Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /
|
|
- Viktoria Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / ID.nr Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: Kategori: Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Vårdhygien i Uppsala län Skapat den: Granskad av: Infektionskliniken, Barnsjukhuset Reviderat av: Reviderat den: Innehållsförteckning Symptom och smittsamhet... 2 Immunitet... 2 Handläggning av exponerade... 2 Smittspårning... 2 Diagnostik-misstänkt fall... 2 Serologisk diagnostik... 3 Vårdhygieniska aspekter... 4 Barn med misstänkt mässling... 4 Vuxna med misstänkt mässling... 4 På öppenvårdsmottagning... 4 På akutmottagning... 5 Transporter... 6 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad mässling... 6 Källor... 8 Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 1 av 8
2 Symptom och smittsamhet Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av morbillivirus, ett enkelsträngat RNA-virus som tillhör gruppen paramyxovirus. Sjukdomen kan ha ett allvarligt förlopp och kan ge svåra komplikationer för gravida, immunosupprimerade samt barn under ett års ålder. Mässling är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom. Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in via ögat. Mässlingvirus är känsligt för uttorkning och ljus och inaktiveras snabbt utanför kroppen och överlevnadstid i luft eller på ytor är högst två timmar. Mässlingsviruset avdödas snabbt av alkoholbaserade desinfektionsmedel Inkubationstiden är oftast dagar från smittotillfälle till feber, men kan variera från 7 till cirka 20 dagar. Smittsamheten är högst tidigt under den symtomatiska fasen när patienten är viremisk, har feber och tilltagande luftvägssymtom. Smitta kan ske från 4 dygn före debut av utslag till och med 4 dygn efter utslagen uppträtt. Prodromalfasen varar 2 4 dygn där mest framträdande symtom är hög feber och debut av skrällande hosta och konjunktivit. Koplikska fläckar är saltkornsliknande vita utslag på kindslemhinnan som uppträder 1 2 dygn före hudutslagen och kvarstår ytterligare 1 2 dygn därefter. Koplikska fläckar anges vara patognomont för mässlingen. Hudutslagen uppträder efter 2 4 dygns feber och är utbredda och konfluerande. De visat sig ofta första i hårfästet och ansiktet. Inom 2 3 dygn har de makulopapulösa utslagen spridit sig till händer och fötter. Utslagen finns kvar under cirka 5 6 dagar. När de försvinner börjar huden på händer och fötter att fjälla. Andra vanliga symtom är huvudvärk, ljuskänslighet, diarré, illamående och ibland generaliserad lymfkörtelförstoring. Cirka 30 % av personer med mässling drabbas av en eller flera komplikation. Vanliga komplikationer är diarré och bakteriella sekundärinfektioner, såsom pneumoni och otit. Dessa komplikationer ses vanligast hos barn yngre än 5 år eller vuxna > 20 års ålder. Den allvarligaste komplikationen är encefalit som finns beskrivet hos 0,1 %. Immunitet Personer som genomgått mässlingsinfektion eller har erhållit två sprutor mässlingsvaccin räknas som immuna. Handläggning av exponerade För ställningstagande till pre-expositionsprofylax och vaccinering hänvisas till det PM som utgått från Smittskyddsläkaren (PM Handläggning vid exposition av mässlingsvirus). Smittspårning Smittspårning utförs i samarbete med vårdhygien och smittskyddsläkaren. Till nära kontakter räknas hushållskontakter eller motsvarande samt personal som vistats i samma lokal upp till 2 timmar efter att den smittsamma personen lämnat lokalen. Hit räknas även patienter som delat vårdrum med patient som insjuknat i mässling upp till 2 timmar efter att den smittsamma personen lämnat lokalen. Diagnostik-misstänkt fall Kontakta viruslaboratoriet tel eller dagtid, vardagar för akutsvar. Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 2 av 8
3 Serologisk diagnostik Serumprov för analys av IgM- och IgG-antikroppar mot mässling ska tas omgående. Begär akutsvar under medicinsk information. Cosmic RoS fliken Mikrobiologi Välj Antikroppspåvisning (Serologi) under Grupper/Paket. Välj provmaterial Serum, undersökning Virusserologi och analys Morbilli IgM- och IgGantikroppar. Ange insjuknandedatum, expositionsdatum och frågeställning under medicinsk information. Pappersremiss, Mikrobiologi 2, finns vid behov att skriva ut på Blodprov tas i vaccuum-rör utan tillsats (med röd propp), 5-10 ml för vuxna, barn minst ett microtainer-rör. PCR diagnostik Molekylär diagnostik (PCR): nasopharynxsekret i första hand, för analys av Morbillivirus RNA (PCR). Även Urin och EDTA-blod kan övervägas. För de första fallen ska man även begära subtypning av virus (vid Smittskyddsinstitutet) av epidemiologiska skäl. Detta görs med samma provmaterial som för Morbillivirus RNA (PCR). Cosmic RoS fliken Mikrobiologi Välj Skickeprover under Grupper/Paket. Välj provmaterial Prov ej angivet (Skickeprov) Morbillivirus RNA (PCR). Ange insjuknandedatum, expositionsdatum och frågeställning under Medicinsk information. Ange det provmaterial som är taget (NPH, urin eller hepariniserat blod). Provet skickas vidare till Karolinska sjukhuset i Solna som utför analysen. Papperssvar går ut till beställaren. Pappersremiss, Mikrobiologi 2, finns vid behov att skriva ut på Ange insjuknandedatum, expositionsdatum och frågeställning. Ange provmaterial (NPH, urin eller hepariniserat blod). Ange analys PCR mot Morbillivirus. Provet skickas vidare till Karolinska sjukhuset i Solna som utför analysen. Betalningsansvaret åligger den enhet där provet tas. Akuta analyser fredag em till söndag fm När behov av akut analys uppstår rekommenderas kontakt med virolog, tel Tillgänglighet av analysen beror av säsong och även tillgänglighet på externa lab. Rådgivning För ytterligare information om provtagning, vardagar ,45, kontakta expeditionen på klinisk mikrobiologi på , alternativt jourhavande virolog, Jourhavande läkare/mikrobiolog kontaktas lö-sö kl Specialistläkare i virologi kontaktas endast i undantagsfall under jourtid, udda veckonummer, kl på Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 3 av 8
4 Vårdhygieniska aspekter Smittvägen sker via luft och kontakt med sekret från den sjuke. Det krävs en mycket liten mängd virus för att bli smittad om man saknar immunitet. När en sjuk individ lämnat rummet kvarstår risk för luftburen smitta upp till två timmar. Endast personal med immunitet kan vårda patienter med misstänkt eller säkerställd mässling. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner: Hälso- och sjukvårdspersonal ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter tillämpa basala hygienrutiner enligt SOSFS 2007:19. Barn med misstänkt mässling Hemläkarjouren gör hembesök vid misstanke om mässling och tar ställning till om akut sjukhusbedömning behövs. Kontakt tas med barnakuten som dirigerar om patienten till isoleringsrum på infektionsmottagningen för bedömning av barnläkare. Då infektionsmottagningen är stängd mellan krävs att sjuksköterska från barnsjukhuset medföljer patienten. Vuxna med misstänkt mässling Hemläkarjouren gör hembesök vid misstanke om mässling och dirigerar vid behov till isoleringsrum på infektionsmottagningen för bedömning av infektionsjouren. Då infektionsmottagningen är stängd mellan krävs att personal från akutmottagningen medföljer patienten. Om provtagning krävs bör det kunna ske följande dag hänvisar till hemläkarjouren. Om patienten söker akut på sjukhuset eller ringer kan telefonkontakt tas med hemläkarjouren för besök. Tel nr På öppenvårdsmottagning Rutiner ska finnas för bedömning av patienter med utslag som söker vård på öppenvårdsmottagningar. Vid misstänkt mässling rekommenderas bedömning i patientens hem av personal med immunitet på grund av luftburen smitta. Bedömning kan också ske på öppenvårdsmottagning i lokal anpassat för luftburen smitta med direktingång till undersökningsrummet. Patient med misstänkt mässling ska ej sitta i väntrum eller vistas på mottagningen. Personal ska tillämpa basala hygienrutiner. Individer som exponerats för mässling och som insjuknar i feber ca dagar efter exponeringen ska ej söka vård på öppenvårdsmottagning. De bör inskränka sina kontakter med andra personer i omgivningen till ett minimum. Individer med symtom på mässling ska hänvisas till infektionskliniken efter telefonkontakt. Vid allvarliga symtom kontaktas akutmottagning, barn- eller infektionsklinik. Transport till nästa vårdgivare utförs av person med immunitet. Förefaller patienten opåverkad är resa i egen bil att föredra. Rengöring och desinfektion efter att patienten lämnat undersökningsrummet Rummet ska stå oanvänt i minst 120 minuter (två timmar) innan det kan användas till nästa patient. Spill och stänk på ytor desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengöringseffekt (M-Ytdes). Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 4 av 8
5 Ytor som vidrörts t.ex. undersökningsbrits, dörrhandtag och kranar rengörs och desinfekteras (M-Ytdes). Medicinteknisk utrustning som använts t.ex. saturationsmätare, inhalationsutrustning, blodtrycksmanschett och stetoskop rengörs och desinfekteras (M-Ytdes). Golv i undersökningsrum rengörs och städas som vanligt. På akutmottagning Rutiner ska finnas för bedömning av patienter med utslag som söker vård på akutmottagning. Vid misstänkt mässling rekommenderas bedömning i lokal anpassat för luftburen smitta med direktingång till undersökningsrummet. Dessa lokaler finns ej på Akademiska sjukhuset, Barnsjukhuset eller Lasarettet i Enköpings akutmottagningar. Därför hänvisas bedömning av patient till infektionsmottagningen eller utomhus. Patient med misstänkt mässling ska ej sitta i väntrum eller vistas på mottagningen. Personal ska tillämpa basala hygienrutiner. Individer som exponerats för mässling och som insjuknar i feber ca dagar efter exponeringen ska ej söka vård på akutmottagning. De ska hänvisas till infektionskliniken efter telefonkontakt. Transport till nästa vårdgivare utförs av person med immunitet. Transport sker bäst utomhus. Rengöring och desinfektion efter att patienten lämnat undersökningsrummet vilket rum? Rummet ska stå oanvänt i minst 120 min (två timmar) innan det kan användas till nästa patient. Spill och stänk på ytor desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengöringseffekt (M-Ytdes). Ytor som vidrörts t.ex. undersökningsbrits, dörrhandtag och kranar rengörs och desinfekteras (M-Ytdes). Medicinteknisk utrustning som använts t.ex. saturationsmätare, inhalationsutrustning, blodtrycksmanschett och stetoskop rengörs och desinfekteras (M- Ytdes). Golv i undersökningsrum rengörs och städas som vanligt. Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 5 av 8
6 Transporter Ambulanstransporter Transport av patient med misstänkt eller konstaterad mässling utförs av personal med immunitet. Luckan mellan förarhytt och patientutrymme bör vara stängd. Anhörig med immunitet kan sitta i förarhytten. Ambulanspersonal ska tillämpa basala hygienrutiner. Ambulansen rengörs enligt lokal rutin för smittsam patient. Transport inom sjukhus Informera mottagande enhet om risk för luftburen smitta i god tid innan patienten skickas. Transport av patient med misstänkt eller konstaterad mässling utförs av personal med immunitet. Transportern sker bäst utomhus. Transportpersonal ska tillämpa basala hygienrutiner. Vård av patient med misstänkt eller konstaterad mässling Endast personal med immunitet kan vårda patienter med misstänkt eller säkerställd mässling. Gravid personal ska inte vårda patienter med mässling Patienter (oavsett ålder) vårdas på isoleringsrum på infektionskliniken så länge smittsamhet föreligger. Smittsamhet avgörs av behandlande läkare. Patienter (oavsett ålder) med behov av intensivvård vårdas på isoleringsrum (enkelrum med ventilerad sluss) på intensivvårdsavdelning så länge smittsamhet föreligger. Smittsamhet avgörs av behandlande läkare. Misstänkt eller verifierad smitta med mässling får aldrig försena eller hindra nödvändiga undersökningar, behandlingar eller operativa ingrepp. Informera patienten om god handhygien efter toalettbesök och före måltider. Besökare Avråds så länge smittsamhet föreligger. Besökare informeras om god handhygien och mässlingssymptom. Besökare har ej tillträde till någon annan lokal på avdelningen än patientens vårdrum. Undersökning och behandling utanför vårdavdelningen, t ex röntgenavdelningar Undersökningar och behandlingar (lungröntgen, EKG etc) ska om möjligt utföras i vårdrummet. Om detta ej är möjligt ska mottagande enhet informeras om risk för luftburen smitta i god tid innan patienten skickas. Mottagande enhet kan behöva tid att evakuera patienter och personal som saknar immunitet. Informera inre transport vid beställning av transport. Endast personal med immunitet kan undersöka och behandla patienter med misstänkt eller säkerställd mässling. Personal som inte är säkert immuna mot mässling ska inte befinna sig i samma lokal som den mässlingssmittade. Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 6 av 8
7 Undersökningsrummet ska stå oanvänt i minst 120 min (två timmar) innan det kan användas till nästa patient. Spill och stänk på ytor desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengöringseffekt (M-Ytdes). Ytor som vidrörts t.ex. undersökningsbrits, dörrhandtag och knappar rengörs och desinfekteras (M-Ytdes). Medicinteknisk utrustning som använts t.ex. röntgenutrustning, blodtrycksmanschett och stetoskop rengörs och desinfekteras (M-Ytdes). Tvätt Tvätt som kraftigt förorenats med biologiskt material t.ex. urin, avföring, blod, sårsekret mm hanteras som smittförande (Smittförande tvätt) Övrig tvätt hanteras som vanligt. Tvättsäcken ska vara rumsbunden. Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patient eller i sluss skickas till tvätt när patienten skrivs ut. Avfall Avfall hanteras som vanligt hushållsavfall. Avfallspåsen tillsluts i vårdrummet och läggs i avfallssäcken i desinfektionsrummet. Avfallssäcken ska vara rumsbunden. Desinfektion av flergångsartiklar Värmedesinfektion i disk- eller spoldesinfektor är den bästa metoden att rengöra och desinfektera flergångsartiklar. I andra hand väljs kemisk desinfektion till exempel M-Ytdes. Medicinteknisk utrustning t.ex. saturationsmätare, inhalationsutrustning, blodtrycksmanschett, stetoskop och leksaker bör vara patientbundna. Innan användning till andra patienter ska utrustningen rengöras och desinfekteras enligt tillverkarens anvisning. Hjälpmedel t.ex. specialmadrass, kilkuddar, rullstolar bör vara patientbundna. Innan användning till andra patienter ska utrustningen rengöras och desinfekteras enligt tillverkarens anvisning. Ta inte in mer material än nödvändigt i förrum/sluss eller vårdrum. Överblivet engångsmaterial som förvarats på öppna hyllor kasseras när patienten skrivs ut. Daglig rengöring och desinfektion av ytor Spill och stänk på ytor punktdesinfekteras omgående med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengöringseffekt (M-Ytdes). Ytor och föremål i vårdrum rengörs och desinfektera dagligen (M-Ytdes). Daglig rengöring och desinfektion av hygienutrymmen och golv Endast personal med immunitet kan utföra städning hos patient med misstänkt eller säkerställd mässling. Utöver daglig städning enligt städhandoken ska handfat och tagställen t.ex. kranar, dörrhandtag, lysknappar, toalettpappershållare rengöras och desinfekteras med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel (M-Ytdes). Toalettstolens spolknapp och sittring ska mekaniskt bearbetas med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel, till exempel M-Ytdes. OBS! Använd separat torkduk till toalettstolen. Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 7 av 8
8 Golven rengörs med allrengöringsmedel som vanligt. Rumsbunden engångs golvmopp rekommenderas. Handläggning av misstänkt mässling hos personal gäller även städpersonal, se ovan. Slutstädning Endast personal med immunitet kan utföra slutstädning efter patient med misstänkt eller säkerställd mässling. Avtorkningsbar madrass och kudde desinfekteras med M-Ytdes. Grovt förorenad madrass och kudde som ej går att tvätta kasseras. Tvättbar kudde skickas till tvätt. Ytor och tagställen t.ex. sängbord, sänglampa, manöverdosa, handtag och kranar i vårdrum och hygienutrymme desinfekteras. Överblivet engångsmaterial som förvarats på öppna hyllor kasseras Flergångsartiklar desinfekteras. Rummet ska stå oanvänt i minst 120 min (två timmar) innan det kan användas till nästa patient. Utskrivning Utskrivning till hemmet är att föredra av epidemiologiska skäl. Behandlande läkare avgör om patienten kan flyttas till andra vårdgivare. Vårdgivaren ska i förväg underrättas och informeras om smittsam patient. Behandlande läkare är ansvarig för att detta sker. Vid behov kontaktas vårdhygien. Källor Socialstyrelsen Smittskyddsenheten i Uppsala län Titel Mässling på vårdavdelning Sidan 8 av 8
Mässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Läs merPM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus
2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.
Läs merPM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus
Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas
Läs merMässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
Läs merHygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Läs merRiktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Läs merVårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus
0 Mikael Stenhem, Medicinskt ledningsansvarig/sektionen för vårdhygien, Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus Öppenvård/mottagning Kontakt med
Läs merVattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merHandläggande vid exposition av mässlingsvirus
Smittskyddsenheten 2018-01-12 1 (6) Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av
Läs merMässling - handläggning vid misstänkt eller verifierat fall av mässling
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (10) Mässling - handläggning vid misstänkt eller verifierat fall av mässling Bakgrund Mässling är en av de klassiska barnsjukdomarna men har sedan vaccination började införas
Läs merBakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merVårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merVårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Läs merBakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Läs merAlla. Kategori: Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Sektionen för vårdhygien i Uppsala län Skapat den: Granskad av:
Förvaltning: Alla Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MERS-CoV handlingsprogram i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien Dokumenttyp Vårdrutin
Läs merVattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Innehåll Bakgrund...1 Vattkoppor (Varicella)...1 Bältros (Herpes zoster)...2 Smittvägar
Läs merKategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merSmittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merAlla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt
Läs merVirusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker
Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Läs merMässling PM för handläggning och smittspårning vid utbrott
2017-09-21 1 (6) Smittskyddsläkaren Smitta och smittöverföring Mässling är en virussjukdom och en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen Sjukdomen drabbar bara människor och förekommer inte
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merSmittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning Riktlinje Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet...1
Läs merInfluensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit
Läs merInfluensa - handlingsprogram Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Influensa - handlingsprogram Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt
Läs merInfluensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet. 2 Patient med misstänkt
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merMässling utbrottshantering och smittspårning
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00012-2015 2015-03-06 Mässling utbrottshantering och smittspårning Bakgrund Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna. Smittan är luftburen med små droppar
Läs merVattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Anette Svensson, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordf medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region
Läs merClostridium difficile diarré
Godkänt den: 2017-12-06 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Smittsamhet...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Läs merVattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro - Öppenvård/vårdadm service, Tandvårdsenheten, V- Barn-
Läs merInfluensa, handlingsprogram Uppsala län
Godkänt den: 2016-04-18 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...3 Skyddsutrustning...3 Smittvägar och smittsamhet...3 Symtom...3 Misstänkt fall...4 Bekräftat
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merVinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)
1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:
Läs merVKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Läs merBakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Läs merHandlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Läs merVattkoppor och bältros i samband med förlossning
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (7) Vattkoppor och bältros i samband med förlossning Innehållsförteckning Vattkoppor och bältros i samband med förlossning... 1 Syfte... 2 Omfattning... 2 Bakgrund... 2 Vattkoppor...
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merMRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Läs merHandläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling
1 (6) Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling Smittskyddsläkarens riktlinjer för vårdgivare i Stockholms län 1. Bakgrund och ansvar Ansvaret för handläggning av misstänkt och verifierad
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merMässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library
Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,
Läs merBakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Styrgruppen i smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2011-11-14
Läs merMRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merMERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation
Läs merKarin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig
Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Läs merReviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län Godkänt av: Kategori: Reviderat av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd
Läs merVirusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Läs merAntibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*) Antibiotikaresistenta hudbakterier, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus*, förekommer allmänt på vårdinrättningar
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merVRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Läs merVinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)
1 (9) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Viktiga medicinska behandlingar får inte försenas på grund av konstaterad eller misstänkt norovirusinfektion. Däremot kan man överväga att senarelägga behandlingar
Läs merLokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med smittsam tuberkulos Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Tuberkulos är fortfarande en dödlig
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merUtbrott Göteborg December 2017-januari Vårdhygien
Utbrott Göteborg December 2017-januari 2018 Smittsammaste sjukdomarna Virus morbilli Luftsmitta aerosol Luftvägarna - ögonslemhinna Andningsskydd och visir Behandling Symtomatisk Vaccin 82-18 månader -
Läs merInfluensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Läs merESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Läs merLokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merHygienkonferens hösten 2014
Hygienkonferens hösten 2014 Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne
Läs merMässlingsutbrott i Göteborg
Mässlingsutbrott i Göteborg december 2017- januari 2018 Smittevernforum 181016 Ingemar Qvarfordt hygienläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tack till Martina Sansone och Thomas Wahlberg för många bilder
Läs mer2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
Läs merINSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation
2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.
Läs merVårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i Region Västernorrland 1 av 8 Bakgrund Magsjuka
Läs merEbola - hygienrutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merA.1 Falldefinition enl SMI
1 (5) Titel Handlingsplan för omhändertagande av patient med misstänkt eller sannolik SARS (severe acute respiratory syndrome) Dokumenttyp Datum Lokal handlingsplan 2003-03-22 Utfärdare Kommentar Ann-Christine
Läs merInfluensa. Fredrik Idving
Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare
Läs merClostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Läs merMässling och Kikhosta Finns de?
Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),
Läs merLokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici/Gastroenterit Dokumenttyp Utfärdat Lokal anvisning 2005-12-07 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Sven Öberg, överläkare Kommentar Ersätter
Läs merVårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i landstinget Västernorrland 160217 (version2)
Läs merExtended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient
Enheten för vårdhygien Hygienläkare Peter Cettner 1 av 5 Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient ESBL-producerande tarmbakterier är de vanligaste anmälningspliktiga
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merClostridium Difficile
Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren
Läs merSmittskydd Norrbotten PM för mässling - utbrottshantering, smittspårning
Smittskydd Norrbotten PM för mässling - utbrottshantering, smittspårning Bakgrund Mässling är en av de klassiska barnsjukdomarna men har sedan vaccination infördes på 1970-talet och blev allmän från 1982
Läs merSmittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå
Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare 2018-10-25 Luleå 2018-10-29 Mässling Vaccination infördes på 1970-talet och blev allmän från 1982 Paramyxovirus som överförs som en luftburen droppsmitta
Läs merFölj rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merTuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning
Sida 1 (5) Inledning Tuberkulos orsakas av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis komplexet. Sjukdomen ingår i smittskyddslagen bland de s.k. allmänfarliga sjukdomarna och skall anmälas till
Läs mer