Föreläggande vid vite

Transkript

1 Varbergs kommun Föreläggande vid vite efter tillsyn i Varbergs kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: , Fax:

2 2 (11) Tillsyn i Varbergs kommun Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Varbergs kornmun att vid vite av kr senast den 10 mars 2014 vidta nedanstående åtgärder så att eleverna får ett mottagande och utbndrring i grundsärskola och gymnasiesärskola som de har rätt till. Genomför en översyn av samtliga kommunens elevärenden, gällande mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola, och säkerställ att beslut och utredningsunderlag följer författningarnas krav (7 kap. 5 och 18 kap. 5 skollagen) Komplettera redan gjorda utredningar där bedömningarna inte håller god kvalitet och fatta därefter nya beslut om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan (7 kap. 5 och 18 kap. 5 skollagen) Genomför utredningar av de elever som är mottagna i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan där bedömningar saknas och fatta därefter nya beslut om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan (7 kap. 5 och 18 kap. 5 skollagen) Huvudmannen ska säkerställa att inga elever tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavares medgivande, om det inte finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa (7 kap. 5 skollagen) Huvudmannen ska säkerställa att endast elever som bedöms inte kunna tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen läser ämnesområden (tränfngsskola) (1 kap. 4, 3 kap. 3 samt 11 kap. 2, 3, 5 och 8 skollagen) Ta fram och implementera rutiner för att säkerställa att elevers mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola i fortsättningen följer författningarnas krav (7 kap. 5 och 18 kap. 5 skollagen) Föreläggandet gäller omedelbart. De vidtagna åtgärdema ska senast den 10 mars 2014 skriftligen redovisas till Skolinspektionen.

3 3(11) Skolinspektionen erinrar om att Varbergs kommun enligt 2 kap. 8 skollagen ansvarar för att utbmningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbilchiingen som kan finnas i andra författningar. Även om kommunen ges viss tid att rätta till bristerna har kommunen fortfarande det fulla ansvaret för att utbildningen genomförs i enhghet med författningarna. Skolinspektionen förutsätter därför att Varbergs kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Om Varbergs kommun inte följer detta föreläggande kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Skäl för beslut Bakgrund Skolinspektionen har under år 2013 genomfört tillsyn av skolverksamheten i Varbergs kommun. Skolinspektionens tillsyn visar brister avseende Varbergs kommuns grundsärskola och gymnasiesärskola som är av allvarligt slag. avseende Varbergs kommun i övrigt återfinns i ett separat beslut för Varbergs kommun. Skolinspektionen har till stöd i utredningen anlitat expert inom neuropsykologi för konsultation avseende några psykologiska bedömningar i utredningar inför mottagande av elever i grundsärskolan i Varbergs kommun. Motivering Mottagande i grundsärskola Enligt skollagen ska barn som bedöms inte kunna nå upp till skollagens kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets respektive sökandens hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Av skollagen framgår att om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enhgt vad som gäller i övrigt enligt skollagen. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Enligt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:20) ska den pedagogiska bedömningen fastställa om eleven har förutsättningar att kunna nå grundskolans

4 4 (11) kunskapskrav och ska utföras av personal med adekvat specialpedagogisk kompetens. Den psykologiska bedömningen ska utföras av legitimerad psykolog och ska fastställa om eleven har en utvecklmgsstörning och i så fall i vilken grad. Medicinsk bedömning ska fastställa om det fmns medicinska orsaker till elevens inlärningssvårigheter och den sociala bedömningen ska fastställa om det finns sociala orsaker i eller utanför skolan som kan bidra tiu elevens inlärningssvårigheter. Medicinsk bedömning ska utföras av läkare eller annan hälso-och sjukvårdspersonal med adekvat utbildning och den sociala bedömningen ska utföras av kurator euer annan med adekvat utbildning. Samråd ska ske med barnets vårdnadshavare när utredmngen genomförs. Enhgt förarbeten till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 388) måste en bedömning göras om att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapskrav på grund av utvecklingsstörning. Detta ställningstagande förutsätter en helhetsbedömning av barnet. I den redovisning av utredningar inför mottagande i grundsärskolan, som kommunen lämnat till Skolinspektionen, framkommer att det finns brister avseende hur utredningar genomförts och vilka bedömningar som gjorts inför beslut om mottagande i grundsärskolan. om mottagande i grundsärskolan finns i de flesta ärenden. Det förekommer dock att beslut om mottagande fattats före genomförda bedöixrningar och även att elever påbörjar sin utbildning i grundsärskolan trots att det inte fattats beslut. En elev mottogs vid 6 års ålder år 2002, enhgt kommunens redovisning, i grundsärskolan trots att det saknas bedömningar som underlag till beslutet. Eleven genomgick efter att beslutet fattats en pedagogisk bedömning år 2005, en psykologisk bedömning år 2009 och en medicinsk och social bedömning år Det finns också exempel på beslut som fattats långt efter att bedömningar genomförts, i några fall upp till flera år. Varje beslut om mottagande i grundsärskola ska föregås av en helhetsbedömning av att barnet inte kommer att nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att barnet/eleven har en utvecklingsstörning, men denna bedömning saknas i flera utredningar. Vid tillsynsbesöket i grundsärskolan uppmärksammas i intervju med rektor att beslut har fattats om mottagande i grundsärskolan för fem elever som under år 2013 fyller sex år. en är fattade trots att det saknas flera bedömningar i utredningarna och att utredningarna inte visar om eleven har en utvecklingsstörning eller inte samt om de kan nå upp till grundskolans krav eller inte. Då huvudmannen uppmärksammats på bristen har besluten upphävts och utredningarna kompletterats. Trots detta har tre av eleverna påbörjat sin utbildning i grundsärskolan höstterminen 2013 som sexåringar, utan att beslut om mottagande är fattat. har fattats cirka en månad efter skolstart.

5 5(11) Vårdnadshavarnas medgivande saknas i några ärenden. Då medgivande finns så är det i de flesta fall i form av ansökan om plats i grundsärskola som skrivs på av vårdnadshavare då utredningen påbörjas, vilket kan innebära ett medgivande om mottagande lämnats flera år före beslut. I flera av de 66 elevernas utredningar som kommunen redovisar, saknas det ett antal bedömningar. Psykologisk bedömning finns i de flesta ärenden men i några av dessa framkommer det inte tydligt att eleven tillhör den målgrupp som har rätt att bh mottagen i grundsärskolan, dvs. att eleven har en utvecklingsstörning. Bland de psykologiska bedömningarna som förvaras i respektive elevakt finns exempel på sammanfattande "Intyg för särskola" från psykolog. Det finns dock i dessa elevakter inga utlåtanden som grundar sig på bedömningar av barnets kognitiva förmåga. Ett annat exempel är att bedömning av barnets kognitiva förmåga grundar sig på föräldrarnas uppfattning om barnets förmåga. Det finns exempel på medicinska bedömningar vars rubrik är "Läkarutlåtande för ansökan om vårdbidrag" och andra exempel på bedömningar som med ett fåtal rader bekräftar att psykologbedömning har påvisat utvecklingsstörning. Social bedömning saknas i några utredningar. I de flesta utredningar har social bedömning genomförts efter de nya bestämmelserna i skollagen har trätt i kraft. Huvudmannen har dock inte fattat nya beslut om mottagande i grundsärskolan efter de sociala bedömningarna. De pedagogiska bedömningar, vilka finns för aha elever, är av skiftande kvalitet. Flera av dessa bedömningar är genomförda i förskoleåldern, som tidigast vid fyra års ålder. I de flesta pedagogiska bedömningar saknas en bedömning av om eleven/barnet har förutsättningar att nå grundskolans mål/kunskapskrav. Det finns pedagogiska bedömningar som genomförts långt före att beslut om mottagande i grundsärskola är fattat. Som exempel kan nämnas att en pedagogisk bedömning är genomförd i mars 2009 då barnet nyss fyllt 6 år och beslutet är fattat i augusti 2012 utan att någon ny pedagogisk bedömning har genomförts. Utiedningen visar att beslut om mottagande i grundsärskolan inte alltid föregås av en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning eftersom det saknas bedömningar i flera utredningar och att ett antal bedömningar inte är aktuella. Psykologiska och pedagogiska bedömningar uppfyller inte alltid författningarnas krav eftersom det inte alltid framgår av de psykologiska bedömningarna att eleven har en utvecklingsstörning och att de pedagogiska bedömningarna i så gott som samtliga fall saknar bedömning av om eleven har förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan. Inför beslut görs inte alltid helhetsbedömning av att barnet inte kommer att nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att barnet har en utvecklingsstörning. Det förekommer även fall då beslut om mottagande i grundsärskola samt vårdnadshavares medgivande saknas.

6 6(11) Sammanfattrringsvis kan Skolinspektionen konstatera att mottagande av elever i grundsärskolan i Varbergs kommun är bristfällig och uppfyuer inte författningarnas krav. Huvudmannen föreläggs därför att avhjälpa bristerna. Mottagande i gymnasiesärskola om huravida en sökande tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan ska enligt skollagen föregås av en motsvarande utredning inför mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Enligt förarbetena (prop. 2011/12:50, s. 40) kan ett sådant skäl t.ex. vara att en tidigare utredning var bristfällig eller att den visade att eleven endast hade en lindrig utvecklingsstörning och det utifrån elevens utveckling inte går att utesluta att eleven inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Vid tillsynen framkommer att kommunen inte känner till om alla elever i gymnasiesärskolan har erbjudits rätt skohorm. Öveiiämningar mellan kommunens mskrivriingsteam, rektor och specialpedagog på grundsärskolan samt gymnasiesärskolans rektor sker inför övergång till gymnasiesärskola. Av dokumentationen tiarnkommer att det finns elever som påbörjat sin utbildning i gymnasiesärskolan hösten 2013 trots att det i några fall saknats bedömningar i utredningar. Det finns även exempel på att bedömningar brister i kvalitet euer där elever utretts i mycket tidig ålder. Ett exempel på detta är en elev som hösten 2013 påbörjade sin utbildning i gymnasiesärskolan men där den pedagogiska bedömningen genomfördes i tidig ålder samt att det även saknas en psykologisk bedömning. Rektor för gymnasiesärskolan uppger i intervju att utredningar ibland är "luddiga". Enligt rektorn är det inte ovanligt att personal upptäcker elever som de funderar på om de tillhör rätt skolform. Vidare uppger gymnasiesärskolans rektor att det finns elever som klarat de nationella målen i gymnasiet trots att de varit mottagna i gymnasiesärskolan. Utredningen visar att beslut om mottagande i gymnasiesärskolan inte alltid föregås av en utiedning som omfattar pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala bedömningar eftersom det saknas bedömningar i flera utiedningar samt att ett antal bedömningar inte är aktuella. Vidare visar utredningen att målgruppstillhörigheten för varje sökande till gymnasiesärskolan inte fastställts eftersom ny utredning inte genomförts då det saknats bedömningar eller dessa varit bristfälliga. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att verksamheten avseende mottagande av elever till gymnasiesärskolan i Varbergs kommun är bristfällig

7 7(11) och uppfyller inte förfatmingarnas krav. Huvudmannen föreläggs därför att avhjälpa bristerna. Mottagande i grundsärskola, inriktning träningsskola Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela euer delar av utbildningen i ämnen, det viu säga elever mottagna i grundsärskolans inriktning benämnd träningsskola. Enligt skollagen är det huvudmannen för utbildningen som ska avgöra om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling. Vid tillsynen framkommer att cirka 65 procent av eleverna i grundsärskolan våren 2013 huvudsakligen läser ämnesområden, det vill säga inriktning träningsskola. Detta kan jämföras med statistik för riket där motsvarande siffra är 38 procent. I utredningar som Skolinspektionen tagit del av finns exempel på pedagogiska bedömningar som beskriver en i det närmaste åldersadekvat utveckling hos barnet. Ett exempel är en elev som vid 7 års ålder kan alla alfabetets bokstäver, räkna till tjugo, känna igen siffror upp till tio, förstår och kan använda en tärning och kan alla veckodagar. Samma elev bedöms av psykolog vara på väg att lära sig läsa. En annan elev beskrivs i den pedagogiska bedömningen ha ett stort passivt ordförråd, kan delta i samtal, är språkligt och fonologiskt medveten, lekskriver och tränar på att skriva sitt namn. Eleven kan också återberätta händelser, lyssna på enklare böcker samt förstår och kan följa bildinstruktioner. Som matematisk förståelse beskrivs eleven kunna förstå ordningstal upp till fem och förstår även andra matematiska begrepp. Dessa exempel är hämtade från pedagogiska bedömningar för elever som läser inriktning tiäningsskola. Ovanstående beskrivningar av elevernas kunskaper kan, enligt Skolinspektionens bedömning, återfinnas och jämföras med delar av kunskapskrav för grundskolans ämnen i årskurs 3, grundsärskolans ämnen i årskurs 6 samt kunskapskrav i ämnesområden för årskurs 9 i imiktning träningsskola. Då det i de flesta fall saknas helhetsbedömning och motivering till

8 8(11) beslut framgår inte på vilka grunder eleven inte bedöms kunna tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen och att eleven därför ska gå i träningsskola. Mot bakgrund av ovanstående finner Skolinspektionen att de utredningar kommunen lagt till grund för att placera elever i träningsskolan inte visar att den aktuella eleven inte skuue kunna tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att verksamheten avseende mottagande av elever till grundsärskolan, inriktning tiäningsskola, i Varbergs kommun är bristfällig och uppfyller inte författningarnas krav. Huvudmannen föreläggs därför att avhjälpa bristerna. Vitesföreläggande Skolinspektionen får enligt 26 kap. 10 skollagen förelägga en skolhuvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enhgt 26 kap. 27 skollagen förenas med vite. De brister som kunnat konstateras och som Skolinspektionen redogjort för ovan är av allvarligt slag. De rör bland annat beslut om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan vilket är myndighetsutövning mot enskild och ett särskilt ingripande beslut mot den det berör. Ett beslut om mottagande i grund- och gymnasiesärskolan får många och långtgående konsekvenser för det enskilda barnet. Det är därför särskilt viktigt att alla ärenden utreds på de sätt som krävs och att besluten fattas på välgrundade underlag. Det kan inte uteslutas att en euer flera av eleverna inte ska tillhöra grund- eller gymnasiesärskolans målgrupp mot bakgrund av att utredningarna i ärendena uppvisar sådana omfattande och allvarliga brister. Det innebär att kommunen inte kan garantera varje elevs rätt till utbildning i rätt skolform och det stöd som eleverna behöver. Det är av största vikt att bristerna snarast rättas till. Skolinspektionen finner, mot denna bakgrund, att föreläggandet ska förenas med vite. Hur man överklagar, se bilaga.

9 9 (11) I ärendets slutliga handläggning har deltagit rättschef Marie Axelsson, utredare Marie Sjöberg, jurist Julie Svane och avdemingsjurist Charlotte Fagher. Peter Ekborg Biträdande generaldirektör Karin Yllö-Werner Föredragande Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Överklagandehänvisning

10 Bilaga 1 10 (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utvecklmg mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömrvingspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationeua uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fau Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tilhätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

11 Bilaga 2 11 (11) Överklagande av beslutet Skolinspektionens beslut om föreläggande med vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Överklagandet ska ha kommit in till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud.