Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Transkript

1 Hemodialys Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 1

2 Indika;oner Hur går det ;ll? Komplika;oner Fistelbedömning

3 Sta.s.k från Svenskt Njurregister (SNR) Antal pa;enter 3

4 Indika.oner för akut dialysstart Livshotande hyperkalemi som ej svarar på medicinsk beh. Uremisk pericardit Avancerad uremisk encephalopa; och neuropa; Hypertoni som inte svarar på medicinsk behandling Lungödem som ej svarar på behandling Allvarliga blödningsbesvär Uremiskt illamående och kräkningar

5 När ska man starta kronisk dialys? GFR 5-7 ml/min Ureanivå cirka 40 Hyperkalemi trots diet och Resonium Acidos trots bikarbonatbehandling Sjunkande albumin/ malnutri;on Övervätskning Sämre AT: Dålig ap;t, mental och fysisk trövhet, dålig sömn, mag- tarmstörningar Katabolism Neuropa; Perikardit

6 När skall pa;enten remiveras för accessopera;on? Beror på progresshas;gheten av njursvikten, oyast GFR mellan ml/min, oya minst ev halvår före beräknad dialystart AV- fistel behöver minst en månad på sig av mogna eyer op PTFE- gray bör vila 2-3 veckor eyer op

7 Hemodialys Första dialysen 1924 Ru.nmässig dialys från 60- talet

8 Principen för hemodialys Diffusion, konvek.on: Avlägsnar slaggprodukter Ultrafiltra.on avlägsnar vätska Semipermeabelt filter Biokompa.belt synte.skt membran

9 Kapillärfilter; membranyta 1,6-2,4 m 2 Dialysfilter

10 Hemodialysapparaten Blodpump Dialysvätskedel Säkerhetsmonitorer Blodpump ml/min Dialysatflöde 500 ml/min

11 VaUen för dialysbehandling VaUenreningsanläggning Dialyslösningen (mmol/l) Natrium Kalium Calcium Klorid Bikarbonat Glukos Osmolalitet ,25-1,

12 Arteriovenös fistel

13 Gammal dialysfistel

14 CDK Dubbellumen central dialyskateter

15 An.koagula.on Ges ru;nmässigt vid dialysstart (ex Innohep) för av motverka koagula;on i filter och slangar Blödningsbenägna pa;enter: heparinfri dialys med regelbundna koksaltgenomspolningar Regional citratan;koagula;on

16 Olika metoder för hemodialys Hemodialys Low- flux filter High- flux filter (olika genomsläpplighet) Konvek.v dialys Hemodiafiltra.on Hemofiltra.on

17 Hemodiafiltra.on Kombina;on av hemodialys och hemofiltra;on (diffusion och konvek;on) Störst avlägsnande av både små och medelstora molekyler ErsäVningslösning före eller eyer filtret (HDF pre och post) L ultraren dialysvätska ;llsävs pa;enten. Mer komplicerad ;llverkning SSk för storvuxna, malnutrierade, lång förväntad dialys;d, dålig tolerans för HD 17

18 CVVHD Kon;nuerlig venovenös hemodialys (intensivvårdsdialys)

19 Vad är bra hemodialys (= dialyskvalitetsmåu) Minst 4 ;mmar 3 ggr i veckan (om ej signifikant restnjurfunk;on) Avlägsna minst 70% av urea vid en session = URR > 70% (urea reduc;on ra;o) GoV AT; välreglerad vätskebalans, nutri;onsstatus, vikt, blodtryck, elektrolyt- och fosfatstatus Randomiserade studier som bevisar nyvan av högre Kt/V saknas

20 Jag måste hålla fingrarna i styr! Hemhemodialys- movagningen Hjälp till självhjälp kan vara en utmaning

21

22 Hemhemodialys

23 Komplika.oner vid HD Blodtrycksfall OYast för stor och has;g ultrafiltra;on fel torrvikt Kardiella faktorer Rela;vt vanligt, kommer väldigt snabbt Muskelkramper OYast vid stor ultrafiltra;on Illamående, kräkningar, huvudvärk Feber, frossa Dysekvilibriumsyndrom. Ovanligt Sepsis, överkänslighetsreak;oner OYast pga CDK

24 Komplika.oner vid HD Dåligt flöde i fisteln pga stenos ger trycklarm i dialysmaskinen. Sämre dialys. Behandlingen kan behöva avbrytas Fisteln behöver ev åtgärdas med dilata;on Fistelnål åker ut Fisteln spricker LuY i slangsystemet Felak;g sammansävning av dialysat Dåligt flöde i CDK Stor blödning Mindre eller större blödning LuYemboli, livshotande Risk för tex hjärnödem Kan behöva bytas

25 Övriga kliniska tecken av ;Va eyer Infek;on Steal syndrom Aneurysm/pseudoaneurysm Armsvullnad Kollateraler

26 Kontroll av fistelfunk;on Accessgrupp (nefrolog, radiolog, kirurg, dialyssjuksköterska) Regelbundna kliniska bedömningar och fistelflödesmätningar Riktlinjer: Fistelflöde i AV- fistel minst ml/min; i PTFE- gray minst 600 ml/min. Flödesminskning >25% inom 4 månader om fistelflödet är <1000 ml/min

27 Bedömning av fistelstorlek med Site- Rite AccessmoVagning gör klinisk bedömning/ fistelprognos eyer veckor Vid dålig ;llväxt: CT angio Bredden skall vara 6 mm Djupet skall vara < 6 mm

28 Dialysrelaterade tecken på accessdysfunk;on Minskad dialyseffekt (pga minskad blodpumpshas;ghet pga artär- ventryckslarm eller recirkula;on) Förlängd blödnings;d eyer nåldragning (urlödesstenos) Svårighet av sävta dialysnålarna Recirkula;on > 5%

29 Transonic

30 Fistelflödestrend

31 Tack för uppmärksamheten!