Habilitering och Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen

Transkript

1 Habilitering och Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen PM Sida 1 (6) PM vid enteral nutrition Bakgrund Dietister och läkare, som arbetar med nutrition och habilitering har gjort en genomgång av de patienter som har total enteral nutrition och fann att intaget från olika sondnäringar varierade mycket vad gäller olika näringsämnen. Under barn och ungdomsåren sker en fortlöpande tillvät och kontinuerlig utveckling av hjärnans funktioner. Det är därför av största vikt att barnen följs vad gäller tillvät och nutritionsparametrar på ett standardiserat sätt. Vi har därför utformat ett förslag till hur dessa barn kan följas. Förslaget, som kan modifieras efterhand, baseras på erfarenhet av långvarig skötsel av dessa barn. Indikationer för enteral nutrition föreligger vid: viktavvikelse som ej hävs med per oralt intag utebliven längdtillvät ökat energi och näringsbehov som ej kan tillgodoses per oralt intag orimligt långa matningstider felsväljning av mat och dryck som kvarstår efter konsistensanpassning Monitorering då sondnäring eller kosttillägg utgör > 50 % av näringsbehovet - Beräkning av intag minst en gång per år Görs av dietist i samband med uppföljning. - Tillvätkontroller Görs enligt Habiliteringsprogrammet Nutrition, 0-1 år, fyra mätningar per år, inklusive huvudomfång 1-2 år, tre mätningar per år, inklusive huvudomfång 2-20 år, en mätning per år Vid tillvätavvikelse rekommenderas i alla åldrar minst 4 mätningar per år.

2 Sida 2 (6) - Blod- och urinprovskontroller: Serum Hb MCV Järn/TIBC Ferritin Transferrinreceptorer Natrium Kalium totalt/joniserat kalcium Albumin Urea Kreatinin HbA1c ALAT ALP GT Magnesium Fosfat Zink Selen 1 g/år el vb. X Homocystein/ B12 Folat Retinol Tokoferol 25- OH-D (vit D3) Ta utgångsvärden enligt ovan och sedan efter 2-3 månader då näringsintaget stabiliserats. Därefter en gång per år eller oftare vid behov. Nutritionprover vid behov: 1. Vid misstanke om rubbningar i kalk- och D-vitaminomsättning 1,25-dihydroi vit D PTH, ALP U-Ca/kreatininkvot Bentäthetsmätning 2. Vid stora läckage från tarmen (t.e. stomi, kort tarm), eller vid beräknat lågt saltintag U-Na, U-K 3. Vid frekventa kräkningar Syrabas och elektrolyter Klorider

3 Sida 3 (6) 4. Vid tillvätavplaning och/eller misstanke om protein/energibrist IGF-1 Indirekt kalorimetri bör övervägas Sensewear bör övervägas Remiss till nutritionsmottagning i samarbete med barnklinikerna - Vid allvarlig tillvätavvikelse/malnutrition/malabsorbtion - Vid utebliven viktuppgång trots nutritionsbehandling, eller vid svårigheter att optimera nutritionsbehandling - Vid svårare gastroenterologiska bekymmer Skrivet av: Barn- och ungdomshabiliteringens dietister, Region Skåne Gastro/nutritionsansvariga läkare Irene Aelsson, Pia Karlsland-Åkeson, Gun Persson Uppdaterat av medicinskt ansvarig överläkare Helena Magnusson på Barn- och ungdomshabiliteringen Dietist Lisa Ohlsson och gastroenterolog överläkare Maria van Gilse van der Pals

4 Sida 4 (6) Monitorering då sondnäring eller kosttillägg utgör > 50 % av näringsbehovet - Beräkning av intag minst en gång per år Görs av dietist i samband med uppföljning. - Tillvätkontroller Görs enligt Habiliteringsprogrammet Nutrition, 0-1 år, fyra mätningar per år, inklusive huvudomfång 1-2 år, tre mätningar per år, inklusive huvudomfång 2-20 år, en mätning per år Vid tillvätavvikelse rekommenderas i alla åldrar minst 4 mätningar per år. - Blod- och urinprovskontroller: Serum 1 g/år el vb. Hb MCV Järn/TIBC Ferritin Transferrinreceptorer X Natrium Kalium totalt/joniserat kalcium Albumin Urea Kreatinin HbA1c

5 Sida 5 (6) ALAT ALP GT Magnesium Fosfat Zink Selen Homocystein/ B12 Folat Retinol Tokoferol 25- OH-D (vit D3) Ta utgångsvärden enligt ovan och sedan efter 2-3 månader då näringsintaget stabiliserats. Därefter en gång per år eller oftare vid behov. Nutritionprover vid behov: 1. Vid misstanke om rubbningar i kalk- och D-vitaminomsättning 1,25-dihydroi vit D PTH, ALP U-Ca/kreatininkvot Bentäthetsmätning

6 Sida 6 (6) 2. Vid stora läckage från tarmen (te stomi, kort tarm), eller vid beräknat lågt saltintag U-Na, U-K 3. Vid frekventa kräkningar Syrabas och elektrolyter Klorider 4. Vid tillvätavplaning och/eller misstanke om protein/energibrist IGF-1 Indirekt kalorimetri bör övervägas Sensewear bör övervägas Remiss till nutritionsmottagning i samarbete med barnklinikerna - Vid allvarlig tillvätavvikelse/malnutrition/malabsorbtion - Vid utebliven viktuppgång trots nutritionsbehandling, eller vid svårigheter att optimera nutritionsbehandling - Vid svårare gastroenterologiska bekymmer Skrivet av: Barn- och ungdomshabiliteringens dietister, Region Skåne Gastro/nutritionsansvariga läkare Irene Aelsson, Pia Karlsland, Åkesson, Gun Persson Uppdaterat av Medicinskt Ansvarig Överläkare Helena Magnusson, på Barn- och ungdomshabiliteringen, Dietist Lisa Ohlsson, Gastroenterolog Överläkare Maria van Gilse van der Pals