Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2

Transkript

1 DOKUMENTET ÄR UNDER REVIDERING Märk journalen under OBS-knapp! Gäller samtliga MRB! Bärarskap av MRSA, VRE, ESBL Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns på webben MRB=Multi Resistenta Bakterier Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Allmän del... 2 Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2 MRSA... 3 Att ta emot patient när misstanke om MRSA föreligger... 3 Provtagning, MRSA screening... 4 Vid fynd av MRSA i odling... 4 Patienter som odlats tidigare... 4 Vård av patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret har anlänt)... 5 Vård av patient med konstaterad MRSA... 5 ESBL... 7 Att ta emot och vårda patient med misstänkt eller konstaterad infektion med ESBL producerande bakterie... 7 Provtagning ESB... 8 Screeningodling ESBL... 8 VRE... 9 Provtagning VRE... 9 Provtagning VRE screening... 9 Att ta emot och vårda patient med misstänkt eller konstaterad infektion med VRE Generella rekommendationer MRB Praktiska rekommendationer Screening av personal som arbetat i vård utanför Sverige Bärarkort Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland 1

2 Allmän del LOKAL ANVISNING till Handbok för hälso- och sjukvård Inledning Förekomst av multiresistenta bakterier förekommer allmänt på sjukvårdsinrättningar i världen. De nordiska länderna har hittills varit undantag men nu ökar förekomsten även i dessa länder. Anledningen till utvecklingen vi ser i världen beror på överanvändningen av antibiotika Syfte Handlingsprogrammet är skapat för att vägleda all hälso- och sjukvårdspersonal i praktisk handläggning av patienter med MRB=multiresistenta bakterier och därmed förhindra spridning till andra patienter. Ansvar Det är arbetsledningens ansvar att ge information om handlingsprogrammet till hälsosjukvårdspersonal. Den anställde är skyldig att följa gällande handlingsprogram och medverka till god patientsäkerhet. Vårdhygien ska ses som en resurs och rådgivare. Basala hygienrutiner Är den åtgärd som effektivt förhindrar spridning av bakterier mellan patienter. Skall alltid tillämpas vid direkt kontakt med patienter. Instruktionen gäller all personal inkl. läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut m.fl. Basala hygienrutiner gäller vid all patientvård Endast då kan smittspridning förhindras Inga ringar, armbandsklockor/armband i vården. Desinfektera händerna med handsprit före och efter patientkontakt! Bra handdesinfektion kräver kortärmad arbetsdräkt Tvätta händerna med tvål och vatten enbart när du är smutsig så det syns/känns. Låt torka. Desinfektera. Använd handskar i kontakt med sårsekret, blod, urin och avföring. Desinfektera händerna när du tagit av handskar. Använd patientbunden skyddsrock/plastförkläde i direkt kroppskontakt med patienten och patientens säng. Skyddsrockar byts varje dag och när de är fuktiga. Plastförkläde är engångs. Misstänkt eller verifierat MRB-bärarskap får aldrig försena eller hindra nödvändiga undersökningar, behandlingar eller operativa ingrepp. Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 2 av 14

3 MRSA Methicillinresistenta Staphylococcus aureus Riskfaktorer MRSA Förekommer allmänt på sjukvårdsinrättningar i hela världen. De nordiska länderna och Holland har hittills varit undantag men nu ökar förekomsten även i dessa länder. MRSA är inte mer benägna att ge upphov till infektioner än andra Staphylococcus aureus, men infektioner orsakade av MRSA är svårbehandlade på grund av att bakterierna är resistenta mot alla penicillinpreparat (inklusive isoxazolyl-penicilliner t ex Heracillin), alla cefalosporinpreparat samt imipenem. Erfarenheten visar att det redan vid låggradig förekomst av MRSA på en vårdinrättning krävs mycket stora insatser för att eliminera denna. Det är därför viktigt att MRSA inte etablerar sig på vårdinrättningar i Sörmlands län. Förekomst av vätskande sår, eksem, andra hudlesioner, dränage, infarter eller urinkateter ökar den potentiella smittsamheten från en patient. Dessa patienter skall prioriteras för vård på enkelrum. Att ta emot patient när misstanke om MRSA föreligger Enhet som ska utföra undersökning eller behandling är skyldig att vidta smittförebyggande åtgärder. Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien vid behov av råd. Följande patientkategorier kan vara smittade och skall provtas: Patient med och utan riskfaktorer som inom det senaste halvåret varit inlagd på sjukhus, vårdhem eller fått sjukvårdande behandling i öppen vård utanför Sverige Patient som tidigare har varit bärare av eller varit infekterad med MRSA *t ex angiografi, ERCP, m. fl, såromläggning, suturering av sår, insättande av perifer venkateter eller urinkateter men inte t ex blodprovstagning, blodtrycksmätning, läkarundersökning. Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 3 av 14

4 Provtagning, MRSA screening OBS! Nedanstående provtagningsrutiner för screening utgår. Se instruktion i ovanstående länk. Det som är rödmarkerat är ändrat. Odla från näsa (näsöppningen, gränsområde hud-slemhinna) svalg perineum (området mellan anus och vagina eller pung) Fråga efter, och odla i förekommande fall hudskada t.ex. sår, eksem, psoriasis (hörselgång, skalp, underliv mm) tracheostoma, insticksställe för kanyl eller kateter urin från KAD eller suprapubisk urinkateter OBS! Pinnprov f o m : Provtagningsset, universellt eswab (rosakork) Sterilt plaströr medskruvlock, används för urin. OBS! Önskas även sårodling krävs ett nytt prov och ny remiss! Remiss Mikrobiologi Unilabs (blå kant) En remiss räcker till flera vid MRSA screening. Ange på rör och remiss varifrån provet är taget. Kryssa i respektive rutor för "prov". Skriv i diagnosrutan, MRSA screening, vårdinrättning, avdelning, vid utlandsvård även land. Kryssa i rutan för MRSA. Vid fynd av MRSA i odling Fortsatt handläggning enligt Vård av Patient med konstaterad MRSA. Alla patienter hos vilka MRSA hittas i odling första gången skall odlas enligt MRSA screening ytterligare en gång. Detta är av betydelse bl.a. för bedömning av smittsamhet. Patienter som odlats tidigare Patienter som odlats på annan ort och befunnits negativa för MRSA behöver ej odlas igen om de ej har ny sjukhusvård utomlands eller i områden med känd MRSA-problematik (se ovan) under senaste halvåret. Patienter som vårdas omväxlande på sjukhus med känd MRSA-problematik och sjukhus/mottagning i Sörmlands län tillhör en speciell grupp. Lämplig och rimlig odlingsfrekvens får här avgöras individuellt efter kontakt med Smittskydd/Vårdhygien. Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 4 av 14

5 Vård av patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret har anlänt) Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården) Patienter med riskfaktorer bör inte vistas i väntrum utan föras direkt in på enskilt behandlingsrum. Tillämpa basala hygienrutiner Använt såromläggningsmaterial m.m. placeras direkt i en liten soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall. Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten. berört (ex. dörrhandtag, kranar) med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel. Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning. Slutenvård Patienter med riskfaktorer ska helst vårdas på enkelrum med stängd dörr, helst med egen toalett, på den klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom, tills svar på odlingen erhållits. Tillämpa basala hygienrutiner. Vid utbredda hudskador och/eller vätskande sår bör patienten isoleras på infektionskliniken. Patienter utan riskfaktorer bör vårdas på enkelrum i avvaktan på odlingssvar. Vid vård på flerbäddsrum skall medpatienten vara utan riskfaktorer Vid varje misstanke om eller fynd av MRSA, kontakta Smittskydd/Vårdhygien! Vård av patient med konstaterad MRSA Öppen vård Se anvisningar för patient med misstänkt MRSA. Behandlande läkare är enligt smittskyddslagen ansvarig för: Att i journalen notera MRSA fyndet och att skriftligen och muntligen ge förhållningsregler till patienten samt att i journalen dokumentera att information givits (se länkar till smittskyddsblad). Att vid behov informera anhöriga (med patientens medgivande) Att smittmärkning av journalen sker Att ge patienten ett bärarkort Att smittskyddsanmälan görs till smittskyddsläkaren Att smittspårning utförs. Kontakta Smittskydd/Vårdhygien för hjälp. Att kontakta infektionskliniken där en MRSA-PAL utses Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 5 av 14

6 Slutenvård Patient med MRSA bör vårdas på infektionskliniken, Mälarsjukhuset, om inte medicinska skäl omöjliggör detta. Behandlande läkare är enligt smittskyddslagen ansvarig för: Att informera patienten. Att i journalen notera MRSA fyndet och att skriftligen och muntligen ge förhållningsregler till patienten samt att i journalen dokumentera att information givits (se länkar till smittskyddsblad). Att vid behov informera anhöriga (med patientens medgivande) Att smittmärkning av journalen sker Att ge patienten ett bärarkort Att smittskyddsanmälan görs till smittskyddsläkaren Att smittspårning utföres. Kontakta Smittskydd/Vårdhygien för hjälp. Att kontakta infektionskliniken där en MRSA-PAL utses MRSA infektion eller bärarskap är en allmänfarlig sjukdom med anmälningsplikt och smittspårningsplikt enligt Smittskyddslagen Bedömning av smittsamhet Någon säker definition av smittfrihet avseende MRSA finns inte. Trots ett stort antal negativa odlingar kan ibland MRSA åter odlas fram hos en patient efter månader till år Man måste dock av humanitära skäl i bland smittfriförklara patienten. OBS! Smittfriförklaring skall alltid ske i samråd med Smittskydd/Vårdhygien och/eller infektionsklinik (MRSA- PAL). Smittsamheten hos patient med MRSA ökar med förekomst av riskfaktorer som sår, eksem, dränage och katetrar. Om stora hudlesioner som brännskador infekteras med MRSA ger detta mycket starkt ökad smittrisk. Bäst förutsättningar för låg smittsamhet finns således hos i övrigt frisk person, utan antibiotikabehandling och med intakt hud (se personal med MRSA). Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 6 av 14

7 ESBL Extended Spectrum Beta Lactamase Vanliga tarmbakterier som Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae och Proteus mirabillis, kan bilda enzymer som bryter ned olika typer av antibiotika. En grupp av dessa enzymer heter ESBL (Extended Spectrum Beta Lactamase). ESBL-producerande bakterier är resistenta mot de flesta betalaktamasantibiotika såsom penicilliner och cefalosporiner. Detta medför att antibiotikabehandling som påbörjats innan resultat av odling föreligger, kan bli verkningslös, leda till förlängd vårdtid och i vissa fall ökad mortalitet. ESBL producerande bakterier kan ge upphov till infektion såsom t ex UVI eller sepsis. Bärarskap utan pågående infektion är vanligt och skall inte antibiotikabehandlas. Det är viktigt att ESBL producerande bakterier inte etablerar sig på vårdinrättningar i Sörmland då det krävs stora insatser att eliminera smitta. Spridningsväg är direkt och indirekt kontaktsmitta, (fekal oral). ESBL är endast anmälningspliktig för laboratoriet enligt smittskyddslagen. Riskfaktorer Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av ESBL-bildande bakterier Urinkateter (KAD) eller suprapubiskateter Feces- eller urininkontinens Bukdränage eller fistlar Öppna vätskande sår framför allt i buk/genitaliaområdet Trakeostomi/gastrostomi Diarréer Att ta emot och vårda patient med misstänkt eller konstaterad infektion med ESBL producerande bakterie Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården). Patienter med riskfaktorer bör inte vistas i väntrum utan föras direkt in på enskilt behandlingsrum. Tillämpa basala hygienrutiner Använt material för t ex omläggning eller KAD-behandling, placeras direkt i en liten soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall. Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten. berört (ex. dörrhandtag, kranar) med desinfektionsmedel. Detta är extra viktigt efter patienttoalettbesök I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel. Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning. Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 7 av 14

8 Slutenvård Patienter med riskfaktorer ska helst vårdas på enkelrum med stängd dörr, med egen toalett, på den klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom. Tillämpa basala hygienrutiner. Då multipla riskfaktorer föreligger hos patienten kan vård på infektionskliniken bli aktuell. Patienter utan riskfaktorer kan vårdas på flerbäddsrum, Tillämpa basala hygienrutiner. Patient ska ej ta/plocka mat själv utan serveras. Uppmana patient till noggrann handhygien speciellt före måltid och efter toalettbesök. Vård av patienter med ESBL kräver ofta en individuell bedömning beroende på vilka riskfaktorer som föreligger. Ansvarig läkare dokumenterar ( märker ) i patientens journal! Vid varje fynd av ESBL, kontakta Smittskydd/Vårdhygien! Provtagning ESBL ESBL-producerande bakterier kan hittas i odlingar tagna på klinisk indikation utan att direkt misstanke föreligger t.ex. sår-, blod- och urinodlingar. I vissa situationer kan screening vara aktuell. T ex patienter som vårdats utomlands de senaste sex månaderna eller i vårdmiljö i Sverige med pågående ESBL-utbrott. Personal behöver inte screeningodlas. Screeningodling ESBL urin: från KAD eller suprapubiskateter feces: pinnprov, synlig feces på pinnen sår infart, stomi eller annan konstgjord kroppsöppning OBS!! Pinnprov f o m : Provtagningsset, universellt eswab (rosakork) Sterilt plaströr medskruvlock, används för urin. OBS! Önskas även sårodling krävs nytt prov och ny remiss! Remiss Mikrobiologi Unilabs (blå kant) En remiss räcker till flera prov vid ESBL screening. Ange på rör och remiss varifrån provet är taget. Kryssa i respektive rutor för "prov". Skriv i diagnosrutan, ESBL screening vårdinrättning, avdelning vid utlandsvård även land Kryssa i rutan för ESBL Så länge någon eller några av riskfaktorerna kvarstår är det svårare att bli av med ESBL Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 8 av 14

9 VRE Vancomycinresistenta enterokocker Enterokocker är grampositiva bakterier som normalt ingår i tarmfloran. De vanligaste arterna är Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium. De är naturligt resistenta mot ett flertal antibiotika, inklusive cefalosporiner. Detta medför att antibiotikabehandling som påbörjats innan resultat av odling föreligger, kan bli verkningslös, leda till förlängd vårdtid och i vissa fall ökad mortalitet. De flesta enterokocker är dock känsliga för vankomycin. Undantag utgör de vankomycinresistenta enterokockerna (VRE). VRE är ej mer benägna att ge infektioner än icke resistenta tarmbakterier. Förekomsten har hittills varit sparsam i Sverige, och det är av stor vikt att detta gynnsamma läge bibehålls. Det krävs stora insatser att eliminera smitta från vårdinrättningar och det är viktigt att VRE inte etablerar sig på vårdinrättningar i Sörmlands län. Spridningsväg är indirekt och direkt kontaktsmitta (fekal-oral). Riskfaktorer Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av VRE: KAD eller suprapubiskateter Feces- och urininkontinens Bukdränage eller fistlar Öppna vätskande sår framför allt i buk/genitalområdet Trakeostomi/gastrostomi Diarréer Provtagning VRE VRE kan hittas i odlingar tagna på klinisk indikation utan att direkt misstanke föreligger t.ex. sår-, blod- och urinodlingar. I vissa situationer kan screening vara aktuell. T ex patienter som vårdats utomlands de senaste sex månaderna eller i vårdmiljö i Sverige med pågående VRE-utbrott. Personal behöver inte screeningodlas. Provtagning VRE screening urin: från KAD eller suprapubiskateter feces: pinnprov, synlig feces på pinnen sår infart, stomi eller annan konstgjord kroppsöppning OBS! Pinnprov f o m : Provtagningsset, universellt eswab (rosakork) Sterilt plaströr medskruvlock, används för urin. OBS! Önskas även sårodling krävs nytt prov och ny remiss! Remiss Mikrobiologi Unilabs (blå kant) Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 9 av 14

10 En remiss räcker till fler prov vid VRE screening. Ange på rör och remiss varifrån provet är taget Kryssa i respektive rutor för "prov" Skriv i diagnosrutan, VRE screening, vårdinrättning avdelning och vid utlandsvård även land Kryssa i rutan för VRE Då riskfaktorer föreligger sprids bakterierna lättare Så länge någon eller några av riskfaktorerna kvarstår är det svårare att bli av med VRE Att ta emot och vårda patient med misstänkt eller konstaterad infektion med VRE Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården). Patienter med riskfaktorer bör inte vistas i väntrum utan föras direkt in på enskilt behandlingsrum. Tillämpa basala hygienrutiner Använt material för t ex omläggning eller KAD-behandling placeras direkt i en liten soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall. Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten. berört (ex. dörrhandtag, kranar) med desinfektionsmedel. Detta är extra viktigt efter patienttoalettbesök I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel. Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning. Slutenvård Patienter med riskfaktorer ska helst vårdas på enkelrum med stängd dörr, med egen toalett, på den klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom. Tillämpa basala hygienrutiner. Då multipla riskfaktorer föreligger hos patienten kan vård på infektionskliniken bli aktuell. Patienter utan riskfaktorer kan vårdas på flerbäddsrum, Tillämpa basala hygienrutiner. Patient ska ej ta/plocka mat själv utan serveras. Uppmana patient till noggrann handhygien speciellt före måltid och efter toalettbesök. Vård av patienter med VRE kräver ofta en individuell bedömning beroende på vilka riskfaktorer som föreligger. Ansvarig läkare dokumenterar ( märker ) i patientens journal! Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 10 av 14

11 Vid varje fynd av VRE, kontakta Smittskydd/Vårdhygien! VRE infektion eller bärarskap är en allmänfarlig sjukdom med anmälningsplikt och smittspårningsplikt enligt Smittskyddslagen Generella rekommendationer MRB Praktiska rekommendationer Personal Besökare Basala hygienrutiner skall tillämpas. Se till att så få personer som möjligt deltar i vården av patienten. Personal som vårdar patienten bör inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor. Vid rond på rumsenheten bör minsta möjliga antal personer delta. Ska tillämpa god handhygien. Har ej tillträde till avdelningens kök eller annan lokal för mathantering, förråd, förrådsvagn mm. Undersökning och behandling Transportör och mottagande enhet informeras i god tid före undersökning/behandling. Desinfektion av flergångsartiklar Behandling i disk- eller spoldesinfektor är den bästa metoden att rengöra och desinfektera flergångsartiklar och samtidigt avdöda MRSA. I andra hand väljs kemisk desinfektion. Desinfektion av ytor Välj i första hand ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. I andra fall Virkon, se lokal anvisning Rätt medel. Material Ta inte in mer material än nödvändigt i rumsenheten. Detta gäller även för slussen om patienten vårdas i rum med sluss. Hjälpmedel Ska vara patientbundna. Innan hjälpmedlet används av annan patient skall det desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel eller Virkon. Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 11 av 14

12 Porslin och bestick Disk diskas i avdelningens köksdiskmaskin eller i centralköket. Låt inte disken stå framme i avvaktan på att diskmaskinen skall bli full utan diska godset direkt. Tvätt Rumsbunden tvättsäck. Hanteras som vanlig tvätt. Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patienten eller i slussen sändes som smutstvätt när patienten skrivs ut. Avfall Rumsbunden avfallssäck. Behandlas som konventionellt avfall. Riskavfallskartong för stickande och skärande avfall. Daglig städning: Informera städpersonalen! Rumsbunden städutrustning Utför daglig städning med rengöringsmedel. Använd gärna engångsmopp. Städutrustningen desinfekteras dagligen. Slutstädning Avdelningens personal tar hand om, desinfekterar och rengör all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av patienten. Madrass med fast plastklädsel: Torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel eller Virkon. Madrass med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är grovt förorenad. Icke tvättbar kudde med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera kudden om den är grovt förorenad. Icke tvättbar kudde utan plastskydd: Kassera kudden. Tvättbar kudde: Sänd kudden till tvätt. Horisontella ytor, handtag och kranar i patientens rumsenhet desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel eller Virkon. Oanvänt material för engångsbruk kasseras när patienten skrivs ut. Detta gäller också om det förvarats i slussen. Flergångsmaterial desinfekteras vid behov samt när patienten skrivs ut. Städning med vanligt rengöringsmedel om punktdesinfektionen har fungerat under patientens vårdtid. I annat fall slutstädas med Virkon. Utskrivning Utskrivning till hemmet är att föredra av epidemiologiska skäl. Behandlande läkare är ansvarig för att berörda vårdgivare (t.ex. distriktssköterska, husläkare etc.) informeras efter patientens medgivande. Vid överflyttning av patient med MRB till annan avdelning/klinik/sjukhus/vårdinrättning skall denna i förväg Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 12 av 14

13 underrättas om MRB-status och att så skett klart anges i slutanteckning. Tag i god tid innan överflyttning till annan vårdform kontakt med Smittskydd/Vårdhygien så att mottagande enhet kan få utbildning om MRB och basala hygienrutiner. Screening av personal som arbetat i vård utanför Sverige MRSA OBS! Personal eller elever som under det senaste halvåret har arbetat utomlands med vård och behandling av patienter och som skall arbeta/praktisera med direkt patientkontakt i Sörmlands län skall provtas enligt MRSA-screening (näsa, svalg, axill samt eventuella hudkomplikationer). Ny provtagningsrutin! Pinnprov f o m : Provtagningsset, universellt eswab (rosakork) Infektionsmottagningen vid Mälarsjukhuset, företagshälsovården Previa, studenthälsan eller personens familjeläkare utför undersökning och provtagning efter tidsbeställning. I de flesta fall kan vederbörande efter att ha fått adekvat information arbeta i väntan på odlingssvar. Personal med symtom på infektion, eller som har underliggande sjukdom (ex hudsjukdom), hänvisas till primärvård eller behandlande läkare. Vid kroniska eller svårläkta sår sker individuell bedömning i samråd med företagshälsovård, Enheten för vårdhygien och infektionsspecialist. ESBL, VRE Personal som är helt frisk efter arbete utomlands behöver ej screening odlas för ESBL eller VRE. Som frisk kan man under en period vara bärare av ESBL eller VRE i tarmen, kroppen gör sig av med bärarskapet och med fullgod handhygien för man ej smittan vidare. OBS! Ingen rutinmässig kontroll av personal som arbetat i Sverige behövs. Personal med konstaterad MRB Smittsamheten hos vårdpersonal med MRSA eller VRE måste bedömas från fall till fall. Smittsamheten kan i vissa fall vara låg och ej hindra arbete. Detta förutsätter bl. a. intakt hud och att fullgod information givits. Bedömningen är individuell och sker i samråd mellan behandlande läkare (infektionsspecialist), Smittskydd/Vårdhygien, företagshälsovård. Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 13 av 14

14 Bärarkort Så här ser bärarkortet för Sörmland ut. Observera att bärarkort endast kan rekvireras från Smittskydd/Vårdhygien och inte får kopieras från denna sida. Lokal Anvisning nr 15: MRB Handlingsprogram för Landstinget Sörmland Sidan 14 av 14