ÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11 1

2 MÅL Alla barn och vuxna som har skolan som sin arbetsplats ska ha inflytande i verksamheten. ÅTAGANDE Att engagera oss i skolutvecklingsarbetet och vara goda demokratiska föredömen. Alla vuxna agerar på ett sätt så att elevinflytande stärks. Alla vuxna uppmuntrar eleverna att samarbeta, ta gemensamt ansvar, lyssna på och respektera andras åsikter. Att se till att alla barn vet hur man kan påverka ett beslut. Att alla barn upplever att de har möjlighet att påverka sin skolvardag och beslut som hör ihop med den. Att reflektera kring elevinflytande och att arbeta för att formerna för elevinflytande ständigt utvecklas. 2

3 Organisation Hur skolan organiseras och vilka förutsättningar som ges är av största vikt när elevinflytande ska stärkas. Personal och föräldrars möjlighet att påverka skolan har också betydelse, därför inleder vi med en kortfattad bild av hur skolan är organiserad. Hur personalinflytande respektive föräldrainflytande ser ut. I Mjölby kommun är skolan indelad i 4 områden varav Skänninge är ett område. I Skänningeområdet finns 4 rektorer som ansvarar för verksamheten. För varje skola har en rektor huvudansvar. Området har totalansvar för en rad frågor (se delegationsordning). Rektorsgruppen träffas 1 gång i veckan för övergripande beslut. Personalinflytande Arbetslag På varje skola finns ett antal arbetslag. På Bjälbotullskolan och Lindbladsskolan finns det sex arbetslag. Arbetslagen är personalens forum för att diskutera och påverka. Till varje arbetslag förs pengar till förbrukningsmateriel och läromedel. Arbetslaget kan prioritera om sina personalresurser inom arbetslaget för att på bästa sätt kunna stödja barnen. Arbetslaget har tillsammans med rektor ansvar för alla barn i arbetsenheten. Gemensam planering och diskussioner kring elevvård äger rum där. Arbetslaget kan vid behov ta hjälp från olika former av specialister. Starka arbetslag är en förutsättning för att öka elevinflytande. All personal måste känna att de har goda möjligheter att påverka och prioritera i verksamheten för att man också ska kunna ge ifrån sig inflytande. Väl fungerande arbetslag kan diskutera och utveckla undervisningsmetoder som innebär stor variation. Schema Vi är noga med att forma ett schema som har så få låsningar som möjligt för att möjliggöra längre sammanhållna arbetspass. Personliga arbetstidsscheman för personal tas fram i samarbete med rektor. Under läsåret finns ett antal gemensamma möten för all personal. Samverkansgrupp Skolan har en samverkansgrupp där frågor kring budget, organisation och arbetsmiljöarbete diskuteras. Alla ledamöter ska verka för att åsikter kommer fram och att bra lösningar ska kunna hittas. Vid behov förs frågor vidare till central samverkansgrupp. Information Muntlig och skriftlig information ges direkt till arbetslag och berörda lärare. All personal ansvarar för att själv hålla sig informerad via anslagstavlor och aktuella hemsidor. Personalen ansvarar för att ge nödvändig information till barn och föräldrar, främst via veckobrev, månadsbrev, telefonsamtal och direkt kontakt. 3

4 Föräldrainflytande Föräldragrupp I kommunen har föräldragrupper i samverkan möjlighet att tillsammans med ledamöter från skolnämnden och skolchefen diskutera övergripande frågor. (FÖSA) På varje skola finns en föräldragrupp med representanter från alla klasser där skolans övergripande frågor diskuteras. Föräldragruppen har till uppgift att verka för att åsikter från föräldrar förs fram. Gruppen arbetar också aktivt för att stärka sammanhållningen på skolan. Föräldragruppen ansvarar för årligen återkommande aktiviteter. När det finns önskemål från föräldrar så ordnas också informationskvällar kring olika frågor. Föräldramöten Varje klass har minst ett föräldramöte per termin. Skolan ser gärna att föräldrar kommer med förslag till vad de ska innehålla. Direkt kontakt Föräldrar har möjlighet att i direkt kontakt med personal eller rektor framföra synpunkter. På fritids ordnas varje månad dropp in fika som ett sätt att kunna nå ut extra till föräldrar. Kontaktböcker används ofta för mindre barn samt för barn med särskilda behov längre upp i åldrarna. Föräldrar är alltid varmt välkomna till skolan. Utvecklingssamtal I samband med elevernas utvecklingssamtal har föräldrar möjlighet att påverka det egna barnets utvecklingsmål. Elevinflytande I såväl skollag, läroplan och skolplan finns elevinflytande beskrivet. Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter ålder och mognad. Skollagen 4 kap 2 Läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Läroplanen Läraren ska se till att alla elever oavsett kön, social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande över arbetsätt, arbetsformer, och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder. Läroplanen Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen Läroplanen 4

5 Varje klass utformar elevinflytandet på det sätt som de anser är bäst. Självklart har elevernas ålder betydelse för hur det ska se ut. Varje klass/grupp/ämne har en beskrivning för hur elevinflytandet ser ut i den egna klassen/gruppen/ämnet. En noggrann planering av terminens stora uppgifter kan underlätta för barnen att tänka till kring olika områden. Äldre barn bör i god tid få vetskap om prov och större inlämningsuppgifter. Eleverna ska veta vilka krav som kursplanerna ställer på dem. Inflytandet kan vara såväl, individuellt som kollektivt, formellt såväl som informellt. Det kan röra många olika områden. Exempel: val av aktiviteter val av arbetsgrupper val av arbetsområden planeringsböcker arbetsscheman ansvarsområden val av läxor tidsanvändning platser att arbeta på val av arbetskamrater samlingar klassråd kompissamtal elevråd matråd utvecklingssamtal inköpsgrupper miljögrupper Eleverna ska ha stor möjlighet att påverka sina läxor, därför ges uppgifter för hela veckan. 5

6 FÖRHÅLLNINGSSÄTT Hur de vuxna agerar är av största betydelse för att eleverna ska uppleva att de har ett reellt inflytande. Alla vuxna agerar på ett sätt så att elevinflytande stärks. Alla vuxna uppmuntrar eleverna att samarbeta, ta gemensamt ansvar, lyssna på och respektera andras åsikter. Det gör vi genom att ha kunskap om eleven och elevens familj. Vi vet att samspelet mellan elev och vuxen är viktigt för att barnen ska uppleva att de kan påverka. För att föräldrar på bästa sätt ska stödja sitt barn krävs det att personalen har god kontakt med barnets föräldrar. Om vi vet mycket om våra elever kan vi lättare ge dem chansen att synas. Vi tar till oss synpunkter från föräldrar och diskuterar vidare i arbetslaget. Vi glömmer inte att föräldrar är experter på sina barn men glömmer inte heller att vi är experter på arbetet i skolan. Vi ser kritik som en möjlighet att fundera kring verksamheten och tydliggöra det vi gör och varför. Vi bollar tillbaka till föräldrar efter diskussion. Vi utformar verksamheten med barnens behov, intressen och tidigare erfarenheter som grund. När vi utformar verksamheten ska barnens behov vara i centrum. Metoder som används är tankekartor och fritt berättande av vad de kan och vill lära. Att se till att alla barn vet hur man kan påverka ett beslut. Att alla barn upplever att de har möjlighet att påverka sin skolvardag och beslut som hör ihop med den. Vi är lyhörda för barnens synpunkter och lägger stor vikt vid att ta reda på hur eleverna tycker att det ska vara. Alla barn kan inte framföra synpunkter i stor grupp, då kan tyckarlådor eller en egen stund med läraren vara ett bra alternativ. Vi lär ut möjligheten att via mail ställa frågor och framföra synpunkter. Vi vet att personal som bryr sig är den egenskap som eleverna värderar högst för att de ska få inflytande. Vi visar tydligt när saker inte är förhandlingsbara. Vi ställer ofta frågor kring elevernas enskilda arbete. Hur har du tänkt? Varför har du gjort så här? Var det svårt? Vad blev du mest nöjd med? Hur kom det sig att du inte hann? Vad ska du göra för att hinna nästa gång? O.s.v. 6

7 Vi arbetar för att skapa ett klimat som uppmuntrar barn och vuxna att uttrycka sin mening och att visa respekt olika uppfattningar. Vi vet att få höra någon annans syn på saken kan föda nya tankar. Vi visar att barnen är omtyckta och en källa till glädje. Vi visar genom handling att vi uppskattar det unika hos varje barn och att olikhet är en tillgång i en grupp. Vi gör olika saker tillsammans. Vi gläds med dem. Vi hjälps åt att se det unika hos varje barn. Vi tar till vara den kunskapskälla som varje barn är för att utveckla vårt pedagogiskt förhållningssätt. Vi genomför klassråd kompissamtal och ser till att nödvändiga minnesanteckningar förs. Vi ser till att information vid behov förs vidare. Vi inser att samarbete måste tränas, att vi ständigt måste utvärdera vad som händer under mötet. Vi uppmuntrar till uppgifter, lekar och spel där eleverna utvecklar sin förmåga till samspel, egna initiativ och delaktighet Att reflektera kring elevinflytande och att arbeta för att formerna för elevinflytande ständigt utvecklas. Situationer som vi särskilt diskuterat Synpunkter från föräldrar Diskuteras i arbetslag, bollas tillbaka till föräldrar efter diskussion. Vid behov tag kontakt med rektor. Dokumentera Kritik / synpunkter mot annan lärare: uppmana personen att ta kontakt med den det berör, alternativt rektor informera rektor Varierande arbetssätt Vi tror att varierande arbetssätt är viktigt för att utveckla inflytande. Inom det egna arbetet är det möjligt för eleverna att få stort individuellt inflytande men för mycket eget arbete kan innebära att möten och diskussioner blir för få. Eleverna diskuterar då inte sina erfarenheter och drar då heller inte nytta av varandra. Vi drar nytta av de kunskaper vi har fått tack vare temadagar och projekt av olika slag. Vi anstränger oss för att hitta på nya sätt att göra saker på. Vi vet att den enklaste vägen inte alltid är den mest lärorika. Vi arbetar aktivt för att använda olika metoder för att nå barns olika sätt att lära. Vi beaktar elevernas rätt att få lära sig saker på det för henne/honom mest effektiva sättet. Vi studerar barnen och uppmärksammar på vilket sätt de lär bäst. Hur hanterar vi elever som använder elevinflytande till destruktiva handlingar för sig själv eller andra. Elvinflytande är att ta ansvar. Elevernas olika mognad och förkunskaper varierar mycket. För mycket ansvar och inflytande kan vissa barn uppleva stressande, kravfyllt och otryggt. Personalen måste vara mycket uppmärksam så att kraven på ansvarstagande ligger på rätt nivå. 7

8 När det gäller eget arbete så kan graden av val variera mycket. Det är dock viktigt att det för alla finns valbara delar som är lika viktiga som det övriga arbetet. Inga elever får svikas genom att få ett större ansvar än de har möjlighet att klara av. Elever kan ha dåliga erfarenheter av inflytande, det gäller då att backa så att förtroendet för att våga påverka återställs. Ibland kan elever tro att elevinflytande är det samma som att få bestämma allt själv utan hänsyn till andra. Då måste vi ta diskussioner, tillvarata elevens åsikter men samtidigt sätta tydliga gränser. Barn som har svårt att uttrycka en åsikt. Vi ger aldrig upp, vi noterar små framsteg och uppmuntrar eleverna att våga mer. Vi försöker gemensamt hitta strategier. Vi använder oss av flera olika metoder för att stimulera barnet. Det är ett demokratiskt dilemma att en del avstår från att uttrycka åsikter. Vikten av symbolhandlingar. Vi är medvetna om att olika symbolhandlingar kan vara viktiga för barnens upplevelse av de vuxna i skolan. Göra en gemensam resa Gemensamt ordna en fest Ha rolig timme Gå och titta på barnet under någon fritidsaktivitet Delta i marknader 8

9 MOTIVATION Att ha inflytande är viktigt för att man ska känna trivsel och lust för att göra ett gott arbete. För att skolan ska kunna utvecklas måste elevernas åsikter tas tillvara. I många arbetsmiljöfrågor kan elevernas delaktighet förbättra förutsättningarna för att problem upptäcks. Gemensamma studier i vardagen är viktiga för att känslan av att skolan är ett gemensamt projekt för elever och lärare. Många mötesplatser är viktiga för att vi på ett bra sätt ska kunna ta till vara olika åsikter och få förståelse för att vi kan ha olika uppfattningar. Temadagar och olika gemensamma upplevelser är viktiga för att skapa det klimat som vi önskar. Att utveckla den kommunikativa förmågan är viktig för att utveckla elevinflytande. En elev med god självbild och stort förtroende för de vuxna har lättare att framföra sina synpunkter. Datorer kan vara ett redskap i att träna sig att uttrycka åsikter på olika sätt. Att avsätta ekonomiska medel för aktiviteter som stärker, är mycket väsentligt. Möjlighet för vuxna att möta eleverna i mindre grupper är också betydelsefullt. Kompetensutveckling är viktigt för att upptäcka de möjligheter som finns. Att få kunskap om goda exempel kan innebära en kvalitetshöjning av verksamheten. Att ta med sig elever på läromedelsutställningar, och dyl. kan ge extra kickar för att få delaktighet vid val av läromedel. Att lyfta de elever som tar på sig gemensamma uppdrag kan också sprida positiva ringar på vattnet. 9

10 UTVECKLING Att engagera oss i skolutvecklingsarbetet och vara goda demokratiska föredömen. Varje år upprättas en skolutvecklingsplan där varje arbetslag tar fram minst tre aktuella skolutvecklingsmål. I planen finns också gemensamma mål beskrivna. 10

11 UTVÄRDERING Personalen är intresserad och engagerad av att följa upp hur barnen upplever vardagen i skolan. Utvärderar regelbundet barnens enskilda arbete genom frågor av följande typ: Hur har du tänkt? Varför har du gjort så här? Var det svårt? Vad blev du mest nöjd med? Hur kommer det sig att du inte hann? Vad ska du göra för att hinna nästa gång? O.s.v. Vi inser vikten av att eleverna görs medvetna om sitt arbete. Regelbunden utvärdering av vardagen, frågor av typ Vad fungera bra? Vad kan vi förbättra? Har vi lärt oss något? Har vi följt planeringen? Vad fick du vara med och bestämma? Har vi haft roligt? Regelbundna utvärderingar av arbetsmiljö frågor av typ Hur mår vi? Finns det problem som behöver diskuteras? Utvecklingssamtal Vid samtalen diskuteras frågor runt våra tre målområden Trygghet, lärande och inflytande. I arbetslaget förs regelbundet diskussioner om elevers inflytande. Vi vuxna ska hjälpa varandra att tydliggöra effekter av olika handlingar. Hur ska vi som vuxna ge stöd så att elevernas idéer förverkligas Ge varandra tips och idéer föra goda exempel vidare. Ett personalmöte ska årligen användas till att diskutera elevinflytande. I samband med skolbyten noga informera om vilket inflytande barnen haft så att en god progression kan ske. I skriftlig form Genom att i klassrummet med jämna mellanrum genomföra olika former av enkäter, fritt berättande alternativt att rita. Observationer Att genom observationer försöka förstå hur elevinflytandet ser ut. 11

12 Rektor har ett särskilt ansvar att uppmärksamma hur barnens inflytande ökar. Värdegrundsfrågor är väldigt väsentliga för vår skolas och samhälles utveckling. I samband med samtal med lärarna ta del av hur man arbetar med dessa frågor och hur man vill utveckla arbetet samt att ute i verksamheten leta efter goda exempel och stärka dem. 12