Arbetsplan för Kullingsbergsskolan Årskurs 1-3

Transkript

1 Arbetsplan för Kullingsbergsskolan Årskurs 1-3 Läsåret 2015/ Utveckla arbetet med elevers delaktighet och inflytande. - Utveckla kunskaper, lärande och utveckling genom att skapa samsyn i bedömning. - Utveckla det kollegiala samarbetet och lärandet., Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se

2 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar tillvara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Så här arbetar vi på för att eleverna ska nå sina mål Normer och värden Vi reviderar och implementerar skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt reviderar och arbetar med skolans trivselregler- sker vid läsårsstart. Pedagogerna har dialog med eleverna om hur de har det både i klassrum och rastlek. Samarbetsövningar, samverkan mellan våra grupper, fadderverksamhet. Skolan har forum som: storsamling på fritids, klassråd, elevråd, matråd enligt demokratiska principer. Klassvärdar finns i grupperna. Dagliga samtal med elever, återkoppling till föräldrar vid olika händelser. EQ- arbete; värderingsövningar, kamratsamtal, dilemman, massage. Hjälpa, stödja eleverna i konfliktlösning. Aktivt arbete genom Trivselledarprogrammet /rastaktiviteter. Elevvårdsfrågor diskuteras regelbundet vid arbetslagsmöten. Kontakt tas med EHT vid behov. Vi tar tillvara svar från enkäter t.ex. trivselenkät och GR- enkät. Rektor har en runda där hon besöker verksamheten med frågeställningar utifrån olika teman under året. Genom kontinuerlig kontakt/samtal med vårdnadshavarna stärks tryggheten runt barnet. Iup och andra föräldrakontakter stärker samarbetet kring barnet. Delaktighet och inflytande ges möjlighet t.ex. klassråd, elevråd mm.

3 Kunskaper, utveckling och lärande Vi arbetar övergripande med variation för att stimulera eleverna till utveckling och lärande. Alla elever är olika och lär på olika sätt. Därför är det också viktigt att vi varierar vår undervisning. Vi utnyttjar olika lokaler/utrymmen (klassrum, fritidslokaler, övriga allmänna utrymmen, skolgård, skogen m.m.) Vi arbetar i större och mindre grupper, enskilt, par & gruppindelat. Vi försöker anpassa lektioner och ibland ha halvklass/3-gruppslektioner. Vi arbetar både teoretiskt och laborativt för att eleverna ska få lära med olika sinnen. Årligen har vi återkommande aktiviteter som är tänkt ska stimulera elevernas vistelse på skolan. Vi har trivselledare som erbjuder rastaktiviteter. Vi har elevråd som har möte ca 1 g/månad och avslutar läsåret med Elevrådets dag där samtliga elever på skolan är tillsammans och gör blandade aktiviteter. * fadderverksamhet * samverkan parallell samt t.ex. F-1 * traditioner * elevens val * skolans val Vi grundar vårt pedagogiska arbete på följande teorier: Sociokulturell teori: Vygotskij proximala utvecklingszonen, att lära av varandra i sociala samspel och att utmanas på en nivå som är lagom stimulerande (inte för lätt och inte för svår). Vi utvecklas hela tiden! John Dewey - learning by doing - eleverna måste få göra och testa själva och skapa sig erfarenheter för att kunna förstå det teoretiska! Orange pärmen (F-3, spec.pedagoger kommunövergripande) svenskt diagnosmaterial LegiLex pilotstudie åk 1B (läsförmåga) Vi gör avstämningar kontinuerligt under läsåret. Nationella prov under vårterminen i åk 3. Vi erbjuder vårdnadshavarna och eleven ett IUP- samtal per termin där vi följer upp kunskapsutvecklingen samt tillsammans med eleven skriver in individuella utvecklingsområden. Skriftliga omdömen dokumenteras en gång per läsår. Tydliga pedagogiska planeringar görs till hjälp för vår bedömning av elevernas kunskaper efter avslutat arbetsområde! Kontinuerlig dokumentation över elevernas lärprocesser och inhämtade kunskaper.

4 Barns och elevers ansvar och inflytande Klassråd, elevråd, matråd - demokratisk röstning, turtagning m.m. IUP-samtal med personliga utvecklingsmål Elevens val, 1 gång i veckan När eleven är klar med en uppgift väljer de (inom ämnets ramar) vad eleven vill arbeta vidare med s.k. välja-stunder. Utvärderingar Självbedömning Kamratbedömning I samtal med elever och vårdnadshavare uppmuntras eleverna att ta eget ansvar (t.ex. gympakläder, komma i tid, prioritera m.m.) EQ- arbete Vi som lärare arbetar med både summativ och formativ bedömning, vi diskuterar med närmsta kollegorna i den vardagliga planeringen samt i större sammanhang vid våra kategoriträffar, studiedagar och vid APT. Vi erbjuder vårdnadshavarna IUP- samtal en gång per termin. Inför varje IUP- samtal fyller eleverna i självskattningen jag och skolan, denna följs sedan upp vid samtalet. Utifrån svarsfrekvens på GR- enkäten får vi underlag för oss att arbeta vidare med. Områden som är bra alt. behöver bli bättre uppmärksammas. Lust att lära Varierat arbetssätt, vi visar på olika lärstilar. Eleverna prövar olika aktiviteter och material t.ex laborationer, experiment, samarbetsövningar, lekar, utomhuspedagogik, studiebesök, och temaarbeten. Vara lyhörda, lyssna till elevernas önskemål och tankar. Ta tillvara deras intressen för att utveckla och arbeta med dessa. I IUP- samtalet- dialog om trivsel och kunskaper. Arbeta med lust och glädje, att som vuxen visa och inspirera barnen ha roligt! Skapa former för samverkan mellan grupper och klasser. Bjuda in till samverkan med samhälle/föräldrar. Föräldrar berättar om sina yrken, arbetsplatsen mm. Vi följer upp genom avstämningar, samtal, olika former av utvärderingar, enkäter, samtal och genom konkreta övningar som visar om eleven förstår. Uppföljning sker både i arbetslag och med elever.

5 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Kring elever i behov av särskilt stöd; medicinskt, socialt, psykologiskt och/eller pedagogiskt, kan överlämningar ske i samarbete med avlämnande skola, klasslärare och vårdnadshavare. Elevhälsan förbereder mottagande arbetslag med den information de behöver, för att möta eleven på bästa sätt. Det huvudsakliga elevhälsoarbetet sker i arbetslagen, som har arbetslagsmöte varje vecka. Där diskuteras elever i behov av extra anpassningar/särskilt stöd. Klassläraren informerar också om beslut från utvecklingssamtal så att all berörd personal arbetar utifrån ett gemensamt förhållningssätt. En gång per månad sker uppföljning med specialpedagog kring extra anpassningar och eventuella åtgärdsprogram. Om utökat behov av stöd anses föreligga hos en elev, anmäler berörd pedagog detta till rektor. Elevhälsoteamet och rektor kartlägger då elevens behov och beslutar om ett eventuellt erbjudande om utökade stödåtgärder. Närvaro och frånvaro följs upp dagligen. För att främja elevers närvaro finns en speciell plan för hur vi arbetar vid elevers frånvaro. Elevhälsoteamet består av kurator, skolpsykolog, skolsköterska och specialpedagog. Rektor är delaktig och ansvarig för alla beslut som fattas på teamets möten två gånger per månad. Teamets arbete består av bl.a. handledning till pedagoger, deltagande i elevhälsomöten med föräldrar, upprättande av åtgärdsprogram, hälsobesök samt individuellt elevarbete. Rektor är beslutsfattare kring utförande av utredningar angående behov av särskilt stöd. Specialläraren arbetar mot åk 1-3, allt sker på uppdrag av rektor och insatserna styrs av varje elevs specifika behov. Specialläraren samarbetar med övrig personal och föräldrar. Resursläraren arbetar mot åk 4-6, allt sker på uppdrag av rektor. Stöd ges åt elever i klass, mindre grupp eller enskilt i samverkan med ansvarig klasslärare. Läraren i svenska som andraspråk arbetar för att ge särskilt stöd. SvAs- lärare väljer, tillsammans med undervisande lärare ut lämpligt innehåll i undervisningen. Behovet av särskilt stöd i SvAs anmäls till rektor. Elevassistenter arbetar med riktat stöd i grupp eller enskilt, i nära samarbete med klassläraren, som har det pedagogiska ansvaret. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd hör samman med skolutveckling. Att kunna utveckla och utforma den ordinarie undervisningen och verksamheten så att alla elever kan delta och når målen är vår målsättning.

6 Nedanstående uppföljningar genomförs: - Klassgenomgång sker en gång per termin. Rektor, ansvarig/a lärare samt representant/er ur elevhälsoteamet deltar. Genom dessa säkerställer vi att samtliga elever som behöver stöd, får tillgång till det.. Specialpedagogen ansvarar för att åtgärdsprogrammen följs upp kontinuerligt. Detta sker i samverkan med berörd personal och vårdnadshavare. Elevens deltar om det bedöms lämpligt. Skolsköterskan genomför hälsobesök enligt basprogram åk F, 2, 4 och 6. Blankett angående hälsouppgifter skickas ut till föräldrar i F-klass inför skolstart. Föräldrar till elever i åk 4 får en snarlik blankett. Elevhälsoteamet medverkar i analys av GR- enkäten, samt utformande och uppföljning av andra nödvändiga åtgärder eller insatser. - Eht (elevhälsan), träffas varannan vecka för kontinuerlig uppföljning av pågående ärenden. Samverkan Kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare. - Mail- och telefonkontakt vid behov. Samtliga klasser/grupper har nyhetsbrev. Klasserna har blogg på lärplattformen Unikum. Skolan har en hemsida med allmän information. Föräldramöten, utvecklingssamtal, inskolningssamtal. Föräldrabesök på skolan, drop-in, vernissage. Avslutningar, familjeträffar, lucia-/jul-fest, klassarrangemang genom klassföräldrar. Studiebesök, teater, konserter, besök i simhall, ishall m.m. Enhetsråd, KFF-möten (föräldraföreningen) samt Kullingsbergsskolans dag. Samverkan skola/fritids: fritidspedagog arbetar med sin kompetens i klass vilket också kan ge möjlighet att arbeta i mindre elevgrupper efter behov. Samverkan alla kategorier: elevens val, skolans val, fadderverksamhet, elevråd, fritidsråd, matråd, elevrådets dag, raster, aktiviteter/trivselledare. Genom dialog i arbetslag, kategorimöten, APT och stängningsdagar sker ett gemensamt erfarenhetsutbyte och lärande, som ger fortsatt utveckling av våra pedagogiska verksamheter.

7