Vad är Pedagogika.nu?

Transkript

1 Vad är Pedagogika.nu? En digital portal som ska stödja lärares kompetensutveckling genom att omsätta vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet om lärande till excellent undervisning i klassrummet. Syftet är att öka svensk skolas kvalitet. Portalen ska stödja rektors uppdrag som pedagogisk ledare genom att möjliggöra kompetensutveckling för lärare utifrån den lokala skolans behov. Portalen innehåller vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, filmade nationella och internationella föreläsningar och modellbildande klassrumsaktiviteter, blogg och twitterflöden där lärare och rektorer bidrar med kunskaper som stöd för kollektiv och kollegial kompetens och kunskapsutveckling om lärande och undervisning i skolan. Bakgrund till varför vi har startat portalen Ska svenska skolans resultat höjas krävs en mycket tydlig satsning på att raffinera lärarnas kunskaper om undervisning och lärande och hur sådana kunskaper kan transformeras till konkret undervisning i det enskilda klassrummet. Av organisatoriska och ekonomiska skäl är traditionella former för lärarkompetensutveckling alltför begränsande för att den nödvändiga kompetenshöjningen ska kunna komma till stånd i större skala där alla lärare i svensk skola omfattas. Målsättningen med projektet är att tydligt stödja en långsiktig kompetensutveckling med fokus på att höja kvaliteten i lärarnas undervisning för att öka kvaliteterna elevernas lärande. Den svenska skolans kvalitet är i en internationell jämförelse för närvarande låg. Vilket visas i exempelvis alla Pisa-test (Programme for International Student Assessment) som genomförs med 15- åringar vart tredje år sedan Orsakerna till detta faktum har diskuterats och (bort)förklaringarna är betydligt fler från såväl politiskt håll som från forskningens. Huvudtesen är att de bästa länderna i testen förfogar över en

2 utbildningskultur och en kunskapshistoria som vi inte har i Sverige, att eleverna i de bästa skolorna är drillade och disciplinerade på ett sätt som inte är önskvärda i en demokrati eller att elever i andra länder är mer motiverade för lärande än vad eleverna i den svenska skolan är. Vi gör antagandet, med stöd hos bland annat Hattie (2009), att oavsett hur de politiska eller kulturella förutsättningarna ser ut beror allt lärande hos eleverna på hur lärarna undervisar. Barn och unga lär sig saker i hela världen. Skillnaderna i kunskapskvalitet uppstår i mötet mellan lärarens undervisningskompetens och elevernas lärandekvaliteter. En helt avgörande förutsättning för att det mötet ska bli konstruktivt i termer av hög kvalitet i lärandet hos eleven, är att lärare vet hur unga gör då de lär sig i skolan och att de anpassar undervisningen efter den kunskapen. Om lärare inte vet hur eleven lär sig kan undervisningen bli ett chansartat projekt. Ett klassrum där läraren har svårt att anpassa undervisningen efter kunskaper om lärandet stärker inte elevernas lärande. Det finns många duktiga lärare i Sverige som inte ges möjlighet att visa upp hur de arbetar. Dessa lärare skulle kunna inspirera andra lärare om förutsättningar fanns. En elev som undervisas av en lärare som använder effektiva pedagogiska metoder lär sig fyra gånger så mycket som en elev som har en ineffektiv lärare enligt den brittiske forskaren William (2013). Ett av skolans problem är att många lärare har bristande kunskap om undervisningsmetoder som leder till att elever utvecklas den typ av kunskap som idag utgör skolans mål. Detta har Skolinspektionen påpekat i flera rapporter till regeringen. Exempelvis visar granskning av SO lärare att: Granskningen visar att lärarna i SO-ämnena oftare ger eleverna återkoppling på uppgiftsnivå (korrigerar fel eller efterfrågar mer information) än processnivå (förmågor eleven ska utveckla) och att eleverna sällan får möjlighet att reflektera över sitt eget lärande eller utvärdera enskilda lektioner som ett led i den formativa bedömningen för att hjälpa läraren att förbättra sin undervisning.

3 Endast var fjärde lektion bedöms leva upp till dessa specifika aspekter av en kvalitativt god undervisning. Genom svensk och internationell forskning och utveckling finns numera kunskap om hur en mer effektiv undervisning kan bedrivas. Den vilar på både vetenskapliga utvärderingar och beprövad erfarenhet. Kunskap om detta finns i viss mån i den svenska skolan men den är inte väl spridd. För att höja resultaten i skolan krävs ett kunskapslyft för lärarkåren. Målsättning Målsättningen för portalen är att innehållet ska bygga på en kombination av forskningsgrundad kunskap om undervisning och lärande i världsklass. Kunskapen är hämtad från de bästa länderna i Pisa-testen och hur detta kan genomföras i praktiken av duktiga lärare i Sverige. Vår förhoppning är att fler lärare och skolledare ska ha tillgång till en bra och kostnadseffektiv kompetensutveckling som både lyfter vetenskapliga teorier men även visar hur dessa kan omsättas i praktiken. En förhoppning är att med fler kompetenta lärare kommer skolan utgöra grunden till ett utvecklat kunskapsoch informationssamhälle. Vi avser att med tydligt stöd i Skollagens och läroplanernas kunskapssyn och det kunskapsuppdrag som kursplanerna beskriver, skapa ett kraftfullt verktyg för en systematisk och långsiktigt uthållig kompetensutveckling. Målet är att höja kvaliteten på i första skedet grundskolans undervisning. I det arbetet vill vi ge lärare och skolledare tillgång till effektiva pedagogiska och didaktiska verktyg som tagits fram i forskarledda utvecklingsprojekt. Lärares kompetensutveckling på ett nytt sätt En genomgripande lärarfortbildning är resurs- och tidskrävande. För att bli framgångsrik krävs stöd och ledning. Denna hämtas idag ofta ifrån utbildningsföretag, universitet/ högskolor eller individuella entusiaster och eldsjälar. Kompetensutveckling av

4 lärare förläggs ofta till studiedagar som till stora delar är schemalagda till början och slutet av terminerna. Många lärare vittnar om att föreläsningar som syftar till att utveckla undervisningen sällan följs upp på ett systematiskt sätt och därför liknar vackra och sprakande tomtebloss. Det skapas därmed ingen kontinuitet där undervisningen utvecklas steg för steg under terminens gång. Dessutom saknas ofta vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som en grundläggande komponent för dessa studiedagar. Rektor är enligt den nya skollagen skyldig att leda skolans pedagogiska utveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen Kap 1 5). För att kunna genomföra denna viktiga uppgift krävs omfattande kunskaper och erfarenheter. Dessa saknas i allt väsentligt på lokal nivå i kommunerna och bland de flesta privata utbildningsarrangörer. Genom den sk förstelärarreformen (2013) ville den dåvarande regeringen tillsätta karriärtjänster för lärare med speciellt ansvar för att initiera och leda kompetensutvecklingen vid respektive skola. I en studie visar (Bergmo-Prvulovic, Hansson, Rapp & Kroksmark, 2015) att det inte finns några entydiga beskrivningar av vad en förstelärare ska arbeta med i kombination med att de i allmänhet inte har någon egen forskarkompetens. Därmed blir det av stor vikt att dessa befattningshavare har tillgång till en portal för forskningsanknytning och professionsutveckling, där omfattande och varierande typer av stödjande material finns samlat och som är lättillgängligt, överskådlig och fram för allt: användarvänligt. Vi vill ge rektorer och förstelärare en möjlighet att sätta samman den kompetensutveckling som den egna skolans lärare har behov av utan att en grupp av lärare behöver åka iväg på till exempel en kurs eller en konferens. Begränsade medel Vi ser ytterligare en svårighet för lärarnas kompetensutveckling och därmed för utvecklingen av svensk skola. Många av Sveriges kommuner är små eller till och med mycket små och har därmed

5 mycket begränsade resurser för skolutveckling. På skolförvaltningar runt om i Sveriges 290 kommuner finns inte överallt personer som har som uppdrag (eller kompetens) att följa den pedagogiska och didaktiska forskningen och den metodutveckling som följer i dess spår. Då saknas också möjligheterna till implementering av nya kunskaper i läraryrket. Begränsade budgetmedel avsatta för utveckling och långa avstånd bidrar till att inflödet av nya pedagogiska och didaktiska kunskaper till lärare och skolledare är liten och ibland till och med obefintlig. Kollegialt lärande En av framgångsfaktorerna för att utveckla skolan är det kollektiva och kollegiala lärandet där lärare ges möjlighet att diskutera och analysera sitt arbete undervisning och lärande tillsammans med kollegor. När det kollektiva och kollegiala lärandet är som bäst leder till att eleverna förbättrar sina resultat. Men det räcker inte att lärare samtalar med varandra. Utveckling kräver vetenskapligt grundad kunskap i kombination med lokalt beprövad erfarenhet. Den lokala skolans lärare måste ha ett tydligt och starkt inflöde av kunskaper i samtalet om verksamheten ska utvecklas. Det som forskningen också poängterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus på kvalitetsutveckling via kollektiva och kollegiala samtal. Viktigt i det kollektiva och kollegiala samtalet är att lärare möter kollegor från andra skola i Sverige men också internationellt. Vi menar att en internationalisering av svensk skolutveckling inte bara behövs den är nu helt nödvändig. Exempel på metoder som visat sig vara framgångsrika är samarbetslärande, utmanande undervisning i den proximala utvecklingszonen, metoder för språkutveckling som lyfter alla elevers språkliga förmåga, men som visats sig speciellt verksamma för språksvaga elever. Andra framgångsrika metoder är lärarnas reflektion över den egna undervisningen genom formativa analyser av elevernas lärande och lärares gemensamma reflektion genom bland annat kollegiala lärande samtal. Lärares sambedömning av elevarbeten är en verksam metod för större likvärdighet i bedömningarna och rekommenderas därför av Skolverket. Nya

6 kunskaper väcker även nya frågor. För att utvecklingsprocesser ska fortleva är det viktigt att dessa frågor ventileras och i möjligaste mån besvaras. För att möta detta behov avser vi att dels skapa en plattform för möten och diskussioner och dels ge handledning via Skype eller liknande digitala kommunikationsverktyg. Genom att lärare och skolledare kontinuerligt använder digitala resurser för kompetensutveckling erövrar de samtidigt en vidare och djupare digital kompetens, som de kan använda i den egna undervisningen. Lärares och elevers digitala kompetens kan därmed utvecklas så att datorn i skolan utvecklas till ett viktigt verktyg för kvalificerat lärande i skolan. Våra förhoppningar Kombinationen mellan digital användning och spridning av forskningsgrundad kunskap om undervisning och lärande kan bidra till att påverka resultaten och kvaliteten i svensk skola på ett genomgripande sätt. Att portalen dessutom erbjuder on-linekommunikation mellan lärare, rektorer och forskare i ett samlat snitt kan visa sig vara avgörande för en kollektiv och nationell kvalitetsutveckling av skolan. Tekniken finns där, intresset bland lärare och rektorer finns, behovet finns där och kunskapen finns genom bland annat de redovisade forskningsprojekt som vi vill knyta till portalen. Det unika i vårt projekt är inte de enskilda delarna. Redan idag finns filmer med pedagogiskt innehåll på Internet. Enskilda läsvärda pedagogiska artiklar går enkelt att hitta via Google eller FireFox. På nätet finns också flera mer eller mindre seriösa diskussionsforum rörande skolan. Det unika med vårt projekt är att i en och samma portal samla ihop de olika möjligheter som den Webb 2.0 skapat. Informationswebben har kompletterats med en kommunikationsdimension. Målsättningen är en digital portal som möjliggör att lärares kompetensutvecklig kan byggas in i skolans normala kompetensutvecklingsaktiviteter (104 timmar om året, enligt avtalet mellan SKL och lärarfacken) och därmed bli regelbunden, fokuserad och systematisk.