Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning
|
|
- Ola Eklund
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Innehåll Bakgrund...1 Vattkoppor (Varicella)...1 Bältros (Herpes zoster)...2 Smittvägar och smittsamhet...2 Gravida, nyförlösta, barn i nyföddhetsperioden och immunsupprimerade...2 Patienter...2 Personal...3 Smittspårning på mottagning/vårdavdelning...3 Skydd mot kontaktsmitta och luftburen smitta...3 Placering av patient...3 Handhygien och mat...4 Besökare...4 Rehabilitering, undersökning och behandling...4 Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel...4 Ren och smutsig tvätt...5 Avfall...5 Daglig städning, rengöring och desinfektion...5 Slutrengöring och desinfektion...5 Bakgrund En av våra vanligaste barnsjukdomar är vattkoppor. Det är en mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av varicella-zostervirus (VZV) som finns i luftvägarnas slemhinnor och i sekret från blåsorna hos den sjuke. De flesta vuxna har haft vattkoppor, många utan att själv veta om det. Efter genomgången infektion stannar viruset kvar i kroppen och kan senare i livet (>50 års ålder) aktiveras och ge upphov till bältros. En individ med bältros kan orsaka vattkoppor hos de som inte haft denna sjukdom. Inkubationstiden från smittotillfället till utveckling av symtom sträcker sig från dag 10 efter första kontakten till och med dag 21 efter sista kontakten med smittsam individ. Om VZV immunglobulin givits förlängs inkubationstiden till dag 28 efter sista kontakten med smittsam individ. För bältros kan någon inkubationstid inte anges, då sjukdomen kan uppstå när som helst i livet efter att man haft vattkoppor. Vattkoppor (Varicella) Lätt måttlig feber, värk i kroppen något dygn Kliande vätskefyllda blåsor omgivna av smal rodnad (bålen, ansikte, munhåla) Hosta orsakas av blåsor i luftrörens slemhinnor
2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 2 (6) De vätskefyllda blåsorna övergår till att bli grumliga, varefter de torkar in och bildar skorpor. Den besvärande klådan bidrar till blåsorna lätt går sönder och kan infekteras med hudbakterier. En ovanlig komplikation till vattkoppor är lunginflammation. Diagnos ställs utifrån den kliniska bilden, genom provtagning från blåsor eller blodprov (antikroppar). Bältros (Herpes zoster) Lätt feber och allmän sjukdomskänsla Smärtsamma, vätskefyllda, grupperade blåsor på rodnad botten (ensidig utbredning) Kan drabba ögonen och dess slemhinnor (sjukhusvård) De vätskefyllda blåsorna torkar in och bildar skorpor. Smärtorna kvarstår vanligen under lång tid efter att blåsorna försvunnit. Blåsorna går lätt går sönder och kan infekteras med hudbakterier. Diagnos ställs utifrån den kliniska bilden, genom provtagning från blåsor eller blodprov (antikroppar). Antivirala läkemedel som ges inom 72 timmar från symtom kan mildra förloppet. Smittvägar och smittsamhet Direktkontakt med sekret från blåsor (Vattkoppor/Bältros) Dropp- och luftburen smitta (Vattkoppor) Den som vistats på samma mottagning/vårdavdelning som den sjuke 1-2 dygn före första blåsan och fram tills alla blåsor torkat in räknas som exponerade. För handläggning se rubrik Patienter och Personal nedan. Vattkoppor räknas som smittsam från 2 dagar före utslag tills blåsorna torkat in (6-10 dagar). Smittsamheten kvarstår längre hos immunsupprimerade. Bältros räknas som smittsam från första blåsan fram tills blåsorna torkat in. Bältros inom ett lokalt hudparti är som regel mindre smittsamt än generaliserad bältros. Gravida, nyförlösta, barn i nyföddhetsperioden och immunsupprimerade Vattkoppor och bältros är särskilt allvarligt om den drabbar individer med nedsatt immunförsvar. Även nyfödda som smittas av modern strax innan eller efter förlossningen kan få allvarlig sjukdom. Gravida eller nyförlösta som varit i kontakt med smittsam individ och som är osäker eller säker på avsaknad av tidigare sjukdom handläggs av infektionsklinik. Nyförlösta som insjuknar med vattkoppor i nära anslutning till förlossningen ska handläggas av infektionsklinik. Nyfödda fullgångna barn betraktas som immuna i minst 3 månader om modern är immun. Nyfödda barn i vecka har osäker immunitet baserat på graviditetslängd och moderns nivå av antikroppar. Prematura barn (<30 veckor) bedöms som icke immuna oavsett om modern är immun. Immunsupprimerade bedöms som icke immuna och ska handläggas av infektionsklinik.
3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 3 (6) Patienter Patienter, personal och besökare som exponerats för VZV ska omedelbart bedömas och handläggas i samråd med barn- och infektionsläkare. Kontakta vårdhygien för hjälp med smittspårning. Patienter som saknar immunitet bör skrivas ut inom 10 dagar efter första kontakten med smittad individ. De bör inte återinläggas inom 28 dagar efter sista kontakten pga risk för sent insjuknande. Vård av patient med vattkoppor och bältros se Placering av patient nedan. Personal Personal som tidigare haft vattkoppor räknas som immuna. Personal som arbetar på spädbarn- och neonatal avdelningar, BB, förlossning och andra avdelningar där patienter har svår immunbrist ska erbjudas vaccination mot vattkoppor om immunitet saknas (preventiv åtgärd). Personal som saknar immunitet eller är osäkra om immunitet bör inte vistas i samma rum som patient med vattkoppor eller generaliserad bältros. Personal som varit i kontakt med smittsam individ (på eller utanför arbetsplatsen) och saknar eller misstänks sakna immunitet ska provtas (antikroppar). Saknas immunitet avstängs personal från arbete i enlighet med AB 10 moment 4, från dag 10 efter första kontakten till och med dag 21 efter sista kontakten med smittsam individ. Personal som insjuknar i vattkoppor eller generaliserad bältros, stannar hemma tills blåsorna torkat in (i regel inom 10 dagar efter insjuknandet). Personal med lokaliserad bältros kan arbeta på allmänna vårdavdelningar med undantag för avdelningar med gravida, nyförlösta, barn i nyföddhetsperioden eller immunsupprimerade. Detta förutsätter även att blåsorna kan täckas med förband och kläder. Personal som har bältros i ansikte, urringning, armar och händer bör avstängas från patientvård tills blåsorna har torkat in. Smittspårning på mottagning/vårdavdelning Mottagningens/vårdavdelningens enhetschef ansvarar för att utreda den smittsamma individens flöde i vården. Anteckna uppgifter om patienter, personal och eventuellt besökare som saknar immunitet. Kontakta medicinskt ansvarig läkare/verksamhetschef för diskussion om åtgärder för dessa individer. Enhetschefen kontaktar patienter från samma mottagningsbesök/vårdtid som skrivits ut. Informera om risk för vattkoppor. Var särskilt uppmärksam på gravida, nyförlösta, barn i nyföddhetsperiod och immunsupprimerade. Utskrivna patienter som saknar immunitet ska uppge risk för vattkoppor vid förnyad vårdkontakt. Vårdhygien kontaktar enhetschefer, ÖL eller bakjour på de mottagningar/ vårdavdelningar som ingår i den smittsamma individens flöde i vården. Kontakt tas även med vårdavdelningar som tagit över exponerade patienter.
4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 4 (6) Skydd mot kontaktsmitta och luftburen smitta Personal tillämpar basala hygienrutiner vid omvårdnad, hantering av tvätt och rengöring av föremål och ytor. Risken för andra vårdtagare att smittas är liten om detta tillämpas. Placering av patient Patienten förs in direkt på undersökningsrum med ingång utifrån (ska ej triageras). Om patienten av medicinska skäl måste undersökas/behandlas på annat rum exempelvis akutrum eller röntgen, ska dörren hållas stängd. Patienter med vattkoppor ska vårdas i isoleringsrum med sluss på infektionsklinik. Dörren ska hållas stängd. Om patienten av medicinska skäl vårdas på annan avdelning gäller samma rutiner. Vård i kuvös räknas inte som isoleringsrum. Patienten ska vistas på sitt rum så länge smittsamhet föreligger. Detta avgörs av behandlingsansvarig läkare. Patienter med vattkoppor och bältros kan samvårdas med patienter som är immuna mot vattkoppor. Patienter med bältros bör vårdas i enkelrum på vårdavdelning med undantag för avdelningar med gravida, nyförlösta, barn i nyföddhetsperioden eller immunsupprimerade. Handhygien och mat Patienter uppmanas/ges möjlighet att tvätta/desinfektera sina händer före måltid och efter toalettbesök. Patient med vattkoppor eller generaliserande bältros ska äta på sitt rum för att förhindra smittspridning till andra. Patienter med bältros som kan täcka blåsor med förband och kläder kan vistas i allmänna utrymmen. Glas, porslin och bestick diskas i diskmaskin. Besökare Informera besökare om smittrisker. Genomgången sjukdom räknas som immunitet. Ska tillämpa god handhygien. Behöver inte bära skyddsutrustning vid besök men vid deltagande i personlig omvårdnad (basal hygien). Har inte tillträde till kök eller annan lokal för mathantering till patient. Har inte tillträde till gemensamma förråd, förrådsvagnar mm. Rehabilitering, undersökning och behandling Undersökningar och operationer av smittsam individ ska om möjligt planeras så samtida patientflöde är så lågt som möjligt. Patienter med medicinsk risk att drabbas av vattkoppor bör inte vistas på röntgen, operation etc eller transporteras i samma lokaler som smittsam individ.
5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 5 (6) Undvik onödiga transporter. Planera transportväg och tidpunkt för att minska risken för kontakt med andra patienter, personal och besökare. Inför transport av patient med vattkoppor eller generaliserad bältros ska vårdavdelningar med särskilt immunsupprimerade informeras. Behandlande mottagning/vårdavdelning är ansvarig för denna information. Transport till och från undersökningar och operation bör ske i nedersta kulverten och enligt principen kortast och snabbast väg. Efter operation väcks patienten på opsalen. Så snart som möjligt transporteras patienten tillbaka till vårdavdelningen. Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning sker med värmedesinfektion eller kemisk desinfektion. Engångsmaterial som förvarats öppet i förrum/sluss eller vårdrum kasseras när patienten skrivs ut. Ren och smutsig tvätt Textilier som används till patienter med vattkoppor eller bältros räknas inte som smittförande. Lägg aldrig tvätt på golvet. Samla ihop tvätt inne hos patienten och lägg i tvättsäck. Textilier som förvarats inne hos patienten/i förrum eller sluss under vårdtiden skickas för tvätt när patienten skrivs ut. Avfall Avfall från patient med vattkoppor eller bältros hanteras som brännbart hushållsavfall. Avfallet läggs i en avfallspåse av plast som knyts ihop. Avfallspåsen kastas sedan i en större behållare/säck för brännbart hushållsavfall. Avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor får inte lämnas till återvinning. Daglig städning, rengöring och desinfektion Patientens närmaste miljö kan förorenas med sekret från blåsorna. Smittrisken är relativt låg. Det krävs en normal frekvens av städning, rengöring och desinfektion av ytor. Akut nedsmutsning (spill och stänk) punktdesinfekteras omgående. Punktdesinfektion innebär att spill av kroppsvätskor t.ex. sårsekret, urin, avföring och blod torkas upp med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Daglig städning utförs enligt avtal. Komplettera städningen med desinfektion av kontaktytor t.ex. handtag, lysknappar, kranar, sänggrindar och horisontella ytor. Mottagningen/vårdavdelningens enhetschef ansvarar för att städpersonal informeras om smittrisker innan städning av vårdrum utförs. Städpersonal bör skydda sig mot kontaktoch luftburen smitta på samma sätt som övrig personal. Städutrustningen desinfekteras efter användning.
6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 6 (6) Slutrengöring och desinfektion När patienten tillfrisknat, skrivs ut eller avlider blir det aktuellt med en slutrengöring och desinfektion. Ytor och föremål torkas av mekaniskt så att föroreningar lossnar. Ytor och föremål med synliga skador bör kasseras då de inte kan rengöras och desinfekteras tillfredsställande. Rester av kroppsvätskor påverkar desinfektionsmedlens effekt. Städa och rengör ytor och föremål först. Avsluta med desinfektion av kontaktytor i patientens vårdrum och tillhörande hygienutrymme. Varicella-zostervirus avdödas effektivt med vanliga rengöringsmedel. Byt torkdukar upprepade gånger under rengöringsmomentet, för att inte åter förorena omgivningen. All utrustning som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras. Engångsmaterial som förvarats öppet i förrum/sluss eller vårdrum kasseras. Till städning och rengöring används rengöringsmedel, moppar och torkdukar. Horisontella ytor och kontaktytor i patientens vårdrum t.ex. säng, sängbord, handtag, lysknappar desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Horisontella ytor och kontaktytor i hygienutrymmet t.ex. dörrhandtag, lysknappar, kranar, spolknapp, sittring, toalettstol och toalettpappershållare desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Madrass och kudde med fast plastklädsel torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider alternativt Virkon. Madrass och kudde med plastskydd byt plastskydd. Kassera madrass och kudde om de är grovt förorenade, saknar plastskydd eller om de inte kan tvättas. Städutrustning rengörs och desinfekteras efter användning. Vårdrummet kan tas i bruk när städningen är avslutad. Inga krav på vädring.
Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro - Öppenvård/vårdadm service, Tandvårdsenheten, V- Barn-
Läs merVattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Läs merInfluensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet. 2 Patient med misstänkt
Läs merSmittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning Riktlinje Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet...1
Läs merVårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus
0 Mikael Stenhem, Medicinskt ledningsansvarig/sektionen för vårdhygien, Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus Öppenvård/mottagning Kontakt med
Läs merMässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
Läs merMässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Läs merVattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Anette Svensson, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordf medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merHygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Läs merVattkoppor och bältros i samband med förlossning
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (7) Vattkoppor och bältros i samband med förlossning Innehållsförteckning Vattkoppor och bältros i samband med förlossning... 1 Syfte... 2 Omfattning... 2 Bakgrund... 2 Vattkoppor...
Läs merAntibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*) Antibiotikaresistenta hudbakterier, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus*, förekommer allmänt på vårdinrättningar
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Läs merVKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merClostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merKategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merInfluensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Läs merVårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 20. Personalinfektioner Blodburen smitta Blod kan innehålla smittämnen som kan överföras till en mottaglig individs slemhinnor eller blodbana
Läs merInfluensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Läs merVårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker
Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merInfluensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Läs merHandlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Läs merBakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Läs merVirusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Läs merBakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Läs merInfluensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Läs merMässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / ID.nr Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2013-03-12
Läs merFastställd 2013-12-17
Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merStäd, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien
Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merINSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation
2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit
Läs merBakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merArbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Läs merVirusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Läs merLokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merTillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare
Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden
Läs merTvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för
Läs merVinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)
1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:
Läs merFölj rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Läs merSmittsamma sjukdomar på vårdavdelning
RIKTLINJE Sida: 1(14) Godkänt: Giltigt t.o.m: 2022-04-15 Ver.nr: 3.0 Dnr: Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Innehåll CLOSTRIDIUM DIFFICILE... 2 GASTROENTERITER... 3 HEPATIT A... 4 HERPES ZOSTER - BÄLTROS...
Läs merVRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Läs merAntibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL) Antibiotikaresistenta tarmbakterier blir allt vanligare
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merCalici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merSmittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merVårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i Region Västernorrland 1 av 8 Bakgrund Magsjuka
Läs merVårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i landstinget Västernorrland 160217 (version2)
Läs merRiktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Läs merMRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
Läs merAlla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt
Läs merClostridium difficile diarré
Godkänt den: 2017-12-06 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Smittsamhet...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Läs merEbola - hygienrutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med smittsam tuberkulos Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Tuberkulos är fortfarande en dödlig
Läs merHandlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län
Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma
Läs merESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Läs merTvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver
Läs merMagsjuka/vinterkräksjuka handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Cancervård, Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Kanslienheten, Medicinsk IT, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro -Öppenvård/vårdadm
Läs merVårdhygien - Basala hygienrutiner
Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och
Läs merHygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska
Hygienrutiner i förskolan Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader Barnen och
Läs merMedicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merBarnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
Läs merRutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)
Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste
Läs merMERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation
Läs merVårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Läs merExtended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient
Enheten för vårdhygien Hygienläkare Peter Cettner 1 av 5 Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient ESBL-producerande tarmbakterier är de vanligaste anmälningspliktiga
Läs merVirusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet
(tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras
Läs merVinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)
1 (9) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Viktiga medicinska behandlingar får inte försenas på grund av konstaterad eller misstänkt norovirusinfektion. Däremot kan man överväga att senarelägga behandlingar
Läs merClostridium Difficile
Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merSmittsamma sjukdomar på vårdavdelning
Dokumentets Titel Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori:
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs mer