Socialnämnden sammanträder torsdag den 28 maj 2009

Transkript

1 KALLELSE 1(3) Socialnämnden Socialnämnden Socialnämnden sammanträder torsdag den 28 maj 2009 Gemaket, plan 6, Kommunhuset, kl Val av justerare: Tina Teljstedt (KD) Dag för justering: Onsdagen den 3 juni 2009 Ärenden Beslutsärenden 1. Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun Dnr Förslag till beslut Socialnämnden fastställer nämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun. 2. Stockholms läns principöverenskommelse om hälsooch sjukvårdsansvar och medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i särskilt boende enligt LSS Dnr Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att hemställa hos Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) om att medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i 11 i principöverenskommelsen från 1994 stryks. 3. Ansökan om föreningsbidrag för år 2009 från Norrorts Brottsofferjour Dnr Förslag till beslut Bevilja Norrorts Brottsofferjour kronor

2 2 4. Ansökan om föreningsbidrag för år 2009 från Mansjouren Dnr Förslag till beslut Avslå ansökan om föreningsbidrag för föreningen Mansjouren i Stockholms län eftersom inte komplettering av ansökan inkommit. 5. Motion om att fortbilda all personal inom individ- och familjeomsorgen om problematiken kring mäns våld mot kvinnor, Kerstin Åkare (V) Dnr Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande över återremitterad motion godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige. 6. Verksamhetstillsyn av socialstyrelsen vid Servicehuset i Bro och Kungsgårdens äldreboende Dnr , Förslag till beslut Överlämna förvaltningens yttrande till socialstyrelsen som svar på tillsynsrapport. 7. Redovisning av 2006, 2007 och 2008 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer Dnr Förslag till beslut Godkänna den ekonomiska redovisningen av 2006, 2007 och 2008 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer, som socialförvaltningen överlämnat till Socialstyrelsen. 8. Ansökan om stimulansmedel 2009 för insatser inom vård och omsorg av äldre personer Dnr Förslag till beslut Godkänna socialförvaltningens ansökan hos Socialstyrelsen om stimulansmedel 2009 med totalt tkr för insatser inom vård och omsorg av äldre personer.

3 3 9. Socialförvaltningens ansökan om bidrag från Alzheimerfonden Dnr Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens ansökan om bidrag till nämndens demensvård från Alzheimerfonden. 10. Ändrad sammanträdestid Dnr Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att flytta socialnämndens sammanträde den 18 juni 2009 till den 17 juni Informationsärenden 11. Vårprognos 2 per Dnr Förslag till beslut Lägga informationen till handlingarna 12. Socialchefen informerar Anmälningar 13. Anmälan av delegationsbeslut 14. Anmälan av inkomna skrivelser

4 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Eija Ghamsary tfn Datum Vår beteckning Socialnämnden Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Socialnämnden fastställer nämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun. Sammanfattning Detta dokument utgör socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamheter i Upplands-Bro kommun och är upprättad utifrån socialtjänstlagen 3 kap. 3 och socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:11. Ärendet Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet består av följande styrdokument: - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet (bilaga 2) - Internkontrollplan (bilaga 3). I dokument Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet samt i internkontrollplan fastställer socialnämnden årligen samtliga processer för verksamhet och kvalitet inom individ- och familjeomsorgen samt äldre- och handikappomsorgen. Förvaltningens förslag För att ytterligare förtydliga nämndens ledningssystem för kvalitet i verksamhet har förvaltningen utarbetat modell för enhetliga kvalitetsplaner och kvalitetsredovisningar för socialnämndens verksamheter. Socialnämndens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen och äldre- och handikappomsorgen kommer att starta ett ledarstött kvalitetssäkringsarbete med enheternas kvalitetsplaner under Enhetens kvalitetsplan Varje enhet ska årligen upprätta en kvalitetsplan (bilaga 4) utifrån fastställda kvalitetsindikatorer och regelverk för verksamheten. Kvalitetsplanen innehåller: - Enheternas beskrivning hur de ska uppnå nämndens mål och uppdrag för verksamheten

5 2(2) - Beskrivning av enhetens verksamhet, organisation, ansvar och resurser - Kvalitetsindikatorer - Kvalitetssäkring av enhetens kärnverksamhet - Hantering av synpunkter och klagomål - Samverkan, samarbete, information och tillgänglighet - Personal- och kompetensförsörjning - Förebyggande av fel och brister i verksamhet - Uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamhet Enhetens kvalitetsredovisning Varje enhet ska årligen följa upp föregående års kvalitetsplan och redovisa resultatet till förvaltningsledningen i enhetens kvalitetsredovisning (bilaga 5). Socialförvaltningen sammanställer och redovisar enheternas resultat till nämnden enligt ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet samt internkontrollplan. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: 1. Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun 2. Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet Mall - Internkontrollplan Mall - Enhetens kvalitetsplan 5. Mall - Enhetens kvalitetsredovisning

6 Socialförvaltningen Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet i Upplands-Bro kommun Socialnämndens övergripande ledningssystem för kvalitet i verksamhet består av: - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet (bilaga 1) - Internkontrollplan (bilaga 2). I dokumentet ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet samt i internkontrollplan fastställer socialnämnden årligen samtliga processer för verksamhet och kvalitet inom nämndens verksamhetsområden. Bilagor: 1. Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet Mall - Internkontrollplan 2010

7 Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet inom socialförvaltningen i Upplands-Bro kommun 2010 Område Ekonomi Verksamhetsberättelse/ bokslut Internbudget Kvalitetsplan per enhet Kvalitetsredovisning Innehåll/ Kontrollmoment Uppföljning av mål, uppdrag, nyckeltal och ekonomiskt utfall Ansvarsområde, mål, uppdrag, nyckeltal samt budget för respektive avdelning/enhet Mål o uppdrag Verksamhet, organisation, ansvar o resurser Kvalitetsindikatorer Kvalitetssäkring kärnverksamhet(er) Synpunkter o klagomål Samverkan, information tillgänglighet Personal- o kompetensförsörjning Förebyggande fel o brister Uppföljning, utvärdering och utveckling Resultat redovisning utifrån kvalitetsplan Ansvarig Frekvens/metod Rapporteras i/ Dokument; Förvaltningen Färdigställande av produkt gemensam administration Förvaltningen Färdigställande av Prognos (1) Helårsprognos avseende ekonomi Förvaltningen Färdigställande av produkt gem. adm. Vårprognos (2) Förslag till budget 2011 Höstprognos (3) Helårsprognos avseende ekonomi Ansvarsområde, mål, uppdrag, nyckeltal samt ek. konsekvenser utifrån befolkningsförändringar samt individ LSS. Helårsprognos avseende ekonomi Enl. anvisningar från Ksf samt internt socialförv. Fastställande av budget för resp. avd./ enhet efter bes. KF Verksamhetsberättelse/ bokslut Internbudget produkt gem.adm. Enhetschef En gång/år Enheternas kvalitetsplan till förvaltningsledningen senast 1 mars Enhetschef En gång per år Enheternas kvalitetsredovisning ar till förvaltningsledningen senast 1 februari Förvaltningen Färdigställande av produkt gem. adm. Förvaltningen Färdigställande av produkt gem. adm. Förvaltningen Färdigställande av produkt gem.adm. Enl. anvisningar från socialförv./ gemensam adm. Enl. anvisningar från socialförv./ gemensam adm. Enl. anvisningar från Ksf samt internt socialförv Enligt anvisningar från socialförv./ gemensam adm. Prognos 1 per den sista mars Prognos 2 per den sista april Förslag till budget 2011 samt konsekvenser av befolkningsförändringar Höstprognos Rapporteras till/beslutas Socialnämnden 18 feb (SN handlingar senast 2 februari) Kf 26 mars Socialnämnden 18 feb (SN handlingar senast 2 februari) Anmäls till april nämnden Resultatet sammanställs från kvalitetsredovisningar av gem. adm. till mars nämnden Socialnämnden 16 april (SN handlingar senast 30 mars) Socialnämnden 28 maj (SN handlingar senast 11/5) o Kf 11 juni Socialnämnden 23 sept. (SN handlingar senast 7/9) o Kf 22 oktober Socialnämnden 23 sept (SN handlingar senast 7/9) o Kf 22 oktober 1

8 Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet inom socialförvaltningen i Upplands-Bro kommun 2010 Område Kontrollmoment Ansvarig Frekvens/metod Rapporteras i/ Dokument; Rapporteras till/beslutas Ekonomi Delårsbokslut Delårsbokslut per den sista augusti samt uppföljning av mål och uppdrag Förvaltningen Färdigställande av produkt gemensam administration Prognos 4 Helårsprognos avseende ekonomi Förvaltningen Färdigställande av produkt gemensam administration Enligt anvisningar från socialförv./ gemensam adm. Enligt anvisningar från socialförv./ gemensam adm. Delårsbokslut Prognos 4 Socialnämnden 23 sept (SN handlingar senast 7/9) Kf 22 oktober Socialnämnden 3 december (SN handlingar senast 16/11) 2

9 Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet inom socialförvaltningen i Upplands-Bro kommun 2010 Område Kontrollmoment Ansvarig Frekvens/metod Rapporteras i/ Dokument; Rapporteras till/beslutas Verksamhet/brukare Delegationsförteckning Riktlinjer Äldre och handikappoms. Regler för hantering av privata medel Taxor och avgifter inom Äldre och handikappoms Riktlinjer för utskänkning av alkohol Riktlinjer för handläggning av stöd till funktionshindrade enl. LSS Riktlinjer enl. SoL, Individ o familjeomsorg Klagomåls och synpunktshantering Brukardialog Dokumenthanteringsplan Ej verkställda beslut; SoL samt LSS Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Uppföljning Revidering Rapport av inkomna synp. o klagomål Brukarundersökningar genomförs Revidering Beslut som är äldre än tre månader och ej är verkställda Gemensam administration Avdelning; äldre och handikappomsorg Avdelning; äldre och handikappomsorg Gemensam administration Gemensam administration Avdelning; äldre och handikappomsorg Avdelning Individ och familjeomsorgen Gemensam administration Gemensam adm./ enheterna Gemensam administration Avdelningarna Huvudrapportör Gem.adm. Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering - årligen Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Uppföljning enl. internkontrollplan Revidering vid behov Delegationsförteckning Riktlinjer Äldre och handikappomsorgen Regler för hantering av privata medel Taxor och avgifter för Äldre och handikappomsorgen Riktlinjer för utskänkning av alkohol Riktlinjer för handläggning av stöd till funktionshindrade enl. LSS Riktlinjer för handläggning av stöd enligt SoL, Individ och familjeomsorgen Socialnämnden Socialnämnden Socialnämnden Socialnämnden - KF Socialnämnden - KF Socialnämnden Socialnämnden Årligen Verksamhetsberättelse Socialnämnden Kf Undersökning genomförs vart annat år inom respektive verksamhet Resultat till nämnd efter genomförd undersökning Socialnämnden Vid behov Dokumenthanteringsplan Socialnämnden Fyra gånger per år; Per den; 30 sept., 30 dec., 31 april, 30 juni Ärende ej verkställda Länsstyrelsen SN, Kf, Kommunens revisorer 3

10 Mall - Ledningssystem för verksamhetsstyrning och kvalitet inom socialförvaltningen i Upplands-Bro kommun 2010 Område Kontrollmoment Ansvarig Frekvens/metod Rapporteras i/ Dokument; Medarbetare Arbetsmiljöpolicy Handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljö FAS-avtal Förnyelse, arbetsmiljö, samverkan Uppföljning och revidering av handlingsplaner Uppföljning och sammanställning av anmälda arbetsskador, tillbud, hot och våld Samverkan och delaktighet enligt avtal Respektive ansvarig chef Gemensam administration Respektive ansvarig chef Årligen Handlingsplan för arbetsmiljöarbetet Rapporteras till/beslutas Socialförvaltningens ledningsgrupp Årligen Sammanställning till nämnd Socialnämnden Medarbetarsamtal, minst en gång per år Arbetsplatsträffar minst nio gånger/år Samverkansgrupp (arbetsgivare/fackliga representanter) Individuell utvecklingsplan Skriftliga protokoll 4

11 Mall - Internkontrollplan för socialförvaltningen 2010 Process Kontrollmoment Ansvarig Metod Frekvens Rapporteras i Ekonomi Fakturakontroll i Att fakturan är beslutsattesterad av ekonomisystem behörig attestant Ekonomiskt bistånd Att utbetalning sker till rätt betalningsmottagare Verksamhet/Brukare/klient Rättsäker handläggning Att handläggningen av bistånd är och dokumentation inom rättsäkert Myndighetsenheten Genomförandeplaner inom äldre- och handikappomsorg Dokumentation inom den kommunala hälso- och sjukvården. Att alla brukare har genomförandeplaner där alla beviljade insatser är inplanerade samt att planen har tagits fram i samverkan med brukaren Att dokumentationen inom den kommunala hälso- och sjukvården är korrekt och rättsäker. Ekonom Stickprov Två gång under år Verksamhetsberättelse Ekonom Stickprov Två gånger per år Verksamhetsberättelse MAS Aktgranskning: handläggarna inom enheten granskar varandras akter (5 akter/handläggare) utifrån givet underlag samt att enhetschef gör stickprov Genom att handläggarna inom myndighetsenheten noterar att de har mottagit genomförandeplan från utföraren och att den motsvarar beställningen. Stickprov av enhetschefen 10 akter granskas utifrån givet underlag. Akter väljs utifrån ett slumpmässigt urval. En gång under året En gång under året En gång under året Enhetschef för myndighetsenheten Verksamhetsberättelse Enhetschef för myndighetsenheten Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 1

12 Process Kontrollmoment Ansvarig Metod Frekvens Rapporteras i Verksamhet/Brukare/klient Handdatorer inom Hur handdatorer inom hemtjänsten hemtjänsten hanteras i praktiken. Bemötande av brukare/klient Medarbetare Arbetsmiljöplaner Att brukare/klienter får ett gott bemötande. Att varje enhet har en arbetsmiljöplan som under året har följts upp och reviderats. Utvecklings ledare Utvecklings ledare Utvecklings ledare Utvecklingsledare följer med hemtjänstpersonal under en förmiddag och kontrollerar att handdatorer hanteras enligt riktlinjer. Brukarundersökningar Genomgång av samtliga enheter arbetsmiljöplaner Tre tillfällen under året En gång under året avseende de brukarundersökningar som genomförts. En gång under året. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2

13 MALL FÖR KVALITETSPLAN 2009 ENHETENS NAMN Enhetschef: Förnamn och Efternamn Telefon: E-post: Besöksadress: Kungsängens centrum 0 Postadress: Kungsängen

14 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR NÄMNDENS VERKSAMHETER Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd för individen ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. Nämnden ska försäkra sig om att barnets bästa redovisas i arbetsprocessen och att besluten ska innefatta ett barnperspektiv. Brukarenkäter ska genomföras som en del av uppföljning och kvalitetskontroll samt användas i det fördjupade samarbetet med Stockholms läns landsting. Mål Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. All verksamhet ska utformas med brukaren i centrum och genomsyras av en humanistisk människosyn där alla människors lika värde är utgångspunkten. Uppdrag Socialnämnden ska tillsammans med bildningsnämnden samordna resurser till ett övergripande nätverk och arbeta aktivt med såväl akuta insatser som förebyggande för att långsiktigt skapa ett främjande miljö för barn och unga i vår kommun. Gemensamt Samtliga verksamheter ska: Utöka fokus på kost, social gemenskap, aktiviteter och utevistelser och utgå från den enskilde individens behov och önskemål. Utformas med brukarens behov av tillgänglighet, inflytande och trygghet i fokus, tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information, kvalitetssäkras och följas upp. Samverka med andra för att gagna den enskilde, bidra till utveckling och vara en del av effektivt resursutnyttjande. Vidareutveckla samarbetet med frivilligorganisationer. Ha beredskap för att söka pengar från EU:s program och fonder samt delta i EU-projekt. Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Omsorg om personer med funktionsnedsättning 2

15 X ENHETENS UPPDRAG UTIFRÅN NÄMNDENS MÅL OCH UPPDRAG ÅR 2010 Enhetens uppdrag för.. Enhetens beskrivning hur man avser att uppnå nämndens mål och uppdrag. Enhetens arbetssätt för att uppnå mål Enhetens beskrivning hur uppföljning ska gå till VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamhetsidé Inriktning och omfattning Organisation Resurser och ansvar KVALITETSINDIKATORER Självbestämmande Enhetens beskrivning hur man säkrar självbestämmande för den enskilde i verksamhet. Delaktighet Enhetens beskrivning hur man säkrar delaktighet för den enskilde i verksamhet. Integritet Enhetens beskrivning hur man säkrar integritet för den enskilde i verksamhet. Kontinuitet Enhetens beskrivning hur man säkrar kontinuitet för den enskilde i verksamhet. Trygghet Enhetens beskrivning hur man säkrar trygghet för den enskilde i verksamhet. 3

16 Gott bemötande Enhetens beskrivning hur man säkrar gott bemötande för den enskilde i verksamhet. KVALITETSSÄKRING AV ENHETENS KÄRNVERKSAMHET X-verksamhet (namn på enhetens kärnverksamhet/er) av god kvalitet Enhetens åtagande Enheten åtar sig att erbjuda (kärverksamhet, vad?) av god kvalitet. Enhetens arbetssätt Enhetens utformning/beskrivning om arbetssätt för att säkra god kvalitet i kärnverksamheten. Uppföljning Enhetens beskrivning av uppföljning för att veta om god kvalitet har uppnåtts (t.ex. genom brukarundersökning). HANTERING AV SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL Verksamhetens hantering av synpunkter och klagomål Verksamheten har skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för att samla in synpunkter och klagomål i verksamheten och hur denna information används i arbetsprocessen. Alla anställda inom verksamheten ska ta emot, både muntligt och skriftligt, synpunkter och klagomål som kommer till personalens kännedom om verksamheten. Så långt det är möjligt åtgärdar personalen bristerna omgående. Samtliga synpunkter och klagomål vidarebefordras till enhetschefen för vidare hantering. Synpunkter som avser hälso- och sjukvård vidarebefordras till ansvarig sjuksköterska för åtgärd. Enhetschefen gör en bedömning om vilka åtgärder behöver vidtas. Enhetschefen ansvarar att fel och brister blir åtgärdade omgående om detta är möjligt. 4

17 Den enskilde (brukaren) informeras om vidtagna åtgärder. Om synpunkterna/klagomålen har inkommit från någon annan än den enskilde boenden ska enhetschefen beakta om och vilken information om vidtagna åtgärderna kan återkopplas p.g.a. sekretess och tystnadsplikt. Beroende på klagomålets och synpunktens art ska enhetschefen anmäla detta samt vidtagna åtgärder vidare till förvaltningsledningen. Enhetschefen tar upp synpunkterna och klagomålen samt vidtagna åtgärder med berörd personal/ personalgrupp/personalgrupper. Enhetschefen ansvarar att arbetsrutiner/arbetsätt ändras vid behov för att undvika att liknande brister och fel inte ska uppstå igen. Samtliga inkomna synpunkter och klagomål sammanställs och används i verksamhetens verksamhetsplanering i syfte att förbättra verksamheten. SAMVERKAN, SAMARBETE, INFORMATION OCH TILLGÄNGLIGHET Intern samverkan I nedanstående tabell redovisas all planerad intern samverkan som verksamheten har samt, samverkans form, deltagare i samverkan, syftet med samverkan samt hur ofta t.ex. möten sker. Samverkan Ansvarig/Deltagare Syfte Frekvens Extern samverkan I nedanstående tabell redovisas all planerad extern samverkan som verksamheten har samt, samverkans form, deltagare i samverkan, syftet med samverkan samt hur ofta t.ex. möten ska ske. Samverkan Deltagare Syfte Frekvens Information Beskrivning hur verksamheten informerar den enskilde, anställda, samverkanspartners och allmänheten om verksamheten. Tydlig information Informationen är tillgänglig Tillgänglighet Verksamheten är tillgänglig för den enskilde och allmänheten, hur och när? 5

18 PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Personalsituation i nuläget Personalkategori Summa Antal årsanställda Antal personer Anmärkning Statistik Relevant statistik av verksamheten t.ex. antal personal per brukare inom verksamheten o.s.v. Rekryteringsplan Enheten samverkar med andra enheter i samband med rekrytering. Enheten följer avdelnings rekryteringsplan avseende utbildning, kompetens och erfarenhet vid nyanställning samt introduktion av nyanställda. Dessutom följer enheten avdelningens riktlinjer för elever, praktikanter, fortbildning. Utbildning, kompetensutveckling och handledning Verksamhetens utbildnings- och kompetensutvecklingsplan för 2010 Personalkategori Planerad utbildning/ kompetensutveckling/ handledning När Kommentar FÖREBYGGANDE AV FEL OCH BRISTER Verksamhetens hantering av fel och brister Verksamheten har skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för identifiering, dokumentation och analys av fel och brister samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp för att utveckla verksamheten. Inkomna synpunkter och klagomål Fel och brister identifieras utifrån inkomna synpunkter och klagomål. Fel och brister åtgärdas omgående om det är möjligt. Samtliga inkomna synpunkter och klagomål rapporteras alltid vidare till enhetschef. Fel, bister och åtgärd dokumenteras och kategoriseras av enhetschefen och följs upp/diskuteras och analyseras vid arbetsplatsträffar. Enhetschefen ansvarar att eventuella förändringar i skriftliga arbetsrutiner och arbetssätt justeras och görs kända för berörd personal. Genomgång av brukares insatser samt fel och brister Enhetschefen tillsammans med ansvarig personal har löpande uppföljning av de enskildas beställda och genomförda insatser samt avvikelser och eventuella fel och brister i utförandet. 6

19 En gång per månad i varje APT möte tar enhetschefen upp frågor med all personal om inkomna synpunkter och klagomål samt har genomgång av fel och brister samt åtgärder. Genomgång av verksamhetens rutiner Enhetschefen ansvarar att samtlig personal är involverade i enhetens arbete för kvalitetssäkring, att rutiner och arbetssätt i verksamhetens kvalitetssäkringssystem/ verksamhetsplan är aktuella och att uppföljningar sker enligt gällande rutiner för verksamhetens kvalitetssäkring. Vaka över och anmälan om missförhållanden I samband med APT möten minst en gång per år ansvarar enhetschefen för genomgång av rutiner för anmälan av missförhållanden. Vid varje APT tas upp samtliga anmälningar om missförhållanden och vidtagna åtgärder som har skett efter det förra APT mötet. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Personalens delaktighet att säkra och utveckla kvalitet i verksamhet Enhetschefen ansvarar att enhetens skriftliga kvalitetsplan är aktuell, tillgänglig och känd av enhetens all personal. All personal förbinder sig att följa fastställda rutiner för enheten. Enhetens rutiner följs upp och ändringar fastställs löpande på arbetsplatsträffar/planeringsdagar. Personalens ansvar för dokumentation, rapportering och uppföljning är fastställd i enhetens kvalitetsplan och övriga rutiner. Verksamhetens uppföljning och utvärdering Beskrivning vilka löpande uppföljningar verksamheten har. Enhetschefen ansvarar att övrig uppföljning och resultatredovisning sker i enlighet med enhetens kvalitetsplan. Enhetens uppföljning av nämndens mål samt resultatredovisning till förvaltningsledningen sker i enlighet med ledningssystem verksamhetsstyrning och kvalitet samt enligt interkontrollplan. Enhetschefen ansvarar för årlig resultatredovisning till förvaltningsledningen i enhetens kvalitetsredovisning. Enhetschefen ansvarar att resultatet från olika uppföljningar utvärderas och analyseras tillsammans med personalen och tas tillvara för att kontinuerligt utveckla och höja kvaliteten i verksamheten. 7

20 UTVECKLING AV VERKSAMHET Verksamhetens utvecklingsområden för år 2010 Verksamhetens utvecklingsområden planeras bl.a. utifrån föregående års resultat och från nämndens mål, krav och uppdrag på verksamheten. Under 2010 kommer x verksamheten att genomföra följande åtgärder för att höja kvalitet inom x verksamheten. Uppföljning Uppföljning av utvecklingsområden redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. 8

21 MALL FÖR KVALITETSREDOVISNING 2010 ENHETENS NAMN Enhetschef: Förnamn och Efternamn Telefon: E-post: Besöksadress: Kungsängens centrum 0 Postadress: Kungsängen

22 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR NÄMNDENS VERKSAMHETER Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd för individen ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. Nämnden ska försäkra sig om att barnets bästa redovisas i arbetsprocessen och att besluten ska innefatta ett barnperspektiv. Brukarenkäter ska genomföras som en del av uppföljning och kvalitetskontroll samt användas i det fördjupade samarbetet med Stockholms läns landsting. Mål Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. All verksamhet ska utformas med brukaren i centrum och genomsyras av en humanistisk människosyn där alla människors lika värde är utgångspunkten. Uppdrag Socialnämnden ska tillsammans med bildningsnämnden samordna resurser till ett övergripande nätverk och arbeta aktivt med såväl akuta insatser som förebyggande för att långsiktigt skapa ett främjande miljö för barn och unga i vår kommun. Gemensamt Samtliga verksamheter ska: Utöka fokus på kost, social gemenskap, aktiviteter och utevistelser och utgå från den enskilde individens behov och önskemål. Utformas med brukarens behov av tillgänglighet, inflytande och trygghet i fokus, tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information, kvalitetssäkras och följas upp. Samverka med andra för att gagna den enskilde, bidra till utveckling och vara en del av effektivt resursutnyttjande. Vidareutveckla samarbetet med frivilligorganisationer. Ha beredskap för att söka pengar från EU:s program och fonder samt delta i EU-projekt. Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Omsorg om personer med funktionsnedsättning 2

23 X ENHETENS UPPDRAG UTIFRÅN NÄMNDENS MÅL OCH UPPDRAG ÅR 2010 Enhetens uppdrag för.. Enhetens beskrivning hur man avser att uppnå nämndens mål och uppdrag. Enhetens arbetssätt för att uppnå mål Enhetens beskrivning hur uppföljning ska gå till Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys hur man har uppnått målen samt redovisning hur enheten har följt upp måluppfyllelsen samt redovisning av eventuella brukarundersökningar. VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamhetsidé Inriktning och omfattning Organisation Resurser och ansvar KVALITETSINDIKATORER Självbestämmande Enhetens beskrivning hur man säkrar självbestämmande för den enskilde i verksamhet. Delaktighet Enhetens beskrivning hur man säkrar delaktighet för den enskilde i verksamhet. Integritet Enhetens beskrivning hur man säkrar integritet för den enskilde i verksamhet. Kontinuitet Enhetens beskrivning hur man säkrar kontinuitet för den enskilde i verksamhet. Trygghet Enhetens beskrivning hur man säkrar trygghet för den enskilde i verksamhet. 3

24 Gott bemötande Enhetens beskrivning hur man säkrar gott bemötande för den enskilde i verksamhet. Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys hur man har uppnått målen och hur man har följt upp måluppfyllelsen samt redovisning av resultat från eventuella brukarundersökningar. KVALITETSSÄKRING AV ENHETENS KÄRNVERKSAMHET X-verksamhet (namn på enhetens kärnverksamhet/er) av god kvalitet Enhetens åtagande Enheten åtar sig att erbjuda (kärverksamhet, vad?) av god kvalitet. Enhetens arbetssätt Enhetens utformning/beskrivning om arbetssätt för att säkra god kvalitet i kärnverksamheten. Uppföljning Enhetens beskrivning av uppföljning för att veta om god kvalitet har uppnåtts (t.ex. genom brukarundersökning). Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys hur man har uppnått målen samt redovisning hur man har följt upp samt redovisning av eventuella brukarundersökningar vad brukarna anser om kvaliteten i kärnverksamheten. HANTERING AV SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL Verksamhetens hantering av synpunkter och klagomål Verksamheten har skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för att samla in synpunkter och klagomål i verksamheten och hur denna information används i arbetsprocessen. Alla anställda inom verksamheten ska ta emot, både muntligt och skriftligt, synpunkter och klagomål som kommer till personalens kännedom om verksamheten. Så långt det är möjligt åtgärdar personalen bristerna omgående. 4

25 Samtliga synpunkter och klagomål vidarebefordras till enhetschefen för vidare hantering. Synpunkter som avser hälso- och sjukvård vidarebefordras till ansvarig sjuksköterska för åtgärd. Enhetschefen gör en bedömning om vilka åtgärder behöver vidtas. Enhetschefen ansvarar att fel och brister blir åtgärdade omgående om detta är möjligt. Den enskilde (brukaren) informeras om vidtagna åtgärder. Om synpunkterna/klagomålen har inkommit från någon annan än den enskilde boenden ska enhetschefen beakta om och vilken information om vidtagna åtgärderna kan återkopplas p.g.a. sekretess och tystnadsplikt. Beroende på klagomålets och synpunktens art ska enhetschefen anmäla detta samt vidtagna åtgärder vidare till förvaltningsledningen. Enhetschefen tar upp synpunkterna och klagomålen samt vidtagna åtgärder med berörd personal/ personalgrupp/personalgrupper. Enhetschefen ansvarar att arbetsrutiner/arbetsätt ändras vid behov för att undvika att liknande brister och fel inte ska uppstå igen. Samtliga inkomna synpunkter och klagomål sammanställs och används i verksamhetens verksamhetsplanering i syfte att förbättra verksamheten. Resultatredovisning Enhetens redovisning av antalet inkomna synpunkter och klagomål, vilken typ av klagomål har inkommit, har klagomålen föranlett till förändring av rutiner/arbetssätt för att förbättra kvaliteten för brukarna. SAMVERKAN, SAMARBETE, INFORMATION OCH TILLGÄNGLIGHET Intern samverkan I nedanstående tabell redovisas all planerad intern samverkan som verksamheten har samt, samverkans form, deltagare i samverkan, syftet med samverkan samt hur ofta t.ex. möten sker. Samverkan Ansvarig/Deltagare Syfte Frekvens 5

26 Extern samverkan I nedanstående tabell redovisas all planerad extern samverkan som verksamheten har samt, samverkans form, deltagare i samverkan, syftet med samverkan samt hur ofta t.ex. möten ska ske. Samverkan Deltagare Syfte Frekvens Information Beskrivning hur verksamheten informerar den enskilde, anställda, samverkanspartners och allmänheten om verksamheten. Tydlig information Informationen är tillgänglig Tillgänglighet Verksamheten är tillgänglig för den enskilde och allmänheten, hur och när? Resultatredovisning Enhetens samlad bedömning redovisning av samverkan, information (ex vidtagna åtgärder för att förbättra informationen) och bedömning hur tillgängligheten har varit i förhållande till brukaren. Vidare ska här sammanställas eventuella resultat från brukarundersökning avseende tillgänglighet. PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Personalsituation i nuläget Personalkategori Summa Antal årsanställda Antal personer Anmärkning Statistik Relevant statistik av verksamheten t.ex. antal personal per brukare inom verksamheten o.s.v. Rekryteringsplan Enheten samverkar med andra enheter i samband med rekrytering. Enheten följer avdelnings rekryteringsplan avseende utbildning, kompetens och erfarenhet vid nyanställning samt introduktion av nyanställda. Dessutom följer enheten avdelningens riktlinjer för elever, praktikanter, fortbildning. 6

27 Utbildning, kompetensutveckling och handledning Verksamhetens utbildnings- och kompetensutvecklingsplan för 2010 Personalkategori Planerad utbildning/ kompetensutveckling/ handledning När Kommentar Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys om personal- och kompetensförsörjning. Resultat av genomförda utbildningar, kompetensutveckling och handledning. Samt analys/bedömning hur åtgärderna har eller kan bidra till bättre kvalitet för den enskilde brukaren. FÖREBYGGANDE AV FEL OCH BRISTER Verksamhetens hantering av fel och brister Verksamheten har skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för identifiering, dokumentation och analys av fel och brister samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp för att utveckla verksamheten. Inkomna synpunkter och klagomål Fel och brister identifieras utifrån inkomna synpunkter och klagomål. Fel och brister åtgärdas omgående om det är möjligt. Samtliga inkomna synpunkter och klagomål rapporteras alltid vidare till enhetschef. Fel, bister och åtgärd dokumenteras och kategoriseras av enhetschefen och följs upp/diskuteras och analyseras vid arbetsplatsträffar. Enhetschefen ansvarar att eventuella förändringar i skriftliga arbetsrutiner och arbetssätt justeras och görs kända för berörd personal. Genomgång av brukares insatser samt fel och brister Enhetschefen tillsammans med ansvarig personal har löpande uppföljning av de enskildas beställda och genomförda insatser samt avvikelser och eventuella fel och brister i utförandet. En gång per månad i varje APT möte tar enhetschefen upp frågor med all personal om inkomna synpunkter och klagomål samt har genomgång av fel och brister samt åtgärder. Genomgång av verksamhetens rutiner Enhetschefen ansvarar att samtlig personal är involverade i enhetens arbete för kvalitetssäkring, att rutiner och arbetssätt i verksamhetens kvalitetssäkringssystem/ verksamhetsplan är aktuella och att uppföljningar sker enligt gällande rutiner för verksamhetens kvalitetssäkring. Vaka över och anmälan om missförhållanden I samband med APT möten minst en gång per år ansvarar enhetschefen för genomgång av rutiner för anmälan av missförhållanden. Vid varje APT tas upp samtliga anmälningar om missförhållanden och vidtagna åtgärder som har skett efter det förra APT mötet. 7

28 Resultatredovisning Enhetens redovisning och analys om eventuella fel och brister i verksamhet samt eventuella förebyggande åtgärder för att förbättra kvaliteten i förhållande till den enskilde brukaren. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Personalens delaktighet att säkra och utveckla kvalitet i verksamhet Enhetschefen ansvarar att enhetens skriftliga kvalitetsplan är aktuell, tillgänglig och känd av enhetens all personal. All personal förbinder sig att följa fastställda rutiner för enheten. Enhetens rutiner följs upp och ändringar fastställs löpande på arbetsplatsträffar/planeringsdagar. Personalens ansvar för dokumentation, rapportering och uppföljning är fastställd i enhetens kvalitetsplan och övriga rutiner. Verksamhetens uppföljning och utvärdering Beskrivning vilka löpande uppföljningar verksamheten har. Enhetschefen ansvarar att övrig uppföljning och resultatredovisning sker i enlighet med enhetens kvalitetsplan. Enhetens uppföljning av nämndens mål samt resultatredovisning till förvaltningsledningen sker i enlighet med ledningssystem verksamhetsstyrning och kvalitet samt enligt interkontrollplan. Enhetschefen ansvarar för årlig resultatredovisning till förvaltningsledningen i enhetens kvalitetsredovisning. Enhetschefen ansvarar att resultatet från olika uppföljningar utvärderas och analyseras tillsammans med personalen och tas tillvara för att kontinuerligt utveckla och höja kvaliteten i verksamheten. Resultatredovisning Enhetens redovisning om enheten har haft en skriftlig kvalitetsplan och analys hur den har varit tillgänglig och känd av all personal. Sammanfattning vilka uppföljningar och utvärderingar enheten har genomfört samt vilka eventuella åtgärder verksamheten har vidtagit för att höja kvaliteten i verksamheten i förhållande till den enskilde brukaren. 8

29 UTVECKLING AV VERKSAMHET Verksamhetens utvecklingsområden för år 2010 Verksamhetens utvecklingsområden planeras bl.a. utifrån föregående års resultat och från nämndens mål, krav och uppdrag på verksamheten. Under 2010 kommer x verksamheten att genomföra följande åtgärder för att höja kvalitet inom x verksamheten. Uppföljning Uppföljning av utvecklingsområden redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. Resultatredovisning Enhetens redovisning av utvecklingsområden samt resultat och analys vad och hur detta har förbättrat verksamheten/insatsen i förhållande till den enskilde brukaren. 9

30 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Stockholms läns principöverenskommelse om hälso- och sjukvårdsansvar och medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i särskilt boende enligt LSS. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att hemställa hos Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) om att medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i 11 i principöverenskommelsen från 1994 stryks. Sammanfattning Enligt en principöverenskommelse mellan Kommunförbundet Stockholms län, KSL, och Stockholms läns landsting, SLL, ansvarar landstinget för att fullgöra de hälso- och sjukvårdsinsatser som ankommer på kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL 18 och 18 a för personer tillhörande personkretsarna i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Författningsmässigt har mycket förändrats sedan principöverenskommelsen gjordes Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar har förtydligats i den kommunala hälso- och sjukvården. MAS har ansvar för kvalitet och säkerhet i den hälso- och sjukvårdsverksamhet som kommunen bedriver enligt 18 och 18b HSL. Ansvaret gäller den vård och behandling som patienterna ges enligt HSL samt de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt anmälan om skador m.m. i hälso- och sjukvårdsverksamhet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska som enligt 24 HSL ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården tilldelades av politikerna ett formellt/juridiskt omöjligt uppdrag - att ansvara för en annan huvudmans (landstingets) hälso- och sjukvård. Det finns inte heller någon koppling mellan ansvar och befogenheter. MAS har ingen rätt att ge ut direktiv för och utöva kontroll över en annan huvudmans hälso- och sjukvårdsverksamhet. Om MAS går in i en annan huvudmans ansvarsområde som enligt författningar en verksamhetschef ansvarar för innebär det delat ansvar. Delat ansvar innebär otydligt ansvar.

31 2(5) Som tydligt framgår av den utredning som gjorts av nordvästkommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor är situationen ohållbar för både MASar men också och inte minst för de boende i LSS-bostäder som riskerar en försämrad hälso- och sjukvård, trygghet och säkerhet med den otydliga ansvarsfördelning som principöverenskommelsen ger upphov till. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 4 maj 2009 Ärendet Bakgrund Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Stockholms läns nordvästkommuner har på förvaltningschefernas (eller motsvarandes) uppdrag utrett hur principöverenskommelsen från 1994 påverkar deras ansvar inom LSSbostäder. Resultatet av deras utredning har lett fram till denna tjänsteskrivelse med begäran om att nordvästkommunerna hemställer hos KSL om att medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i 11 i principöverenskommelsen från 1994 stryks. Enligt principöverenskommelsen från den mellan Kommunförbundet Stockholms län, KSL, och Stockholms läns landsting, SLL, ansvarar landstinget för att fullgöra de hälso- och sjukvårdsinsatser som ankommer på kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL 18 och 18 a för personer tillhörande personkretsarna i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. I principöverenskommelsen skrevs då in att: De uppgifter enligt HSL 24 som fullgörs av de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna skall även omfatta de verksamheter som anges i denna paragraf. I HSL 24 står: Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer skall det finnas en sjuksköterska som svarar för 1. att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälsooch sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det, 2. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, 3. att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Författningsmässigt har mycket förändrats sedan principöverenskommelsen gjordes Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar har förtydligats i den kommunala hälso- och sjukvården och för all hälso- och sjukvårdsverksamhet har sedan 1997 en ny funktion tillkommit - Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård.

32 3(5) Verksamhetschefens uppdrag Inom hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef. Grundläggande bestämmelser om verksamhetschef och dennes uppgifter finns bl.a. i HSL, socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård och socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen svarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och en god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Till verksamhetschefens uppgifter hör bl. a. att: - tillse att samverkan och samordning med andra vårdgivare fungerar på ett för patienten tillfredsställande sätt - det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver - personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser - ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten - ansvara för att mål formuleras för verksamheten och att dessa uppnås - ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) uppdrag Inom kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten. Grundläggande bestämmelser om MAS och dennes uppgifter finns i 24 HSL, 2 kap. 5 FYHS (1998:1513) och i socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunens hälso- och sjukvård. MAS har ansvar för kvalitet och säkerhet i den hälso- och sjukvårdsverksamhet som kommunen bedriver enligt 18 och 18b HSL. Ansvaret gäller den vård och behandling som patienterna ges enligt HSL samt de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt anmälan om skador m.m. i hälso- och sjukvårdsverksamhet. Resonemang kring orimligheten i beslutet utifrån HSL 24 (MAS) Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer skall det finnas en sjuksköterska som svarar för 1. att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det, MASgruppens kommentar: Eftersom det är landstinget som ansvarar för hälso- och sjukvården i boenden för LSS är det enligt författningar landstingets verksamhetschefs ansvar att det skapas rutiner för hur distriktssköterska och läkare kan nås ( att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver SOSFS 1997:8). 2. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \tjänsteskrivelse MAS ansvar.doc /

33 4(5) MASgruppens kommentar: Eftersom det är landstinget som ansvarar för hälso- och sjukvården i boenden för LSS är det landstingets verksamhetschefs ansvar att det skapas rutiner för delegering samt att tillse att distriktssköterskorna har de resurser och den kompetens som krävs för uppgiften. 3. att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. MASgruppens kommentar: Eftersom det är landstinget som ansvarar för hälso- och sjukvården i boenden för LSS är det till ansvariga politiker i landstinget som den i landstinget anmälningsansvariga ska anmäla om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom (Lex Maria). MAS har inte rätt att gå in i en annan huvudmans hälso- och sjukvårdsverksamhet och utreda inträffade avvikelser och göra Lex Mariaanmälan om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. MAS kan inte rapportera till ansvariga politiker i landstinget och ska inte rapportera till kommunal nämnd som inte har hälso- och sjukvårdsansvaret på boenden för LSS, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Konsekvenser Medicinskt ansvarig sjuksköterska som enligt 24 HSL ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården tilldelades av politikerna ett formellt/juridiskt omöjligt uppdrag - att ansvara för en annan huvudmans (landstingets) hälso- och sjukvård. Förutom det orimliga i beslutet så finns det ingen koppling mellan ansvar och befogenheter. MAS har ingen rätt att ge ut direktiv för och utöva kontroll över en annan huvudmans hälso- och sjukvårdsverksamhet. Idag kan det uttryckas som att MAS går in och agerar i landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet och försvagar verksamhetschefens roll och ansvar. Om MAS går in i en annan huvudmans ansvarsområde som enligt författningar en verksamhetschef ansvarar för innebär det delat ansvar. Delat ansvar innebär otydligt ansvar. Socialstyrelsen skriver i sin Rapport från verksamhetstillsyn av hälso- och sjukvårdsverksamhet i LSS - boenden Dnr /2004 följande: Brister i verksamheterna har uppmärksammats liksom att ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting i vissa avseenden är otydlig. De skriver vidare: Där det bedrivs hälso- och sjukvård måste det enligt 29 HSL finnas en verksamhetschef, som ska vara utsedd av vårdgivaren. Eftersom det träffats ett principavtal mellan KSL och SLL är det landstinget som svarar för de totala insatserna av hälso- och sjukvård och därmed också har ansvaret för att verksamhetschef finns. Principavtalet fråntog inte MAS sitt ansvar enligt 24 HSL. Det framkom vid besöken i gruppbostäderna och på vårdcentralerna, som berördes av denna överenskommelse, att det var otydligt i

34 5(5) ansvarsfördelningen mellan MAS och verksamhetschefen för vårdcentralen. Detta rörde särskilt läkemedelshanteringen och avvikelsehanteringen. Uppföljning av hur hälso- och sjukvården fungerar i boenden enligt LSS har inte gjorts av landstinget. Som exempel kan nämnas att det finns kommuner som har betalat farmaceut från Apoteket AB för att årligen kvalitetsgranska läkemedelshanteringen, trots att landstinget har hälso- och sjukvårdsansvaret. I vissa kommuner har avvikelser gällande hälso- och sjukvård rapporterats enligt kommunens rutiner och skickats till MAS i stället för till verksamhetschefen som ansvarar för att kvalitetssäkra verksamheten utifrån rapporterade avvikelser (SOSFS 2005:12). Distriktssköterskorna har i många fall upplevt att de saknat både tid och stöd i sitt arbete. Detta leder i många fall till bristande handledning och utbildning till personal som arbetar på boenden enligt LSS och som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter efter delegering från distriktssköterska. Utbildning är väsentlig för en god och säker vård. Delegeringar följer i vissa kommuner MAS rutiner och har i vissa kommuner skickats till MAS (på kommunens blanketter) i stället för till verksamhetschefen som är ytterst ansvarig för att delegeringar sker på ett korrekt sätt. Inblandade i vården har i många fall haft svårigheter att veta vem som ska ansvara för och göra vad vilket har påverkat hälso- och sjukvårdens kvalitet. Som tydligt framgår av den utredning som gjorts av nordvästkommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor, och som ligger till grund för denna tjänsteskrivelse, är situationen ohållbar för både MASar men också och inte minst för de boende i LSS-bostäder som riskerar en försämrad hälso- och sjukvård, trygghet och säkerhet med den otydliga ansvarsfördelning som principöverenskommelsen idag ger upphov till. Med detta som bakgrund föreslår förvaltningschefer, eller motsvarande, i länets nordvästkommuner att respektive ansvarig nämnd beslutar att hos Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) hemställa om att medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i 11 i principöverenskommelsen från 1994 stryks. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Kopia av beslut till: Kommunförbundet Stockholms Län G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \tjänsteskrivelse MAS ansvar.doc /

35 Socialförvaltningen Christer Rimling Planeringssekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Socialnämnden 1(1) Ansökan om föreningsbidrag för år 2009 från Norrorts Brottsofferjour Bilaga: Ansökningshandlingar Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Bevilja Norrorts Brottsofferjour kronor Ärendebeskrivning Norrorts Brottsofferjour, BOJ ansöker om föreningsbidrag med kronor för Ändamålet med ansökan är att kunna behålla den verksamhet som byggts upp sedan Socialförvaltningens synpunkter Socialförvaltningen kan inte arbeta ensam med brottsofferperspektiven och ska enligt 3 kap. SoL samverka med andra myndigheter och organisationer. Brottsofferjouren har fått bidrag tidigare år och ytterliggare fyra av nordvästkommunerna i länet har föregående år lämnat bidrag. Under år 2008 har BOJ varit stödjande i 576 ärenden. Ingen särskild siffra anges för de med anknytning till Upplands-Bro kommun. BOJ: s verksamhet överensstämmer med kommunens riktlinjer för stöd till ideella organisationer och stöd till brottsoffer är ett mycket angeläget område. Då socialnämndens budgeterade medel är begränsade anser förvaltningen att Brottsofferjouren ska erhålla bidrag med kronor SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef

36 Socialförvaltningen Christer Rimling Planeringssekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Dnr (1) Socialnämnden Ansökan om föreningsbidrag för år 2009 från Mansjouren Bilaga: Ansökningshandlingar Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Avslå ansökan om föreningsbidrag för föreningen Mansjouren i Stockholms län eftersom inte komplettering av ansökan inkommit. Ärendebeskrivning Föreningen Mansjouren i Stockholms län ansökte om föreningsbidrag à kr år Ansökningshandlingarna var dock bristfälliga och föreningen uppmanades komplettera dessa före innan beslut kunde fattas i socialnämnden. Detta skedde inte. Socialförvaltningens synpunkter Ärendet bereddes under april 2009 och Föreningen Mansjouren i Stockholms län informerades tydligt om vilka handlingar som måste bifogas ansökan. Någon sådan komplettering har inte inkommit trots påminnelse. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \mansjouren2009.doc

37 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Eija Ghamsary, Datum Vår beteckning Socialnämnden Motion om att fortbilda all personal inom individ- och familjeomsorgen om problematiken kring mäns våld mot kvinnor, Kerstin Åkare (v) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande över återremitterad motion godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige. Sammanfattning Socialnämnden har vidtagit en rad olika åtgärder för att utveckla kvinnofridsarbetet. Ytterligare åtgärder genom olika utvecklingsarbeten i syfte att ge stöd, skydd och information till våldutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld är planerade i socialnämndens verksamheter. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 7 maj Ärendet December 2007 lämnade Vänsterpartiet en motion till kommunfullmäktige om att all personal inom individ- och familjeomsorgen som möter våldutsatta kvinnor och barn ska fortbildas om problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Den 22 maj 2008 yttrade socialnämnden i ärendet. I nämndens yttrande anges att: - socialtjänsten i Upplands-Bro kommun pågår verksamhet i syfte att förbättra och utveckla arbetet med stöd till våldutsatta kvinnor och barn - specifika satsningar kommer att genomföras under perioden inom individ- och familjeomsorgen bedrivs idag ett projekt i samverkan med kvinnojouren med stöd av medel från Länsstyrelsen. En person kommer att anställas inom projektet med uppgift att förbättra och kvalitetsutveckla socialtjänstens och kvinnojouren Annas stöd till våldutsatta kvinnor och barn. Inom ramen för projektet finns ett uppdrag att öka kunskapen inom området genom utbildningar till socialtjänstens personal samt till kvinnojouren. - i samverkan med övriga nordvästkommuner planeras ett gemensamt projekt Familjevårdsteam Nordväst. Verksamheten är tänkt att vara en integrerad del av socialtjänstens arbete och de som arbetar

38 2(3) inom projektet ska vara specialiserade och uteslutande ägna sig åt våldutsatta familjer, ett familjevårdsteam som ska arbeta med olika uppgifter. En av teamets uppgifter är att öka kunskapen om problematiken kring mäns våld mot kvinnor genom samordnad utbildning till personal inom socialtjänsten. Den 25 september beslutade Kommunfullmäktige att återremitera ärendet till socialnämnden med uppdrag att återkomma med redovisning av nämndens beslut om planerade åtgärder i ärendet. Socialförvaltningens yttrande Socialförvaltningen har vidtagit åtgärder på flera områden för att förbättra kvinnofridsarbetet. Exempel på detta kan nämnas kompetensutvecklingsplan inom individ- och familjeomsorgens verksamheter i syfte att motverka de kunskapsbrister som finns inom kvinnofridsarbetet. Verksamheterna har individuella kompetensutvecklingsplaner som utgår från målgruppernas behov och anställdas önskemål. Familjevåldsteamet Nordväst och Kvinnojouren har en utbildningsplan som inbegriper kommunens personal. T.ex. har Kvinnojouren ordnat en föreläsning som var obligatorisk för socialtjänstens personal om barn som bevittnat våld. Vidare har ett flertal medarbetare inom individ- och familjeomsorgen deltagit i olika utbildningar/seminarier inom ämnesområdet. Ytterligare utbildning i ämnesområdet planeras för medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen. Socialförvaltningen har utsett en person som ansvarig för kvinnofridsfrågor. Förvaltningen kommer i samråd med interna och externa samverkanspartners revidera socialnämndens handlingsplan för kvinnofridsfrågor. Handlingsplanen beräknas bli klart under september Socialförvaltningen anser att det finns anledning att utveckla informationen och stödet till kvinnor utifrån individuella behov och problematik. Förvaltningen planerar att under 2009 utveckla stödet till dessa utsatta kvinnor i samverkan med interna och externa verksamheter inom området för kvinnofridsfrågor. Inom socialförvaltningen pågår olika utvecklingsarbeten där även frågor som hjälp, stöd och information till våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ingår. Utvecklingsarbeten avser bl.a. uppdatering av riktlinjer och kvalitetssäkring av samtliga verksamheter. Inom individ- och familjeomsorgen pågår ett utvecklingsarbete i syfte att uppdatera förslag till socialnämndens riktlinjer för handläggning, dokumentation och verkställighet av barn och ungdomsärenden. I dessa riktlinjer förtydligas bl.a. nämndens krav på verksamheterna angående metod och gemensamt förhållningssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som aktualiserats av andra orsaker inom socialtjänsten. Riktlinjerna för handläggning av barn- och ungdomsärenden beräknas bli klara för socialnämndens beslut under hösten För att säkra kvalitet i verksamheterna har socialnämnden i verksamhetsplan för 2009 uppdragit till socialförvaltningen att kvalitetssäkra verksamheternas arbete. Därmed kommer avdelningarna individ- och familjeomsorgen samt äldre- och handikappomsorg under våren 2009 att starta ett ledarstödd och enhetligt kvalitetssäkringsarbete inom alla verksamheter. Enheterna ska fortsätta kvalitetssäkra de väsentligaste delarna av verksamheternas arbete i enlighet med socialstyrelsens

39 3(3) föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet samt i enlighet med socialtjänstlagen 3 kap. 3. Kvalitetssäkringsarbetet innebär bl.a. att samtliga enheter uppdaterar (skriftligt) rutiner/metoder och arbetssätt i de väsentligaste delarna av verksamheten samt anger hur och när uppföljningarna ska gå till. Kvalitetssäkring av sociala tjänster kommer bl.a. innehålla rutiner, metoder, arbetsätt, utveckling och uppföljning av: Kvinnofridsarbete som innehåller möjligheterna att ge stöd och skydd till målgruppen. Kompetensutvecklingsplan som innehåller plan även för kompetensutveckling för att motverka kunskapsbrister som finns inom kvinnofridsområdet både inom för individ- och familjeomsorgen och äldre- och handikappomsorgen. Intern och extern samverkan inom kvinnofridsområdet. Arbetet att söka upp de som kan vara i behov av socialtjänsten stöd i en våldsatt situation. Gemensamt förhållningssätt när det gäller att identifiera våldsatta kvinnor och barn som aktualiserats av andra orsaker inom socialtjänsten. Hot- och riskbedömning av en våldutsatt kvinnas behov. Kvalitetssäkringsarbetet kommer att dokumenteras i enheternas kvalitetsplan och följas upp i enheternas kvalitetsredovisning. Det ledarstödda kvalitetssäkringsarbetet kommer att pågå från och med våren 2009 till och med Därefter ska enheterna självständigt svara för det kontinuerliga kvalitetssäkringsarbetet för att utveckla och följa upp sina verksamheter. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avd. chef för individ- och familjeomsorgen Bilagor: 1. Vänsterpartiets motion om socialtjänstens ansvar att stötta och hjälpa våldutsatta kvinnor och barn. Dnr Socialförvaltningens förslag till yttrande på Vänsterpartiets motion. Dnr Socialnämndens beslut till yttrande på Vänsterpartiets motion, daterat Kommunfullmäktiges beslut, daterat , att återremittera ärendet till socialnämnden för redovisning av planerade åtgärder.

40 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Lena Franzén, Dnr , Socialnämnden Verksamhetstillsyn av socialstyrelsen vid Servicehuset i Bro och Kungsgårdens äldreboende Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Överlämna förvaltningens yttrande till socialstyrelsen som svar på tillsynsrapport. Sammanfattning Socialstyrelsen genomförde en verksamhetstillsyn inom Upplands-Bro kommun under maj Socialstyrelsens tillsyn ska främst syfta till att förebygga skador och eliminera risker i hälso- och sjukvården. I granskningen ingick äldreboendena Kungsgården och Servicehuset i Bro. Efter genomförda granskningar framförde Socialstyrelsens representanter muntliga påpekanden. Utifrån dessa startade förvaltningen arbetet med att åtgärda de muntligt påtalade bristerna och vid socialnämndens sammanträde den 12 juni 2008 informerade förvaltningen om de åtgärder som påbörjats respektive planerades. (Se bilaga 1). Tillsynsrapporten från socialstyrelsen översändes till socialnämndens ordförande den 7 juli Ärendet kom inte formellt att behandlas i socialnämnden varför någon redogörelse över vidtagna åtgärder inte har kommit Socialstyrelsen till del. Socialstyrelsen återkom med en påminnelse den 29 april Utifrån redovisade påpekanden från Socialstyrelsen har socialnämnden/socialförvaltningen vidtagit ett antal åtgärder. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 13 maj Ärendet Följande åtgärder har vidtagits med anledning av socialstyrelsens tillsyn. Verksamhetschef Socialnämnden utsåg vid sammanträde den 12 juni 2008 avdelningschefen för äldre- och handikappomsorg Marja Kammouna till verksamhetschef enligt 29 HSL (se bilaga 2). Verksamhetschefens uppdrag följer Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8).

41 Sida 2 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12) Ledningssystem kommer att fastställas av socialnämnden oktober Socialnämnden fastställde i samband med budget 2009 mätbara mål inom hälso- och sjukvården. Rutin för vårdplanering inför patientens utskrivning från slutenvården Rutin för samverkan med primärvården när personer i ordinärt boende ska flytta till servicehus Rutin för intern informationsöverföring så att kraven på en patientsäker vård uppfylls Säkerställa och möjliggöra att hälso- och sjukvårdskompetens från kommunen vid behov deltar i vårdplanering inför utskrivning från slutenvården Rutiner för vårdplanering gäller samtliga ovan efterfrågade rutiner (se bilaga 3). Lokal instruktion för läkemedelshantering i enlighet med regelverkets krav Lokal instruktion finns utarbetad av MAS. Stimulansmedel för läkemedelshantering och utbildning har sökts av socialstyrelsen och kommer att genomföras om stimulansmedel beviljas. Ordinationen enligt generella direktiv ska uppfylla regelverkets krav Ordinationen enligt generella direktiv har korrigerats av ansvarig läkare och uppfyller regelverkets krav. Journalföringen ska uppfylla kraven i patientdatalagen (MAS) Fr.o.m. den 24 februari 2009 förs omvårdnadsjournalerna i datasystemet Pro Capita. Inför överföringen av journalerna har samtliga sjuksköterskor varit delaktiga i uppläggningen och överföringen av journalerna. I syfte att journalföringen ska uppfylla kraven i patientdatalagen har utbildning genomförts med stöd av konsult. Utbildning i Pro Capita som verksamhetssystem har även genomförts. MAS har utarbetat rutiner för att säkerställa patientsäkerheten vid övergången till datoriserad journalföring. Konsulten kommer att vara stöd till hälso- och sjukvårdspersonalen i dokumenteringsprocessen under de kommande tre åren. Rutin för att säkerställa att delegeringar av medicinska arbetsuppgifter följs upp och utvärderas systematiskt under den tid delegeringen gäller (MAS) Ingår i MAS uppföljning av hälso- och sjukvården som kommer att genomföras under våren/sommaren. Personalbemanning under helger samt sjuksköterskornas organisation, roll och ansvar. Fr.o.m. den 1 juni 2009 övertar kommunens sjuksköterskor hälso- och sjukvårdsansvaret under nätter och helger då avtalet med ASIH upphör. Detta in- G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \Tillsyn sos Bro servicehus o Kungsgården 08.doc /

42 Sida 3 nebär säkrare informationsöverföring. Arbete med att tydliggöra sjuksköterskornas roll och ansvar pågår. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef Bilagor: Bilaga 1. Information daterad den 29 maj 2009 Bilaga 2. Socialnämnden beslut den 12 juni 2008 Bilaga 3. Rutin för vårdplanering Kopia av beslut till: Socialstyrelsen G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \Tillsyn sos Bro servicehus o Kungsgården 08.doc /

43 1 Socialförvaltningen Dnr INFORMATION Planerade åtgärder med anledning av Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvårdsverksamheten vid Kungsgården och Servicehuset i Bro Socialstyrelsen genomförde den 7 maj respektive den 9 maj 2008 tillsyn av hälso- och sjukvårdsverksamheten vid Kungsgården respektive Servicehuset i Bro. Socialstyrelsens granskning gällde bland annat kvalitet och patientsäkerhet inom områdena avvikelsehantering, journalföring, informationsöverföring och läkemedelshantering. Tillsynen genomfördes som besök ute på Kungsgården och Servicehuset i Bro med intervjuer med enhetschef, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och medicinskt ansvarig sjuksköterska mas samt genomgång av journaler och granskning av läkemedelshantering. Socialstyrelsen intervjuade även socialchef och ordförande i socialnämnden den 20 maj Med anledning av tillsynen har mas, enhetscheferna samt utredare planerat vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av de brister och krav som påtalades vid tillsynen. Denna planering utgår från de muntliga synpunkter som socialstyrelsen framfört. 1. Verksamhetschef Beslut i socialnämnden den 12 juni Mätbara mål för hälso- och sjukvårdsverksamheten Mätbara mål saknas. Övergripande mål för hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen: 2 andra stycket Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. I 2 a säger lagen Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen 2. vara lätt tillgänglig 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Utöver de övergripande målen och kraven tar lagen upp kommunens ansvar i 18, 19, 20 och 21.

44 Sida I lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område tas frågor upp som skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal, tystnadsplikt, behörighetsoch legitimationsregler, disciplinpåföljd, socialstyrelsens tillsyn mm. Avdelningen kommer att arbeta fram mätbara mål för hälso- och sjukvårdsverksamheten till budget Arbetet kommer att påbörjas omgående. 3. Brister i journaldokumentationen Brister påtalades när det gäller vårdplanering, uppföljning och utvärdering. Samtliga journalakter kommer att uppdateras vad gäller ansvarig läkare, ansvarig sjuksköterska samt andra sakuppgifter. Arbetet skall påbörjas omgående och vara klart innan införandet av dokumentation på data hösten Samtliga sjuksköterskor kommer att få utbildning i dokumentation. Handledare/utbildare är bokad till december Egenkontrollen som utförs av MAS sedan flera år tillbaka har påtalat bristerna i dokumentationen och kommer att fortsätta genomföras. 4. Avvikelsehantering - uppföljning Brister påtalades när det gäller direkt uppföljning och återföring av avvikelserapporteringen på enheterna till berörd personal. Avdelningen har system för avvikelserapportering som är väl känt och tillämpas av personalen. Avvikelserna går via sjuksköterska och enhetschef till MAS. MAS återrapporterar ett par gånger per år till enheterna. Sammanställningen lämnas till socialnämnden i samband med årsredovisningen. Under året har ett mer strukturerat arbetssätt kring uppföljningen av avvikelserna påbörjats. Särskilda kvalitetsgrupper har inrättats på äldreboendena med representanter från personalgrupperna och med enhetschef. Kvalitetssamordnare har utsetts. Grupperna sammanträder en gång i månaden och har bland annat till uppgift att ge snabb och direkt återkoppling av avvikelserna till verksamheten och personalen. Arbetet kommer att ytterligare struktureras med riskbedömning och handlingsplan. Vid servicehusen går hemtjänstchefen igenom avvikelser kontinuerligt på enheternas arbetsplatsträffar. Även här ska detta struktureras upp tydligare. En rutin för upprättande och uppföljning av avvikelser kommer att omgående utarbetas och tillföras den pärm som finns på varje enhet med rutiner för bland annat avvikelserapportering, Lex Sarah samt Lex Maria. 5. Samverkan mellan landstinget och kommunen vad gäller in- och utskrivning av patienter Skriftliga rutiner saknas hur den medicinska informationsöverföringen ska säkerställas när en person blir in- eller utskriven vid sluten vård till eget ordinärt boende eller till ett äldreboende och vice versa. Av Socialstyrelsens Föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård SOSFS 2005:27 framgår, att vid vårdplanering ska sådan personal från berörda enheter delta, som besitter den kompetens som behövs för att tillgodose patientens behov av insatser efter utskrivningen. I skrivelse

45 Sida till SLL och SKL anser Socialstyrelsen att det är av vikt att rutinerna ses över så att detta efterlevs. Landstingen och kommunerna ska i samråd utarbeta rutiner som ska vara enhetliga inom ett län. 6. Riskanalys vid övergången till datoriserad dokumentation Påtalades att riskanalys ska finnas inför den kommande övergången till datoriserad dokumentation. Riskanalys kommer att utarbetas av mas samt förhandlas med berörda fackliga organisationer innan datorsystem för dokumentation införs under hösten Tillgång till patientjournaler för övrig personal Påtalades att personalen inte har tillgång till journaler då sjuksköterska inte finns på plats. Detta kommer att åtgärdas på de enheter där bristerna finns. 8. Sjuksköterskornas roll Otydlighet i sjuksköterskornas roll påtalades. Arbete med att tydliggöra sjuksköterskornas roll pågår. Förändringarna som inletts har bland annat haft till syfte att stärka den sociala omsorgen och omvårdnadspersonalens ansvar. Samtidigt ska sjuksköterskornas tid för handledning och det medicinska arbetet, dokumentation etc förbättras. För att ytterligare stärka sjuksköterskorna i deras roll kommer enhetscheferna att prioritera handledning för sjuksköterskorna i budget för Åtgärdsplan Område Avslutat Ansvarig för genomförande 1. Beslut i SN Socialchef Verksamhetschef 2. Mätbara mål till Adm chef Avdelningschef/ enhetschef 3. Journaldokumentation Årsskiftet 2008/09 - uppdatering sept 08 Avdelningschef/ MAS 4. Avvikelsehantering Fungerar redan Rutin juni 08 Avdelningschef/ utredare 5. Samverkan in/utskrivning Samverkan med SLL och SKL Avdelningschef/ myndighetschef 6. Sept 08 MAS Riskanalys 7. Journalvagnar inköps juni 08 Enhetschef Tillgång till journaler 8. Sjuksköterskerollen Rutin juni 08 Årsskiftet 2008/09 Avdelningschef /enhetschef Eva Gathe Carola Sjövall Ann-Sofie Sundman Annika Hasselström

46 Socialförvaltningen RUTIN FÖR VÅRDPLANERING INOM SÄRSKILT BOENDE MED HELDYGNSOMSORG OCH SERVICEHUS I UPPLANDS-BRO KOMMUN Rutiner avser Vårdplanering som berör den enskilde: i samband med inflyttning till särskilt boende som bor inom särskilt boende i Upplands-Bro kommun. Med särskilt boende i detta dokument menas äldreboende med dygnet runt omsorg och servicehus. Styrdokument Ansvariga för upprättandet och uppföljning av rutiner Datum för upprättande och uppföljning av rutiner Ansvarig för fastställande av rutiner Datum för godkännande av rutiner HSL SoL SFS 2003:193 Medicinskt ansvarig sjuksköterska avseende HSL uppdrag Enhetschef i särskilt boende avseende SoL uppdrag Enhetschef i myndighetsenheten avseende handläggning Rutiner upprättades: Rutiner följdes upp: Avdelningschef (7)

47 SERVICEHUS OCH BOENDE MED DYGNET RUNT OMSORG Dessa rutiner ska vara kända av nedanstående personal. Myndighetsenhet: Enhetsansvarig för särskilt boende med heldygnsomsorg: Enhetsansvarig för servicehus: Legitimerad personal: Omvårdnadspersonal: Övrig personal Enhetschef Biståndshandläggare Enhetschef Enhetschef, biträdande enhetschef Sjuksköterskor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Kontaktperson (undersköterskor, vårdbiträden) Samordnare inom särskilt boende VÅRDPLANERING I SAMBAND MED INFLYTTNING SÄRSKILT BOENDE NR UPPGIFT VAD, NÄR OCH HUR SKA GÖRAS? ANSVARIG 1. Informationsöverföring inför inflyttning till särskilt boende (servicehus och boende med heldygnsomsorg) Biståndshandläggare Biståndshandläggare inom myndighetsenheten använder Stockholms läns landstings och kommunernas gemensamma informationsöverföringssystem s.k. Webcare. Biståndshandläggarna följer separata rutiner för informationsöverföring och samordnad vårdplanering avseende utskrivningsklara patienter inom slutenvården. Beslut om boende och tackat ja till erbjuden lägenhet När beslut om boende i servicehus eller boende med heldygnsomsorg är fattat och den enskilde har tackat ja till erbjuden lägenhet, ska ansvarig handläggare omgående meddela ansvarig enhetschef i berörd boendeenhet om detta både muntligt och skriftligt. Meddelandet ska innehålla: Den enskildes personuppgifter och telefonnummer Datum för planerad inflyttningsdag. Vid behov namn och telefonnummer till anhörig eller god man Om den enskilde ger sitt samtycke - information enligt Kartläggningsinstrumentet som handläggaren upprättar i samråd med den enskilde i samband med ansökan om särskilt boende. Om möjligt, information om husläkare och ansvarig distriktssköterska samt deras telefonnummer. Om den enskilde vistas på sjukhus i samband med inflyttning till särskilt boende ska berörd enhetschef informeras om vilket sjukhus den enskilde vistas samt telefonnummer till patientansvarig sjuksköterska. Dessutom ska handläggaren löpande informera ansvarig enhetschef om uppgifter avseende kallelse till vårdplanering, när vårdplan är upprättad och justerad, när patienten är utskrivningsklar och eventuella förändringar i vårdplaneringsprocessen. 2(7)

48 NR UPPGIFT VAD, NÄR OCH HUR SKA GÖRAS? ANSVARIG Vårdplanering inför inflyttning till särskilt boende från slutenvården Bistånds- 2. handläggare Biståndshandläggaren deltar i vårdplaneringen (kan ske t.ex. per telefon eller möte på sjukhuset) när den enskilde vistas på sjukhus i samband med inflyttning till särskilt boende. Om den enskildes har behov av komplicerade hälso- och sjukvårdsinsatser kan biståndshandläggaren konsultera med MAS. MAS kan i vissa fall delta i vårdplaneringsmötet som sker på sjukhuset. 3. Fortsättning... Informationsöverföring inför inflyttning till särskilt boende (servicehus, boende med heldygnsomsorg) Enhetschefen i särskilt boende ansvarar att kontakt per telefon från boendeenheten tas med den enskilde, i ordinärt boende, i god tid inför inflyttning till särskilt boende. Enhetschef Biträdande enhetschef Samordnare Enhetschefen i särskilt boende ansvara att kontakt med den enskilde och/eller anhörig tas på sjukhuset om inflyttning till särskilt boende sker via sjukhuset. Kontakt med den enskilde kan tas per telefon via patientansvarig sjuksköterska på sjukhuset. Syftet med telefonkontakt är att: ta reda på exakt tid när den enskilde ska flytta till boendeenheten informera den enskilde (vid behov anhörig/god man) kort om rutiner vid inflyttning till särskilt boende samt bokar tid för välkomstmöte, om möjligt före inflyttning till boendeenheten. 4. Enhetschefen informerar omgående omvårdnadsansvarig sjuksköterska i särskilt boendehuset om: Den enskildes namn och personnummer Tid och dag när den enskilde ska flytta till boendeenheten Tid och dag för välkomstmötet/första vårdplaneringsmötet Telefonnummer till patientansvarig sjuksköterska om den enskilde vistas på sjukhus i samband med inflyttning till särskilt boende. 5. Enhetschefen utser en kontaktperson och informerar denne om: Den enskilde som ska flytta till servicehuset samt Tid och dag för välkomstmötet 6. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska tar telefonkontakt med den enskilde i ordinärt boende i god tid inför inflyttning till särskilt boende: Om den enskilde vistas på sjukhus och därifrån flyttar till särskilt boende ska omvårdnadsansvarig sjuksköterska ta kontakt med den enskilde via patientansvarig sjuksköterska på sjukhuset. Enhetschef Biträdande enhetschef Samordnare Enhetschef Biträdande enhetschef Samordnare Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Syftet med telefonkontakten är att: Ta reda på den enskildes behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och medicinering 7. Förbereder och planerar verksamheten så att mottagandet av den enskilde från slutenvården till särskilt boende kan ske under utskrivningsdagen som biståndshandläggaren har meddelat. Verksamheten för särskilt boende ska överta kommunens kostnader för utskrivningsklara patienter om verksamheten inte är beredd att ta emot den enskilde under den beslutade utskrivningsdagen enligt betalningsansvarslagen. Enhetschef Omvårdnadsansvarig sjuksköterska 3(7)

49 NR UPPGIFT VAD, NÄR OCH HUR SKA GÖRAS? ANSVARIG 8. Vårdplanering - Välkomstmöte/ första vårdplaneringsmöte i samband med inflyttning till särskilt boende (servicehus, boende med heldygnsomsorg) Välkomstmötet ska genomföras om möjligt före inflyttning till särskilt boende alternativt under inflyttningsdagen dock senast inom fyra dagar efter inflyttningsdagen. Deltagare i välkomstmöte/första vårdplaneringsmötet Den enskilde och eventuellt anhörig/ närstående Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Kontaktperson Om möjligt eller vid behov sjukgymnast och arbetsterapeut I vårdplaneringsmötet för personer som flyttat till servicehus deltar även enhetschef alternativt biträdande enhetschef alternativt samordnare. Syftet med välkomstmötet/första vårdplaneringsmötet är bl.a. att: Omvårdnadsansvarig sjuksköterska informerar den enskilde om boendeenhetens rutiner för hälso- och sjukvård (skriftligt och muntligt) Omvårdnadsansvarig sjuksköterska inhämtar information om den enskildes behov och önskemål av kommunal hälso- och sjukvård. Syftet är att i samråd med den enskilde planera och upprätta en vårdplan. Sjuksköterskan upprättar en vårdplan xx dagar efter inflyttning. Vid behov upprättar sjukgymnasten och arbetsterapeuten en rehabiliteringsplan och provar och förskriver hjälpmedel. Kontaktpersonen informerar om kontaktmannaskapet och verksamhetens rutiner enligt fastställda rutiner (skriftligt och muntligt) Kontaktperson inhämtar information om den enskildes behov och önskemål enligt särskilt underlag för genomförandeplan samt att i samråd med den enskilde planera service- och omvårdnadsinsatser. Förslag till genomförandeplan upprättas inom tre veckor efter inflyttning till särskilt boende som godkänns av den enskilde. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar att en tid för ett nytt vårdplaneringsmöte bokas inom boende med heldygnsomsorg och för personer som bor i servicehus, har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser men har inte bistånd för hemtjänst. Tid för ett nytt vårdplanringsmöte bokas senast inom ett år efter inflyttning till särskilt boende med heldygnsomsorg och för personer som bor i servicehus. Enhetschef (biträdande enhetschef, samordnare) ansvarar att en tid för ett nytt vårdplaneringsmöte bokas för personer som bor i servicehus och har bistånd för hemtjänst. Tid för ett nytt vårdplaneringsmöte bokas senast inom ett år efter inflyttning till servicehus. Tid för vårdplaneringsmöten ska alltid ändras (tidigareläggas) t.ex. vid väsentliga förändringar i vårdbehovet, om den enskilde önskar vårdplanering och efter sjukhusvistelse. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Kontaktperson Sjukgymnast Arbetsterapeut Enhetschef Biträdande enhetschef Samordnare 4(7)

50 LÖPANDE VÅRDPLANERINGAR - INOM SÄRSKILT BOENDE NR UPPGIFT VAD, NÄR OCH HUR SKA GÖRAS? ANSVARIG 1. Vårdplaneringar inom särskilt boende personer som bor inom till särskilt boende (boende med heldygnsomsorg och servicehus) Vårdplaneringsmöte särskilt boende: Den enskilde ska erbjudas ett årligt vårdplaneringsmöte för uppföljning och justering av den enskildes genomförandeplan och vårdplaner. Det årliga vårdplaneringsmötet för uppföljning och justering av genomförandeplan och vårdplaner ska ske tidigare: Vid väsentliga förändringar i den enskildes behov av insatser inom boende med heldygnsomsorg t.ex. efter sjukhusvistelse. Vid väsentliga ändringar i den enskildes biståndsbeslut om hemtjänst inom servicehus. Om den enskilde och/eller anhöriga önskar en vårdplanering. Sammankallande till vårdplanringsmötet Omvårdnadsansvarig sjuksköterska är sammankallande till vårdplaneringsmötet inom boende med heldygnsomsorg och i servicehus för personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser men inte har bistånd för hemtjänst. Enhetschef alternativt biträdande enhetschef/samordnare är sammankallande till årligt vårdplaneringsmöte inom servicehus för personer som har bistånd för hemtjänst. Deltagare i vårdplaneringsmötet Den enskilde och eventuellt anhörig/ närstående Omvårdnadsansvarig sjuksköterska i boende med heldygnsomsorg (och i servicehus vid behov om den enskilde har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser) Enhetschef alternativt biträdande enhetschef eller samordnare avseende personer som bor i servicehus och har bistånd för hemtjänstinsatser Kontaktperson Vid behov sjukgymnast och arbetsterapeut i boende med heldygnsomsorg (och i servicehus vid behov om den enskilde har behov av sjukgymnastens och/eller arbetsterapeutens insatser ) Syftet med vårdplaneringsmötet är bl.a. att i samråd med den enskilde och/eller anhörig: Följa upp mål samt planerade - och genomförda insatser Inventera behov och planera nya insatser utifrån behov och önskemål Uppdatera genomförandeplan utifrån behov och önskemål. (ansvarig kontaktperson) Uppdatera vårdplan utifrån behov, önskemål och beprövade metoder (omvårdnadsansvarig sjuksköterska). Vid behov uppdatera rehabiliteringsplan utifrån behov, önskemål och beprövade metoder (ansvarig sjukgymnast och arbetsterapeut) Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Kontaktperson Sjukgymnast Arbetsterapeut Enhetschef Biträdande enhetschef Samordnare 5(7)

51 VÅRDPLANERING I SAMBAND MED SJUKHUSVISTELSE BOENDE I HELDYGNSOMSORG NR UPPGIFT VAD, NÄR OCH HUR SKA GÖRAS? ANSVARIG 1. Vårdplanering inför utskrivning av patienter från slutenvården avseende personer som bor i boende med heldygnsomsorg. Biståndshandläggare När biståndshandläggaren har fått ett meddelande via Webcare om att en patient (som bor i boende med heldygnsomsorg) är inskriven inom slutenvården, ska handläggaren omgående informera omvårdnadsansvarig sjuksköterska och enhetschef om detta. Biståndshandläggarens information ska innehålla: den enskildes namn och personnummer telefonnummer till patientansvarig sjuksköterska inom slutenvården Biståndshandläggaren ska dessutom löpande informera omvårdnadsansvarig sjuksköterska och enhetschef om: kallelse till vårdplanering, när vårdplan är upprättad och justerad, när patienten är utskrivningsklar och eventuella förändringar i vårdplaneringsprocessen 2. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ska omgående kontakta patientansvarig sjuksköterska inom slutenvården och per telefon påbörja vårdplanering inför utskrivning. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska och enhetschef ska förbereda och planera verksamheten så att mottagandet av den enskilde från slutenvården till särskilt boende sker dagen för beslutad utskrivningsdag. Utskrivningsdag meddelas av biståndshandläggare. Omvårdnadsan svarig sjuksköterska Enhetschef Verksamheten för särskilt boende ska överta kommunens kostnader för utskrivningsklara patienter om verksamheten inte är beredd att ta emot den enskilde under den beslutade utskrivningsdagen enligt betalningsansvarslagen. 3. Biståndshandläggaren informerar omgående omvårdnadsansvarig sjuksköterska och enhetschef när slutenvården meddelar via Webcare att patienten är utskrivningsklar. Biståndshandlä ggare Biståndshandläggaren informerar datum när verksamheten på heldygnsomsorg ska vara beredd att ta emot den enskilde. 4. Vårdplaneringsmöte på boende med heldygnsomsorg sker om möjligt samma dag dock senast inom tre dagar efter det att den enskilde återvände från slutenvården. Sammankallande till vårdplaneringsmötet är omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Omvårdnadsan svarig sjuksköterska Enhetschef Deltagare och syftet med mötet sker på samma sätt som anges i rutiner för löpande vårdplaneringsmöten. 6(7)

52 VÅRDPLANERING I SAMBAND MED SJUKHUSVISTELSE - BOENDE I SERVICEHUS När biståndshandläggaren har fått ett meddelande via Webcare om att en patient (den enskilde som bor i servicehus) är inskriven inom slutenvården och efter utskrivning kan behöva kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, ska handläggaren omgående informera: omvårdnadsansvarig sjuksköterska om den enskilde bor i servicehus och har behov av kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser enhetschef alternativt biträdande enhetschef/samordnare om den enskilde bor i servicehus och är i behov av hemtjänstinsatser Biståndshandläggarens information ska innehålla: den enskildes namn och personnummer telefonnummer till patientansvarig sjuksköterska inom slutenvården Biståndshandläggaren ska dessutom informera omvårdnadsansvarig sjuksköterska och enhetschef alternativt biträdande enhetschef/samordnare när patienten är utskrivningsklar. Biståndshandläggaren informerar enhetschef alternativt biträdande enhetschef/samordnare muntligt och genom skriftlig beställning om den enskilde beviljas förändrade eller nya hemtjänstinsatser. 2. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ska omgående kontakta patientansvarig sjuksköterska inom slutenvården och påbörja vårdplanering per telefon inför utskrivning av den enskilde som bor i servicehus och har behov av kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska och enhetschef ska förbereda och planera verksamheten så att mottagandet av den enskilde från slutenvården till servicehus kan ske under dagen för beslutad utskrivningsdag. Utskrivningsdag meddelas av biståndshandläggare. Omvårdnadsan svarig sjuksköterska Enhetschef alternativt biträdande enhetschef / samordnare Verksamheten för servicehus ska överta kommunens kostnader för utskrivningsklara patienter om verksamheten inte är beredd att ta emot den enskilde under den beslutade utskrivningsdagen enligt betalningsansvarslagen. 3. Om den enskilde efter sjukhusvistelse har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och/eller hemtjänst och att den enskildes behov av dessa insatser har förändrats efter sjukhusvistelse ska vårdplaneringsmöte genomföras. Vårdplaneringsmötet ska genomföras om möjligt samma dag dock senat inom tre dagar efter det att den enskilde återvände från slutenvården till servicehuset. NR UPPGIFT VAD, NÄR OCH HUR SKA GÖRAS? ANSVARIG 1. Vårdplanering inför utskrivning av patienter från slutenvården avseende personer som bor i servicehus. Biståndshandläggare Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Enhetschef Sammankallande, deltagare och syftet med mötet sker på samma sätt som anges i rutiner för löpande vårdplaneringsmöten. 7(7)

53 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Dnr Lena Franzén Utredare Socialnämnden 1 Redovisning av 2006, 2007 och 2008 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Godkänna den ekonomiska redovisningen av 2006, 2007 och 2008 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer, som socialförvaltningen överlämnat till Socialstyrelsen. Sammanfattning Upplands-Bro kommun tilldelades år tkr för åren i stimulansmedel för insatser riktade till de svårast sjuka äldre. Ansökan gällde insatser inom rehabilitering, kost/nutrition samt läkemedelskunskap i särskilt boende. Insatserna genomfördes under åren tilldelades kommunen tkr för åren och 2008 ytterligare tkr för åren i stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer efter ansökan av socialnämnden. Syftet med stimulansmedlen är att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre. Av regeringens prioriterade områden ansökte socialnämnden medel för Förebyggande/uppsökande hembesök demensvård det sociala innehållet. Uppsökande hembesök genomfördes under år Övriga projekt har utökats och pågår. Av medlen kvarstår tkr för insatser år En redovisning har lämnats till socialstyrelsen före den 30 mars 2009 enligt gällande regler. Redovisningen ska formellt godkännas av socialnämnden senast den 30 juni SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef

54 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Dnr Lena Franzén Utredare Socialnämnden 1 Ansökan om stimulansmedel 2009 för insatser inom vård och omsorg av äldre personer Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Godkänna socialförvaltningens ansökan hos Socialstyrelsen om stimulansmedel 2009 med totalt tkr för insatser inom vård och omsorg av äldre personer. Sammanfattning Socialnämnden har tidigare ansökt och beviljats stimulansmedel för åren 2006, 2007 och Riksdagen har avsatt stimulansmedel även för år För Upplands-Bro kommun gäller ett stimulansbidrag om1 045 tkr. Syftet med stimulansmedlen är att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre. Av regeringens prioriterade områden har förvaltningen ansökt om stimulansmedel fördelade på följande områden: demensvård/utveckling av vården för personer med demenssjukdomar inom äldreomsorgen det sociala innehållet/utveckling av sociala innehållet genom mötesplatser samt fortsatt samarbete med volontärverksamheten läkemedelsgenomgångar särskilt boende/utbildning kring läkemedel samt utvärdering av läkemedelsbehandling Ansökan har lämnats till socialstyrelsen enligt gällande regler. Redovisningen ska formellt godkännas av socialnämnden senast den 30 juni SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef chef Äldre- och handikappomsorg

55 Socialförvaltningen Eija Ghamsary TJÄNSTESKRIVELSE Dnr (1) Socialnämnden Socialförvaltningens ansökan om bidrag från Alzheimerfonden Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens ansökan om bidrag till nämndens demensvård från Alzheimerfonden. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse den 30 april Ärendet Socialförvaltningen ansöker hos Alzheimerfonden bidrag till utveckling av vård- och behandling inom nämndens demensvård. Bidraget med kronor kommer att användas dels till att bygga vattenspeglar på äldreboendens trädgårdar och dels till träning/utbildning av vårdhund med vårdhundsförare. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef för äldre- och handikappomsorg Bilagor 1. Ansökan om bidrag från Alzheimerfonden

56 Välkommen till Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden! Nedan följer ansökningsblankett avseende anslag för att förbättra eller underlätta vård, stimulans eller tillsyn av patienter med Alzheimers sjukdom eller andra demenssjukdomar. Vi eftersträvar en geografisk spridning och bredd bland anslagen. Många gånger kan även mindre anslag innebära en stor förändring för mottagaren. Blanketten är inte avsedd för ansökan om s.k. utbildningsstipendium eller för ansökan om forskningsanslag. Se vår hemsida för närmare anvisningar! Ansökningar om anslag för s.k. mjuka ändamål Syfte, villkor och anvisningar (utgåva för år 2009, version 9-01) 1 Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden har bl.a. till ändamål att ge stöd och rekreation åt personer med Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar samt verka för utveckling av vård och behandling av dessa. 2 Ansökningar om anslag skall inges på Alzheimerfondens blankett 9-01 i fyra exemplar. Blanketten återfinns här nedan eller kan hämtas på Alzheimerfondens hemsida, ( Observera att ansökan om forsknings- eller utbildningsanslag inte får göras nu.) Ansökan skall ifyllas med skrivmaskin eller med dator och vara Alzheimerfonden tillhanda senast torsdagen den 15 maj Ansökningar som insänts på telefax eller via e-post kommer inte att behandlas, ej heller ansökningar som kommit Alzheimerfonden tillhanda efter ansökningstidens utgång eller ansökningar som ej uppfyller anvisningarna. 3 Bifoga intyg som styrker att den sökande arbetar med frågor med anknytning till demenssjukdomar, t ex intyg av läkare att den sökande är vårdare av demenssjuk person eller intyg av arbetsgivare att den sökande är anställd i demensvården. 4 Sökanden godkänner att alla uppgifter i ansökan får lagras på ADB-medium för Alzheimerfondens bruk. Sökande har enligt PuL rätt att få ta del av registrerade uppgifter. 5 Besked om beviljade anslag lämnas per brev senast samt genom publicering på Alzheimerfondens webbplats. Bilagor till beviljade ansökningar behålls av Alzheimerfonden. Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden Box 160, Lund Besöksadress: Klostergatan 3B, Lund Tel: Fax: E-post: info@alzheimerfonden.se PG: BG: Org.Nr: Länsstyrelsens Reg.Nr: 10004

57 ANSÖKAN om bidrag Borttaget: <sp><sp> inges i 4 exemplar! Sökande Fält med fet ram nedan är obligatoriska Efternamn Förnamn Personnr/organisationsnr Upplands-Bro kommun/kammouna Marja Gatuadress Postadress Telefon nr (fast el mobil) Furuhällsplan E-post (om den används) Vårdtagarens namn(i förekommande fall) socialnämnden@upplands-bro.se - Ansökt belopp kronor Ändamål: Tidigare beviljat av fonden till förmån för sökande År och kr - År och kr - År och kr - År och kr - anhörigstöd stöd och rekreation utrustning och inredning utveckling av vård och behandling annat inköp annat ändamål (förtydliga nedan) Kortfattad motivering för ansökan (max 1500 tecken). Vattenspeglar till gårdar på tre äldreboenden Äldreomsorgen i Upplands-Bro kommun vill bygga/installera tre vattenspeglar på trädgårdar till tre särskida boendeenheter med heldygnsomsorg. Syftet med vattenspeglar på äldreboenden är att skapa möjlighet till upplevelser, minnen, stillhet, ro och trivsel för äldre personer med demenssjukdom under sommarmånaderna. Kostnad för dessa tre vattenspeglar beräknas uppgå till ca kronor vardera d.v.s kronor totalt. Vårdhund Äldreomsorgen i Upplands-Bro kommun vill erbjuda alternativa metoder för fysisk, social och kommunikationsträning till personer med demenssjukdom. Genom att skapa arbetstillfällen med stöd av arbetsmarkandspolitiska åtgärder planerar äldreomsorgen anställa en person som vill bli vårdhundsförare med vårdhund. Eftersom vi i dagsläget inte vet om den anställdes eventuella egen hund passar till vårdhundsarbetet kan det behövas att äldreomsorgen bidrar med kostnader för inköp av en vårdhund (ca kronor). Därutöver tillkommer kostnader för förtest av hund (ca 1000 kr), anmälningsavgift (ca 3000 kr), kostnad för utbildning ( kr) och hotelkostnad samt resor till o från utbildningen under ca 6 tillfällen (a kr/tillfälle). Totalkostnad kronor. Äldreomsorgen i Upplands-Bro kommun har tre äldreboenden med demensinrikting. I dessa boendeenheter bor 40 personer med olika demenssjukdomar. Marja Kammouna är avdelningschef inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands-Bro kommun. Obligatorisk bilaga Bifoga intyg som styrker att den sökande arbetar med frågor med anknytning till demenssjukdomar, t ex intyg av arbetsgivare att den sökande är anställd i demensvården eller intyg av läkare att den sökande är vårdare av demenssjuk person. Den sökandes underskrift Jag har tagit del av och accepterar Alzheimerfondens villkor version 9-01 och ansöker om anslag enligt ovan Namnteckning Namnförtydligande Marja Kammouna Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden Box 160, Lund Besöksadress: Klostergatan 3B, Lund Tel: Fax: E-post: info@alzheimerfonden.se PG: BG: Org.Nr: Länsstyrelsens Reg.Nr: 10004