Riktlinjer för utredning, dokumentation m.m. inom stadens socialpsykiatri

Transkript

1 BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) SDN Handläggare: Solveig Blid Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Riktlinjer för utredning, dokumentation m.m. inom stadens socialpsykiatri Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Lotta Wigen verksamhetsområdeschef Sammanfattning Sedan nuvarande riktlinjer för socialpsykiatrin reviderats 2004 har lagstiftningen ändrats. Staden har också infört en ny utredningsmetod inom socialpsykiatrin, DUR (Dokumentation, Utvärdering, Resultat) samt fattat beslut om att valfrihet ska finnas inom vissa insatser. Gällande riktlinjer behöver därför revideras. De nya riktlinjerna har anpassats till de ändringar som skett inom socialpsykiatrin de senaste åren, bland annat ska evidensbaserade och kunskapsbaserade metoder användas i möjligaste mån. Förvaltningen anser att de kompletteringar och förändringar som gjorts är bra men att det kan ytterligare förtydligas vilka personer med psykisk funktionsnedsättning som kan ha rätt till insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förvaltningen efterlyser också stöd av riktlinjer när det gäller hantering av ärenden med personer över 65 år. Box 15017, Bromma. Gustavslundsvägen 151 G Telefon Fax solveig.blid@stockholm.se

2 SID 2 (8) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid. Förslaget till nya riktlinjer är utarbetat av Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden. En arbetsgrupp med handläggare från fyra stadsdelsförvaltningar, bl.a. Bromma, har gett förslag på ändringar. Samtliga beställarchefer inom socialpsykiatrin har också haft möjlighet att ge synpunkter och förslag på ändringar. Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens handikappråd har behandlat ärendet den 17 juni Bakgrund Nuvarande riktlinjer för socialpsykiatrin antogs i april 2003 och reviderades i mars Sedan dess har lagstiftningen ändrats och staden har infört utredningsmetoden DUR inom socialpsykiatrin samt fattat beslut om att valfrihet ska finnas inom vissa insatser. Riktlinjerna behöver därför revideras. Syftet med riktlinjerna är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till de insatser som erbjuds för målgrupperna inom stadens verksamheter. Riktlinjerna ska ge handläggare stöd och vägledning i arbetet och utgår från socialtjänstlagen (SoL), LSS, hälso- och sjukvårdslagen (HSL), offentlighets- och sekretesslagen (OSL), förvaltningslagen (FVL) och annan relevant lagstiftning. De nya riktlinjerna har anpassats till de ändringar som skett inom socialpsykiatrin de senaste åren, bland annat ska evidensbaserade och kunskapsbaserade metoder användas i möjligaste mån. De nya riktlinjerna tar upp ny lagstiftning, utredning, biståndsbedömning, uppföljning, dokumentation och olika former av insatser. Särskilda avsnitt behandlar bl.a. uppsökande arbete, barnperspektiv, samverkan med andra huvudmän, personliga ombud och olika gruppers speciella behov. Olika målgruppers behov av särskilda insatser betonas och olika huvudmäns ansvar. Avsnittet som handlar om barn till personer med psykisk funktionsnedsättning har utvecklats. Ett avsnitt som handlar om unga vuxna, asylsökande, brottsoffer och PTSD (posttraumatiskt stress syndrom) har lagts till. Den enskildes inflytande och delaktighet i utredningen och vid genomförande av insatser betonas. Ärendet har sänts till samtliga stadsdelsnämnder och till stadsledningskontoret på remiss, med svar senast 31 januari 2011.

3 SID 3 (8) Innehåll i förslaget Nedan följer en sammanfattning av förslaget till nya riktlinjer. Det nya förslaget finns i sin helhet som bilaga. Målgrupp Målgruppen utifrån 1995 års psykiatrireform omfattas av flera målgrupper beroende på vilka myndigheter som tillhandahåller insatser och vilka insatserna är. Enligt nationell psykiatrisamordning definieras målgruppen: En person som har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Med begreppet längre tid avses en påtaglig aktivitetsbegränsning som pågått minst ett år eller prognostiseras pågå under minst ett år. Samma bedömning gäller LSS, där kriteriet varaktigt, för dem som tillhör personkrets 3, i regel föreligger när funktionsnedsättningen beräknas bestå minst ett år. Varaktighetsrekvisitet är särskilt svårt att bedöma vid psykisk funktionsnedsättning. Enligt rättspraxis kan funktionsnedsättningen vara varaktig även vid en välmedicinerad psykisk sjukdom. I LSS framgår att tillhörighet till personkrets 3 för personer med psykisk funktionsnedsättning innebär att personen ska ha en psykisk störning som är stor och varaktig och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande stödbehov. Med stor funktionsnedsättning avses att den starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Funktionsnedsättningen ska inte uppenbart bero på normalt åldrande. Varje stadsdelsförvaltning bör ha rutiner för hur samverkan och handläggning avseende personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska ske. Om det finns både psykiatrisk och neuropsykiatrisk problematik krävs samverkan med flera verksamhetsgrenar samt även med psykiatri, beroendevård, habilitering m.fl. Inom de socialpsykiatriska verksamheterna i Stockholms stad ges insatser i regel från 20 års ålder. Kunskapsbaserat arbete Alla berörda verksamheter inom området ska använda arbetssätt som i möjligaste mån är kunskapsbaserade och kostnadseffektiva. En evidensbaserad praktik omfattar enligt förslaget tre kunskapskällor:

4 SID 4 (8) Den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen Brukarens erfarenhet och önskemål Den professionelles erfarenheter och förmågor. Aktuella lagar Socialtjänstens arbete med vuxna med psykisk funktionsnedsättning regleras i första hand av SoL och LSS. Därutöver finns lagbestämmelser i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, i HSL, om öppen psykiatrisk tvångsvård i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), om öppen rättspsykiatrisk vård i lagen om rättspsykiatrisk vård och i OSL m.m. Om samverkan och uppsökande verksamhet Från och med januari 2010 finns krav på överenskommelser och samarbete mellan kommun och landsting avseende personer med psykisk funktionsnedsättning inskrivet i 5 kap. 8 a SoL och i 8 a HSL. Målet med överenskommelserna är att skapa en sådan tydlighet i ansvarsfördelning och samverkansformer att den enskildes behov bäst tillgodoses. Utredning och behovsbedömning Utredning är ett sammanfattande begrepp för den slutliga dokumentation som själva utredandet utmynnar i. När en person ansöker om insatser enligt SoL ska en utredning inledas utan dröjsmål. I LSS finns inga regler om hur en utredning ska inledas. Utredningar enligt LSS styrs av förvaltningslagen. Där framgår bl.a. att ärenden som rör enskilda ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Kommunfullmäktige har beslutat att DUR ska användas vid utredningar inom stadens socialpsykiatri för att säkerställa rättssäkerheten i utredningen, för både handläggare och enskild. Val av insatser Val av insatser ska alltid bedömas utifrån den enskildes situation. Beslutet bör tidsbegränsas utifrån vad som är lämpligt utifrån den aktuella insatsen. De vanligaste insatserna inom socialpsykiatrin är boendestöd, hemtjänst, kontaktperson, sysselsättning, studiecirklar, träfflokal (i regel inte biståndsbedömd verksamhet), bostad med särskild service, gruppbostad, servicebostad, stödboende, kollektivboende, försöks- och träningslägenheter och Hem för Vård eller Boende (HVB). Det betonas att en placering i HVB ska ses som ett mer skyddat boende under en kort tid.

5 SID 5 (8) Valfrihet finns i Stockholms stad för insatserna bostad med särskild service, stödboende, boendestöd och sysselsättning. Stöd till närstående Enligt 5 kap. 10 SoL ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar närstående som bl.a. har funktionsnedsättning. Behov av stöd ska uppmärksammas och metoder ska utvecklas för att erbjuda stöd till närstående. Missbrukare med långvarig psykisk funktionsnedsättning Personer med alkohol- eller narkotikaproblem har en påtagligt ökad risk för psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Dessa personer har behov av stöd och insatser från flera myndigheter eller vårdgivare. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för personer med missbruk, beroende och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom, s.k. samsjuklighet. Kommunen har ansvar för vård av missbruket och för sociala insatser och stöd i form av boende, social omvårdnad och sysselsättning till personer med psykisk funktionsnedsättning. Kommunen har även ansvar för uppsökande verksamhet. Landstinget har ansvar för korttidsvård, abstinensbehandling, psykiatrisk, neuropsykiatrisk och somatisk utredning samt motivationsarbete och för vård av missbrukare som kräver psykiatrisk behandling. Allmänpsykiatrin har huvud- och samordningsansvar för de psykiatriska insatserna till personer med samsjuklighet i form av missbruk eller beroende och psykiatrisk sjukdom. En noggrann utredning ska leda fram till en gemensam planering där de olika huvudmännens ansvar klargörs. Personal med särskild kompetens (case managers) kan behöva avdelas för att arbeta med personer med samsjuklighet. Hemlösa med långvarig psykisk funktionsnedsättning Enligt stadens definition är hemlöshet ett vitt begrepp. Hemlösa har ofta behov av insatser från flera vårdgivare samtidigt p.g.a. sammansatt problematik med missbruk, psykisk ohälsa, sjukdomar som hepatit, hjärt- och kärlsjukdomar m.m.

6 SID 6 (8) Boende på härbärgen är en tillfällig lösning på den hemlöses situation. Unga under 25 år bör inte placeras på härbärgen. Barn till personer med psykisk funktionsnedsättning Det är viktigt att särskilt uppmärksamma situationen för barn till personer med psykisk funktionsnedsättning och hitta samverkansformer inom andra delar av socialtjänsten, myndigheter och organisationer för att ge lämpligt stöd till barnen och familjerna. Landstinget har ett särskilt ansvar att uppmärksamma och samordna insatser för barn med funktionsnedsatta föräldrar, enligt HSL 2 g. Äldre med långvarig psykisk funktionsnedsättning Äldre personer med psykisk funktionsnedsättning ska kunna erbjudas insatser inom stadens äldreomsorg. För att detta ska kunna göras krävs särskilda kunskaper hos den personal som arbetar med äldre. Interna rutiner kring ärendehantering vid övergång mellan verksamhetsområdena bör finnas. Unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning Det är angeläget att stadsdelsförvaltningarnas barn- och ungdomsenheter och socialpsykiatrin samarbetar så att ungdomar med psykiska problem uppmärksammas i övergången mellan ungdoms- och vuxenstöd. PTSD, posttraumatiskt stressyndrom Forskning visar att det vid behandling av personer med PTSD är viktigt att träna påfrestande situationer. Den som ger stöd till en person med PTSD ska ha utbildning eller kunskap om relevanta stödinsatser och metoder. Brottsoffer Socialtjänsten ska verka för att den som utsätts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Huvudregeln är att polisanmäla misstanke om att brott är begånget i samband med en insats som ges enligt SoL eller LSS. Enligt Socialstyrelsens lägesbeskrivning Våld mot kvinnor med psykiska funktionshinder har ca 60 % av alla kvinnor med psykisk funktionsnedsättning utsatts för våld. Våldet förekommer främst i nära relationer. Asylsökande m.fl. Om en person med funktionsnedsättning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (LMA) ansöker om bistånd för särskilda behov, som inte täcks av

7 SID 7 (8) LMA, är kommunen skyldig att pröva den enskildes behov enligt SoL, med undantag av bistånd för försörjning, där behovet tillgodoses genom LMA. För rätt till insatser enligt LSS krävs bosättning i den ansvariga kommunen. Behovet av insatser får i stället prövas enligt 4 kap. 1 SoL. Personligt ombud Kommunerna har ansvar för och är huvudman för personliga ombud. De personliga ombuden arbetar för den enskilde och på dennes uppdrag. Målgrupp för verksamheten är personer med ett omfattande och långvarigt handikapp som medför stora hinder för ett fungerande vardagsliv samt behov av kontakt med myndigheter. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen bedömer att de nya riktlinjerna är omfattande och ger god vägledning i hur ärenden och frågor relaterade till målgrupperna ska hanteras. De kompletteringar som gjorts när det gäller t.ex. barnperspektiv, unga vuxna och asylsökande innebär förtydliganden av ansvarsfrågor och beskrivning av problemsituationer som kan uppstå. Förvaltningen har deltagit i arbetet med att utarbeta riktlinjerna och har därmed redan getts möjlighet att påverka utformningen av dessa. Förvaltningen anser dock att det tydligare kan beskrivas under vilka förutsättningar personer med psykisk funktionsnedsättning kan få insatser enligt LSS. Handläggare inom förvaltningen efterlyser några exempel som vägledning. En annan synpunkt är att det kan vara lämpligt att ange även en övre gräns för när det inte är lämpligt att placera personer på härbärgen. Förvaltningen har erfarenhet av ett ökat antal äldre bostadslösa personer och är tveksam till om det är lämpligt att placera dem på härbärgen. Förvaltningen efterlyser överlag stöd av riktlinjer när det gäller likartade rutiner över staden för ärendehantering av personer över 65 år. Enligt aktuell information från socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen den 16 december 2010 ska som modell för en evidensbaserad praktik användas Haynes et als modell (2002). På Socialstyrelsens hemsida redovisas också i december 2010 följande bild för en evidensbaserad praktik.

8 SID 8 (8) Socialstyrelsen anger att Evidensbaserad praktik (EBP) definieras som den professionelles förmåga att integrera bästa tillgängliga evidens, brukarens erfarenheter och önskemål samt den egna expertisen. I beslutsprocessen sammanförs information från dessa tre kunskapskällor. Förvaltningen är osäker på om Haynes et als modell stämmer med den modell som anges som utgångspunkt i förslaget till nya riktlinjer. Haynes et al lägger i sin modell stor vikt vid brukarens erfarenheter, önskemål och situation, vilket enligt förvaltningens mening inte tydligt framgår i förslaget till nya riktlinjer. Det är viktigt med en tydlighet i vilken utgångspunkt som ska användas för en evidensbaserad praktik inom staden. Bilagor 1. Remissblankett 2. Tjänsteutlåtande och protokollsutdrag från Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde den 22 juni Förslag till nya riktlinjer för utredning, dokumentation m.m. inom stadens socialpsykiatri Riktlinjer för utredning, dokumentation m.m. inom stade ns socialpsykiatri