Kvarvarande urinkateter. Patientinformation

Transkript

1 Kvarvarande urinkateter Patientinformation

2 Information till dig som behandlas med kvarvarande urinkateter (KAD) Behandling Om du drabbats av nedsatt tömningsfunktion i urinblåsan eller något hinder i urinvägarna kan behandling med kvar-varande urinkateter (KAD) vara nödvändigt. Om du är osäker på varför du behandlas med KAD fråga behandlande läkare/sjuksköterska. Läkaren ordinerar behandlingstiden som är individuell. För att minska risken för komplikationer som t ex infektion bör behandlingstiden vara så kort som möjligt. En kvarvarande urinkateter är en mjuk slang som förs in i urinblåsan genom urinröret för att tömma ur urin. På kateter-spetsen finns en liten ballong som fylls med sterilt vatten när katetern har förts in för att katetern inte ska glida ut.

3 Uppsamlingspåse eller kateterventil Till KAD kan antingen kateterventil/connector användas eller en urinuppsamlingspåse kopplas. Alternativt kopplas urinuppsamlingspåsen till kateterventilen/connectorn nattetid. Du kommer bli instruerad i vad som är aktuellt för dig. Kateterventilen/connectorn öppnas var tredje till var fjärde timme samt vid trängningar. Urinen kan tömmas ut i toaletten. Två typer av uppsamlingspåsar för urin finns, benpåse (dagpåse) och sängpåse (nattpåse). För att minska risken för infektioner ska urinuppsamlingspåsen tillsammans med KAD utgöra ett slutet system. Byte av kateterventil/connector alternativt urinuppsamlingspåse ska ske en gång per vecka eller oftare vid behov. Kateterventil Urinuppsamlingspåse Själva urinkatetern ska bytas minst var tredje månad.

4 Urinuppsamlingspåsen kan fästas runt låret eller vaden med hjälp av kardborreband alternativt specialutformad kateter-strumpa. Hjälpmedel skrivs ut av din vårdgivare. Släng de använda urinuppsamlingspåsarna i vanliga soporna. Sängpåsen kan kopplas till benpåsen alternativt till kateter-ventilen/connectorn. Påsen ska vara placerad nedanför urinblåsans nivå för att urin inte skall rinna uppåt. Hygienråd Tvätta underlivet alternativt penis samt under förhuden. Tvätta sedan runt där katetern går in i urinröret och tvätta sedan kateterslangen med mild tvål och vatten dagligen. För att undvika att tarmbakterier finns i kateterns omgivning tvätta noggrant runt ändtarmen, vid din dagliga hygien. Var noggrann med din handhygien efter toalettbesök och när du manipulerar med din KAD. Problem som kan uppstå Risk för urinvägsinfektion, stopp i katetern och trycksår i urinröret finns vid behandling med KAD. I början när du fått din kateter kan du besväras av kramper i urinblåsan och/eller trängningar. Detta beror på att blåsan/urinröret är lite irriterad och brukar vanligtvis gå över efter ett par dagar. På grund av kramperna i urinblåsan kan urinläckage runt katetern uppstå. Detta gäller även om blåsans kapacitet av någon anledning är försämrad. Om det samtidigt rinner

5 urin i katetern är det inget att oroa sig för. Du kan alltid rådfråga din sjuksköterska. Lite blod i urinen kan förekomma första dagarna. Om det slutar rinna urin i katetern kontrollera att slangen inte klämts eller knickats. Kontrollera att urinuppsamlingspåsen är placerad nedanför urinblåsans nivå. Kontrollera att kateterventilen/connectorn är öppen om du använder en sådan. Kostråd Undvik förstoppning genom att äta fiberrik kost och mycket frukt och grönt. Drick rikligt med vätska, minst 1½-2 liter om dagen. Om tarmen blir full kan den klämma samman katetern och försvåra urinflödet.

6 Katetertyp: Kuffad med: Insatt den: Bytes: För mer information rekommenderas webbsidan: kateterfakta.nu Vid problem med katetern eller om du har några frågor är du välkommen att höra av dig till ansvarig vårdgivare. Kontaktinformation Vårdenhet: Vårdgivare: Telefonnummer: 1177 Vårdguiden E-tjänst Postadress Region Örebro län, Universitetssjukhuset, Örebro