Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 1 (11) Tillsyn av NT-gymnasiet Skolinspektionen genomför tillsyn i Järfälla kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. NTgymnasiet besöktes av Skolinspektionen den 19 maj Helhetsbedömning Tillsynen visar att NT-gymnasiets verksamhet inom flera områden uppfyller författningarnas krav. Rektorn har ett tydligt engagemang för att utveckla verksamheten på NT-gymnasiet. Majoriteten av skolans elever uppger i både skolans egna och Skolinspektionens enkäter att de upplever NT-gymnasiet som en trygg skola där det i huvudsak råder studiero. Tillsynen visar dock att NT-gymnasiet i flera fall saknar viktiga rutiner för särskilt stöd och när det gäller utarbetandet av åtgärdsprogram. Vid tillsynstillfället saknar dessutom skolan tillgång till specialpedagogisk kompetens. Bristerna i särskilt stöd är särskilt anmärkningsvärda mot bakgrund av att mer än en femtedel av vissa elevgrupper på NT-gymnasiet inte fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år. NT-gymnasiets rektor behöver vidare ta ett större ansvar för skolans systematiska kvalitetsarbete. Idag utvärderar och analyserar skolan endast i begränsad omfattning skolans kunskapsresultat över tid, per ämne, per program och för olika elevgrupper. Bristerna i särskilt stöd och skolans systematiska kvalitetsarbete sammanfaller med de brister Skolinspektionen uppmärksammade vid sin senaste inspektion på skolan år Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden som huvudmannen o måste åtgärda för att förbättra skolans måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.

3 2 (11) Beslut Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av NTgymnasiet i Järfälla kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Järfälla kommun att senast den 13 augusti 2012 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Särskilt stöd I de fall det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ser rektor inte till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. I detta ingår att: - Se till att den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolsituationen anmäler det till rektor (3 kap. 8 första stycket 2010 års skollag). - Rektorn ser till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap. 8 första stycket 2010 års skollag). - Vid utredningen se till att samråd sker med elevhälsan (3 kap. 8 första stycket 2010 års skollag). - Rektorn ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap års skollag). - Se till att åtgärdsprogrammet följs upp och insatserna utvärderas löpande (3 kap. 9 första stycket 2010 års skollag). Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Rektorn tar inte ansvar för skolans resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen.

4 3 (11) Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. I detta ingår att: - Se till att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 4 första stycket 2010 års skollag, Lgy Rektorns ansvar / Lpf Rektors ansvar). Skäl för beslut Föreläggande: Bedömningsområde: Särskilt stöd Bedömning: I de fall det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ser rektor inte till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas. Motivering: Av skollagen framgår att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Vid utredning ska samråd ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Därefter ska rektorn fatta beslut om att åtgärdsprogram ska eller inte ska utarbetas. Av skollagen framgår att åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av skollagen framgår vidare att ett åtgärdsprogram ska ange vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammen ska följas upp och insatserna utvärderas löpande. Vid intervju uppger rektorn att skolan har ett system för att följa upp elever som inte når målen, genom en av skolan benämnd IG-bilaga. IG-bilagan skrivs efter att skolan har satt elevens betyg. Enligt rektorn omfattar IGbilagan vad eleven saknar och vilket stöd skolan erbjudit eleven. Vid klassoch årskurskonferenser tar rektorn del av alla så kallade IG-varningar, det vill säga lärarnas noteringar om elever som riskerar att inte nå målen. I samråd med både lärare och elever sätter rektorn därefter in eventuella åtgärder. Alla elever på skolan får därmed enligt rektorn det stöd de behöver. Enligt rektorn framgår dock inte av IG-bilagan vem som ansvarar för de insatser som ele-

5 4 (11) verna erbjudits, samt när och på vilket sätt åtgärderna i elevernas IG-bilagor följs upp och utvärderas. Vid intervjun uppger rektorn att det finns en osäkerhet både inom skolledningen och bland lärarna om när, hur och av vem åtgärdsprogram ska utarbetas. Enligt rektorn saknar skolan i dagsläget tydliga rutiner för hur lärarna anmäler till rektorn om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven. I första hand tas frågan om elever som inte når kunskapskraven upp på klasskonferenserna. Det kan därmed enligt rektorn finnas enstaka elever på skolan vars behov av särskilt stöd inte utreds skyndsamt. Beslut om utarbetande av åtgärdsprogram är inte delegerat till någon annan än rektorn, men rektorn är i dagsläget inte delaktig i alla beslut om utarbetande av åtgärdsprogram. Vidare uppger rektorn att det finns en osäkerhet på skolan om skillnaden mellan åtgärder för särskilt stöd och individanpassning av undervisningen. Skolinspektionen har i samband med tillsynen tagit del av några av skolans åtgärdsprogram. Av åtgärdsprogrammen framgår inte tydligt vilka elevens behov är och en koppling till kunskapskraven saknas. De insatser som beskrivs är i flera fall allmänt hållna, till exempel återkommande träffar med X om hur det ser ut i respektive ämne eller önskar extra stöd i matematik. Det förekommer även åtgärdsprogram med insatser som inte faller inom ramen för särskilt stöd, till exempel X önskar göra prov på matematik B-kursen. Överklagandehänvisning saknas i flertalet fall och det framgår inte hur åtgärdsprogrammen ska följas upp och utvärderas. Eftersom det i skolan råder oklarhet om när, hur och av vem ett åtgärdsprogram ska utarbetas, finns det enligt rektorn i dagsläget inga tydliga rutiner för samråd med elevhälsan vid utarbetande av åtgärdsprogram. Vid tillsynstillfället saknar skolan dessutom tillgång till specialpedagogisk kompetens. I intervju med rektorn framkommer att skolan endast i begränsad omfattning utvärderar utformningen av undervisningen mot bakgrund av elevernas stödbehov. Däremot förekommer att skolan schemalägger fler undervisningstimmar i ett ämne där det framkommit att ett stort antal elever inte når kunskapskraven. I Skolinspektionens enkät till elever i årskurs 3 på NT-gymnasiet uppger 30 procent av eleverna att det stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls på påståendet att i min skola kan man få extraundervisning om man behöver det. På samma påstående svarade drygt 12 procent vet ej. Sammantaget saknar NT-gymnasiet vid tillsynstillfället rutiner, specialpedagogisk kompetens, författningsenlig dokumentation, analys och uppföljning av arbetet med särskilt stöd. Bristerna i särskilt stöd är särskilt anmärkningsvärda mot bakgrund av att mer än en femtedel av vissa elevgrupper inte fullföljer

6 5 (11) utbildningen inom fyra år. Bristerna i särskilt stöd sammanfaller dessutom med de brister Skolinspektionen uppmärksammade vid sin senaste inspektion år Av utredningen framgår att i de fall det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ser rektorn inte till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Järfälla kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning: 3 kap. 8 9 skollagen. Bedömningsområde: Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: Rektorn tar inte ansvar för skolans resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering: Av skollagen framgår att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Järfälla kommun begär in en kvalitetsredovisning från alla skolor enligt en särskild mall. I sitt systematiska kvalitetsarbete använder sig skolan enligt rektorn endast av de parametrar och målområden som anges i Järfälla kommuns mall. Utöver kvalitetsredovisningen har ingen annan dokumentation av NTgymnasiets systematiska kvalitetsarbete inkommit till Skolinspektionen. Skolinspektionen har tagit del av NT-gymnasiets senaste kvalitetsredovisning, som ingår i Järfälla kommuns samlade dokument Beslut och verksamhetsberättelse för gymnasieskolan år I kvalitetsredovisningen begränsas redovisningen av elevernas kunskapsmässiga måluppfyllelse till två mått: procent av elever som når grundläggande behörighet till universitet och högskola samt procent av elever som avslutar gymnasieutbildningen med slutbetyg. Där framgår till exempel att 13 procent av eleverna på NT-gymnasiet år 2011 avslutade sin utbildning utan slutbetyg. År 2011 är andelen elever utan slutbetyg högre än både 2010 och I kvalitetsredovisningen analyseras inte detta resultat. Av den nationella statistiken framgår att 26 procent av eleverna med utländsk bakgrund och 16 procent av de manliga eleverna på NT-gymnasiet läsåret

7 6 (11) 2010/2011 inte fullföljde sin utbildning inom fyra år. Dessa elevgrupper uppmärksammas och analyseras inte i kvalitetsredovisningen eller i annan dokumentation som kommit Skolinspektionen till del, och förslag till förbättringsåtgärder saknas. Rektorn uppger vid intervju att skolans analyser av måluppfyllelsen begränsas till de målområden som huvudmannen anger i sin mall för kvalitetsredovisning. Det styrande riktvärdet i denna mall är i första hand riksgenomsnittet. Rektorn analyserar därmed endast resultat under riksgenomsnittet. Rektorn för NT-gymnasiet uppger att skolledningen arbetar för att utveckla utbildningen och för att hjälpa elever som behöver stöd i sin utbildning. Elevernas resultat gås igenom på individnivå och rektorn vidtar åtgärder där resultaten sviktar. Rektorn sammanställer och analyserar även resultaten på de nationella kursproven. Av tillsynen framgår dock att rektorn inte i tillräckligt hög grad följer upp och analyserar resultaten över tid, mellan olika kurser, elevgrupper eller lärare. Därmed saknas flera viktiga underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta bristområde sammanfaller med brister som Skolinspektionen uppmärksammade vid sin senaste tillsyn i NT-gymnasiet år Av utredningen framgår att rektorn inte tar ansvar för skolans resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och inte heller omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Järfälla kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: 4 kap 4, års skollag, Lgy Rektorns ansvar / Lpf Rektors ansvar.

8 7 (11) Bakgrund Måluppfyllelse Kunskapsresultat Andelen elever i NT-gymnasiet som läsåret 2010/2011 fick minst betyget Godkänt i flertalet kärnämneskurser låg enligt nationell statistik på samtliga program mellan 98 och 100 procent. Även för projektarbetet och de karaktärsämnen som återfinns i den nationella statistiken låg andelen elever som uppnådde minst betyget Godkänt mellan 98 och 100 procent. Andelen elever med fullföljd utbildning inom fyra år låg läsåret 2010/2011 på 93 procent för det naturvetenskapliga programmet, 77 procent för teknikprogrammet samt 88 procent för det specialutformade samhällsvetenskapsprogrammet med naturvetenskaplig inriktning (endast årskurs 2 och 3). Vid intervjun uppgav rektorn att den låga andelen elever på teknikprogrammet som fullföljer utbildningen inom fyra år beror på att programmet under den aktuella mätperioden ändrat innehåll. I sin information till de elever som söker skolans teknikprogram har NT-gymnasiet nu blivit tydligare med att det innehåller mycket matematik, fysik och kemi. Enligt rektorn är förutsättningarna goda för att de nuvarande eleverna på skolans teknikprogram kommer att fullfölja utbildningen inom fyra år. Nationell statistik visar att skolans genomsnittliga betygspoäng för läsåret 2010/2011 var 16,1 poäng, varav kvinnornas var 16, 9 och männens var 15,5. Skolans genomsnittliga betygspoäng ligger därmed över både kommungenomsnittet (14,0 ) och riksgenomsnittet (14,1). Andelen elever läsåret 2010/2011 med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier var mellan 98 och 100 procent på samtliga program. Trots skolans höga måluppfyllelse finns det elever på skolan som inte når målen, och som inte fullföljer utbildningen inom fyra år. Av skolans egen kvalitetsredovisning framgår exempelvis att 13 procent av eleverna på NTgymnasiet avslutar utbildningen utan slutbetyg. Utöver detta framgår av den nationella statistiken att 26 procent av eleverna med utländsk bakgrund och 16 procent av de manliga eleverna inte fullföljer utbildningen inom fyra år. Dessa resultat uppmärksammas och analyseras inte i kvalitetsredovisningen eller i annan dokumentation som kommit Skolinspektionen till del. Vidare uppvisar skolan betydande brister i särskilt stöd till elever som inte når kunskapskraven.

9 8 (11) Trots att skolan huvudsakligen ger eleverna förutsättningar att nå goda resultat, pekar Skolinspektionen i detta beslut på ett antal områden där författningarna inte följs. Resultat av värdegrundsarbetet NT-gymnasiet arbetar, enligt rektorn, kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Skolan har bland annat ämnet livskunskap, med olika teman i varje årskurs. Skolan har även gemensamma aktivitetsdagar och ett system där äldre elever är mentorer åt yngre elever. Utöver detta använder sig skolan av den kommungemensamma trygghetsenkäten till eleverna, där det enligt rektorn är möjligt att granska resultat både för hela skolan och per klass. Med utgångspunkt i enkäten kan skolan enligt rektorn därmed skräddarsy eventuella insatser. I Skolinspektionens enkät till eleverna i NT-gymnasiets årskurs 3 hösten 2011 svarar 97 procent stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på påståendet jag känner mig trygg i min skola. I samma enkät svarar 94 procent av eleverna stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls på påståendet jag är ibland rädd när jag är i skolan. Skolinspektionens intryck är att det råder ett bra arbetsklimat i skolan när det gäller trygghet och att skolan har väl fungerande rutiner för att identifiera och att åtgärda kränkningar.

10 9 (11) Beskrivning av NT-gymnasiet NT-gymnasiet har vid tillsynsbesöket 470 elever och är en av Järfälla kommuns fem kommunala gymnasieskolor. Skolan ligger strax intill Jakobsberg centrum och delar byggnad med Järfälla kommuns SAM-gymnasium. I årskurs 2 och 3 på NT-gymnasiet ges utbildning på naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och det specialutformade samhällsvetenskapsprogrammet med naturvetenskaplig inriktning. I den nya gymnasieskolan vars utbildningar börjar läsåret 2011/2012 ges naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Skolans rektor har varit rektor på NT-gymnasiet sedan år Skolan har tre arbetslag med två arbetslagsledare för varje arbetslag. Skolledningen består av rektorn, en biträdande rektor med ansvar för schemaläggning och kompetensutveckling samt skolans sex arbetslagsledare. NT-gymnasiet tar emot elever från Järfälla kommun men även från närliggande kommuner. I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredaren Ing-Marie Littmann. På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin Enhetschef Ylva Johnsson Utredare Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

11 Skolinspektionen Bilaga 1 10 (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan

12 Skolinspektionen Bilaga 1 11 (11) information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (