Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola

Transkript

1 uniform KUB101 v 1.0, Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola Syfte Den psykologiska bedömningen, tillsammans med den pedagogiska, den sociala och den medicinska bedömningen, är en del i utredningen inför ett mottagande i grundsärskola. Psykologutredningen syftar till att beskriva barnets kognitiva förmåga. I bedömningen ska psykologen göra ett ställningstagande till om utvecklingsstörning föreligger eller ej. Anvisningar Denna information vänder sig till den psykolog som ska göra en psykologutredning inför ett eventuellt mottagande i grundsärskola. Skolans rektor ska inom ramen för Elevhälsan initiera, leda och sammanställa de utredningarna och bedömningar som ska genomföras. Psykologutredningen är en av dessa. För att kunna genomföra psykologutredningen krävs att vårdnadshavarna ger sitt tillstånd. Psykologutredningen ska innehålla anamnes; redogörelse av barnets utveckling fram till den aktuella tidpunkten. testning för att mäta allmänintellektuell nivå samt skattning av adaptiv förmåga; ett test ska vara ett Wechslertest och för att mäta adaptiv förmåga ska ABAS-II användas. Dessa kan kompletteras med egna förslag på tester. kvalitativ analys; analysera testresultaten samt ge svar på olika frågor gällande testsituationen både vad gäller beteende, strategier och förmågor som barnet har eller saknar. sammanfattning med slutsatser; gör en bedömning av tillförlitligheten i resultaten. Om diagnosen utvecklingsstörning föreligger ska det stå uttryckligen i utlåtandet. När bedömningen är färdig delges den vårdnadshavarna. Om det föreligger en utvecklingsstörning och vårdnadshavarna ansöker om prövning av rätten till mottagande i grundsärskola för sitt barn skickar rektor bedömningen till särskolans mottagningsteam på Specialpedagogiskt centrum, tillsammans med övriga bedömningar. Psykologen i mottagningsteamet kommer att vid behov begära in kompletterande uppgifter. Psykologutlåtandet disponeras utifrån dokumentet Psykologutredning inför mottagande i grundsärskola. 1 (7) Datum Förskola & Grundskola Specialpedagogiskt centrum Åke Larsson ake.larsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Specialpedagogiskt centrum Kungsbacka Besöksadress Sommarlustvägen 2 Telefon Fax forskola.grundskola@kungsbacka.se

2 Definition Gränsen för utvecklingsstörning, mätt med ett begåvningstest, anges till två standardavvikelser under begåvningsgenomsnittet 100, d.v.s. en intelligenskvot (IKvärde) på ca 70 eller lägre. Utvecklingsstörning definieras enligt ICD 10 och DSM-IV med ett IK mått och ett adaptivt mått; d.v.s. en funktionsnedsättning som innebär att individen har betydande svårigheter att möta de krav som ställs inom minst två av områdena: 1 Praktiska färdigheter dvs. ADL (aktivitet i det dagliga livet), hur man kan ta hand om sig själv. 2 Sociala färdigheter i termer av umgås med andra i sociala sammanhang, möta upp till andras förväntningar, godtrogenhet, självkänsla, timing etc. 3 Akademiska färdigheter (begreppsliga/intellektuella skolrelaterade färdigheter) i termer av läsning, skrivning, skolpresentation etc. Eftersom det är termen utvecklingsstörning som i dag står i de lagar som reglerar mottagande i grundsärskolan är det den termen som ska användas i utlåtandet. Andra ofta använda beteckningar så som förståndshandikapp, begåvningshandikapp, lindrig mental retardation och intellektuellt funktionshinder ska inte användas. Inte heller egna termer så som särskolemässig. 2 (7) Anamnes I anamnesen bör barnets tidiga utveckling, bl.a. småbarns- och förskoleperioden beskrivas. Skador eller sjukdomar som kan ha gett upphov till utvecklingssvårigheter bör också framkomma. Om barnet har några sinnessvårigheter bör anamnesen innehålla en beskrivning av hur dessa har kompenserats med hjälpmedel i form av glasögon, hörapparat etc. samt en redovisning av hur dessa insatser påverkat barnets allmänna utveckling. Föräldrarnas bild av barnets utveckling i förhållande till t.ex. syskon är ofta viktig. Har barnet haft tillgång till förskoleverksamhet i någon form eller är barnet påtagligt understimulerat? Då det gäller barn från andra kulturer är det mycket viktigt att barnets modersmål, språkbyten och inlärning av det nya språket beskrivs. Ofta kan det vara angeläget att den utredande psykologen får åtminstone en ytlig bild av den aktuella familjens kultur- och skoltraditioner liksom av attityderna till och värderingarna av funktionsnedsättningen. Varje del i utredningen inför mottagande i grundsärskolan ska kunna stå för sig själv. Därför kommer psykologens, läkarens och kuratorns anamneser att delvis överlappa varandra. Testning med metodik som avser att mäta allmänintellektuell nivå Val av testinstrument varierar beroende på elevens ålder, funktionsnedsättning, kommunikationsförmåga inklusive talat språk m.m. Det är den utredande psykologens uppgift att i varje enskilt fall välja det/de testinstrument som kan tänkas ge svar på den aktuella frågeställningen.

3 Det kan räcka att ett begåvningstest administreras vid det aktuella utredningstillfället samt ABAS. Ett enskilt testresultat kan alltså ligga till grund för slutsatser om ett barns förmågor och svagheter, men är man osäker kan de hypoteser man kommit fram till verifieras eller avfärdas med hjälp av andra testinstrument. Psykologen kan istället för att använda ytterligare ett test göra om samma test efter minst 6 månader. Om ABAS ger stora skillnader mellan hem och skola bör man diskutera och konkretisera tillsammans med dem som svarat på formulären. Wechslertest (WPPSI-III, WISC-IV eller WAIS-IV, WAIS-IIINI) bör väljas i första hand om det är möjligt. Vid testning av elever med annat modersmål än svenska eller med misstänkt språkstörning kan WNV ( Wechsler nonverbal scale of ability) användas. Som komplement kan de fördjupningstest som finns för t ex WISC-IV (WISC Integrated) användas. För att kartlägga adaptivt beteende ska ABAS-II användas. Formuläret ska ges både till hem och skola. Becks ungdomsskalor bygger på självskattning och kan ge material för bedömning av emotionell och social problematik. Dessa kan användas så att utredningen också belyser självbilden, hur man identifierar sej och hur man ser på de egna inlärningssvårigheterna/det egna funktionshindret, och som är värdefull information för helheten. Om man behöver komplettera med ytterligare information följer här förslag på lämpliga tester. Browns ADD skalor utforskar exekutivt kognitivt fungerande hos barn och ungdomar och ger en bild av funktionsnivån inom sex områden: Planering, Fokusera, Aktivitetsnivå, Arbetsminne Känslor och Kontroll. Leiter International Performance Scale Revised ett helt icke-verbalt begåvningstest för åldrarna 2 21 år. Skalan innehåller totalt 20 deltest fördelade på två batterier: Visuellt-Logiskt batteri (för IK-bedömning) och Uppmärksamhet-Minnesbatteri (för bedömning av minnes- och uppmärksamhetssvårigheter i neuropsykologiska utredningar och vid inlärningssvårigheter). Griffith s utvecklingsskala II för barn 2 7 år. Den svenska normeringen för de båda Griffith s-skalorna är från sextio- och början av sjuttiotalet, varför man måste ha i minnet att tendensen för normer är att gamla normeringar mäter för snällt. Kan användas för barn på låg utvecklingsnivå. Jag-tycker-jag är är ett självskattningsformulär som ger en bild av barns och ungas självvärdering. Rey Complex Figure test, Bender, Benton och MVPT-R är test som tillsammans med begåvningstest kan bidra till helheten med information beträffande minne, visuospatial förmåga, perceptuell organisation och mognad mm. SON-R ett ickeverbalt intelligenstest som avser att ge en bild av barnets utvecklingsnivå inom de områden som ligger till grund för ett teoretiskt tänkande. För barn med språkstörning formuläret är ett instrument för bedömning av utveckling och beteende hos barn och ungdomar mellan 5-15 år. Formuläret består av 181 påståenden fördelade på åtta områden. 3 (7)

4 Cognitive Assessment System (CAS) är ett nyutvecklat standardiserat kognitivt test som bygger vidare på Lurias neuropsykologiska forskning. CAS tillhör en grupp av funktionella test som utgår ifrån forskning kring intelligens och kognitiva processer. Förutom generell kognitiv funktionsnivå mäter CAS även specifika kognitiva processer och exekutiva funktioner, inom områdena Planering, Uppmärksamhet, Simultana och Sekventiella processer. CAS är normerat för barn och ungdomar i åldrarna 5 till 17 år. 4 (7) Kvalitativ analys av testningarna Den kvalitativa analysen kan utföras utifrån olika vinklingar, varför bl.a. följande frågor kan vara lämpliga att ställa sig: Vad i de aktuella testresultaten är uttryck för barnets mognadsmässiga brister respektive brister i träning/erfarenhet? Vilka olika faktorer utifrån ett faktoranalytiskt resonemang (redovisade i testmanualer och handböcker) visar på svagheter/styrkor i testresultaten? Relationen perceptuella förmågor i förhållande till kognitiva? Symboliserings- och abstraktionsnivå, förmåga att utföra tankeoperationer? Olika slags minnesfunktioner? Strategier i tänkandet, olika inlärningsstilar? Svagheter/styrkor, likheter/skillnader i visuellt respektive auditivt material? Arbetstempo, koncentrationsförmåga? Ger testresultaten antydningar om specifika svårigheter, t ex dyslexi, utöver en allmänt låg nivå? Relationen till ADHD-liknande problem, osv? Ofta är testprofilerna ganska jämna och mycket låga för barn med utvecklingsstörning. Viktigt att hålla i minnet är dock att varje barn har sin egen begåvningsprofil. Påtagliga ojämnheter ska beskrivas i analysen. Stora skillnader mellan exempelvis de båda delarna i WISC-IV tyder som regel på andra svårigheter än utvecklingsstörning. Dessa skillnader måste analyseras och kan eventuellt behöva utredas ytterligare. Handböcker och testmanualer är till hjälp även här. Observera att hos barn med autismspektrumtillstånd kan man se mycket ojämna begåvningsprofiler som ett uttryck för den annorlunda tankestil dessa barn har. Sammanfattande bedömning Att utreda ett barn inför ett eventuellt mottagande i grundsärskola är en grannlaga uppgift ur många synpunkter. När man besvarar frågeställningen har barnet en utvecklingsstörning med ja, konstaterar man samtidigt att barnet har en livslång funktionsnedsättning. I denna del bör det klart framgå om barnets inlärningssvårigheter beror på en utvecklingsstörning. Denna slutsats kan vara möjlig att dra utifrån en sammanvägning av delarna ovan. Även om det kan vara svårt att formulera slutsatserna på ett sätt som kan vara acceptabla för såväl psykologen som familjen måste dock sammanfattningen vara klar och entydig. Det måste t.ex. klart framgå att barnet har svårigheter av den omfattning som diagnoskriterierna anger, uttryckt individualdiagnostiskt, att barnet har diagnosen utvecklingsstörning, och inte bara

5 sammanfattande ange att barnet behöver särskolans pedagogik utan att ha presenterat tydliga skäl för detta. En ojämn profil med sammantaget mycket lågt resultat kan tyda på att barnet, utöver en utvecklingsstörning, också har en annan problematik. Stora skillnader mellan verbal- och performancedel tyder som regel på andra svårigheter än utvecklingsstörning och är ett tecken på att det finns funktionsnedsättningar inom avgränsade områden. För att beskriva utvecklingsavvikelsen använder många begreppet utvecklingsålder medan andra ungefärligen anger hur många år försenat barnet är i olika avseenden. Grovt sett föreligger en utvecklingsstörning om barnet vid 10 års ålder har en allmän intellektuell försening på mer än 3 år. Barnets ungefärliga utvecklingsnivå/utvecklingsålder sätts i relation till den biologiska åldern. Detta innebär att utvecklingsförseningen - uttryckt i år - varierar med barnets ålder. Förseningen är alltså mindre för yngre barn samtidigt som normalvariationen mognadsmässigt är större. En försening på cirka två år hos ett 5-årigt barn innebär något helt annat än en försening på två år hos en 12-åring. Kognitiva språng, mognadsfaser i normalutvecklingen måste också vägas in i bilden, då ställningstagande till en eventuell utvecklingsstörning görs. För att beskriva testresultaten (IK Index med ord) är det viktigt att använda vedertagna termer så som att resultatet ligger betydligt under genomsnittet (- 69) eller i genomsnittets nedre del (85-92) och inte använda egna termer så som att resultatet pekar på särskola eller eleven är sen i utvecklingen. Utredningen som helhet bör också beskriva omfattningen av barnets utvecklingsstörning, det vill säga om den är lindrig, måttlig, eller grav. De flesta barn med svårare funktionsnedsättningar har redan - oftast sen flera år tillbaka - kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen då de börjar skolan. Vanligast då det gäller barn, som aktualiseras för utredning efter det att de börjat i skolan, är lindrig eller möjligen måttlig utvecklingsstörning. Ibland är det uppenbart att den låga begåvningen är barnets huvudproblem. Emellertid kan det också vara så att barnet har andra svårigheter utöver den svaga begåvningen, t.ex. att man misstänker allvarliga känslomässiga störningar eller någon neuropsykiatrisk problematik. Ur diagnostisk synpunkt är det mycket viktigt att tydligt skilja mellan lindrig utvecklingsstörning och allvarliga känslomässiga störningar. Barn med allvarliga känslomässiga störningar kan kunskapsmässigt ha stora svårigheter men behöver en helt annan insats än den som grundsärskolan kan erbjuda. 5 (7) Om psykologen är osäker Mottagande i grundsärskola kan ske först då barnet är ordentligt utrett och en utvecklingsstörning är konstaterad, och vårdnadshavarna medger det. Är inte testresultaten samstämmiga eller tydliga? Finns en osäkerhet fortfarande efter utredningen? Om eleven går sina första år i skolan kan man vänta med grundsärskola och anpassa grundskolan så mycket som möjligt. Gör en ny bedömning efter 6 månader. Har eleven det bra; trivs han/hon i skolan? Passar eleven in socialt? Om eleven går sina sista år i grundskolan titta igenom materialet ännu en gång, komplettera eventuellt både vad gäller test och anamnes.

6 Psykologen kan när som helst under processen vid behov diskutera med psykologen i särskolans mottagningsteam. 6 (7) Barn och ungdomar från andra kulturer Beträffande barn från andra kulturer och med ett annat modersmål än svenska är det angeläget med en extra försiktighet och noggrannhet i utredandet på grund av språkoch kulturskillnader. Observera att det inte finns några icke kulturbundna test! Familjens historia, kultur, religion, skoltraditioner, blir viktiga faktorer att känna till för att kunna ta ställning till om en utvecklingsstörning föreligger hos barnet och hur man som psykolog kan handskas med den kunskapen i förhållande till familjen. Då det föreligger en uppenbar skada hos barnet kan diagnostiken vara enklare än då det gäller allmänt svagt begåvade barn. Det är angeläget att se till att barnet ifråga ges möjligheter att först komma igång med en tydlig språkinlärning (inkluderande modersmålsstöd) och inlärningsprocess i övrigt innan det utreds. För relativt nyanlända flyktingbarn med svåra traumatiska upplevelser bakom sej kan det emellertid ibland vara angeläget att man avvaktar med begåvningsutredning för att barn (och familj) i första hand behöver psykoterapeutiska insatser. Innan sådana insatser sätts in, kan en för tidigt genomförd begåvningsutredning ge en missvisande bild av barnets resurser. Rörelsehindrade barn och ungdomar En annan grupp som är extra svår att utreda är barn med mycket svåra rörelsehinder, oftast svåra CP-skador. Två huvudfrågor bör då ställas, som kan öppna vägen till fortsatt utredande: Har barnet möjlighet att viljemässigt uttrycka sig motoriskt och i så fall hur? Har barnet förmåga att förstå symboler i någon form? Om barnet av någon anledning inte kan samarbeta i testsituationen på grund av t.ex. svåra rörelsehinder får psykologen samla fakta utifrån egna observationer av barnet och intervjuer med dem som står barnet närmast. Referenser American Psychiatric Association (2002): MINI-D IV diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Norrman, Birgitta (2005): PM modell för psykologisk utredning i samband med ansökan till särskola. Smedler, Ann-Charlotte & Tideman, Eva (2009). Att testa barn och ungdomar. Om testmetoder i psykologiska utredningar.

7 7 (7) Vanliga brister vid skolinspektionens granskningar av psykologutredningar i 85 kommuner. i 88 procent av de granskade ärendena finns psykologiska bedömningar med godtagbar kvalitet, men det förekommer att det saknas sådan bedömning eller att bedömningen inte håller tillräcklig kvalitet anmärkningsvärt att tydlig diagnos avseende utvecklingstörning saknas i sju procent godtagbara bedömningar åtföljs av undermåliga utlåtanden stor spännvidd på hur utredningarna är utformade bedömningen är gjord flera år innan beslut om mottagande fattas