Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Transkript

1 Karolinska Institutet Läkarutbildningen, Den Friska Människan 2 (DFM2) MBB, FyFa Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , , Mål och innehåll: Arbete med kliniskt anknutna uppgifter och som integrerar delområdet urinorgan & kroppsvätskor. Omfattar syra-bas, osmos & tonicitet, njurens funktioner, samt vätskebalansrubbningar. De fyra integrationsuppgifterna redovisas gruppvis vid schemalagt tillfälle. Alla ska ha förberett alla uppgifter. Vilken grupp som redovisar respektive uppgift bestäms på plats vid redovisningstillfället. Disponera tiden väl vid presentationen. 30 minuter avsätts för varje uppgift. Ta gärna med anteckningar och läromedel som stöd och förbered gärna frågor du vill ta upp till diskussion tillsammans med kursare och lärare. Referensvärden för lösta ämnen i plasma/serum samt urin, samt syba-status (laboratoriedata): Venös plasma eller serum: S-[Na + ] mm S-[K + ] 3,5-5,0 mm S-[Ca 2+ ] 2,2 2,6 mm (total Ca 2+ ) S-[Mg 2+ ] 0,8-1.0 mm S-[Cl - ] mm S-[urea] 3,0 8,0 mm B-Glukos: 3,3 5,6 mm (fasta) S-[kreatinin] mikromol/l (vuxna) S- Osmolalitet: mosm/kg Total protein: g/l Residualanjonhalt cirka 8 mekv/l Anjongap cirka 15 mm Arteriellt blod: B-pH 7,35 7,45 B-pCO2 4,5 6,0 kpa B-pO kpa S-[HCO3 - ] mm Base Excess (BE) ± 3 mm Urin: Protein Na + K + osmolalitet <150 mg/24 tim mmol/24 tim mmol/24 tim mosmol/kg vatten (OBS, extremvärden) * efter laboratoriedata i de olika fallen anger att värdet ligger utanför referensintervallet. 1

2 Uppgift 1. Du kallas till konsultation angående en 81-årig man som lagts in p.g.a. akut hjärtinfarkt. Skadorna på vänster kammare är omfattande och hjärtminutvolymen är kraftigt reducerad. På femte dygnet efter inläggningen kompliceras tillståndet av akut ischemi i vänster ben orsakat av en embolus i a. femoralis. I patientens laboratoriedata finner du följande: S-[Na + ] 136 mm S-[K + ] 5,2 mm* S-[Ca 2+ ] 2,4 mm S-[Mg 2+ ] 1.0 mm S-[Cl - ] 100 mm S-[HCO3 - ] 15 mm* S-[urea] 14,0 mm* S-[kreatinin] 140 mikromol/l* B-pH 7,33* B-pCO2 3,9 kpa* B-pO2 7,7 kpa* a. Vad det är för form av syra-basrubbning och vilka variabler som ligger till grund för slutsatsen. b. Aktuell residualanjonhalt och anjongap och vad det ger för information i det aktuella fallet och andra situationer. c. Effekt av bikarbonatinfusion på patientens S-[K + ]? Mekanismer? Principiell effekt av behandlingen på blodets syretransporterande förmåga? d. Faktorer som ökar, respektive minskar, H + -sekretionen i njurtubuli. Hur borde H + - utsöndringen i urinen vara i detta fall? 2

3 Uppgift 2. Falltext: 55 åriga Arne K. Isaksson opereras akut efter en trafikolycka. Operationen går bra, men i efterförloppet var det svårt att få igång njurarna. Såväl urinproduktion (10 ml/timme) som urinkoncentration (320 mosm/kg H2O) var låga. Man mätte också endogent kreatininclearance som var 20 ml/min. Labdata visade: S-kreatinin: 305 mikromol/l* S-urea: 25 mmol/l* S-natrium: 141 mmol/l S-kalium: 6.2 mmol/l* a. Hur regleras renalt blodflöde (RBF) och glomerulär filtrationshastighet (GFR)? b. Hur är den glomerulära filtrationsbarriären uppbyggd? c. Hur mäts och tolkas GFR? d. Hur påverkar reabsorptions- och sekretionsprocesser utsöndringen av vatten, elektrolyter och glukos? e. Varför misstänker man akut njursvikt (AKI)? 3

4 Uppgift 3. En 30-årig man söker på sin vårdcentral p.g.a. ökad törst och stora urinmängder. Tester på plasma och urin ger följande data: Glukos i urin: negativ Urin-osmolalitet: 60 mosm/kg U-[Na + ]: 10 mm Uppskattad dygnsvolym urin: 6-9 liter Analyser från blodprov gav följande resultat: S-[Na + ] 154 mm* S-[K + ] 4,2 mm S-[Cl - ] 114 mm* S-[HCO3 - ] 28 mm S-[kreatinin] 0,11 mm P-Osmolalitet: 312 mosm/kg* B-glukos: 4,5 mm a. På vilket sätt är vätskebalansen rubbad? Betänk orsak & verkan - vad i lab. data stöder antagandet att det är primärt stora urinförluster, följt av ökat vattenintag och inte tvärtom? b. Olika orsaker till stora urinmängder och hur de kan särskiljas (d.v.s. differentialdiagnosticeras). Diskutera även olika orsaker till varierande urinosmolalitet? c. Behandlingsmöjligheter i det aktuella fallet d. Olika sätt att utifrån lab.data och undersökning av den aktuella patienten bedöma extracellulärvätskans (ECV) volym, eller plasma volymen. 4

5 Uppgift 4. Läkartidningen nr 46, 2011: Barn och ungdomar med nydebuterad diabetes är akuta sjukhusfall. 2-årig pojke, ökad törst sedan en vecka. Föräldrarna misstänker diabetes. Vårdcentralens akutmottagning säger sig sakna kompetens för barndiabetes, tar inte emot. Föräldrarna avvaktar tre dygn, pojken blir allmänpåverkad, kinkig, rödblossig, andas tungt och verkar ha ont i magen. Man söker barnakuten. Blod- och urinprov visade: Lab.data: S-Osm 312 mosm/kg* S-Na mm* S-K + 5,2 mm* S-Ca 2+ 2,77 mm* S-Mg 2+ 1,0 mm S-Cl - 94 mm B-glukos 35 mm* S-urea 7,3 mm ph 7,27* pco2 3,1 kpa* Base excess (BE) -15 mm* S-HCO3-12 mm* Urinsticka: Ketoner: 4+* Glukos: 4+* Diagnosen blev snabbt ställd och pojken behandlades med insulin samt snabb infusion av Ringer-acetat. Efter några timmar försämrades tillståndet md tecken på hjärnödem. a. Diagnos som pojken fick vid inkomsten till akuten b. Syrabas status vid inkomsten till akuten c. Elektrolytstatus (Gamble diagram) och vätskebalans vid inkomsten till akuten d. Orsaker till det försämrade tillståndet några timmar efter behandling 5