Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Transkript

1 RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: Gemensam med Regionen: Nej Gäller kommunal regi: Ja Gäller privatregi: Ja Process hänv. Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

2 Innehållsförteckning Riktlinjer för sårvård i Halmstads kommun... 2 Ren rutin... 3 Steril rutin... 3 Omläggning... 3 Förbandslådan i hemmet... 4 Kräm, salva, olja och vätska såsom NaCl, alsollösning... 4 Bensår... 4 Trycksår... 5 Kompressionsbehandling... 5 Ansvarsfördelning... 6 Chefer särskilda funktioner, Enhets/Områdeschefers ansvar... 6 Sjuksköterskans ansvar... 6 Omsorgs-personalens/delegeringsmottagarens ansvar... 6 Styrdokument... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sidan 2 av 8

3 Riktlinjer för sårvård i Halmstads kommun Inledning Rutinerna är framtagna av Sårvårdsteamet Maria Ewald-Lind (sårvårdssjuksköterska) och Monika Lagerqvist (undersköterska). Rutinerna är granskade av MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) Eva-Karin Stenberg utifrån patientsäkerhet. Syftet är att tydliggöra rutiner i sårvård, och att skapa helhetssyn gällande sårläkningsprocessen, att väga in smärta, medicinering, nutrition och rörelseförmåga. Material är utvalda med bakgrund av Läkemedelskommitténs rekommendationer. Dessa rutiner har granskats av arbetsgrupp för sårvård Ren rutin Ren rutin tillämpas vid alla sår som inte kräver steril rutin. Detta innebär att sår rengörs med färsktappat, kroppstempererat kranvatten och höggradigt rena instrument. Bäst rengöringseffekt uppnås vid duschning av sår. Vatten från egen brunn ska kokas. Hantering av instrument Händer ska desinfekteras innan rent gods hanteras Handskar skall användas, minst tre par handskar /omläggning ska användas annars har vi förorenat det rena materialet vi använder Instrumenten ska vara steriliserade når vårdtagaren får dem Efter varje omläggning skall instrumenten desinfekteras, antingen med sprit 70 % (handsprit) eller kokas i fem minuter. Därefter förvaras instrumenten i ren sterilpåse Steril rutin Vid steril rutin används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor genomgående under hela omläggningen Steril rutin tillämpas vid: Operationssår som kräver omläggning den första tiden Operationssår så länge det finns dränage eller såret vätskar eller blöder Operationssår tills suturer är tagna Sår som står i förbindelse med en led eller annan djupare normal steril vävnad Enligt läkarordination Omläggning Basala hygienrutiner (se verksamhetsstyrning/hygien) Rena instrument dukas upp på rent underlägg Fabriksrena kompresser skall ligga i plastpåse/egen förpackning. Påsarna skall vara återförslutningsbara eller vara försedda med pås-klämma Sidan 3 av 8

4 Kompresserna/sårvårdsmaterialet plockas alltid upp med ren pincett Kran man hämtar vatten från ska användas ofta. Låt vattnet rinna minst 1 minut innan det används Om vattnet tas från egen brunn skall det kokas först. Bäst är att duscha rent såret Förbandslådan i hemmet Förbandslådan som finns hos brukaren skall hållas ren och fräsch Kontrollera att bara aktuellt sårvårdsmaterial är tillgängligt Ej aktuellt sårvårdsmaterial/förband läggs i särskild låda/plastpåse och läggs åt sidan Endast material för ett par stycken omläggningar får finnas hos brukaren Vid påfyllning av material ska det sorteras upp i omläggningslådan, detta för att kunna kontrollera hur mycket som finns hos brukaren Förpackningar som sax, sårvårdsmaterial, kompresser, vätskor, salvor skall vara väl förslutna och märkta med datum, så att man har möjlighet att uppfatta hur nytt/gammalt det är Kräm, salva, olja och vätska såsom NaCl, alsollösning Detta är ett egenvårdspreparat som vårdtagaren betalar själv, eller får utskrivet på recept. Då det gäller krämer/salvor ska dessa ej läggas i medicinkoppar, p.g.a. risk för tillväxt av bakterier. OBS! Alla förpackningar som öppnas har en begränsad hållbarhet t.ex pumpburk endast 3 månader, läs på förpackningen. Hållbarhetstider 6 månader: Alsollösning Alsolsprit Klorhexidinsprit Klorhexidinlösning Datum alltid skrivas då förpackningen öppnas. Bensår Definition av bensår: Sår nedom knät av varierande etiologi som inte läker på 6 veckor Viktigt att ta hänsyn till vid sårläkningen: Helhetssyn av patienten Vikten av rätt/tidig diagnos, kontakt läkare Rätt dos kompression venös/arteriell insufficiens Uppföljning av såret Rätt intervall mellan omläggningarna relaterat till rätt materialval Sidan 4 av 8

5 Skapa helhetssyn gällande sårläkningsprocessen, att väga in smärta, medicinering, nutrition och rörelseförmåga, gäller alla sår Förhindra recidiv t ex kompressionstrumpor vid venös insufficiens Trycksår Definition av trycksår: Med trycksår (decubitus) menas ett sår eller en lokal vävnadsskada som uppkommer efter ett högt och långvarigt tryck som leder till syre- och näringsbrist i vävnaden. Riskfaktorer för att utveckla trycksår: Patientens allmäntillstånd Inaktivitet Hudens status t.ex. cortison, torrhet Bristande födo- och vätskeintag Kontrakturer Nedsatt känsel Förflyttning och skjuvning (uppstår när angränsande vävnader glider mot varandra) Inkontinens Blodtryck, cirkulation Nortonskalan (ett instrument att identifiera riskpatienter för trycksår) skall användas på alla patienter där det upprättas en hälso-och sjukvårdsjournal Kompressionsbehandling Kompressionsbehandling utgör grunden vid behandling av venösa bensår! Bra lindning kräver kunskap och träning. Lindning av ben föregås alltid av ett ankelindex, som utförs av läkare alternativt sårvårdssköterska kommun/landsting. Kortsträckslinda t ex Comprilan: Kräver muskelarbete för att ha effekt Högt arbetstryck, lågt vilotryck Kan sitta på flera dygn Kan användas vid lätt/måttlig insufficiens om lindning är indicerad Flerlagerslinda: Coban Profore Profore Lite Proguide Flerlagerslinda av typ Profore har i studier visat sig vara den mest effektiva kompressionsbehandlingen Sidan 5 av 8

6 Kompressionsstrumpor: Jobst Används vid läkta sår för att hindra recidiv kompressionsgrad 2 eller 3. Endast kompressionsstrumpa kan skötas av patienten själv. Dessa kan beställas på och kostnaden står patienten för själv. Ansvarsfördelning Chefer särskilda funktioner, Enhets/Områdeschefers ansvar Att rutinerna är väl förankrade bland berörd personal i organisationen. Kontinuitet Kompetens Sjuksköterskans ansvar Att arbeta efter rutinerna. Ansvarig för läkarkontakt Ansvarig för anhörigkontakt Ansvarig för dokumentation Ansvarig för sårbehandlingens helhet, symtom och uppföljning Ansvarig för eventuell delegering vad ska inte delegeras delegering ska ske restriktivt Ansvarig för uppföljning Ansvarig för undervisning Ansvarig för information Omsorgs-personalens/delegeringsmottagarens ansvar Att följa sjuksköterskans instruktioner Att rapportera symtom som t.ex. smärta till sjuksköterskan Att rapportera till sjuksköterskan om hon/han inte kan göra sin arbetsuppgift p.g.a. sjukdom/ledighet MAS ansvar Att det finns skriftliga riktlinjer/instruktioner för sårvård i Halmstad kommun och att dessa tillämpas. Att riktlinjerna är baserade på evidens Sårvårdssköterskans/sårteamets ansvar Ge råd och stöd i enskilda fall till PAS Sidan 6 av 8

7 Undervisa Upphandling av sårvårdsprodukter Mäta ankelindex Förmedla kunskap till PAS Dessa riktlinjer ska revideras vartannat år eller vid behov. Sidan 7 av 8

8 Sidan 8 av 8