Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län"

Transkript

1 Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Eva Tillman Chefläkare Södersjukhuset Ordförande, Central Hygienkommitté Detta handlingsprogram är en omarbetad version av dokumentet CHK 2/2008 (AB ) med samma titel. Handlingsprogrammet vänder sig inte till den specialiserade vården vid Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset som har egna riktlinjer. Med vård avses verksamhet som bedrivs med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

2 2(10) Innehåll PM 1. Vård av patient med misstänkt eller bekräftad smittsam tuberkulos... 3 PM 2. Åtgärder för medpatienter och personal som utsatts för smittsam tuberkulos... 5 Patienter... 5 Personal... 5 PM 3. TBC Läkares ansvar och diagnosklassifikation... 6 Vid misstänkt smittsam TBC... 6 Vid bekräftad smittsam TBC... 6 Diagnosklassifikation... 6 PM 4. Allmänt om tuberkulos... 7 Tuberkulosförekomst... 7 Smittämne och smitta... 7 Risk att bli smittad i vårdyrke... 7 Smittrening... 7 Litteratur... 8 Bilaga 1. Tuberkulos - Smittspårningsunderlag... 9 Handlingsprogrammet har tagits fram av en arbetsgrupp inom SLL bestående av: Ingela Berggren, bitr. smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm Åke Forsbo, företagsläkare, Previa Lillemor Gullander, företagssjuksköterska, Feelgood/Haluxa Katherine Nyberg, sjuksköterska, TBC-centrum, Infektionskliniken, Karolinska Univ sjukhuset Ann Tammelin, överläkare, Vårdhygien Stockholms län

3 3(10) PM 1. Vård av patient med misstänkt eller bekräftad smittsam tuberkulos Vid misstanke om, eller bekräftad, smittsam tuberkulos skall telefonkontakt omgående tas med TBC-centrum, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge eller Solna), alternativt infektionsjouren, eller Barnkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge eller Solna) för ställningstagande till om patienten behöver överföras akut eller efter remiss. På vårdinrättning som har daglig tillgång till infektionskonsult samråder man med denne innan remiss skickas till TBC-centrum. Provtagning för att bekräfta/avfärda tuberkulos och/eller smittsamhet bör ske omgående. Fördröjd diagnostik kan förlänga den smittsamma perioden. Följande anvisningar gäller under den korta vårdtid som förflyter innan patienten flyttas till specialklinik enl. ovan: Patient med smittsam eller misstänkt smittsam tuberkulos skall vårdas i enkelrum med stängd dörr Patienten skall inte lämna rummet om inte detta är nödvändigt för undersökning eller behandling. Måltider intas på rummet. Begränsa antalet personal som vårdar patienten med smittsam eller misstänkt smittsam tuberkulos Denna personal bör inte ha någon sjukdom som nedsätter immunförsvaret eller vara gravid. Genomgången BCG-vaccination ger ett visst men inte fullständigt skydd mot tuberkulos. Hostande patient Bör hosta upp slem i engångsnäsduk, lägga näsduken i en avfallspåse (gärna kräkpåse) och desinfektera händerna efteråt. Avfallspåsen hanteras som smittförande avfall. Att sätta munskydd på patienten har ingen dokumenterad effekt. Vid undersökning/behandling som inte kan anstå till dess patienten är smittfri Informera mottagande personal så att man kan planera tid och lokal för att undvika att exponera andra patienter för smitta. Patienten skall inte vänta i gemensamt väntrum utan tas direkt till undersöknings- /behandlingsrum. Vid transport av patienten inom samma vårdinrättning (t.ex. till undersökning/behandling) Den hostande patienten bör hosta upp slem i engångsnäsduk, lägga näsduken i en avfallspåse (gärna kräkpåse) och desinfektera händerna efteråt Avfallspåsen hanteras som smittförande avfall. Att sätta munskydd på patienten har ingen dokumenterad effekt. Transportpersonalen använder inte andningsskydd.

4 4(10) Begränsa antalet besökande Barn och gravida bör inte komma på besök så länge patienten är smittsam eller misstänkt smittsam. Besökare skall bära andningsskydd (FFP3). Andningsskydd med hög filtereffekt (FFP3) skall användas vid all vård av patient med misstänkt eller bekräftad smittsam tuberkulos, och vid alla åtgärder som kan framkalla hosta, t.ex. andningsgymnastik, bronkoskopi, inhalationsbehandling Andningsskyddet är en engångsartikel som kasseras omedelbart sedan det tagits av. Om andningsskyddet blir fuktigt eller nedsolkat under användning kasseras det genast och nytt andningsskydd tas på. Andningsskyddet kasseras som smittförande avfall i behållare utanför det rum där patienten befinner sig (vårdrum, undersökningsrum, operationssal etc.). Desinfektera händerna efter avtagning av andningsskyddet. Andningsskyddet finns i olika varianter - utan ventil, med ventil resp. med täckt ventil. Sterilklädd personal på operation använder andningsskydd utan ventil eller med täckt ventil. All övrig personal kan använda alla de tre typerna av andningsskydd. Den som skall använda andningsskydd såväl personal som besökare skall få instruktion om hur detta används. Se gärna en instruktionsfilm om hur andningsskydd ska användas bland våra e-utbildningar (välj Andningsskydd i menyn). Tillämpa basala hygienrutiner (se vardgivarguiden.se/basalahygienrutiner). Andningsutrustning (t.ex. inhalator) Se rengörings- och desinfektionsrutin för varje föremål. Avfall Avfallspåsen tillsluts i vårdrummet (undersökningsrummet, operationssalen etc.). Andningsskydd kasseras som smittförande avfall i behållare utanför det rum där patienten befinner sig (vårdrum, undersökningsrum, operationssal etc.). Allt avfall hanteras som smittförande avfall. Disk Glas, porslin och bestick diskas i vanlig diskmaskin. Städning Daglig städning med vanligt rengöringsmedel. Patientnära ytor desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Slutstädning med vanligt rengöringsmedel. Andningsskydd skall användas såväl vid daglig städning som vid slutstädning. Spill av kroppsvätskor Torkas upp med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Tvätt Hanteras som vanlig tvätt. Läggs i tvättsäck som försluts inne på vårdrummet. Övriga föremål rengörs resp. desinfekteras som vanligt.

5 5(10) PM 2. Åtgärder för medpatienter och personal som utsatts för smittsam tuberkulos Information om tuberkulos skall ges till berörd personal snarast. Sådan information kan ges av läkare el. sjuksköterska vid TBC-centrum, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, från Vårdhygien Stockholms län eller Smittskydd Stockholm. Indexpatientens (indexpatient = den TBC-sjuke) behandlande läkare är ansvarig för att smittspårning utförs. Detta är en läkare vid Infektionskliniken, eller Barnkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Denna läkare har ett övergripande ansvar för smittspårningen. Patienter Medicinskt ansvarig läkare på vårdenheten/boendet listar de patienter/vårdtagare som kommit i kontakt med tuberkulospatienten, tar kontakt med Vårdhygien Stockholms län (se vardgivarguiden.se/vardhygien/kontakt) och samråder med indexpatientens behandlande läkare angående den vidare smittspårningen bland dessa patienter/vårdtagare. Personal Personalansvarig på vårdenheten listar personal som vårdat indexpatienten så länge som hon/han varit smittsam (bedöms i samråd med behandlande läkare vid TBC-centrum) och ger varje person blanketten Smittspårningsunderlag (bilaga 1) samt ett kuvert. Personallistan skickas till indexpatientens behandlande läkare vid TBC-centrum, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset (kopia sparas på vårdenheten). Personalansvarig kontaktar TBC-centrum för att ta reda på vem som är indexpatientens behandlande läkare. Var och en av vårdpersonalen ansvarar för att fylla i Smittspårningsunderlag, stoppa dokumentet i ett kuvert som klistras igen, samt lämna detta till chef/arbetsledare (personalansvarig på vårdenheten). Personalansvarig på vårdenheten (chef/arbetsledare) skickar kuvert med ifyllda Smittspårningsunderlag till indexpatientens behandlande läkare vid TBC-centrum, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Detta skall göras snarast och senast två veckor efter det att Smittspårningsunderlagen delats ut. Den personalansvarige ansvarar för att samtliga bland personalen lämnar det ifyllda underlaget. Personalansvarig på vårdenheten (chef/arbetsledare) som har behov av råd och stöd kan vända sig till företagshälsovården. Vid behov av samråd kring smittspårningen kontaktar indexpatientens behandlande läkare vid TBC-centrum, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, personalansvarig på vårdenheten och eventuellt även berörd företagshälsovård.

6 6(10) PM 3. TBC Läkares ansvar och diagnosklassifikation Vid misstänkt smittsam TBC 1) Informera patienten 2) Dokumentera misstanken i journalen (även då patienten avlidit) 3) Ta omgående telefonkontakt med TBC-centrum, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge eller Solna), alternativt infektionsjouren, eller Barnkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge eller Solna) för ställningstagande till om patienten behöver överföras akut eller efter remiss. 4) Om misstanken senare avskrivs ska detta dokumenteras i journalen Vid bekräftad smittsam TBC 1) Dokumentera diagnosen i journalen (även då patienten avlidit) 2) Ta omgående telefonkontakt med TBC-centrum, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge eller Solna), alternativt infektionsjouren, eller Barnkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge eller Solna) för övertagning och isolering. 3) Se till att smittspårning genomförs enligt PM 2. Smittspårningen kan delegeras men behandlande läkare (definition enligt Smittskyddslagen) till den tuberkulossjuke är ansvarig. 4) Samråd med TBC-centrum, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset om smittspårningens omfattning och utförande. 5) Se till att få information om huruvida det finns personal inom hemsjukvård eller hemtjänst som kan ha utsatts för smitta och därför kan vara aktuella att inkludera i smittspårningen. Diagnosklassifikation A15.0 Lungtuberkulos, verifierad med mikroskopisk sputumundersökning, med eller utan odling A15.1 Lungtuberkulos, verifierad endast med odling A15.3 Lungtuberkulos, verifierad med icke angiven metod A15.6 Tuberkulös pleurit, verifierad bakteriologiskt och histologiskt A15.9 Tuberkulos i andningsorganen, ospecificerad, verifierad bakteriologiskt och histologiskt A16.0 Lungtuberkulos med bakteriologiskt och histologiskt negativt fynd A16.2 Lungtuberkulos, utan uppgift om bakteriologisk eller histologisk verifikation A16.3 Tuberkulos i intratorakala lymfkörtlar, utan uppgift om bakteriologisk eller histologisk verifikation A16.5 Tuberkulös pleurit utan uppgift om bakteriologisk eller histologisk verifikation A 16.9 Tuberkulos i icke specificerat andningsorgan utan uppgift om bakteriologisk eller histologisk verifikation Z03.0 Observation för misstänkt tuberkulos Z03.0A Observation/utredning för misstänkt tuberkulos

7 7(10) PM 4. Allmänt om tuberkulos Tuberkulosförekomst Idag diagnostiseras ca 500 fall av tuberkulos i Sverige varje år, dvs. incidensen är 5-6/ invånare. I Stockholms län är incidensen något högre, omkr. 7-8/ invånare dvs. omkring 150 fall per år. Majoriteten är i årsåldern och smittade i högendemiskt land, men det är viktigt att komma ihåg att det fortfarande sker en inhemsk smittspridning, både bland barn och vuxna, främst i den utrikes födda befolkningen. Smittämne och smitta Tuberkulos orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Bakterierna växer långsamt och är mycket långlivade. Tuberkelbakterier sprids som luftburen smitta. Upphostat sekret torkar ihop till små droppkärnor som innehåller några få tuberkelbakterier. Droppkärnorna sprids med luften och kan andas in. För smittöverföring krävs i regel nära och/eller upprepad kontakt. Smittspridning sker alltså som en luftburen smitta direkt från patientens luftvägar och inte via ytor eller vardagsföremål. Det är endast ca en fjärdedel av de svenska tuberkulosfallen som är smittsamma. Efter smittotillfället dröjer det flera veckor innan personen får ett omslag i tuberkulinreaktionen (PPD) som tecken på att tuberkulosbakterien etablerat sig i kroppen (latent tbc). Om den första tuberkulintestningen sker nära smittotillfället kan testningen behöva upprepas efter 8 12 veckor. Långt ifrån alla som blivit smittade utvecklar sjukdom. Sjukdom kan debutera inom några månader till flera årtionden efter smittotillfället. Patient som är direktpositiv i sputum och som startat behandling mot tuberkulos, och där man ser en förväntad klinisk förbättring, bedöms som smittfri efter två veckors behandling. I de fall där tuberkelbakterien är motståndskraftig (resistent) mot de viktigaste läkemedlen mot tuberkulos, kan smittsamheten kvarstå en längre tid. Multiresistens är ovanlig i Norden, men vanlig t ex i våra baltiska grannländer, Östeuropa och Sydafrika. Risk att bli smittad i vårdyrke Risken för vårdpersonal att smittas i yrket bestäms av en mängd faktorer såsom yrkestillhörighet, arbetsplats, användning av personlig skyddsutrustning etc. Obduktionspersonal, viss laboratoriepersonal, sjukgymnaster samt personal vid infektionsoch lungkliniker har sannolikt större risk för exponering. Denna personal skall, liksom annan vårdpersonal, få information från sin arbetsledning om användning av andningsskydd vid risk för tuberkulossmitta. Arbetsledningen skall också se till att sådana skydd finns tillgängliga. En del av denna, och annan, personal är BCG-vaccinerad, antingen via den allmänna barnvaccinationen eller genom arbetet. Vaccinationen skyddar inte den vaccinerade mot att bli smittad och kan inte ersätta noggrann användning av personlig skyddsutrustning. Vaccinationen ger ett begränsat skydd mot sjukdom hos den som blivit smittad. Ett fåtal personer (1-5 per år) bland Sveriges vårdpersonal insjuknar i tuberkulos och ofta har det varit svårt att säkerställa smittursprung. I de fall där smittspridning skett inom vården har man inte känt till att patienten haft en smittsam tbc och skyddsåtgärder därför inte vidtagits. Smittrening Tuberkelbakterien oskadliggörs relativt lätt med rengöring, värme eller alkoholbaserade desinfektionsmedel.

8 8(10) Definitioner Mikroskopipositiv (direktpositiv). En person med lungtuberkulos är mikroskopipositiv (direktpositiv) om tuberkelbakterier kan påvisas vid mikroskopisk undersökning av sputum. Hög smittsamhet föreligger om tuberkelbakterier kan påvisas vid mikroskopisk undersökning av sputum. Låg smittsamhet föreligger om tuberkelbakterier inte kan påvisas vid mikroskopisk undersökning av sputum utan först vid odling av sputum, ventrikelsköljvätska eller bronksköljvätska. Smittrisken från sårsekret och urin är minimal om basala hygienrutiner tillämpas. Tuberkulos i andra organ än lunga, t ex lymfkörtlar och skelett, smittar ej. Multiresistent tuberkulos har patient vars tuberkelbakterier är resistenta mot nyckelpreparaten i behandlingen, isoniazid och rifampicin. Latent tuberkulos Bärarskap av tuberkulosbakterien utan aktiv sjukdom Litteratur Tuberkulos- Vägledning för sjukvårdspersonal. Socialstyrelsen Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Socialstyrelsen Smittskyddslagen (SFS 2004:168).

9 9(10) Bilaga 1. Tuberkulos - Smittspårningsunderlag Används vid smittspårning bland vård- och omsorgspersonal. Det ifyllda formuläret är en journalhandling som skall lämnas av den anställde till arbetsledare/chef i slutet kuvert. Datum:.. Arbetsplats: Upplysningar om dig själv Personnummer Namn Adress bostaden Tfn bostad Tfn mobil När började du arbeta i vården?.... Hur många år har du sammanlagt arbetat i vården?. Födelseland:..... Om du inte är född i Sverige i vilket land har du vuxit upp?... Vilket år kom du till Sverige?... Från vilket land/vilka länder kommer dina föräldrar?..... Hur många bor i ditt hushåll? Barn:. Vuxna:. Har någon i din familj eller bland dina nära vänner haft tuberkulos (tbc)? ja nej vet inte Vem?. Har du haft någon kontakt med tbc, t.ex. genom arbete eller längre vistelse utanför Sverige? ja nej vet inte När?.. Var?..... Är du vaccinerad med BCG? ja nej vet inte Om ja, när? vid födseln senare År:... Har du ett ärr från BCG? ja nej Är du tidigare PPD-testad? ja nej vet inte Om ja, när?. Vad blev resultatet?..... Bilaga 1 CHK1/2014, Tuberkulos - Smittspårningsunderlag

10 10(10) Aktuella sjukdomar/symtom: Tidigare sjukdomar: Överkänslighet/allergi: Tar du något läkemedel regelbundet? Övriga upplysningar om din hälsa: Endast för kvinnor Är du gravid? ja nej Om ja, när är förlossningen beräknad (datum):... Din aktuella kontakt med den tbc-smittade/tbc-sjuka patienten/vårdtagaren Under vilken period (datum) har du arbetat på avdelningen/enheten? Vilken typ av kontakt har du haft med patienten/vårdtagaren (vilka aktiviteter/arbetsuppgifter har du utfört eller medverkat i)? Hur många gånger har du haft kontakt med patienten/vårdtagaren (vid omvårdnad, undersökning eller behandling)? färre än 5 gånger fler än 5 gånger Hur lång var din sammanlagda tid med patienten/vårdtagaren (i samma rum)? mindre än 5 tim 5 10 tim mer än 10 tim Bilaga 1 CHK1/2014, Tuberkulos - Smittspårningsunderlag

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på Vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på Vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på Vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre i Stockholms län Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Eva Tillman Chefläkare Detta handlingsprogram

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning Sida 1 (5) Inledning Tuberkulos orsakas av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis komplexet. Sjukdomen ingår i smittskyddslagen bland de s.k. allmänfarliga sjukdomarna och skall anmälas till

Läs mer

Hygienkonferens. Hösten 2016

Hygienkonferens. Hösten 2016 Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund

Läs mer

Handlingsprogram för vård av patient med smittsam misstänkt tuberkulos på Infektionskliniken Karolinska

Handlingsprogram för vård av patient med smittsam misstänkt tuberkulos på Infektionskliniken Karolinska Handlingsprogram för vård av patient med smittsam misstänkt tuberkulos på Infektionskliniken Karolinska Bakgrund Handlingsprogram för tuberkulos på vårdinrättning i Stockholms Län uppdaterat 2008 (tillgängligt

Läs mer

Mässling - hygienrekommendationer

Mässling - hygienrekommendationer Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Vård av patient med smittsam tuberkulos Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Tuberkulos är fortfarande en dödlig

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas

Läs mer

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

TUBERKULOS Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

VRE - hygienrekommendationer

VRE - hygienrekommendationer Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal

Läs mer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent

Läs mer

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning Riktlinje Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet...1

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus 0 Mikael Stenhem, Medicinskt ledningsansvarig/sektionen för vårdhygien, Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus Öppenvård/mottagning Kontakt med

Läs mer

Tuberkulos Handlingsprogram

Tuberkulos Handlingsprogram Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2017-07-29 2015-01-29 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställare Anders Johansson (ljn043) Gäller för Landstingsgemensamt

Läs mer

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller

Läs mer

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra

Läs mer

Influensa A och B samt RS-virus

Influensa A och B samt RS-virus Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga

Läs mer

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended

Läs mer

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare 1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...

Läs mer

Tuberkulos-Vad göra?

Tuberkulos-Vad göra? Tuberkulos-Vad göra? Lungkliniken Vem tar hand om patienten? Utreder misstänkt lungtuberkulos, gör en första bedömning kring smittsamhet. Remissinstans för frågeställningar kring latent TBC (LTBI). Infektionskliniken

Läs mer

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj

Läs mer

Ebola - hygienrutiner

Ebola - hygienrutiner INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Med anledning av utbrott av ebola i Västafrika har vårdhygieniska rutiner för primärt omhändertagande av misstänkta fall upprättats. Till misstänkta fall av ebola räknas en

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Anette Svensson, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordf medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Karolina Fischerström   Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos - hur vanligt är det? Ca 9-10 miljoner insjuknar årligen i TBC Ca 2 miljoner dödsfall årligen Flest sjukdomsfall i Afrika och Asien Sverige: ca 600-700

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Innehåll Bakgrund...1 Vattkoppor (Varicella)...1 Bältros (Herpes zoster)...2 Smittvägar

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Handläggning Beta hemolyserande streptokocker grupp A orsakar

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Andningsskydd vid luftburen smitta

Andningsskydd vid luftburen smitta 2016-10-23 11771 1 (5) Sammanfattning Med utgångspunkt från Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens författningar om personlig skyddsutrustning, arbetsmiljö och basala hygienrutiner beskriver riktlinjen

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Det är viktigt för patientsäkerheten att nödvändig medicinsk vård och behandling inte försenas pga. influensa eller misstanke om influensa.

Det är viktigt för patientsäkerheten att nödvändig medicinsk vård och behandling inte försenas pga. influensa eller misstanke om influensa. Vårdhygieniska riktlinjer för influensa Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting, VLL, som utför undersökning, vård eller

Läs mer

Tuberkulos-screening av gravida

Tuberkulos-screening av gravida Dok-nr 13162 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 4 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, verksamhetschef, Kvinnokliniken ViN 2019-09-06 Bakgrund Tuberkulos är en av

Läs mer

Vattkoppor och bältros i samband med förlossning

Vattkoppor och bältros i samband med förlossning Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (7) Vattkoppor och bältros i samband med förlossning Innehållsförteckning Vattkoppor och bältros i samband med förlossning... 1 Syfte... 2 Omfattning... 2 Bakgrund... 2 Vattkoppor...

Läs mer

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska

Läs mer

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle

Läs mer

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Södra Älvsborgs Sjukhus

MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Södra Älvsborgs Sjukhus 2016-10-04 21525 1 (5) Sammanfattning Rutinen beskriver lokala rutiner vid SÄS med i första hand Folkhälsomyndighetens Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av MERS-CoV, Middle East respiratory

Läs mer

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Inledning Gravida kvinnor har samma mottaglighet för tuberkulos och sjukdomsutveckling som andra. De flesta som infekterats med tuberkelbakterier blir aldrig

Läs mer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt

Läs mer

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Karin Persson   Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning RIKTLINJE Sida: 1(14) Godkänt: Giltigt t.o.m: 2022-04-15 Ver.nr: 3.0 Dnr: Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning Innehåll CLOSTRIDIUM DIFFICILE... 2 GASTROENTERITER... 3 HEPATIT A... 4 HERPES ZOSTER - BÄLTROS...

Läs mer

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Checklista framtagen av Vårdhygien SÄS, modifierad efter WHO Patient Care Checklist June 2009 Version 090820 För komplett handläggning

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27 Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Tuberkulos. Läkemedelsstämman 2017

Tuberkulos. Läkemedelsstämman 2017 Tuberkulos Läkemedelsstämman 2017 Vad är tuberkulos och hur smittar det Latent tuberkulos, behandling Aktiv tuberkulos, behandling, DOTS BCG-vaccination Bakgrund Uppskattningsvis 1/3 av jordens befolkning

Läs mer

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Smittspårning vid tuberkulos Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala VARJE SMITTA BÖRJAR MED EN KONTAKT Smittskyddslagen Sjukvårdens skyldigheter mot patienten och samhället

Läs mer

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset) Detta PM fokuserar framför allt på de vårdhygieniska riktlinjerna. För ytterligare information var god se Socialstyrelsens Rekommendation

Läs mer

Tuberkulos. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken. Mycobacterium tuberculosis

Tuberkulos. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken. Mycobacterium tuberculosis Tuberkulos Mycobacterium tuberculosis Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Disposition Aktiv tuberkulos Screening Latent tuberkulos Miljöundersökning

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Myter och sanning kring vårdhygien och influensa. Anders Johansson, överläkare Vårdhygien Västerbotten

Myter och sanning kring vårdhygien och influensa. Anders Johansson, överläkare Vårdhygien Västerbotten Myter och sanning kring vårdhygien och influensa Anders Johansson, överläkare Vårdhygien Västerbotten MYT Influensa sprids under hela perioden patienten är sjuk, nya studier visar dessutom smittsamhet

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient Enheten för vårdhygien Hygienläkare Peter Cettner 1 av 5 Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient ESBL-producerande tarmbakterier är de vanligaste anmälningspliktiga

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21606 su/adm 2018-03-19 7 Vaccination och immunitetstest för nyanställd personal och Innehållsansvarig: Marianne Jertborn, Överläk/Professor, Läkare

Läs mer

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård Multiresistenta bakterier och andra smittor Hur skyddar jag patienten? Hur skyddar jag mig själv som vårdpersonal? Disposition Inledning Roller/ ansvar Hur arbetar

Läs mer

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Update Calici säsong 18/19 Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm FOHM: Calicivirussäsongen 2017-2018 Ovanligt tidig säsongstart - början av oktober och in i maj. Topp med flest antal

Läs mer

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer