Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Transkript

1 Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3 månaders aktiv tjänstgöring på njurmedicinsk enhet. 1. Akut njursvikt Klinisk värdera vanliga orsaker till prerenal, postrenal och renal akut njursvikt Kliniskt bedöma och initialt handlägga patienter med akut njursvikt Akut handlägga vätskebalans- och elektrolyt rubbningar Absoluta indikationer för dialys Dosering av läkemedel och dosjustering vid njursvikt Vätskebalans- och elektrolytrubbningar (hyper- hyponatremi, hyperhypokalemi, syra-bas rubbningar) Bedöma resultat av urinanalyser inklusive sediment Kunna fastställa vilken vårdnivå som är adekvat för patienter med akut njursvikt 1

2 Patofysiologiska mekanismer vid akut njursvikt Olika dialysmodaliteter vid behandling av akut njursvikt 2. Bedömning av njurfunktion Begreppen GFR, egfr och clearance och CKD klassifikationen Värdera njurfunktion från plasmamarkörer (kreatinin och cystatin C) och med formler estimera GFR 3. Preventiv nefrologi Värdera risker med kontrastmedel vid bilddiagnostik och kunna vidta nödvändiga preventiva åtgärder Prevention, utredning och behandling av diabetisk- respektive hypertensiv njurskada Betydelsen av tidig upptäckt av albuminuri och sänkt egfr Kopplingen mellan nedsatt GFR, albuminuri och hjärt-kärlsjukdom Översiktlig kännedom om njursjukdomars epidemiologi 2

3 4. Hypertoni Diagnostisera, utvärdera och behandla primär och sekundär hypertoni Renovaskulär hypertoni och annan renal hypertoni Njurarnas roll vid primär och sekundär hypertoni 5. Glomerulonefriter och övriga parenkymatösa njursjukdomar Initial handläggning av proteinuri och hematuri Hur glomerulonefriter diagnostiseras kliniskt och när man ska misstänka systemisk vaskulit Bedöma vilka patienter som ska remitteras till njurmedicinsk specialist Snabbt förlöpande glomerulonefrit och vaskulit (initial handläggning) IgA-nefrit Nefrotiskt syndrom Övriga varianter av glomerulonefriter samt polycystisk njursjukdom, tubulointerstitell nefrit, Alport syndrom, SLE-nefrit, amyloidos, myelomnjure, njursarkoidos 3

4 6. Kronisk njursvikt och uremi Värdera nedsatt njurfunktion (GFR) Avgöra när patienten skall remitteras till njurmedicinsk specialist Känna igen uremisymptom Dosjustering av läkemedel Behandling av vanliga rubbnigar vid kronisk njursvikt (anemi, malnutrition, rubbningar i kalk-fosfatbalans, acidos, vätske- och elektrolytrubbningar) RAAS-blockad vid kronisk njursvikt Palliativ behandling; speciellt diuretika, medel mot illamående, klåda mm. Proteinreducerad kost och annan kostbehandling Kardiorenala syndromet 4

5 7. Dialysbehandling Absoluta indikationer för dialys Vilka komplikationer kan inträffa med hemo- respektive peritonealdialys För och nackdelar med olika dialysformer Hur genomförs hemodialys Hur genomförs peritonealdialys Olika typer av dialysaccesser 8. Njurtransplantation Vad man bör beakta när njurtransplanterade patienter söker akutintaget eller läggs in för akut vård (vikten av fortsatt immunosuppression, vätskebehandling mm) Identifiera komplikationer hos njurtransplanterad patient Vanliga infektioner hos njurtransplanterade patienter Vanliga immunosuppressiva läkemedel, deras biverkningar och interaktioner Handläggning av potentiell donation från avliden Långtidsresultat och långtidskomplikationer efter njurtransplantation 5