Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall
|
|
- Nils Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning Riktlinje Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet...1 Patient med misstänkt/konstaterad smittsam tuberkulos...2 Personal...2 Skydd mot droppsmitta, kontaktsmitta och luftburen smitta...3 Upphandlade andningsskydd...3 Placering av patienten...3 Handhygien och mat...3 Besökare...4 Rehabilitering, undersökning och behandling...4 Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel...4 Ren och smutsig tvätt...4 Avfall...5 Daglig städning, rengöring och desinfektion...5 Slutrengöring och desinfektion...5 Bakgrund Tuberkulos (TBC) orsakas av bakterien Mycobakterium tuberculosis eller bovis. Den vanligaste formen är lungtuberkulos men den kan även drabba skelett, urinvägar och magtarmkanalen. Sjukdomen räknas till de allmänfarliga sjukdomarna enligt smittskyddslagen och ska anmälas till smittskyddsläkaren. Diagnosen ställs genom lungröntgen, provtagning och odling. Under flera år har man i Sverige diagnosticerat tuberkulos på omkring 650 nya fall/år, varav de flesta inte är smittsamma. Flertalet som insjuknat i Sverige har smittats i sina ursprungsländer där tuberkulos är vanligare. De senaste åren har en ökad multiresistens hos Mycobakterier förekommit internationellt, något som komplicerar antibiotikabehandlingen. I Sverige har vi haft några enstaka fall/år. Patienter med multiresistenta Mycobakterier räknas som smittsamma under lång tid och ska isoleras tills sputumprov är negativt vid direktmikroskopi och PCR. BCG-vaccination ger ett skydd mot de svåraste formerna av tuberkulos (meningit och miliartuberkulos), men skyddar inte mot att bli smittad. Sedan 1976 utförs inte BCGvaccination rutinmässigt. Idag erbjuds vaccin endast till särskilda riskgrupper, i första hand invandrarfamiljer från länder med hög förekomst av TBC. Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1
2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 2 (6) Smittvägar och smittsamhet Lungtuberkulos sprids genom smittöverföring från en individs upphostningar som innehåller bakterier (droppsmitta). Vid hosta håller sig dessa bakterier svävande i luften under lång tid. De överlever i damm och kan spridas över stora ytor. Dessa måste andas in av en mottaglig individ (luftburen smitta). Den sjuka individen måste ha hosta och tillräckligt mycket bakterier i sina upphostningar för att kunna sprida smittan vidare. Förorenade ytor och föremål i miljön utgör ingen risk för smittöverföring. Smitta utanför den egna familjen är ovanlig. Den som utsätts för bakterien kan utveckla infektion den närmaste tiden (månader). Bakterien kan också finnas kvar i kroppen, exempelvis i lungorna, och utveckla infektion senare i livet (år/årtionden). Sårsekret och urin smittar inte om basala hygienrutiner tillämpas. Tuberkulos i andra organ exempelvis lymfkörtlar eller skelett smittar inte. Enstaka patienter med stora lungförändringar och nedsatt infektionsförsvar exempelvis HIV, missbrukare kan vara mer smittsamma. Lungtuberkulos är som mest smittsam om bakterierna kan påvisas vid direktmikroskopi av sputum eller om BAL eller sputum är postitiv i PCR-metodik. Låg smittsamhet föreligger om tuberkelbakterier inte kan påvisas vid dessa undersökningar, utan påvisas först vid en odling av sputum, ventrikelsköljvätska eller BAL. För att säkerställa smittsamhet bör upprepade luftvägsprover tas. Smittsamheten avtar snabbt efter insatt antibiotikabehandling, som regel efter 2-3 veckor. Behandlande läkare avgör smittsamheten. Patient med misstänkt/konstaterad smittsam tuberkulos Vid misstänkt smittsam tuberkulos ska: Ansvarig sjuksköterska på enheten upprättar en lista med namn/personnummer på patienter som vårdats samtidigt med smittsam patient. Används senare om smittspårning blir aktuellt. Personal tillämpar basala hygienrutiner med tillägg av andningsskydd. Placering av patienten, se nedan. Fynd av lungtuberkulos är enligt Smittskyddslagen anmälnings- och smittspårningspliktig. Behandlingsansvarig läkare är ansvarig för att: Initiera och leda smittspårningen Besluta om vilka patienter och personal som ska provtas i samråd med infektionsbakjour Informera patienten muntligt, skriftligt (se smittskyddsblad, Smittskydd och vårdhygien/region Gotland) och skriva in fyndet i journalen. Vid behov informeras anhöriga. I journalen dokumenteras vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridning. Skicka en smittskyddsanmälan via Kostnaden för provtagning av medpatienter och personal bekostas av smittskyddsenheten. Genom att snabbt identifiera en smittsam patient kan åtgärder sättas in för att hindra smittspridning till andra. Så länge patienten hostar kvarstår risk för smittspridning. Kontakta Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1
3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 3 (6) gärna hygiensektionen för råd om fortsatt vård. För information om provtagning, se provtagningsanvisningar Laboratorie Medicinskt Centrum Gotland på intranät eller i Docpoint. Personal Vid nyanställning inom hälso- och sjukvården ska den anställde fylla i en hälsodeklaration med avseende på tuberkulos. Bland vårdpersonal som insjuknat i TBC de senaste åren (1-3/år) har det varit svårt att säkerställa smittans ursprung. Endast några få har kunnat härledas till en patient som sannolik smittkälla. Risken att i vårdarbete smittas med TBC bedöms därför som låg. Se till att så få personer som möjligt deltar i vården av patienten. Personal med nedsatt immunsystem och gravida avråds från att delta i vård av patient med smittsam lungtuberkulos. Dessa rekommendationer gäller även extern personal exempelvis transportör, städpersonal med flera. Enligt arbetsmiljöverkets författning (AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare) ska arbetsgivaren göra en individuell riskbedömning av varje gravid personal. Detta förutsätter att den anställde informerat som sin graviditet. Skydd mot droppsmitta, kontaktsmitta och luftburen smitta Att sätta andningsskydd med hög filtereffekt (filtrerad halvmask klass FFP3) eller munskydd på patienten har ingen dokumenterad effekt mot smittspridning. Andningsskydd är endast till för att skydda personal mot luftburen smitta. Andningsskydd (FFP3) ska användas vid all vård av patient med misstänkt/konstaterad smittsam tuberkulos. Andningsskydd räknas till personlig skyddsutrustning. Vid risk för stänk kombineras andningsskydd med skyddsglasögon/visir. Andningsskydd är engångs och kastas efter varje användning. Det har en filterförmåga som räcker i åtta timmar. Om det förorenats/blivit blött ska det bytas omgående. Desinfektera dina händer efter vårdarbete, efter att andningsskydd tagits av och när du lämnar patientens vårdrum/behandlingsrum. Personal tillämpar basala hygienrutiner vid omvårdnad, hantering av tvätt och rengöring av föremål och ytor. Upphandlade andningsskydd Andningsskydd med ventil 3M minst 10 st 3M FFP3S Placering av patienten Vid hög misstanke om eller konstaterad smittsam tuberkulos ska patienten vårdas på enkelrum med särskild ventilation och egen ingång (infektion A2) så länge smittsamhet föreligger. Detta avgörs av behandlingsansvarig läkare. Dörren ska hållas stängd. Om patienten av medicinska skäl vårdas på annan avdelning gäller samma rutiner. Kontakta bakjouren på lungklinik/ infektionsklinik för diskussion om lämplig vård och placering av patienten. Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1
4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 4 (6) Vid låg misstanke om smittsam tuberkulos kan patienten vårdas på enkelrum med egen toalett och stängd dörr, på den klinik där han/hon får bäst vård i väntan på provsvar. Patienten ska stanna på rummet med undantag för nödvändiga undersökningar och behandlingar. Handhygien och mat Patienten uppmanas att hosta upp slem i engångsnäsduk som kastas i avfallspåse. Påsen knyts ihop och kastas, se avfallshantering nedan. Patienten uppmanas/ges möjlighet att tvätta/desinfektera sina händer före måltid, efter toalettbesök och efter hosta Patienten ska äta på sitt rum för att förhindra smittspridning till andra. Glas, porslin och bestick diskas i diskmaskin. Besökare Begränsa antalet besökare till den egna familjen. Barn avråds från besök så länge patienten räknas som smittsam (ökad mottaglighet för TBC). Besökare ska bära andningsskydd (FFP3) och informeras om smittrisken. Närstående som tidigare haft kontakt med patienten behöver inte bära andningsskydd. Vid deltagande i personlig omvårdnad rekommenderas skyddsutrustning för basal hygien Ska tillämpa god handhygien. Har inte tillträde till kök eller annan lokal för mathantering till patient. Har inte tillträde till gemensamma förråd, förrådsvagnar mm. Rehabilitering, undersökning och behandling Patient med misstänkt/konstaterad smittsam tuberkulos bör rehabiliteras, undersökas och behandlas på sitt vårdrum så länge smittrisk föreligger. Vid behov av undersökning/behandling på t.ex. röntgen ska verksamheten i god tid före informeras om smittrisker. Basala hygienrutiner kompletteras med skydd mot luftburen smitta, se ovan. Den som beställer patienttransporter ansvarar för att transportören informeras och utrustas med andningsskydd. Smittsam patient tillåts inte vistas i väntrum med andra patienter. Vid hosta uppmanas patienten att använda engångsnäsduk som kastas i en avfallspåse. För avfallshantering se nedan. Patienten desinfekterar sina händer. När patienten lämnat undersöknings- och behandlingsrum ska kontaktytor rengöras och desinfekteras för att förhindra smittspridning till andra patienter/personal. Kontakta hygiensektionen vid frågor. Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning sker med värmedesinfektion Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1
5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 5 (6) eller kemisk desinfektion. Utrustning som t.ex. saturationsmätare, inhalationsutrustning, stetoskop, blodtrycksmanschett och leksaker till barn bör vara patientbundna och desinfekteras innan det används av annan patient. Engångsmaterial som förvarats öppet i förrum/sluss eller vårdrum ska kasseras när patienten skrivs ut. Tag inte in mer än nödvändigt. Ren och smutsig tvätt Textilier som används till patienter med lungtuberkulos räknas inte som smittförande. Lägg aldrig tvätt på golvet. Samla ihop tvätt inne hos patienten och lägg i tvättsäck. Textilier som förvarats inne hos patienten/i förrum eller sluss under vårdtiden skickas för tvätt när patienten skrivs ut. Avfall Avfall från patient med smittsam lungtuberkulos hanteras som brännbart hushållsavfall. Avfallet läggs i en avfallspåse av plast som knyts ihop på vårdrummet. Avfallspåsen kastas sedan i en större behållare/säck för brännbart hushållsavfall. Avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor får inte lämnas till återvinning. Avfall med stickande- och skärande egenskaper hanteras som farligt avfall. Daglig städning, rengöring och desinfektion Patientens närmaste miljö förorenas med stänk från luftvägarna vid hosta. Smittrisken är stor och det krävs en ökad frekvens av städning, rengöring och desinfektion av ytor. Akut nedsmutsning (spill och stänk) punktdesinfekteras omgående. Punktdesinfektion innebär att spill av kroppsvätskor t.ex. upphostningar, urin, avföring och blod torkas upp med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Daglig städning utförs enligt avtal. Komplettera städningen med desinfektion av kontaktytor t.ex. handtag, lysknappar, kranar, sänggrindar och horisontella ytor. Städutrustningen desinfekteras efter användning. Städpersonal bör skydda sig mot droppsmitta, kontaktsmitta och luftburen smitta på samma sätt som övrig personal, se ovan. Slutrengöring och desinfektion När patienten skrivs ut blir det aktuellt med en slutrengöring och desinfektion. Ytor och föremål torkas av mekaniskt så att föroreningar lossnar. Ytor och föremål med synliga skador bör kasseras då de inte kan rengöras och desinfekteras tillfredsställande. Rester av kroppsvätskor påverkar desinfektionsmedlens effekt. Städa och rengör ytor och föremål först. Avsluta med desinfektion av kontaktytor i patientens vårdrum och tillhörande hygienutrymme. Mycobakterier avdödas effektivt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider eller genom värme (spol-/diskdesinfektor). Rummet behöver inte stå och vädra innan en ny patient kan läggas in. Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1
6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 6 (6) Byt torkdukar upprepade gånger under rengöringsmomentet, för att inte åter förorena omgivningen. All utrustning som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras. Engångsmaterial som förvarats öppet i förrum/sluss eller vårdrum kasseras. Till städning och rengöring används rengöringsmedel, moppar och torkdukar. Golvet torkas med vatten och rengöringsmedel. Horisontella ytor och kontaktytor i patientens vårdrum t.ex. säng, sängbord, handtag, lysknappar desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Horisontella ytor och kontaktytor i hygienutrymmet t.ex. dörrhandtag, lysknappar, kranar, spolknapp, sittring, toalettstol och toalettpappershållare desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Madrass och kudde med fast plastklädsel torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider alternativt Virkon. Madrass och kudde med plastskydd byt plastskydd. Kassera madrass och kudde om de är grovt förorenade, saknar plastskydd eller om de inte går att tvätta. Städutrustning rengörs och desinfekteras efter användning. Dokumentnamn Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Dokumentnummer STY- Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum Version 1
Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet. 2 Patient med misstänkt
Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro - Öppenvård/vårdadm service, Tandvårdsenheten, V- Barn-
Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Innehåll Bakgrund...1 Vattkoppor (Varicella)...1 Bältros (Herpes zoster)...2 Smittvägar
Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*) Antibiotikaresistenta hudbakterier, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus*, förekommer allmänt på vårdinrättningar
Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska
Hygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Clostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Mässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
VRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län
Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Mässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
VRE, vancomycinresistenta enterokocker
Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,
Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med smittsam tuberkulos Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Tuberkulos är fortfarande en dödlig
Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL) Antibiotikaresistenta tarmbakterier blir allt vanligare
VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
MRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Vårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande
Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Influensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning
Sida 1 (5) Inledning Tuberkulos orsakas av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis komplexet. Sjukdomen ingår i smittskyddslagen bland de s.k. allmänfarliga sjukdomarna och skall anmälas till
Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)
MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation
Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus
0 Mikael Stenhem, Medicinskt ledningsansvarig/sektionen för vårdhygien, Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus Öppenvård/mottagning Kontakt med
Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation
2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit
Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län
Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Eva Tillman Chefläkare Södersjukhuset
1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Fastställd 2013-12-17
Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Riktlinjer
Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Magsjuka/vinterkräksjuka handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Cancervård, Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Kanslienheten, Medicinsk IT, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro -Öppenvård/vårdadm
MultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare
Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden
Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Lokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
VRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Clostridium difficile diarré
Godkänt den: 2017-12-06 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Smittsamhet...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver
Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient
Enheten för vårdhygien Hygienläkare Peter Cettner 1 av 5 Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient ESBL-producerande tarmbakterier är de vanligaste anmälningspliktiga
Tuberkulos Handlingsprogram
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2017-07-29 2015-01-29 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställare Anders Johansson (ljn043) Gäller för Landstingsgemensamt
Bakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Styrgruppen i smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2011-11-14
Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt
Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / ID.nr Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2013-03-12
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien
Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska
Virusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Virusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Clostridium Difficile
Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren
Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning
RIKTLINJE Sida: 1(14) Godkänt: Giltigt t.o.m: 2022-04-15 Ver.nr: 3.0 Dnr: Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Innehåll CLOSTRIDIUM DIFFICILE... 2 GASTROENTERITER... 3 HEPATIT A... 4 HERPES ZOSTER - BÄLTROS...
Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Handlingsprogram för Tuberkulos på Vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre i Stockholms län
Handlingsprogram för Tuberkulos på Vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre i Stockholms län Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Eva Tillman Chefläkare Detta handlingsprogram
Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta
Tuberkulos Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos - hur vanligt är det? Ca 9-10 miljoner insjuknar årligen i TBC Ca 2 miljoner dödsfall årligen Flest sjukdomsfall i Afrika och Asien Sverige: ca 600-700
Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i landstinget Västernorrland 160217 (version2)
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)
1 (9) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Viktiga medicinska behandlingar får inte försenas på grund av konstaterad eller misstänkt norovirusinfektion. Däremot kan man överväga att senarelägga behandlingar
Hygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan Att vara hygienombud Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader
Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska
Hygienrutiner i förskolan Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader Barnen och
Ebola - hygienrutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en
2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i Region Västernorrland 1 av 8 Bakgrund Magsjuka
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Vård hemma vid influensa
2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner