör inte a patienten Bältros sid 295 Att förebygga relaterade Calici (Rota- Sapo- och Norovirus) Ja* Virkon se kommentar patienten har symtom Alla golv och ytor städas med desinfektionsmedel Virkon 1% Virusorsakad Gastroenterit Campylobakter D/A E, vid diarré, Gastroenteriter sid Att förebygga relaterade Clostridium difficile K se kommentar E, vid diarré, K = Klorin 1:10 vid tarmkirurgi eller fekalt spill, annars D/A Clostridium difficile I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på
4 Sida 4 (7) EHEC Enterohemorragisk e-coli Ja* D/A E vid diarré, Gastroenteriter sid Att förebygga relaterade ESBL A och M Extended spectrum betalactamases ESBL KARBA ESBL m karbapenemresistens Patient med klebsiella eller riskfaktorer: D/A Patient utan riskfaktorer: R/A D/A E vid klebsiella samt vid riskfaktorer för smittspridning, E patienten får Riskfaktorer för smittspridning: diarré, faecesinkontinens, svårkontrollerade läckage från urin, sår, stomier & andra kroppsöppningar. ESBL-bildande bakterier Kontakta Vårdhygien ESBL karba-bildande tarmbakterier Hepatit A Ja* Ja* D/A E vid diarré, Gastroenteriter sid Att förebygga relaterade Hepatit B och C HIV Ja* Ja* Blodfattiga ingrepp: R/A Övriga ingrepp: D/A, se kommentar Stänkskydd/visir klass IIR samt dubbla handskar och förstärkt rock till operationsteamet Välj enkelrum vid stor risk för okontrollerad postoperativ blödning. Blodsmitta Infekterad vävnad med riklig mängd pus Ja* R/A I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på
5 Sida 5 (7) Influensa E, patienten får! Alla på sal bör använda munskydd klass IIR. Vid risk för aerosolbildning från luftvägarna används andningsskydd FFP3 Influensa Kondylom Andningsskydd FFP3 och helst närutsug vid operationsområdet Legionella Legionella sid 391 Att förebygga relaterade Löss Ja R/A Löss (Vårdhandboken) Meningokocker D/A E, se kommentar Munskydd klass IIR under patientens 2 första behandlingsdygn. Enkelrum endast nödvändigt de 2 första behandlingsdygnen, och patienten får då ej lämna. Därefter vanligt. Meningokocker sid 286 Att förebygga relaterade Misstänkt MRB MRSA Meticillinresistenta staph aureus Ja Ja D/A E, patienten får! Munskydd klass IIR vid arbetsmoment då hudpartiklar kan virvla upp Personal med sår eller eksem rekommenderas att inte delta i av MRSA-patient. Multiresistenta bakterier, () Mycoplasma E I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på
6 Sida 6 (7) Mässling Ja Ja R/A I Personal som inte haft mässling eller är ovaccinerad ska inte a patienten. Mässling sid 287 Att förebygga relaterade Paratyfoidfeber Ja Ja D/A Gastroenteriter sid Att förebygga relaterade Pneumokocker Penicillinresistenta E Vid risk för droppsmitta eller stänk, använd munskydd klass IIR. Pseudomonas, MBL-producerande D/A MBL=metallobetalaktamas Kontakta Vårdhygien MBL-producerande pseudomonas RS-Virus Vid risk för droppsmitta eller stänk, använd munskydd klass IIR. Salmonella Ja* D/A E vid diarré, Gastroenteriter sid Att förebygga relaterade Serratia D/A E Rutinerna gäller endast neonatalbarn I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på
7 Sida 7 (7) Shigella Skabb Tuberkulos i lunga och larynx Tyfoidfeber Vattkoppor Ja* D/A E Vid diarré får pat Ja R/A E Ja* Ja* D*/A Ja Ja D/A I, se kommentar E, patienten får Ja Ja R/A I Använd handskar och långärmad rock med mudd. Andningsskydd FFP3 i smittsamt skede. Personal som inte haft vattenkoppor eller är ovaccinerad ska inte a patienten. Särskilda rutiner gäller endast i smittsamt skede (ca 2 behandlingsveckor). Smittsamhetsbedömning görs av behandlande läkare. Tuberkulos i annan vävnad sprids normalt inte via luften. Dock finns risk för aerosolbildning i samband med spolning, vilket därför bör undvikas. Gastroenteriter sid Att förebygga relaterade Skabb (Vårdhandboken) Tuberkulos Gastroenteriter sid Att förebygga relaterade Vattkoppor sid 295 Att förebygga relaterade VRE D/A E VRE () I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på D*/A = Desinfektionsmedel Virkon 3 % alternativt Gigasept Instru AF 2% till golv.
VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:
Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet
VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:
Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion
Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.
Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)
Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd
Multiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Bild 1: Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Vårdarbetet ska alltid bedrivas på ett sådant
Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus
Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Vårdrelaterad infektion (VRI) Socialstyrelsen: Infektionstillstånd
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal
VRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Vårdhygien - basala kunskaper
Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar
Dokumentets Titel Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annika Blomkvist Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori:
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Vårdhygien i hemmiljö
Vård i hemmiljö Säkerställ hela processen Material Lokaler Ytor Inredning Socialstyrelsens föreskrift 2015:10 Föreskriften är en bindande regel och ska tillämpas i verksamhet som omfattas av: HSL (2017:30)
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård
1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner
Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska
ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram
Basala hygienrutiner och smittvägar
Basala hygienrutiner och smittvägar Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12
Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal
Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län
Resistenta bakterier och Labratoriehygien Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier Lagar, föreskrifter och information Basala hygienrutiner och klädregler Hygien i lokalen Vi är ett
Basala hygienrutiner och smittvägar
Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen
Hygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
MultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:
RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:
Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning
RIKTLINJE Sida: 1(14) Godkänt: Giltigt t.o.m: 2022-04-15 Ver.nr: 3.0 Dnr: Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Innehåll CLOSTRIDIUM DIFFICILE... 2 GASTROENTERITER... 3 HEPATIT A... 4 HERPES ZOSTER - BÄLTROS...
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till
Smittvägar å lite till 2017-11-10 2 Smittämnen Bakterier Virus Svampar Parasiter 2017-11-10 4 Alla!! 2017-11-10 5 Hudflora Tarmflora Mun/näsflora Omgivningssmitta Smittämnen finns på kroppen, på ytor
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Vårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016
Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård
Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård Multiresistenta bakterier och andra smittor Hur skyddar jag patienten? Hur skyddar jag mig själv som vårdpersonal? Disposition Inledning Roller/ ansvar Hur arbetar
Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Smittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region
Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Hitta i dokumentet Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälsooch sjukvård i Region Halland Utrustning för städning Slutstädningens
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,
Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Lokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård
MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5 Vårdhygien - smitta 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 5 Vårdhygien avfallshantering smitta 3 5.1 Vårdhygien 3 5.2 Handhygien 4 5.3 Personalklädsel 5 5.4 Tvätthantering
Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning
Dokumentets Titel Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori:
Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB
Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom
Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne
Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är det? Hur sprids smitta?
Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Basala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler Vård och omsorg Mycket människor på liten yta med olika sjukdomar och behandlingar Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Vårdrelaterade
Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5
Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5 Innehållsansvarig: Anna-Maria Blackwell, Undersköterska, Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Giltig från:
Riskfaktorer för smittspridning: diarré
Vårdhygien Suzanne Wendahl 1 av 5 ESBL- Extended Spectrum Beta Lactamase och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG). VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker Handläggning inom kommunal vård
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Vårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien
Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska
T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015
T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism
Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien
Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är
Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för
Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
VRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-
Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta
Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
VRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka
Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra