Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning
|
|
- Katarina Berg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentets Titel Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer Godkänt av Hygienkommittén Version 6 Gäller fr.o.m. t.o.m Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Vårdhygien Hygiensjuksköterskor: Hygienläkare: Marianne Janson Anders Lindblom Annika Blomkvist Helena Ernlund Erica Nyman
2 Innehåll CLOSTRIDIUM DIFFICILE... 3 GASTROENTERITER... 4 HEPATIT A... 5 HERPES ZOSTER - BÄLTROS... 6 HIV, HEPATIT B och C... 7 INFLUENSA... 8 LUNGTUBERKULOS... 9 MYKOPLASMA MÄSSLING PERTUSSIS - KIKHOSTA RS VIRUS RESPIRATORY SYNCYTIAL VIRUS SKABB SÅRINFEKTION För information om multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL, ESBL CARBA och VRE) följ länk nedan: Handläggning vid multiresistenta bakterier (MRB) i öppen- och slutenvård
3 3 CLOSTRIDIUM DIFFICILE Toxinutlöst diarré som förorsakas av sporbildande stavbakterier med mycket resistenta sporer. Många patienter koloniseras utan att bli sjuka. Nästan alltid har antibiotikabehandling föregått diarrén. Avföring. Fekal oral smittväg. Direkt och indirekt kontaktsmitta. Hög för antibiotikabehandlade patienter och patienter med nedsatt immunförsvar. Låg risk för övriga. Patienten uppmanas till god handhygien, handtvätt med tvål och vatten samt handdesinfektion, framförallt efter toalettbesök och före måltid. Patienter som inte klarar handhygienen ska få hjälp av vårdpersonalen. Uppmana även besökare till god handhygien. Informera städpersonalen! Någon egentlig inkubationstid går inte att anges, då det oftast är patientens "egna" bakterier som utlöser sjukdomstillståndet. Sporerna kan överleva lång tid, flera månader, i miljön. Antibiotikabehandlad patient som insjuknat med diarréer bör ska isoleras på enkelrum med egen toalett till svar på toxintest erhållits. Isolering så länge symtomen kvarstår. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning, därefter desinfektion med alkoholbaserat Noggrann mekanisk rengöring! Daglig desinfektion av patientnära kontaktytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Vid synligt orena ytor ska ytdesinfektion föregås av rengöring med allrengöringsmedel och vatten. Använda trasor läggs på angiven plats i desinfektionsrummet och tas omhand av städpersonalen för tvätt. Sängkläder och patienthanddukar byts ofta, helst varannan dag. När isoleringen bryts ska patienten duscha, erhålla ren säng och rummet ska städas. Byt toalettrulle. Tvättsäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Kraftigt förorenad tvätt med avföring, läggs först i vattenlöslig innersäck och sedan i gul plastsäck. Hanteras för övrigt som konventionell tvätt. Avfallssäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Hanteras som konventionellt avfall. Risken att smittas anses obefintlig förutsatt att Basala hygienrutiner följs. Noggrann handtvätt med tvål och vatten, därefter handdesinfektion. Noggrann mekanisk rengöring med allrengöringsmedel och vatten. Desinfektera därefter kontaktytor: Säng, madrass, sängbord, toalett, handtag och kranar samt eventuell utrustning. Torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid alt. Virkon. Toalettrulle byts. Rengöring av golv med vatten och allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen. Använda platta moppgarn och trasor läggs på angiven plats i desinfektionsrummet och tas
4 4 GASTROENTERITER Vid anhopning av fall, kontakta vårdhygien! Virus, bakterier och parasiter. För utförligare information vid misstanke om vinterkräksjuka: virusorsakad gastroenterit Avföring. Fekal oral smittväg. Direkt och indirekt kontaktsmitta. Virusinfektion: Mycket hög. Övriga: Varierande beroende på smittämne. Patienten uppmanas till god handhygien, handtvätt med tvål och vatten samt handdesinfektion, framförallt efter toalettbesök och före måltid. Patienter som inte klarar handhygienen ska få hjälp av vårdpersonalen. Uppmana även besökare till god handhygien. Varierande beroende på smittämne. Tex vid Calicivirus är inkubationstiden timmar. Under diarréperioden och därefter varierande beroende på smittämne. Eget rum med toalett. Utlandsförvärvad diarré och konstaterad samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (Salmonellos, Shigellos, Tyfoid och Paratyfoid) isoleringsvårdas på infektionsklinik. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning, därefter desinfektion med alkoholbaserat Vid större spill samt vid misstanke om vinterkräksjuka används Virkon. Noggrann mekanisk rengöring! Daglig desinfektion av patientnära kontaktytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid alternativt Virkon. Vid synligt orena ytor ska ytdesinfektion föregås av rengöring med allrengöringsmedel och vatten. Använda trasor läggs på angiven plats i desinfektionsrummet och tas Tvättsäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Kraftigt förorenad tvätt med avföring, läggs först i vattenlöslig innersäck och sedan i gul plastsäck. Hanteras för övrigt som konventionell tvätt. Avfallssäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Hanteras som konventionellt avfall. Basala hygienrutiner! Noggrann handtvätt med tvål och vatten, därefter handdesinfektion. Noggrann mekanisk rengöring med allrengöring och vatten. Desinfektera därefter kontaktytor: Säng, madrass, sängbord, toalett, handtag och kranar samt eventuell utrustning. Torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid alt. Virkon. Vid Calicivirus/vinterkräksjuka används Virkon! Toalettrulle byts. Rengöring av golv med vatten och allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen. Använda platta moppgarn och trasor läggs på angiven plats i desinfektionsrummet och tas
5 5 HEPATIT A Virus. Tarmsmitta. (virus kan finnas kort tid i blodbanan). Fekal oral smittväg. Direkt och indirekt kontaktsmitta. Måttlig. Patienten uppmanas till god handhygien framförallt efter toalettbesök och före måltid. Patienter som inte klarar handhygienen ska få hjälp av vårdpersonalen. Uppmana även besökare till god handhygien. 2 till 6 veckor, vanligen 4 veckor. 2 veckor före till drygt 1 vecka efter icterusdebut alternativt transaminashöjning. Eget rum med toalett. Vid konstaterad diagnos: Infektionsklinik. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning, därefter desinfektion med alkoholbaserat Daglig desinfektion av patientnära kontaktytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Vid synligt orena ytor ska ytdesinfektion föregås av rengöring med allrengöringsmedel och vatten. Använda trasor läggs på angiven plats i desinfektionsrummet och tas omhand av städpersonalen för tvätt. Tvättsäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Kraftigt förorenad tvätt med avföring, läggs först i vattenlöslig innersäck och sedan i gul plastsäck. Hanteras för övrigt som konventionell tvätt. Avfallssäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Kraftigt kontaminerade blöjor med avföring, läggs i gul plastbox och märks med etikett UN 3291 SMITTFÖRANDE KLINISKT AVFALL. Hanteras för övrigt som konventionellt avfall. Basala hygienrutiner! Noggrann handtvätt med tvål och vatten, därefter handdesinfektion. Noggrann mekanisk rengöring med allrengöring och vatten. Desinfektera därefter kontaktytor: Säng, madrass, sängbord, toalett, handtag och kranar samt eventuell utrustning. Torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid alt. Virkon. Toalettrulle byts. Rengöring av golv med vatten och allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen. Använda platta moppgarn och trasor läggs på angiven plats i desinfektionsrummet och tas
6 6 HERPES ZOSTER - BÄLTROS Varicellae - zostervirus Blåssekret. Direkt/indirekt kontaktsmitta. OBS! Vid varicellae - vattkoppor tillkommer droppsmitta och framförallt luftburen smitta. Måttlig höggradig, ex vid zoster ophtalmicus. Någon inkubationstid kan inte anges utan sjukdomen kan uppstå när som helst under livet efter att man har haft vattkoppor. Upp till 7 dagar efter blåsdebut (längre hos immunsupprimerade) Patient med generaliserad herpes zoster och zoster ophtalmicus vårdas på infektionskliniken. Lokal herpes zoster kan vårdas på infektionsklinik/eget rum under den smittsamma perioden. Skydda immunsvaga och varicellaemottagliga patienter i omgivningen. PUNKTDESINFEKTION = Alkoholbaserat Hanteras som konventionell tvätt. Hanteras som konventionellt avfall. Basala hygienrutiner! Undersökningshandskar vid kontakt med blåssekret. allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion Desinfektera städutrustningen.
7 7 HIV, HEPATIT B och C Virus Blod, viss risk vid kroppsvätskor, vävnader. Stor för B-hepatit, mindre för övriga. Hepatit B: 2-6 månader. Hepatit C: 1-4 månader Akut hepatit B: Normalt 6-8 veckor före insjuknandet och t o m 8-12 veckor efter insjuknandet. Kronisk hepatit B: Alltid smittsam. Hepatit C: Kroniska smittbärare vanliga. HIV: Från smittotillfället och resten av livet. I symptomgivande skede alltid på infektionskliniken. I övriga fall eget rum/flerpatientrum efter individuell bedömning utifrån patientens status, t ex eventuell blödningsrisk, oklar eller påverkad patient. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning, därefter desinfektion med alkoholbaserat Till större blodspill används Virkon. Kraftigt nedblodad tvätt läggs utan sortering i vattenlöslig innersäck och sedan i gul plastsäck. Hanteras för övrigt som konventionell tvätt. Kraftigt nedblodat avfall läggs i gul plastbox som märks med etikett UN 3291 SMITTFÖRANDE KLINISKT AVFALL. Hanteras för övrigt som konventionellt avfall. Basala hygienrutiner! Undersökningshandskar vid all direktkontakt med blod, vävnader eller kroppsvätskor. Engångs plastförkläde vid orent arbete eller risk för stänk. Skydd för ögon, näsa och mun vid risk för stänk. allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Har patienten haft okontrollerade blödningar används Virkon. Desinfektera städutrustningen. Använda platta moppgarn och trasor läggs på angiven plats i desinfektionsrummet och tas omhand av städpersonalen för tvätt.
8 8 INFLUENSA Virus Saliv, sputum. Luftburen smitta, droppsmitta. Direkt och indirekt kontaktsmitta. Mycket hög. 1 till 4 dagar. 5 dagar. Enkelrum/isoleringsrum under smittsamt skede. Under epidemisituation kan andra alternativ förekomma. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning och därefter desinfektion med alkoholbaserat Hanteras som konventionell tvätt. Hanteras som konventionellt avfall. Basala hygienrutiner! Munskydd, klass II R med visir eller glasögon, vid arbete som medför risk för aerosol/stänk mot ansiktet. allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen.
9 9 LUNGTUBERKULOS Tuberkulosbakterie Luftburen smitta. Risk vid nära kontakt med hostande patient med öppen lungtuberkulos. Endast lungtuberkulos är smittsam. Måttlig-hög. 2 månader-flera år. Behandlad: 2 veckor. Obehandlad: månader-år. Enkelrum med sluss vid klinisk tuberkulosmisstanke. Infektionsklinik avgör vidare placering efter individuell bedömning. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning, därefter desinfektion med alkoholbaserat Tvättsäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Vid öppen smittsam lungtuberkulos läggs tvätt som kontaminerats med rikligt med sputa eller kräkning, utan sortering, i vattenlöslig innersäck och sedan i gul plastsäck. Hanteras för övrigt som konventionell tvätt. Avfallssäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Kraftigt kontaminerat avfall med sputa eller kräkning läggs i gul plastbox som märks med etikett UN 3291 SMITTFÖRANDE KLINISKT AVFALL. Hanteras för övrigt som konventionellt avfall. Basala hygienrutiner! Då patienten har en smittsam öppen lungtuberkulos ska andningsskydd klass FFP3 användas! Obs: ej detsamma som munskydd! Vid vistelse utanför vårdrummet, exempelvis i samband med röntgenundersökning, ska patienten uppmanas att hosta i medförd pappersnäsduk för att förhindra smittspridning. Papperet läggs i medhavd avfallspåse. Transporterande personal behöver inget andningsskydd. allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen. Mottagning: Om behandlande läkare bedömer att smittsam lungtuberkulos föreligger skall undersökningsrummet stå tomt i minst 2 timmar. Den som städar rummet använder andningsskydd FFP3.
10 10 MYKOPLASMA Bakterier Saliv, sputum. Luftburen smitta, droppsmitta. Direkt och indirekt kontaktsmitta. Hög 2 till 3 veckor. Normalt 1-2 veckor. Infektionsklinik/enkelrum beroende på patientens tillstånd och sjukdomens förlopp. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning och därefter desinfektion med alkoholbaserat Hanteras som konventionell tvätt. Hanteras som konventionellt avfall. Basala hygienrutiner! allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen.
11 11 MÄSSLING Virus Luftburen smitta. Mycket hög. En av de mest smittsamma infektionssjukdomarna. Vid misstänkt fall av mässling kontakta Smittskydd/Vårdhygien eller infektionsjour snarast. Oftast dagar men kan vara 7-21 dagar. Från 4 dygn före debut av utslag till och med 4 dygn efter utslag uppträtt. Tas direkt in på rummet, helst via direktingång. Ej vistas i allmänna utrymmen. Vårdas på isoleringsrum med sluss på infektionsklinik. Patienten ombeds hosta i pappersnäsduk som läggs direkt i avfalls påse. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning och därefter desinfektion med alkoholbaserat Hanteras som konventionell tvätt. Rumsbunden tvättsäck, förslut på rummet. Hanteras som konventionellt avfall. Rumsbunden avfallssäck, förslut på rummet. Basala hygienrutiner! Andningsskydd klass FFP3 användas! Obs: ej detsamma som munskydd! Personal som vårdar/undersöker ska ha immunitet mot mässling vaccination eller genomgången infektion. Undersökningar genomförs i möjligaste mån på patientens rum. Vid vistelse utanför vårdrummet, exempelvis i samband med röntgenundersökning, kontakta Vårdhygien! Rummet ska stå tomt minst 2 timmar innan slutstädning. Mekanisk rengöring med allrengöringsmedel och vatten. Desinfektera därefter kontaktytor: Säng, madrass, sängbord, toalett, handtag och kranar samt eventuell utrustning. Torka flödigt med alkoholbaserat Rengöring av golv med vatten och allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen. Använda platta moppgarn och trasor läggs på angiven plats i desinfektionsrummet och tas omhand av städpersonalen för tvätt. Mottagning: Om behandlande läkare bedömer att mässling föreligger skall undersökningsrummet stå tomt i minst 2 timmar.
12 12 PERTUSSIS - KIKHOSTA Bakterier Saliv, sputum. Droppsmitta. Direkt och indirekt kontaktsmitta kan förekomma. Hög, särskilt i början av sjukdomsperioden. Därefter avtagande. 7 till 14 dagar. Behandlad: 1 vecka. Obehandlad: 3-6 veckor. Isoleringsrum/enkelrum efter individuell bedömning. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning och därefter desinfektion med alkoholbaserat Hanteras som konventionell tvätt. Hanteras som konventionellt avfall. Basala hygienrutiner! allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen.
13 13 RS VIRUS RESPIRATORY SYNCYTIAL VIRUS Virus Saliv, sputum. Droppsmitta, luftburen smitta. Direkt och indirekt kontaktsmitta kan förekomma. Hög 3 till 6 dygn. Vanligtvis 5 dagar men betydligt längre smittsamhet, upp till tre till fyra veckor, förekommer hos små barn och hos personer med nedsatt immunförsvar. Enkelrum/isoleringsrum under smittsamt skede. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning och därefter desinfektion med alkoholbaserat Tvättsäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Hanteras som konventionell tvätt. Avfallssäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Hanteras som konventionellt avfall. Basala hygienrutiner! allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen.
14 14 SKABB Kvalster (spindeldjur). Sarcoptes scabiei Direktkontakt med den smittade, hud mot hud. Behandling: Efter varje behandlingsomgång: Är i de flesta fall svårsmittat. Enstaka personer kan drabbas av krustös skabb, vilket innebär många skabbdjur på kroppen och är därför mycket smittsam. Kläder, sänglinne och handdukar sprider smitta enbart om den smittade nyligen använt dessa veckor, i genomsnitt 5 veckor. Så länge patienten är obehandlad. Enkelrum. Patienten bör stanna på rummet tills en behandlingsomgång är genomförd. Ordineras av läkare. Följ behandlingsinstruktionerna mycket noga. Hjälp patienten att smörja in kroppen, varje kvadratmillimeter ska vara täck med liniment i 24 timmar. Tänk på att händerna måste smörjas in igen efter varje handtvätt. Se till att patienten har korta naglar. Rengör patientrummet noggrant. Hudflagor och krustor kan innehålla skabbdjur. Kläder och sängkläder ska tvättas. Rummet med allt möblemang ska torkas av med allrengöring och vatten. Patientens privata kläder, skor, huvudbonad, handskar mm läggs i plastsäck och försluts. Förvara sedan säckarna förslutna i 3 dagar. Skabbdjuret dör efter 2-3 dagar. PUNKTDESINFEKTION = Alkoholbaserat Tvättsäck på rummet. Tillslut väl på rummet. Tvätt läggs utan sortering i vattenlöslig innersäck och sedan i gul plastsäck. Konventionellt avfall. Förutom Basala hygienrutiner bör långärmad skyddsrock med mudd, undersökningshandskar dras utanpå mudden, användas till dess patienten är behandlad två gånger. allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen.
15 15 SÅRINFEKTION Bakterier, t.ex. betahemolyserande Streptokocker och Staphylococcus aureus. Sårsekret. Direkt/indirekt kontaktsmitta. Måttlig Går ej att ange. Varierar efter infektionens art och behandling. Infektionens art avgör behov av isolering. Eget rum/flerpatientrum/infektionsklinik avgörs efter individuell klinisk bedömning. PUNKTDESINFEKTION = Noggrann upptorkning, därefter desinfektion med alkoholbaserat Kraftigt förorenad tvätt med sårsekret läggs tvätt läggs utan sortering i vattenlöslig innersäck och sedan i gul plastsäck. Hanteras för övrigt som konventionell tvätt. Förband läggs i plastpåse som tillsluts omgående. Hanteras i övrigt som konventionellt avfall. Basala hygienrutiner! Undersökningshandskar vid kontakt med sårsekret. allrengöringsmedel, detta förutsätter god punktdesinfektion. Desinfektera städutrustningen.
Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning
RIKTLINJE Sida: 1(14) Godkänt: Giltigt t.o.m: 2022-04-15 Ver.nr: 3.0 Dnr: Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Innehåll CLOSTRIDIUM DIFFICILE... 2 GASTROENTERITER... 3 HEPATIT A... 4 HERPES ZOSTER - BÄLTROS...
Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar
Dokumentets Titel Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annika Blomkvist Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori:
Virusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Hygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Vårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Mässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Mässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
VRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Hygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)
1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:
Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:
Dokumentnamn: Gastroenteritutbrott Vårdhygien, Patientsäkerhetsavdelningen, Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Smittämne 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2018-03-01
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!
Tipspromenad lila Detta dokument innehåller en färdig tipspromenad med 12 frågor kring vinterkräksjuka (Calicivirus). Skiljefråga, facit samt tipstalonger finns på de sista sidorna. Hör gärna av er till
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit
Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Virusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion
Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)
Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd
2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus
0 Mikael Stenhem, Medicinskt ledningsansvarig/sektionen för vårdhygien, Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus Öppenvård/mottagning Kontakt med
VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:
Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet
VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:
Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen
VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Clostridium Difficile
Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren
Influensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och SKABB. Anna Lindström Vårdhygien
Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och SKABB Anna Lindström Vårdhygien VÅRDHYGIEN Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Tarmbakterier som kan orsaka uvi, sårinfektioner, blodförgiftning Smittväg:
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Bild 1: Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Vårdarbetet ska alltid bedrivas på ett sådant
Hygienkonferens hösten 2013
Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli
Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5
Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5 Innehållsansvarig: Anna-Maria Blackwell, Undersköterska, Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Giltig från:
Tipspromenad - Calici
Tipspromenad - Calici Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har du frågor, hör gärna av dig till oss på vårdhygien!
Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Innehåll Bakgrund...1 Vattkoppor (Varicella)...1 Bältros (Herpes zoster)...2 Smittvägar
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,
Vårdhygien - basala kunskaper
Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
VRE, vancomycinresistenta enterokocker
Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i landstinget Västernorrland 160217 (version2)
Hygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation
Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE
Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med
Fastställd 2013-12-17
Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Clostridium difficile diarré
Godkänt den: 2017-12-06 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Smittsamhet...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:
RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:
Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt
Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Riktlinjer
Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus
Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Vårdrelaterad infektion (VRI) Socialstyrelsen: Infektionstillstånd
Basala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler Vård och omsorg Mycket människor på liten yta med olika sjukdomar och behandlingar Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Vårdrelaterade
Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Lokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan 2019-04-09 Hygienrutiner i förskolan Syftet med rutinerna är friskare barn och personal. Följande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Lokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)
1 (9) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Viktiga medicinska behandlingar får inte försenas på grund av konstaterad eller misstänkt norovirusinfektion. Däremot kan man överväga att senarelägga behandlingar
Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i Region Västernorrland 1 av 8 Bakgrund Magsjuka
Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien
Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med smittsam tuberkulos Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Tuberkulos är fortfarande en dödlig
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Anette Svensson, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordf medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region
Virusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård