Forsknings- och skolutvecklingssamarbeten. Torulf Palm

Transkript

1 Forsknings- och skolutvecklingssamarbeten Torulf Palm Umeå universitet

2 Bakgrund och nuvarande forskning Bakgrund Ämneslärare (7-Gy) Ansvarig för nationella kursprov Forskning Undervisning (bla FB i nya lärarutbildningen) Fortbildning (bla i FB landet runt) Nyligen genomförda forskningsprojekt Nationella prov och kursplaners påverkan på undervisningen (Samarbete med Skolinspektionen) Motivation (Samarbete med Skolverket och TIMSS) Formativ bedömning (Samarbete med Umeå kommun) Forsknings- och skolutvecklingsprojekt 2015 Fridhemsgymnasiet, Umeå kommun Haga skolområde, Umeå kommun

3 Forskargruppen i formativ bedömning Torulf Palm Catarina Andersson Tomas Bergqvist Erika Boström Charlotta Carlsson-Vingsle Sara Cavka Carina Granberg Torbjörn Lindmark Gunilla Näsström Björn Palmberg

4 Traditionell lärarfortbildning Det finns olika syften med fortbildningar Mycket tid och resurser läggs ner på dem Sällan utvärderingar av dem Kommuner vet mycket lite om dess effekter Svårt ta välgrundade beslut om framtida fortbildningar Resurser, kraft och tid kan förslösas till liten nytta Utformning av fortbildning har ofta inte egenskaper som forskning visat vara avgörande för framgångsrik förändring i undervisning och elevers lärande t ex tomtebloss eller julgransdekorationer

5 Kan det bli mer framgångsrikt? Forsknings- och skolutvecklingsprojekt Kan genomföras framgångsrikt på flera olika sätt? Kan de genomföras på vilket sätt som helst?

6 Forsknings- och skolutvecklingsprojekt Samarbete Innehåll Utformning

7 Samarbete Fyra avgörande komponenter för framgångsrik samverkan (Klein & Eason, 1991) Vision Kompetens Infrastruktur Institutionalisering

8 Innehåll Erfarenheter från en omfattande lärarfortbildning i formativ bedömning i matematik (för genomförande, se senare bilder)

9 Forskningsstöd för formativ bedömning (FB) Formativ bedömning (Black & Wiliam, 1998) Synligt lärande (Hattie, 2009) Forskningsstudie från Umeå (Andersson, Boström & Palm)

10 Tre grundläggande undervisningsprocesser Formativ bedömning riktar uppmärksamhet mot tre grundläggande processer i all undervisning: Ta reda på vart eleverna är på väg (i sitt lärande) Ta reda på var de är i sitt lärande Ta reda på vad som behöver göras för att hjälpa dem till lärandemålen

11 Formativ bedömning Definition En klassrumspraktik är formativ om information om elevers prestationer framkallas, tolkas, och används av lärare, elever, eller dess kamrater, för att ta beslut om de kommande stegen i undervisningen som troligtvis är bättre, eller bättre grundade, än beslut som skulle tagits utan den information som tagits fram. (Wiliam & Thompson, 2008) Bedömningen formar undervisningen och/eller lärandet

12 Hur utformas effektiv formativ bedömning? Bedömning för lärande kan ses som bestående av fem nyckelstrategier och en grundläggande idé: (Wiliam, 2007) Grundläggande (stor) idé: Använda belägg för lärande för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov Nyckelstrategier (NS) 1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg 2. Att ta fram belägg för elevernas prestationer (Framkalla information om elevernas tänkande) 3. Att ge feedback som för lärandet framåt 4. Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra 5. Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande

13 Olika definitioner av formativ bedömning Men alla menar inte samma sak med termen formativ bedömning Alla innebörder, och tolkningar, av begreppet har inte vetenskapliga belägg för dess effektivitet.

14 Att göra eller inte göra FB - är det frågan? Är det någon som faktiskt har en formativ klassrumspraktik? Den viktiga frågan är inte om vi gör formativ bedömning utan i vilken utsträckning och med vilken kvalitet vi gör det.

15 Varför förändra? (lärarenkät) Hur motiverad är du att göra dessa förändringar? 4,2 (åk 7) 4,7 (åk 4) I vilken utsträckning är det viktigt för dig att fortsätta med en formativ klassrumspraktik? 4,0 (åk 7) 4,8 (åk 4)

16 Utformning viktiga faktorer i utformning av skolutvecklingsprojekt baserat på vår forskargrupps forskning flera forskningssammanställningar

17 Viktiga egenskaper för önskade utfall av fortbildningen i Umeå 1. Formativ och processorienterad fortbildning (bra för lärande oavsett elever eller lärare) 2. Aktiviteter som är direkt användbara i klassrummen (för en undervisningsidé man tror på) 3. Pröva aktiviteter och uppleva deras värde 4. Koppling mellan teori och praktik 5. Tid 6. Kunskapsmässigt stöd 7. (Val av ny undervisning förklarad av motivationsteori)

18 Upplevda försvårande omständigheter Elevgrupper blandade åldersgrupper stora klasser stor spridning i elevers kunskapsnivå elever som stör Tid total arbetsbörda tid för för- och efterarbete (nya sätt att undervisa tar tar extra tid i både för- och efterarbete) Ensamarbete

19 Viktiga egenskaper hos framgångsrika fortbildningar (baserat på flera forskningsöversikter) 1. Ihopkoppling av yrkesutveckling och reform 2. Inkludering av mål och möjligheter för lärare att se effekter av sin utveckling 3. Inkludering av lärare i beslut om, och utformning av, mål och program 4. Stöd, kultur och samarbete 5. Kontinuitet och intensitet

20 Stöd, kultur och samarbete a) Ny kunskap, (via föreläsningar, litteratur mm). Koppling mellan teori och praktik för djup förståelse vid pedagogiska val och för att kunna utveckla sin undervisning b) Möjligheter att lära sig innehåll i sammanhang, och inte lösryckt från undervisningssituationer där innehållet ska användas c) Tillgång till aktiviteter som är direkt användbara i klassrummen d) Skapande av möjligheter och tid för undersökande verksamhet om, och reflektion kring, undervisning och lärande e) Skapande och stödjande av nätverk, samarbete och koalitioner. Möten för reflektion kring ny kunskap och erfarenheter, feedback och skapande av lösningar f) Utveckling av kollegialitetsnormer, öppenhet och förtroende g) Innehållsmässigt stöd (vid behov externt stöd) h) Överväganden om funktionerna för ledarskap, skolledares roll och stöd samt inkludering av lärarna i) Förbereda lärare för att bli ledare av sin egen fortbildning. Tid och möjligheter att utveckla sina färdigheter att effektivt främja sin egen yrkesutveckling

21 Egenskaperna överfört till Fridhemssamarbetet (Tentativ tidig version)

22 Ledarperspektiv (på lärare här - kan även vara på rektorer) Många lärare gör ett bra jobb idag De flesta (t ex lärare) vill göra ett så bra jobb som möjligt Lärarperspektiv så väl som elevperspektiv Vilka förutsättningar behöver lärare för att vara motiverade för, och kunna, utveckla sin praktik mot uttänkta mål så att elevernas kunskapsutveckling ökar mer än nu?

23 Koppling fortbildning - reform Delad vision (exemplen nedan är ej överenskomna) (skolledning, lärare, ev andra på skolan) Alla kan lära sig, delat ansvar för det bli experter på att stödja ALLA elever experter på formativ bedömning undervisning på vetenskaplig grund och kunna argumentera för det inga F ( vision ) Organisationsstruktur tillgängliga mötestider tid kollegialitet fortbildning psykosocialt stöd

24 Innehåll Formativ bedömning Direkt användbara konkreta tekniker Bakomliggande teori Utveckling av kollegialitetsnormer, öppenhet och förtroende

25 Utformning I Formativ process för lärare med stöd av olika aktiviteter Föreläsningar Litteraturläsning Konstruktion av nya tekniker Tillämpning i klassrummet Egen reflektion Kollegial diskussion (inkl externt stöd) Formativ process för fortbildningsledarna

26 Tid och externt stöd (Utformning II) Tid (intensitet) hela och halva fortbildningsdagar (1 gång i månaden är prioriterad för detta) 1,5 tim/vecka tagna från mötestider (litteratur, egen planering, kollegial diskussion) Tid (uthållighet) 2,5-3 års tid tänkt fortsättning på skolan Externt stöd fortbildningsdagar (föredrag, plan, tips vid svårighet, reflektion, mm) Kollegial reflektion (1 gång/månad i smågrupp)

27 Stöd för självreglerat lärande (formativ process för läraren) (Utformning III) Skapa mål (elevers lärande, egen undervisning) Bedömning av nuläget Plan för hur nå målet personligt arbete projektets utformning (medbestämmande) Självreglerat lärande kontinuerlig cykel av: mål och planering Egenövervakning egenutvärdering (effekt av undervisning på elevlärande syns)

28 Hur utveckla sin formativa klassrumspraktik För varje komplext problem finns en mycket enkel lösning och den är fel! (HR Menchen)

29 Forskning och utvärdering Värde för specifik skola/kommunen Värde för forskning och andra Olika forskningsfrågor Olika datainsamlingsmetoder

30 Avslutande ord fortsättning "Viljan att vinna är inte alls lika viktig som viljan att förbereda sig för att vinna (Magdalena Forsberg) För lärare är lektionsförberedelser viljan att förbereda sig för vinst. För de som beslutar om lärares förutsättningar är skapandet av dessa förutsättningar vad viljan att förbereda sig för vinst handlar om. Kan ge stora effekter på elevernas lärande Torulf Palm

31 Trevlig dag!