Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL)
|
|
- Stig Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL) Antibiotikaresistenta tarmbakterier blir allt vanligare inom vård och omsorg. Flertalet har ett bärarskap utan att själva veta om det. Detta bidrar till att dessa bakterier kan spridas i tysthet under lång tid innan de upptäcks. Antibiotikaresistenta tarmbakterier lyder under Smittskyddslagen. Behandlingsansvarig läkare har anmälnings- och smittspårningsplikt vid fynd av VRE och ESBL-carba. Enterokocker Dessa bakterier ingår i människans normala tarmflora. De kan orsaka urinvägsinfektion, blodförgiftning (sepsis), hjärtklaffinfektion (endokardit) eller sårinfektioner. Enterokocker blir lätt resistenta mot antibiotika, däribland Vancomycin (VRE). Detta kan leda till svårbehandlade infektioner, särskilt för personer med nedsatt immunsystem. VRE var fram till 2007 ovanliga i Sverige. Sedan dess har antalet fall ökat efter smittspridning på sjukhus. Gramnegativa tarmbakterier Förutom enterokocker finns det gramnegativa bakterier som ingår i vår normala tarmflora exempelvis Acinetobacter, E.coli, Klebsiella, Morganella, Proteus, Pseudomonas, Serratia, Salmonella och Shigella. De kan orsaka urinvägsinfektion, blodförgiftning (sepsis), lunginflammation (pneumoni) eller sårinfektioner. Ibland blir dessa bakterier resistenta mot flera grupper av antibiotika och kallas då multiresistenta gramnegativa tarmbakterier* (MRG) exempelvis bakterier med Extended spectrum beta-lactamase (ESBL-A, ESBL-M och ESBL-carba). Antibiotikagruppen Karbapenermer (Tienam, Meronem ) används för behandling av allvarliga infektioner. Tarmbakterier som utvecklat resistens mot detta benämns ESBLcarba. De kan orsaka svårbehandlade infektioner där behandlingsalternativ saknas. Dessa bakterier lyder under smittskyddslagen. Antal fall av MRG (främst ESBL), har ökat i Sverige sedan anmälningsplikten infördes De har gett upphov till utbrott inom vårdinrättningar i hela världen, även i Sverige. Idag sker den största smittspridningen i samhället. Smittvägar Antibiotikaresistenta tarmbakterier sprids genom smittöverföring från en infekterad eller smittbärande frisk individs avföring, till en mottaglig individs mun, direkt eller indirekt, främst genom förorenade händer, kläder, föremål och livsmedel. Att dela hygienutrymme kan bidra till smittspridning. God handhygien hos personal och patient är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Bakterierna kan överleva i omgivande miljö i månader. Rengöring och desinfektion av vårdlokaler och medicinsk utrustning begränsar risken för smittspridning. Dokumentnamn Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG inklusive ESBL) Dokumentnummer STY4673 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius
2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 2 (8) Riskfaktorer för smittspridning Det finns en ökad risk för smittspridning om patienten har antibiotikabehandling, diarré, inkontinens, KAD/RIK, urostomi, kolo- och ileostomi, centrala infarter (CVK, CDK), dränage, tracheostomi, PEG/nasogastrisk sond, sår som kräver omläggning, svårigheter med personlig handhygien, demens, förvirring, delar vårdrum och hygienutrymme. Smittspårning VRE Vid fynd av VRE i en odling ska alla patienter som vårdas på samma avdelning smittspåras. Detta görs för att snabbt upptäcka eventuell smittspridning. Behandlande läkare är ansvarig för att smittspårning utförs. Så länge patient med VRE vårdas inneliggande rekommenderas screening (faeces) av alla medpatienter en gång/vecka och i samband med att patienter skrivs ut. Denna screening upphör 1 vecka efter att patient med VRE skrivits ut. Inneliggande patient med VRE ska regelbundet kontrollodlas enligt smittskyddslagen. Patientens behandlande läkare är ansvarig för att detta sker. Kontakta vårdhygien eller smittskyddsenheten för samråd om smittspårning, telefon: Kontrollodling efter utskrivning görs efter bedömning av behandlande läkare i samråd med smittskyddsläkaren. Kontrollodling görs alltid vid återinskrivning på sjukhus. Smittspårning ESBL-carba Smittspårning av medpatienter som delat vårdrum och hygienutrymme med en patient som är bärare av bakterier som bildar karbapenemaser (ESBL-carba) kan komma i fråga. Kontakta vårdhygien eller smittskyddsenheten för samråd om smittspårning, telefon: Behandlande läkare är ansvarig för att smittspårning utförs. Patientinformation och journalmärkning Behandlande läkare är ansvarig för att i journalen notera fynd av antibiotikaresistenta tarmbakterier exempelvis VRE och ESBL-carba. I journalen dokumenteras även vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa smitta, se lokal riktlinje STY4743, Docpoint. Patienten ska informeras muntligt och skriftligen (se smittskyddsblad) och anhöriga informeras vid behov. Smittskyddsanmälan görs via Kontakta smittskydd eller vårdhygien för samråd om smittspårning. I dagsläget kan bärarskap av ESBL inte avskrivas baserat på upprepade negativa odlingssvar. Upprepade negativa odlingssvar utesluter inte bärarskap av ESBL. Dokumentnamn Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG inklusive ESBL) Dokumentnummer STY4673 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius
3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 3 (8) Patient med VRE/ESBL Personal tillämpar basala hygienrutiner vid omvårdnad, hantering av tvätt och rengöring av föremål och ytor. Detta utgör ett särskilt krav för att förhindra smittspridning vid VRE (100% följsamhet). Risken för personal att smittas är liten om detta tillämpas. Desinfektera dina händer när du lämnar patientens vårdrum - miljön kan bidra till smittspridning. Kohortvård Kohortvård innebär att patienten vårdas med en och samma personalgrupp. Kohortvård gäller omvårdnadspersonalen under hela dygnet. Andra personalgrupper med specifika funktioner (sjukgymnaster, arbetsterapeuter) ingår inte i kohortvården. Kohortvård ska övervägas vid vård av patient med VRE, gramnegativa bakterier som bildar karbapenemaser (ESBL-carba) och vid riskfaktorer för smittspridning. Placering av patienten Patienter med VRE eller ESBL-carba ska alltid vårdas på eget vårdrum med eget hygienutrymme. Kontakta vårdhygien för ställningstagande till kohortvård och smittspårning. Eget vårdrum och eget hygienutrymme vid diarré och utbredda, smetiga sår. Patienter fria från diarré och utbredda smetiga sår, kan vistas i gemensamma utrymmen med rena händer och rena förband. Handhygien och mat Patienten ska uppmanas/ges möjlighet att tvätta/desinfektera sina händer före måltid och efter toalettbesök. Patienten ska inte själv ta mat från buffé, serveringskärl eller kaffevagn. Patienten kan äta i matsal men har inte tillträde till kök eller annan lokal för mathantering. Vid förekomst av diarré och utbredda smetiga sår äter patienten på sitt vårdrum. Glas, porslin och bestick diskas i diskmaskin. Patienter som rehabiliteras i träningskök får endast laga mat till sig själv. Besökare Ska tillämpa god handhygien. Handsprit rekommenderas. Behöver inte bära skyddsutrustning vid besök men vid deltagande i personlig omvårdnad (basal hygien). Har inte tillträde till gemensamma förråd, förrådsvagnar, kök eller annan lokal för mathantering till patient. Detta gäller även anhöriga till barn med antibiotikaresistenta tarmbakterier. Dokumentnamn Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG inklusive ESBL) Dokumentnummer STY4673 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius
4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 4 (8) Rehabilitering, undersökning och behandling Den som utför rehabilitering, undersökning och behandling ska informeras om smittrisker och hur de undviks. Innan transport av patient med VRE ansvarar vårdpersonalen för att desinfektera kontaktytor på rullstol/säng, renbäddar sängen och för att patienten fått hjälp att: - Tömma urinpåse/stomipåse och täcka sår - Byta till rena kläder och desinfektera händerna Sjukgymnastik, arbetsterapi och övrig rehabilitering utförs i avsedda lokaler eller i patientens vårdrum. Patient med hel hud, utan slangar och diarré kan delta i bassängträning. Duschutrymmet rengörs och desinfekteras efter användning till patient med VRE. Patient med utbredda sår eller diarré i kombination med antibiotikaresistenta Tarmbakterier rehabiliteras under kontrollerade former. Sår ska ha vältäckande förband. Spill och stänk av kroppsvätskor punktdesinfekteras omgående med alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensider. Behandling som exempelvis såromläggning utförs i patientens vårdrum. Operation Patientens renbäddade säng förvaras övertäckt och skild från andra sängar. Städning av operationsrum utförs enligt lokala riktlinjer. Rengör mekaniskt så att vidhäftande enterokocker lossnar. På uppvakningsavdelning vårdas patienten på enkelrum eller skild från andra. När patienten lämnat avdelningen desinfekteras samtliga kontaktytor och medicinteknisk utrustning. Överblivet engångsmaterial kastas. Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel Särskilt enterokocker fäster till material som används i sjukvården och de gramnegativa tarm-bakterier trivs i fuktig miljö exempelvis fuktiga förband, slangar, inhalationsutrustning och kuvöser. Bakterierna kan överleva på föremål och miljö i fler månader under gynnsamma förhållanden. Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning begränsar risken för smitta. Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning sker bäst i spol- och diskdesinfektor om detta är möjligt. I andra hand rekommenderas kemisk desinfektion exempelvis alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Använd skyddshandskar och rengör mekaniskt så att enterokocker lossnar. Engångsmaterial/förband som förvaras i patientens vårdrum kastas när patienten flyttar, skrivs ut eller avlider. Hjälpmedel ska vara patientbundna, kunna rengöras och desinfekteras vid förorening och vara utan synliga skador. Rengör och desinfektera hjälpmedel innan de används till annan patient. Hjälpmedel som inte går att desinfektera ska kastas. Dokumentnamn Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG inklusive ESBL) Dokumentnummer STY4673 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius
5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 5 (8) Leksaker till barn Uppmuntra anhöriga att ta med egna leksaker till patienten. Leksaker ska vara patientbundna under vårdtiden. Innan leksaker används av andra patienter ska de rengöras och desinfekteras. Leksaker som inte går att desinfektera ska kasseras. Ren och smutsig tvätt Rumsbunden tvättsäck i hållare förvaras bäst på toaletten. Byt tvättsäck dagligen. Säcken försluts på vårdrummet. Tvätt som är kraftigt förorenad med kroppsvätskor exempelvis diarré, sårsekret hanteras som smittförande. Se anvisningar från Textilia. Övrig tvätt haneras som vanligt. Ren tvätt som förvarats i vårdrum eller sluss skickas till tvätt när patienten skrivs ut. Avfall Rumsbunden avfallssäck i hållare förvaras bäst på toaletten. Byt avfallssäck dagligen. Säcken försluts på vårdrummet och hanteras som hushållsavfall. Avfallet får inte miljösorteras. Urinuppsamlingspåsar, inkontinensskydd och stomipåsar kastas i separat påse och tillsluts. Påsen kastas sedan i avfallssäcken. Daglig städning och rengöring Patientens närmaste miljö förorenas med kroppsvätskor. Smittrisken är stor och det krävs en ökad frekvens av städning, rengöring och desinfektion av ytor. Genom att byta torkdukar ofta förhindras risken att gnida ut tarmbakterier över alla ytor. Använd inte samma torkduk till toalettstolen som till övriga inredningen. Rengör mekaniskt så att enterokocker lossnar. Tillämpa basal hygien vid städning och rengöring. Informera städpersonalen om särskilt smittsam patient. Daglig städning av patientens vårdrum med tillhörande hygienutrymme utförs enligt avtal. Rengöringsmedel och engångsdukar/moppar rekommenderas. Efter städning desinfekteras kontaktytor t.ex. handtag, lysknappar, kranar, toalettsits och spolknopp. Dessa ytor bedöms som kritiska för smittspridning. Upprepa gärna desinfektionen under dagen. Städutrustningen desinfekteras efter användning. Använd gärna rumsbunden städutrustning (moppstativ) och engångsdukar/moppar under vårdtiden. Slutrengöring och desinfektion När en patient flyttar, skrivs ut eller avlider kan det bli aktuellt med en slutrengöring och desinfektion. Tillämpa basal hygien vid städning och rengöring. Tarmbakterier, särskilt enterokocker, fäster till alla material som används i vård och omsorg. Städning, rengöring och desinfektion av ytor och föremål torkas av mekaniskt så att Dokumentnamn Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG inklusive ESBL) Dokumentnummer STY4673 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius
6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 6 (8) vidhäftande bakterier lossnar. Ytor och föremål med synliga skador kasseras då de inte kan rengöras och desinfekteras tillfredsställande. Rester av kroppsvätskor påverkar desinfektionsmedlens effekt. Städa och rengör ytor och föremål först. Avsluta med desinfektion av kontaktytor i patientens vårdrum och tillhörande hygienutrymme. Dessa ytor kan annars orsaka smittspridning till nästa patient. Slutrengöring och desinfektion VRE/ESBL-carba För slutrengöring och desinfektion av vårdrum med tillhörande hygienutrymme efter patient med VRE och ESBL-carba, se checklista slutstädning sidan 7. Slutrengöring och desinfektion MRG/ESBL Byt torkdukar upprepade gånger under rengöringsmomentet, för att inte åter förorena omgivningen. All utrustning som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras. Eventuella urinflaskor kastas. Engångsmaterial, tvål- och spritbehållare kastas. Till städning och rengöring används rengöringsmedel, moppar och torkdukar. Engångsmoppar/torkdukar är att föredra. Horisontella ytor och kontaktytor i patientens vårdrum exempelvis sänggrindar, sängbord, handtag, lysknappar, telefoner, kranar och toalettsits desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Golv rengörs med rengöringsmedel och vatten. I hygienutrymmet ska dörrhandtag, lysknappar, kranar, spolknapp, sittring, toalettstol och toalettpappershållare rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Byt toalettpappersrulle. Madrass och kudde med fast plastklädsel torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider alternativt Virkon. Madrass och kudde med plastskydd byt plastskydd. Kassera madrass och kudde om de är grovt förorenade, saknar plastskydd eller om de inte går att tvätta. Städutrustning rengörs och desinfekteras efter användning. Referenser Multiresistenta bakterier. Vårdhandboken, 2014 Kunskapsunderlag rekommendationer för att begränsa spridningen av Enterobacteriacae med ESBL. Folkhälsomyndigheten, Kunskapsunderlag vankomycinresistenta enterokocker VRE. Folkhälsomyndigheten, Ransjö U, Lytsy B, Melhus Å, Aspevall O, Artinger C, Eriksson B-M, Günther G & Hambraues A (2010). Hospital outbreak control requires joint efforts from hospital management, microbiology and infection control. J Hosp Infect, 76 (1): Dokumentnamn Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG inklusive ESBL) Dokumentnummer STY4673 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius
7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 7 (8) Checklista slutstädning VRE och ESBL-carba Tillämpa basala hygienrutiner, byt skyddshandskar och torkdukar ofta för att inte återsmutsa rengjorda ytor och föremål. Använd torkduk får aldrig doppas i kärl med rengöringslösning. Rengör med mekanisk bearbetning för att vidhäftade enterokocker ska lossna från ytor och föremål. Avsätt tid för rengöring av lokal och föremål. Erfarenhet visar att detta kan ta upp till tre timmar. Till en första rengöring används vatten och rengöringsmedel. Använd engångs torkdukar och moppar. Till en andra rengöring och desinfektion av mindre ytor, föremål och kontaktytor rekommenderas alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Till större ytor (madrass, golv) rekommenderas Virkon 1% för att minska risken för obehagliga ångor från stora mängder alkohol. Virkon måste torka innan vårdrummet kan iordningställas till ny patient. Rengör vårdrum och möbler Kasta allt engångsmaterial inklusive tvål- och handspritförpackningar. Gäller även material i förrum/sluss (inkontinensskydd). Plocka bort sänglinne. Tvätt som är kraftigt förorenad med avföring hanteras som smittförande enligt anvisningar från Textilia. Övrig tvätt hanteras som vanligt. Rena, oanvända textilier som förvarats på vårdrum eller i sluss skickas till tvätt Rengör väggar (strömbrytare) upp till 1.70 m vid behov, fönsterbräda, dörrar (handtag). Rengör garderob, särskilt tagställen (handtag). Rengör patientens stol, pall och bord. Rengör TV och fjärrkontroll. Rengör patientnära ytor och vårdbädden Rengör sängbord, säng- och väggpanel, lampa, patienttelefon Rengör sängens samtliga delar (sänggrindar) Kuddar och madrass med avtorkningsbara överdrag rengörs och desinfekteras. Specialmadrasser rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens anvisningar Förorenade kuddar och madrasser som ej går att rengöra kasseras Dokumentnamn Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG inklusive ESBL) Dokumentnummer STY4673 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius
8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 8 (8) Flergångsartiklar, utrustning, hjälpmedel Rengör och desinfektera flergångsartiklar i disk- eller spoldesinfektor. Är detta inte möjligt, använd kemisk rengöring och desinfektion. All utrustning (infusionspumpar, stetoskop, blodtrycksmanschett, lift, gåbord mm) som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras. Förorenade flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel som är omöjliga att rengöra och desinfektera kastas. Disk sänds till centralkök eller diskas i avdelningens köksdiskmaskin Avfall slängs i säck på vårdrummet och behandlas som hushållsavfall. Det får ej sorteras Rengör papperskorgar och säckhållare Rengör och desinfektera toaletten Rengör dörrens in/utsida (handtag) Rengör kranar, tvättställ (ut/invändigt), avställningshylla, larm/strömbrytare Rengör hållare till tvål- och handspritförpackningar Rengör hållare till toalettpapper, handikappstöd, duschhandtag. Kasta toalettpappersrullen. Rengör spolknapp och toalettstol utvändigt Rengör vägg bakom toalettstol Rengör toalettstolens lock, sittring (in/utsida), toalettstolen invändigt, kasta toalettborsten. Rengör golv Samtliga golv rengörs och desinfekteras, vårdrummet först och toaletten sist. Använd engångsmopp Kontaktytor, städutrustning, skyddsutrustning och arbetskläder Samtliga kontaktytor, föremål som patient och personal vidrört under vårdtiden desinfekteras efter rengöring. Städutrustningen rengörs och desinfekteras efter användning Kasta skyddshandskar och plastförkläde/engångsrock Tvätta och desinfektera händerna Byt eventuellt arbetskläder Dokumentnamn Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG inklusive ESBL) Dokumentnummer STY4673 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius
VRE, vancomycinresistenta enterokocker
Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merAntibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*) Antibiotikaresistenta hudbakterier, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus*, förekommer allmänt på vårdinrättningar
Läs merESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Läs merBakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Läs merClostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Läs merClostridium difficile diarré
Godkänt den: 2017-12-06 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Smittsamhet...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merSmittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning Riktlinje Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet...1
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merAlla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merKategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Läs merVRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merBakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merBakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Styrgruppen i smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2011-11-14
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merMRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
Läs merVattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning Innehåll Bakgrund...1 Vattkoppor (Varicella)...1 Bältros (Herpes zoster)...2 Smittvägar
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merRiskfaktorer för smittspridning: diarré
Vårdhygien Suzanne Wendahl 1 av 5 ESBL- Extended Spectrum Beta Lactamase och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG). VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker Handläggning inom kommunal vård
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merInfluensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Förvaltningsgemensamt Riktlinje Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet. 2 Patient med misstänkt
Läs merVattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro - Öppenvård/vårdadm service, Tandvårdsenheten, V- Barn-
Läs merExtended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient
Enheten för vårdhygien Hygienläkare Peter Cettner 1 av 5 Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient ESBL-producerande tarmbakterier är de vanligaste anmälningspliktiga
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Läs merVårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Läs merFölj rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merMiljöbakterie som förvärvat multiresistens.
Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merTvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för
Läs merVKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merMultiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5 Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från: 2019-02-15 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merTvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8 Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-05-17 2016-11-17 Hans Boman (hbn007) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merClostridium Difficile
Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren
Läs merStäd, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien
Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006 Varför städar vi? Minska mängden mikroorganismer i miljön Minska
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merMässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Läs merHygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Läs merRutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Läs merMagsjuka/vinterkräksjuka handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Cancervård, Folktandvård, Hälso- och sjukvårds ledning, Kanslienheten, Medicinsk IT, Ro - Service och diagnostik, Ro - Slutenvård, Ro Hab/Rehab, Ro -Öppenvård/vårdadm
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Läs merTillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare
Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merVirusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merVinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)
1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:
Läs merVirusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Läs merStädning - Lokal anvisning till Vårdhandboken
Dokumenttitel : Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: Patientsäkerhet, smittskydd och vårdhygien Nivå : Instruktion Författare : Anneli Nielsen, Servicetjänster Dokumentansvarig: FM/LSAB
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merMässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
Läs merVattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Läs merMRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merINSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation
2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit
Läs merMultiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen
Läs merArbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merHandlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,
Läs merLokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merPublicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5
Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5 Innehållsansvarig: Anna-Maria Blackwell, Undersköterska, Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Giltig från:
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merVinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)
1 (9) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Viktiga medicinska behandlingar får inte försenas på grund av konstaterad eller misstänkt norovirusinfektion. Däremot kan man överväga att senarelägga behandlingar
Läs merGodkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:
Dokumentnamn: Gastroenteritutbrott Vårdhygien, Patientsäkerhetsavdelningen, Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Smittämne 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2018-03-01
Läs merMRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård
MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på
Läs merVårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,
Läs merKompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning: www.vårdhandboken.se
LOKAL ANVISNING för Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Städning 2.0 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Städning 2015-12-15 Utfärdande ansvarig enhet:
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Läs merInfluensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merSmittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska
Läs merInfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Läs mer