Pedagogisk Basutredning

Transkript

1 Pedagogisk Basutredning Servicematerial Grundskola Januari 2009

2 2

3 Information för Pedagogisk Basutredning Syftet med den pedagogiska basutredningen är att ge en fördjupad bild av barnets/ elevens styrkor/resurser och svårigheter/utvecklingsområden. Materialet kan också användas för att utveckla arbetet inom förskolan/skolan. Pedagogisk basutredning används, när barnet/eleven avviker från den åldersadekvata utvecklingen. Den kan initieras av personal i samverkan tillsammans med specialpedagog alt vid en elevvårdskonferens. Rektor ska informeras och beslutet dokumenteras i åtgärdsprogram. Hela eller delar av materialet kan användas. Materialet kan också användas för att utveckla arbetet inom förskola/skola. Materialet kan också bilda underlag för fortsatt arbete inom vår förvaltning, t.ex. vid skolpsykologbedömning, vid övergång till särskolan eller för remiss till annan förvaltning, t.ex. till BUP, logoped. Pedagogiska basutredningen utgör då en del av underlaget till mottagande enhet. Pedagogiska basutredningen presenteras i tre separata delar: Förskola/Förskoleklass Grundskola Gymnasiet Materialet innehåller servicematerial för kartläggning: Samtal med barn/elev Pedagogiska observationer i barnets/elevens vardag Elevens läs-, skriv- och matematiska utveckling Ett gemensamt formulär för Rapport av pedagogisk basutredning. Den används av alla. På rektors uppdrag ansvarar specialpedagog/speciallärare alternativt annan utsedd person för kartläggningen i samverkan med berörd personal, kartläggning på olika nivåer av läs-, skriv- och matematikutveckling, summering och analys av materialet att rapporten formuleras enligt fastställda former Den pedagogiska basutredningen bör max vara 1 år gammal. En äldre utredning kan användas, men bör uppdateras. All personal bör känna till servicematerialet och arbetsgången för pedagogisk basutredning. Information till personalgrupper och regelbunden utbildning för specialpedagogisk personal erbjuds. Rektor påkallar behovet hos Barn- och Elevhäl- 3

4 sans specialpedagoger för förskola och skola. Utbildning sker i samverkan med linjerepresentanterna i nätverksgruppen. Den pedagogiska basutredningen utformades första gången år 2003 av en arbetsgrupp, revideras år 2008 av den specialpedagogiska nätverksgruppen. Materialet bör utvecklas kontinuerligt och nästa tillfälle bör förslagsvis vara under år Nätverksgruppen specialpedaogisk personal ansvarar för revidering. Visby Nätverksgruppen specialpedagogisk personal Åse Liljeroth-Carlsson specialpedagog skolan samordnare i nätverksgruppen Gun Järlö specialpedagog förskolan samordnare i nätverksgruppen Barn- och Elevhälsan Barn-och utbildningsförvaltningen Gotlands kommun 4

5 Innehållsförteckning Information Servicematerial Pedagogiska observationer Information om pedagogiska observationer... 6 Förslag till områden att observera... 7 Matris för observation... 8 Matris för observation (för specialpedagogisk personal)... 9 Samtal Samtal med elev kring kompliserade situationer i skolmiljö...11 Frågor till elev...12 Re ektera-fundera-förändra...13 Kartläggnings verktyg Nuläge - Kunskapsutveckling i olika ämnen - Arbetssätt och lärande - Elevens förmågor Självskattning Övrigt...14 Kartläggning/Utredning av läs-, skriv- och matematikutvecklingen Nivå 1 Kartläggning av läs- och skrivutvecklingen...24 Kartläggning av matematikutvecklingen...25 Nivå 2 Utredning elevens läs-, skriv- och matematikförmåga...23 Rapport Underlag för sammanställning av den pedagogiska basutredningen Kontaktuppgifter Bakgrund Info om uppnådda mål och betyg Sammanställning av pedagogisk basutredning...30 Sammanfattning och Analys

6 Pedagogiska observationer Genom att se, re ektera och analysera får vi insikter och förståelse. Utifrån detta kan vi agera och handla. För att kunna hjälpa behöver vi observera barnet/eleven i sin miljö. Vi måste registrera, lyssna och göra pedagogiska observationer och ställa oss frågor som: Vad ser vi? Vad hör vi? Vad står det för? Vad gör vi? Hur gör vi? Varför? Vi är i behov av kunskap om miljön runt eleven samt elevens samspel i skolvardagen. Genom pedagogiska observationer får vi svar på frågor som: När uppstår situationen? Var? Hur börjar och slutar den? Hur lång tid pågår den? Hur ofta återkommer den? Med vem? Vilka är inblandade? Vad händer? Vad är orsaken? Pedagogiska observationer används för att få konkret information inom olika områden. Utifrån observationer gör arbetslaget en sammanställning som ligger till grund för åtgärder på olika nivåer. Observationerna görs under en period, en till två veckor, vid olika tillfällen. Dokumentationen av observationerna kan göras på olika sätt. Se bifogade förslag. Se vidare: Birgitta Andersson: Vägledning ISBN X 6

7 Förslag till områden att observera: 1. Den pedagogiska miljön Placering i gruppen/klassrummet Organisation och instruktion inför ett arbetspass Utevistelser/Fri tid Övrigt 2. Språket Hur används språket i barnet/elevens vardagsverklighet verbal och ickeverbal kommunikation? 3. Samspel Med en jämnårig Med en grupp jämnåriga Med en vuxen Med en grupp vuxna Övrigt 4. Beteende i grupp: Kan vänta på sin tur Kan arbeta självständigt Kan samarbeta Kan förstå / ta instruktion Kan följa klara regler Är impulsstyrd 5. Arbetssätt 1. Koncentration Uthållighet Uppmärksamhet Igångsättning Avslut Hörförståelse Motorik 2. Tar instruktioner Påbörjar arbete Slutför arbete Går vidare Koncentration I stor grupp I eget arbete/ Projektarbete Liten grupp En till en 7

8 Matris för observation i grundskolan Namn:... Aktivitet Vecka: Datum: Vecka: Datum: Vecka: Datum: 8

9 Matris för observationer för specialpedagogisk personal Datum:... Plats:... Elev:... Ansvarig personal: Allmänt uppträdande: Hyperaktivitet/Hypoaktivitet: Hur fungerar eleven? I styrd aktivitet: I fria aktiviteter: I stora grupper: I liten grupp: En till en:

10 Förmåga att ta instruktion: I stor grupp: I liten grupp: En till en: Perceptionssvårigheter: Exekutiva svårigheter: Skolproblem/ämnen: Sociala problem/kompisrelationer: Problem att genomföra läxor: Övrigt:

11 Samtal med elev kring komplicerade situationer i skolmiljön Målsättningen med samtalet är att få del av elevens syn på den komplicerade situationen i skolmiljön, som har uppstått. Du kan tänka på följande: Att berätta för eleven syftet med samtalet och hur tankarna/synpunkter kommer att användas Att ge eleven tid att tänka färdigt under samtalet Att det nns olika sätt att fråga: 1. Berätta! Försök att styra in berättande på det du vill veta. 2. Beskriv hur! Du kan ställa följdfrågor under det att eleven berättar. 3. Övergripande och speci ka frågor Du kan med hjälp av övergripande frågor ange riktningen i samtalet, för att sedan kunna ställa mera speci ka frågor Direkta och indirekta frågor Du kan tänka på att det är svårare för eleven att svara på direkta frågor. 5. Påstående Du bör avvakta till slutet av samtalet, eftersom ett påstående kan skapa osäkerhet hos eleven. Du kan använda några andra alternativ: Hur skall jag förstå det? Vad innebär det? Om jag har förstått dig rätt så menar du 6. Blanda lätta och svåra frågor 7. Varför? frågan kan skapa osäkerhet hos eleven. Du kan använda några andra alternativ: Berätta vidare Hur menar du då? Vad betyder det att.. Nu hänger jag inte riktigt med, vill du hjälpa mig? Hur uppfattade du situationen själv just då? 8. Sammanfatta samtalet tillsammans med eleven och fråga om eleven har några ytterligare tankar att tillägga. 9. Om du har tillgång till en liten bandspelare som alternativ till att anteckna under samtal, kan vara en fördel. Källa: Doverberg, Pramling: Att förstå barns tankar Liber ISBN Trost: Kvalitativa intervjuer Studentlitteratur ISBN

12 Frågor till eleven: Vid vilka.? 1. Vid vilka tillfällen har det fungerat lite bättre? Vad? 2. Vad var det som gjorde att det fungerade bättre? När? 3. När fungerade det lite bättre? Hur? 4. Hur har du lyckas att lösa liknande bekymmer förut? Vem? 5. Vem kan vara till bäst hjälp för dig just nu? Vilka? 6. Vilka av dina förmågor har du mest användning för nu? På vilket sätt? 7. På vilket sätt kan jag hjälpa till? Antag att? 8. Antag att det här inte längre är något bekymmer, vad är då annorlunda? Se vidare i Sjöblom/Måhlberg: Lösningsinriktad pedagogik Mareld ISBN

13 Re ektera fundera förändra. Samtalsunderlag 1. Beskriv situationen där det problematiska beteendet uppstår Beskriv elevens beteende. Vad gör eleven? Hur reagerar du som förälder/vuxen? Vad gör eleven efteråt? Hur blir situationen till slut? Hur ofta uppstår dessa problem? Finns det någon situation där beteendet inte uppstår? Hur reagerar ni som föräldrar/vuxna när eleven fungerar bra?

14 KARTLÄGGNING AV ELEVS SKOLVARDAG Används av arbetslaget för att kartläggning. Skolår1-9 Del 1: Nuläge 1. Berätta kort om elevens hela skoldag: skolmiljö, organisation, gruppstorlek, lokal- och lärarbyten, ev fritidsvistelse, skolvägen mm Elevens starka sidor - nämn gärna om det nns särskilt goda kunskaper/förmågor inom något/ några områden Elevens svårigheter i skolan: Pedagogiska insatser - vad har gjorts, vad har fungerat, vad har inte fungerat:

15 Del 2: Kartläggning Använd information från läs -, skriv - och matematikutredningarna samt komplettera med ytterligare information inom övriga ämnen. Ange normerat resultat inom de olika ämnena, när det nns tillgängligt. Språklig utveckling 1. Språklig medvetenhet bokstav -ljud, fonologisk medvetenhet Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Verbal språkförmåga förstå tal, tala, kommunicera, grammatik, följa en röd tråd Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Läsförmåga avkodning, läshastighet, läsförståelse, LUS-punkt Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Skriftlig språkförmåga stavning, ordförråd, grammatik, följa en röd tråd Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Skrivförmåga forma bokstäver, siffror Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden:

16 6. På vilken nivå be nner sig eleven i svenska? Sammanfattning av elevens språkliga utveckling (se punkt 1-5) Matematisk utveckling 1. Matematisk medvetenhet - ramsräkning, taluppfattning, positionssystemet, sifferräkning, se mönster/formkonstans: Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Måttenheter: Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Klockan digitalt/analogt: Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Huvudräkning: Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: De fyra räknesätten: Starka sidor:

17 Behov/Utvecklingsområden: Algoritmer: Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Problemlösning: Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: På vilken nivå be nner sig eleven i matematik? Sammanfattning av elevens matematiska utveckling (se punkt 1-7) Utveckling i engelska 1. Verbal språkförmåga: Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Hörförståelse: Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden:

18 3. Ordförråd: Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Läsförmåga: Starka sidor: Behov/Utvecklingsområden: Skrivförmåga: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: På vilken nivå be nner sig eleven i engelska? Sammanfattning av elevens utveckling i engelska (se punkt 1-5) Utveckling i övriga ämnen 1. Idrott Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet?... 18

19 2. Musik Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet? Slöjd Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet? Hemkunskap Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet? Bild Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet?... 19

20 6. Samhällsorienterande ämnen Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet? Naturorienterande ämnen Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet? Språk spanska, franska, tyska, ryska, italienska Starka sidor:... Behov /Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet? Elevens val Starka sidor:... Behov /Utvecklingsområden: På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet?

21 Del 3: Arbetssätt och lärande 1. Hur lär sig eleven bäst? 2.. Vilket arbetssätt passar eleven bäst? Del 4 Elevens förmågor 1. I det sociala samspelet med vuxna och eleven, kamrater och eleven 2. Att förstå konsekvenserna av sitt handlande 3. Att känna trygghet ängslig/stressad//klarar motgångar och vid vilka situationer? 4. Hur fungerar perceptionen mottagning, sortering och tolkning av sinnesintryck? a. hörsel b. syn tolka bilder, avståndsbedömning c. känsel- beröring, kroppsuppfattning 21

22 d. lukt/smak t.ex. matsituationen 5. Att koncentrera sig och hålla uppmärksamheten 6. Arbetsförmåga enskilt och i grupp 7. Planeringsförmåga - igångsättning, genomförande, avslutning 8. Elevens förmåga att ta emot instruktion/information enskilt/i grupp i era led och hålla den kvar. 9. Motivation när är eleven motiverad 10. Minnesförmåga, långtidsminnet och arbetsminnet 11. Tidsuppfattning 12. Kreativitet vilket uttryckssätt använder eleven 22

23 13. Finmotorik t.ex. knyta, knäppa, hålla i pennan 14. Grovmotorik t.ex. gå, springa, hålla balansen, cykla Del 5 Självskattning 1. Självbild, självförtroende t.ex. med hjälp av Umesols mtrl, DLS självskattning, BIUSdokument,, intervju. Del 6. Övrigt 1. Övrig värdefull information, t ex sömn, kost, fritid... 23

24 Läs-, skriv och matematik Nivå 1 Olika delar, som ska ingå: 1. Avkodning 2. Läsförståelse 3. Läshastighet 4. Ordförståelse 5. Stavning Förmågor, som kan testas Ordavkodning Lämpliga test H4/H5 (Lindahl) Läskedjor (Christer Jacobsson) LS klassdiagnoser skolår 7-9 Läsförståelse/Läshastighet DLS bas åk 1-2 DLS åk 2 och 3 Vilken bild är rätt? (Lundberg, Natur och Kultur) DLS åk 4-6 DLS klass gymnasiet LS klassdiagnoser, Läsförståelse, skolår 7 gy) Igelkotten skolår 3-5 (Madison) Boris skolår 7-9 (Madison) OS 64, OS120, SL 40, SL 60 (Hellquist, Magnusson, Nauclér) Ordförståelse DLS åk 2-3 DLS åk 4-6 DLS åk gy (Obs! Uppgifterna kan läsas högt för eleven.) Rättstavning DLS åk 2-3, 4-6, gy Stavning L 2-3, M 4-6 (Rockberg, Johansson) Matematik Mattecirkeln (Maria Östlund, Catherine Lindberg) Skolverkets material för kartläggning av elevs matematikutveckling ->skolår 6 24

25 Fördjupad läs- och skrivutredning Nivå 2 Olika delar, som ska ingå: 1. Bokstavskännedom 2. Minnestest (sekvensminne med siffror) 3. Fonologisk medvetenhet (koppling ljud-bokstav, bokstav-ljud) 4. Språkförståelse (testa utan papper och penna) 5. Avkodning (avkoda olika ord- ljudenligt, ljudstridiga, nonsensord, avkoda text) 6. Läsförståelse 7. Återgivningsprov (läs- och återberätta, lyssna och återberätta) 8. Ordförståelse- och kunskap 9. Stavning 10. Kopiering av text från whiteboard, och samtala om innehållet (lyssna, förstå, läsa och skriva) 11. Egen text syntax- analys Förmågor, som testas: Ordavkodning Fonologisk förmåga Högläsning Lämpliga test: Umesol Läskedjor (Christer Jacobsson) Fonolek Umesol Duvan deltest Spoonerismer (Lundberg) Umesol läsning DSLM läsning av text Diagnostisering av läs- och skrivsvårigheter (Franzen) Provia digitalt test kopplat till Lexia Kartläggningsmaterial: Språket lyfter (Skolverket) God Läsutveckling (Lundberg,Herrlin) God Skrivutveckling (Lundberg) Kartläggning av elevs matematiska utveckling Test,som kräver utbildning: ITPA 13 deltest Logos digitalt test Alla kan räkna (Carle, Fryklund, Johansson, Söderström) Matematikscreening 1, 2 och 3 (Björn Adler) 25

26 Rapport PEDAGOGISK BASUTREDNING GRUNDSKOLA Elevens namn:... Personnr:... Skola:... Klass: Den pedagogiska basutredningen genomförd under perioden / - / och presenterad för vårdnadshavare och elevhälsoteamet den /. Vårdnadshavare: Namn:... Tel:... Namn:... Tel:... Underskrift Tagit del av den pedagogiska basutredningen Datum: vårdnadshavare vårdnadshavare Ansvarig pedagog:... Tel:... Mail:... Specialpedagog/-lärare:... Tel:... Mail:... Rektor:... Tel:... Mail:... 26

27 Syfte: Frågeställning: Bakgrund: Tidigare skolor: Genomförda utredningar: 27

28 Information om kontakter Eleven har kontakt med följande: BUP Namn:...Telnr... Mail... Individ- och familjeomsorgen Namn:...Telnr... Mail... Ungdomsgruppen Namn:...Telnr... Mail... Barn- och ungdomskliniken Namn:...Telnr... Mail... Logoped Namn:...Telnr... Mail... Habiliteringen Namn:...Telnr... Mail... Andra betydelsefulla kontakter för elevens bästa Namn:...Telnr... Mail... Namn:...Telnr... Mail... 28

29 Grundskolan Eleven har uppnått målen i nationella ämnesproven: Skolår 3: Svenska Ja Nej Matematik Ja Nej Svenska som andra språk Ja Nej Skolår 5: Svenska Ja Nej Matematik Ja Nej Engelska Ja Nej Svenska som andra språk Ja Nej Skolår 9: Svenska Ja Nej Matematik Ja Nej Engelska Ja Nej Svenska som andra språk Ja Nej Eleven har betyg i följande ämnen: Ämnen:... 29

30 SAMMANSTÄLLNING AV PEDAGOGISK BASUTREDNING Skolår 1-9 Del 1: Nuläge 1. Berätta kort om elevens hela skoldag: skolmiljö, organisation, gruppstorlek, lokal- och lärarbyten, ev. fritidsvistelse, skolvägen mm Elevens starka sidor - nämn gärna om det nns särskilt goda kunskaper/förmågor inom något/några områden Elevens svårigheter i skolan: Pedagogiska insatser - vad har gjorts, vad har fungerat, vad har inte fungerat: Del 2: Kartläggning Använd information från läs -, skriv - och matematikutredningarna samt komplettera med ytterligare info. Ange normerat resultat inom de olika ämnena, när det nns tillgängligt. Språklig utveckling 1. Språklig medvetenhet bokstav -ljud, fonologisk medvetenhet Starka sidor:... 30

31 Behov/Utvecklingsområden: Verbal språkförmåga förstå tal, tala, kommunicera, grammatik, följa en röd tråd Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: Läsförmåga avkodning, läshastighet, läsförståelse, LUS-punkt Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: Skriftlig språkförmåga stavning, ordförråd, grammatik, följa en röd tråd Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: Skrivförmåga forma bokstäver, siffror Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: På vilken nivå be nner sig eleven i svenska? Sammanfattning av elevens språkliga utveckling utifrån ålder (se punkt 1-5) 31

32 Matematisk utveckling 1. Matematisk medvetenhet - ramsräkning, taluppfattning, positionssystemet, sifferräkning, se mönster/formkonstans: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: Måttenheter: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: Klockan digitalt/analogt: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: Huvudräkning: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: De fyra räknesätten: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: Algoritmer: Starka sidor:... 32

33 Behov/Utvecklingsområden: Problemlösning: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: På vilken nivå be nner sig eleven i matematik? Sammanfattning av elevens matematiska.. utveckling utifrån ålder (se punkt 1-7) Utveckling i engelska 1. Verbal språkförmåga: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: Hörförståelse: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: Ordförråd: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: Läsförmåga: Starka sidor:... 33

34 Behov/Utvecklingsområden: Skrivförmåga: Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden: På vilken nivå be nner sig eleven i engelska? Sammanfattning av elevens utveckling i engelska utifrån ålder (se punkt 1-5) Utveckling i övriga ämnen 1. Idrott Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet utifrån ålder: Musik Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet utifrån ålder: Slöjd Starka sidor:... 34

35 Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet utifrån ålder: Hemkunskap Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet utifrån ålder: Bild Starka sidor:... BehovUtvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet utifrån ålder: Samhällsorienterande ämnen Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet utifrån ålder: Naturorienterande ämnen Starka sidor:... Behov/Utvecklingsområden:... 35

36 På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet utifrån ålder: Språk spanska, franska, tyska, ryska, italienska Starka sidor:... Behov /Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet utifrån ålder: Elevens val Starka sidor:... Behov /Utvecklingsområden:... På vilken nivå be nner sig eleven i ämnet utifrån ålder... Del 3: Arbetssätt och lärande 1. Hur lär sig eleven bäst? 2. Vilket arbetssätt passar eleven bäst? Del 4 Elevens förmågor 1. det sociala samspelet med vuxna och eleven, kamrater och eleven 2. Att förstå konsekvenserna av sitt handlande

37 3. Att känna trygghet ängslig/stressad/klarar motgångar och vid vilka situationer? 4. Hur fungerar perceptionen mottagning, sortering och tolkning av sinnesintryck? a. hörsel b. syn tolka bilder, avståndsbedömning c. känsel- beröring, kroppsuppfattning d. lukt/smak t.ex. matsituationen 5. Att koncentrera sig och hålla uppmärksamheten 6. Arbetsförmåga enskilt och i grupp 7. Planeringsförmåga - igångsättning, genomförande, avslutning 8. Elevens förmåga att ta emot instruktion/information enskilt/i grupp i era led och hålla den kvar.

38 9. Motivation när är eleven motiverad? 10. Minnesförmåga, långtidsminnet och arbetsminnet 11. Tidsuppfattning 12. Kreativitet vilket uttryckssätt använder eleven? 13. Finmotorik t.ex. knyta, knäppa, hålla i pennan 14. Grovmotorik t.ex. gå, springa, hålla balansen, cykla Del 5 Självskattning 1. Självbild, självförtroende t.ex. med hjälp av Umesols mtrl, DLS självskattning, BIUSdokument, intervju. Del 6. Övrigt 1. Övrig värdefull information 38

39 SAMMANFATTNING OCH ANALYS Språklig utveckling Matematisk utveckling Utveckling i engelska Utveckling i övriga ämnen Elevens val Arbetssätt och lärande Elevens förmågor Självskattning Övrigt Sammanfattning: Analys/Slutsats: Samordnare för den pedagogiska basutredningen underskrift Namn:... Skola:... Mail:... Tel:... 39

40