Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys
|
|
- Oliver Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
2 Bakgrund Riktlinjer för nutrition vid njursvikt utan dialys och nutrition vid peritonialdialyshade tagits fram tidigare Saknades svenska riktlinjer för nutrition vid hemodialys Arbetet startade 2010 Våren/hösten 2010 utarbeta underlag till seminarium Våren 2011 seminarium med expertgrupp Hösten 2011 ut för slutligt godkännande av expertgruppen Våren 2012 riktlinjerna helt färdiga
3 Referensgruppen Sintra Eyre, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Sara Lundström, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Stig Mattsson, Falu lasarett, Falun Hanna Nixon, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Helena Simonsson, Centralsjukhuset, Kristianstad Monica Skoglund, Kärnsjukhuset, Skövde Sigrid Wegener, Akademiska Universitetssjukhuset, Uppsala
4 Seminariedeltagare Maarit Korkeila, med dr och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Peter Bárány, docent och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Olle Heimbürger, docent och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Gerd Faxén-Irving, med dr och leg dietist, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Charlotte Andersen, leg dietist, Skånes Universitetssjukhus, Malmö
5 Nationella och internationella riktlinjer European best practice guideline (EBPG) on Nutrition, Nephrol Dial Transplant, 2007 Expert working group report on nutrition in adult patients with renal insufficiency (Part 2 of 2), Clinical Nutrition, 2000 European Guidelines for the Nutritional Care of Adult Renal Patients, Dietitians Special Interest Group. EDTNA/ERCA, 2002 Clinical Practice guidelines for nutrition in chronic renal failure. The National Kidney Foundation (NKF/DOQI). American Journal of Kidney Diseases, 2000 Riktlinjer för omhändertagande av patienter med njursvikt. Svensk Njurmedicinsk Förening, 2007 ESPEN Guidelines on ParenteralNutrition: Adult Renal Failure, Clinical Nutrition 2009 ESPEN Guidelines on EnteralNutrition: Adult Renal Failure, Clinical Nutrition 2006
6 Nutritionsbehandling vid HD Syfte att kompensera dialysbehandlingens inverkan på näringsintag och näringsbehov Generella riktlinjer som kan behöva anpassas vid behov Praktiska riktlinjer
7 Energi och protein Individuella variationer för energinivå Vuxna <70 år kcal/kg/dygn Äldre>70 år och /eller låg fysisk aktivitet kcal/kg/dygn Övervikt/fetma övre BMI-gräns för åldern + 25% av överskjutande vikt Mål och gräns för lägsta intag för protein Mål 1,1 g/kg/dygn Lägst 1,0 g/kg/dygn
8 Energi vs protein Vid undervikt ENERGI (protein) Lågt proteinintag ENERGI (protein) Vid övervikt PROTEIN 50% HBV-protein
9 Timing Dialysbehandlingen likvärdig med fysisk aktivitet En katabol händelse Näring före, under och efter Minskar katabolism och har positiv effekt på proteinsyntesen Tillför protein och kolhydrater under dialys
10 Vitaminer och mineraler Köp inga egna vitamin-och mineraltillskott!
11 Fosfor Proteinrik mat innehåller mycket fosfor Rimligt intag <1400 mg/dygn Olika absorptionsgrad Oorganiskt fosfor en okänd bov i dramat
12 Kalium mg/dygn eller 1 mmol/kg Observera andra orsaker än kosten till hyperkalemin Kalium hinner inte dialyseras bort om livsmedlet äts under dialysen
13 Natrium och vätska Minska salt för att kunna minska vätska 5-6 g NaCl/dag (1 tsk) ml + mängd urin IDWG inte över 2-2,5 kg eller <4% av torrvikt
14 Nutritionsstatus Regelbunden bedömning och uppföljning Första dietistkontakt efter dialysstart inom 1 månad Var tredje till sjätte månad Teamarbete Lokala vårdprogram Använd enkla verktyg för bedömning tillsammans med teamets erfarenheter
15 Nutritionsstöd Anpassad kost, berikad mat Kosttillägg Enteral nutrition (EN) Parenteral nutrition (PN) / Intradialytisk parenteral nutrition (IDPN)
16 Sammanfattning Energi Varierad utifrån ålder, fysisk aktivitet och BMI kcal/kg/dygn Protein Mål 1,1 g/kg/dygn Fosfor Rimligt mål <1400 mg/dygn Kalium mg/dygn Natrium & vätska 5-6 g NaCl/dygn Vätska ml + urinmängd
17 Riktlinjerna finns tillgängliga på: Referensgruppen i njurmedicins hemsida Svensk njurförenings hemsida Delges till dietister i njurnätverket
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid njursvikt utan dialys
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid njursvikt utan dialys Utarbetade av Dietisternas Riksförbunds Referensgrupp i Njurmedicin, våren 2006 2 Arbetsgrupp Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Utarbetade av Dietisternas Riksförbunds Referensgrupp i Njurmedicin, våren 2012 Arbetsgrupp Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sintra
Nutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Livsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid peritonealdialys. Utarbetade av Dietisternas Riksförbunds Referensgrupp i Njurmedicin, våren 2008
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid peritonealdialys Utarbetade av Dietisternas Riksförbunds Referensgrupp i Njurmedicin, våren 2008 Arbetsgrupp Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin
Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?
Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Livsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2
Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Nutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Rekommenderade näringsintag hos nyfödda barn
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Neonatalogi Giltig fr.o.m: 2018-02-13 Faktaägare: Annsofi Bjereus, överläkare, barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Anna Bärtås, verksamhetschef, Barn- och
Uppdrag från DRF:s referensgrup nefrologi
Nutritionsmapp SNR Njurmedicinskt Vårmöte Umeå 2016-05-11 Malin Söderholm Leg Dietist Njur och dialysmottagningen Uppdrag från DRF:s referensgrup nefrologi Karin Windahl, leg dietist och fil mag, Danderyds
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral Nutrition
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10916 su/med 2017-03-23 3 Innehållsansvarig: Maria Lancha, Dietist, FoUU-enheten onkologi Sahlgrenska sjukhuset (marla104) Godkänd av: Marie Lindh,
Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011
Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.
Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen?
Söndag 3 maj 15.00-18.00 16.00 16.15 17.30 18.00 19.00 20.30 Sjuksköterskor (Alla) PROM/RAND 36 Föreläsare: Agneta Aspegren - Pagels, Forskningssjukskötersk a/med.lic, Karolinska sjukhuset, Solna Dietister
Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER
UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag
För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.
Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
kompetensutveckling och senaste nytt!
Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för
Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?
Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440
Teori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist
Nutrition vid ALS Dietistens arbete med ALS-patienter Genomförande Odontologen tar kontakt med dietist när en patient har tackat ja. Dietist ringer patienten och bokar tid. Matdagbok. Kostnadsfritt för
Söndag 3 maj. Registrering. Invigning av mötet 30 års resa från SDF till SNSF - Lena Krüzen, Lund. Mingel i utställningshallen
Söndag 3 maj Sjuksköterskor (Alla) Dietister Medicintekniker Fysioterapeuter 15.00-18.00 16.00 Registrering Förmöten 16.15 PROM/RAND 36 Föreläsare: Agneta Aspegren - Pagels, Forskningssjukskötersk a/med.lic
Energibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid icke dialysberoende kronisk njursjukdom för vuxna
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid icke dialysberoende kronisk njursjukdom för vuxna UTARBETAD AV DIETISTERNAS RIKSFÖRBUNDS REFERENSGRUPP I NJURMEDICIN 2006 REVIDERAD 2018 Arbetsgrupp Dietisternas
Kostrekommendationer & evidens
Kostrekommendationer & evidens SEDS 16 maj 2019 Cecilia Pettersson Leg dietist Doktorand SEDS Höstmöte 2017 När svenska näringsrekommendationer krockar med den ätstörda verkligheten Gisela van der Ster
Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17
SVENSKT NJURREGISTER (SNR) NUTRITIONSSTATUSBEDÖMNING
SVENSKT NJURREGISTER (SNR) NUTRITIONSSTATUSBEDÖMNING Subjective Global Assessment (SGA) SGA (subjektiv helhetsbedömning) är en reproducerbar och användbar klinisk metod för bedömning av nutritionsstatus.
Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se
Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett
LIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING
LIQUIDS AR FÖR SONDMATNING KONVALESCENS INTENSIVVÅRD RENAL DIETARY MANAGEMENT ADAPTED ENERGY kcal COMPLETE NUTRITION ANTIOXIDANT COMPLEX Sammansatt för att stödja njurfunktionen vid njurinsufficiens: högkvalitativt
Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT
Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Lotta Copland, Klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är skillnaden? Nutritionsbehandlingsprocessen?
Äldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Öppna jämförelser. 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder. 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder
Öppna jämförelser 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder 3. SET/DET per klinik och kvinnans ålder 4. Flerbördsfrekvens
Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505
Proteinreduceradkost Då och nu Proteinreducerad kost Grundsyfte: Minska symtom av uremi, bättre välbefinnande Upprätthålla bra nutritionsstatus Livsuppehållande och den enda behandlingen innan Dialys och
Karin Moberg, 75 år. Del 1
Karin Moberg, 75 år Del 1 Karin Moberg, 75 år, har KOL stadium 3. Hon vägde 50 kg och var 165 cm lång vid inskrivning på universitetssjukhuset där hon för två veckor sedan genomgick ett endovaskulärt ingrepp
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus
Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Parenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter
Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd
Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning
Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-
Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011
Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt
Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning
Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Utvecklingsplan för dialysvården
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-12-06 p 04 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-31 HSN 1210-1252 Handläggare: Tobias Nilsson Utvecklingsplan för dialysvården 2013-2014 Ärendebeskrivning
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral nutrition Hematologisektionen
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21442 su/med 2016-05-20 4 Innehållsansvarig: Cecilia Weznaver, Dietist, Dietistenheten klinisk nutrition (cecve) Godkänd av: Helena Rexius, Verksamhetschef,
Result. Glucose. Patients. Double-blind trial. signifikant förbättring av. Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie
enteral Nutrition signifikant förbättring av POSTPRANDIELL glykemisk respons Långvarig glykemisk kontroll Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie Glucose T Result Patients Double-blind
Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret
Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial
Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
2009-10-20. Sorterad på KOMPONENT
KOMPONENT INSTRUMENT SJUKHUS/LAB POSTORT TELEFON P-17-OH-progesteron Annan Universitetssjukhuset MAS MALMÖ 040-331420 P-17-OH-progesteron CIS Bio CT Akademiska sjukhuset UPPSALA 018-6114205 P-17-OH-progesteron
inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik
Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter
Habilitering och Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen
Habilitering och Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen PM 2016-04-20 Sida 1 (6) PM vid enteral nutrition Bakgrund Dietister och läkare, som arbetar med nutrition och habilitering har gjort en genomgång
Kostråd efter njurtransplantation. Sigrid Wegener 1505
Kostråd efter njurtransplantation Innan Tx Mål: BMI < 30 När proteinreducerad kost eller hemodialys används något lättare att gå ned än vid PDbehandling. PD ger ett tillskott av ca 400kcal i form av glukos/dag
Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013
Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn
Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring
Sårläkning och nutrition Vad ska vi gå igenom? Therese Bratt Dietist, medicinmottagningen NÄL 20 mars 2014 Utbildningsdag Bensårspatienten i vårdkedjan Energi- och näringsbehov vid sår Malnutrition Nutritionsstatusbedömning
Nutrition i äldrevården
succékonferensen är tillbaka! Nutrition i äldrevården Inbjudan till konferens i Göteborg den 13-14 september 2012 KEYNOTE SPEAKER Winner of British Journal of Nursing Nutrition Award Medway NHS Foundation
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Hemodialys Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 1 Indika;oner Hur går det ;ll? Komplika;oner Fistelbedömning Sta.s.k från Svenskt Njurregister (SNR) Antal pa;enter 3 Indika.oner för
Lokalt vårdprogram Nutritionsbehandling proteinreducerad kost vid kronisk njursvikt Dietistkliniken. Karolinska Universitetssjukhuset
Lokalt vårdprogram Nutritionsbehandling proteinreducerad kost vid kronisk njursvikt Dietistkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 2 Förord Vården som bedrivs på Karolinska Universitetssjukhuset ska
Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna
PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-
LIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING
LIQUIDS AR FÖR SONDMATNING KONVALESCENS INTENSIVVÅRD HIGH PROTEIN ADAPTED ENERGY kcal COMPLETE NUTRITION ANTIOXIDANT COMPLEX Högt proteininnehåll för att bibehålla muskelmassa under sjukhusvistelse och
- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Schema. Näringsfysiologi 15 HP, VT2015. Gruppindelning för informationssökning, presentationsteknik och examinerande seminarium:
2015-02-28 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: (eric.poortvliet@ki.se) Schema Näringsfysiologi 15 HP, VT2015 Kursperiod: 23/3-5/6 Kursledare: (eric.poortvliet@ki.se) Lokal: Konferensrum
Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting
Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting Dietister inom cancervård Fokus på patienter som är undernärda eller riskerar
Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Livsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Svenska Intensivvårdssällskapet, SIS, arrangerar i år sitt 20:e nationella fortbildningsmöte. SFAIs. Intensivvårdsmöte 20-ÅRS JUBILEUM
Svenska Intensivvårdssällskapet, SIS, arrangerar i år sitt 20:e nationella fortbildningsmöte. SFAIs Intensivvårdsmöte 20-ÅRS JUBILEUM 16 18 november 2016, Sigtuna Välkomna! 12:00 LUNCH 13:00 Inledning
INTERPELLATION. Dnr. Till Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Fredrik Lundgren. Vårdplatser för barn?
LANDSTINGET SÖRMLAND INTERPELLATION Ank.den 2017-09-06 Dnr Till Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Fredrik Lundgren Vårdplatser för barn? Idag beslutade den styrande koalitionen att minska det fastställda
LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)
LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:
Bedömning av nutritionsstatus
0 Bedömning av nutritionsstatus Översatt av Christina Persson Dietist, med. dr. 2004-04-01 1 Bedömning av nutritionsstatus (Modifierat SGA) Subjective Global Assessment Besvaras av patienten 1. Vikt och
RSV-rapport för vecka 13, 2016
RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory
Goda råd till dig med nedsatt aptit
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation
Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!
4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid
Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS KOSTRÅD VID HEMODIALYS. MÖCS Dialysavdelningen tel Njurpolikliniken tel.
Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS KOSTRÅD VID HEMODIALYS MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592 Kosthållning är en del av vården Kosthållning är en del av vården
Årsrapport Uppföljning 2012
Årsrapport Uppföljning 2012 1 Innehåll Att följa upp sina patienter; en viktig del av kvalitetsarbetet.... 4 Demografi... 5 Rehabplan... 8 EQ 5D Index... 11 Bedömning av körlämplighet... 13 Ersättning
Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.
Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi