Föredraget är tänkt för oss alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föredraget är tänkt för oss alla"

Transkript

1 Föredraget är tänkt för oss alla Det känns bra nu. Jag fortsätter att utvecklas hela tiden. Jag känner mig bättre än någonsin (Zlatan, Text-TV, ) "Jag har så otroligt mycket att förbättra Jag kan bli bättre på allt Emil Jönsson efter att ha vunnit 6 av 8 världscuptävlingar i sprint (skidor) säsongen 2010/2011 Om vi också vill utveckla oss, vad kan vi fokusera på i vårt yrke?

2 Att använda formativ bedömning på ett framgångsrikt sätt och vad krävs egentligen? Torulf Palm Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM) Umeå universitet

3 Bakgrund och nuvarande forskning Bakgrund Ämneslärare (7-Gy) Ansvarig för nationella kursprov Forskning Undervisning (bla FB i nya lärarutbildningen) Fortbildning (bla i FB landet runt i Ma och allmänt) Nuvarande forskningsprojekt Nationella prov och kursplaners påverkan på undervisningen (Samarbete med Skolinspektionen) Motivation (Samarbete med Skolverket och TIMSS) Formativ bedömning (Samarbete med Umeå kommun)

4 Forskargruppen i formativ bedömning Torulf Palm Catarina Andersson Tomas Bergqvist Erika Boström Charlotta Carlsson-Vingsle Sara Cavka Björn Palmberg Carina Granberg Torbjörn Lindmark Gunilla Näsström

5 Syftet med föredraget För gemensam måltolkning Översikt av formativ bedömning Bidra till en fördjupad förståelse för grundtankarna bakom formativ bedömning, och hur formativ bedömning kan fungera. Exempel på något konkret användbart Minst något som bedöms av dig som värdefullt och direkt användbart i klassrummet.

6 Forskning Föredragets innehåll Beskrivning av vad formativ bedömning kan vara, och inte vara Exempel på tekniker att använda i klassrummet Exempel på lärares och elevers erfarenheter av FB i klassrummet Egenskaper hos framgångsrik fortbildning

7 Forskningsstöd för formativ bedömning (FB) Formativ bedömning (Black & Wiliam, 1998) Synligt lärande (John Hattie, 2009) Forskningsstudie från Umeå

8 Forskningsstudie från Umeå (Effekter av en fortbildning) Övergripande idé 1. En stor forskningsbas visar att formativ bedömning är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. 2. Stabil forskningsbas saknas för hur lärare bäst kan stödjas i att kunna använda FB. 3. Vilka förutsättningar behöver lärare för att vilja och kunna använda FB framgångsrikt?

9 Utgångspunkter för design av fortbildningen Formativ klassrumspraktik av hög kvalitet är avancerat, och kan kräva mycket nya kunskaper och träning Fortbildningsprogram av liten omfattning har inte givit lärare tillräckliga förutsättningar

10 Forskningsupplägg Två grupper med välutbildade lärare Grupp 1 (Lärare slumpmässigt utvalda till fortbildning i formativ bedömning) Grupp 2 (Lärare slumpmässigt utvalda att inte delta i fortbildningen) Skillnad i lärares praktik och elevers resultatutveckling?

11 Varför förändra? (lärarenkät) Hur stora förändringar i din undervisning mot en mer formativ klassrumspraktik vill du göra? 4,1 (3,6) Hur motiverad är du att göra dessa förändringar? 4,7 (4,2) Hur stora positiva effekter för dig själv tror du att dessa förändringar kommer att leda till? 4,2-4,1 (3,6-3,2) Hur stora positiva effekter för dina elevers lärande tror du att dessa förändringar kommer att leda till? 4,0-3,6 (3,3-2,8) Hur stora kostnader tror du att dessa förändringar kommer att leda till? 2,8-2,9 (3,3-2,7) I vilken utsträckning är det viktigt för dig att fortsätta med en formative klassrumspraktik? 4,8 (4,0)

12 Viktiga egenskaper för önskade utfall av fortbildningen 1. Formativ och processorienterad fortbildning 2. Aktiviteter som är direkt användbara i klassrummen (för en undervisningsidé man tror på) 3. Pröva aktiviteter och uppleva deras värde 4. Koppling mellan teori och praktik 5. Tid 6. Kunskapsmässigt stöd

13 Upplevda försvårande omständigheter Elevgrupper blandade åldersgrupper stora klasser stor spridning i elevers kunskapsnivå elever som stör Tid total arbetsbörda tid för för- och efterarbete (nya sätt att undervisa tar tar extra tid i både för- och efterarbete) Ensamarbete

14 Ökning av elevernas lärande Fråga 1 Är FB en enkel lösning? Svar Knappast! Fråga 2 Är det möjligt för oss vanliga dödliga lärare att hjälpa eleverna till stora lärandeökningar? Svar Jajamensan!

15 Vägvalsfråga Hur mycket tycker du att du kan om formativ bedömning? (Bra för föredragshållaren att veta) (1=väldigt lite och 5=väldigt mycket)

16 Definition: Bedömning (Assessment) Bedömning är processen att samla in information om t ex elevers kunskap, och att baserat på denna information dra slutsatser för olika syften (NCTM, 1995) Använder termen Bedömning i fortsättningen Bedöma ska inte tolkas som att döma

17 Exempel på syften med bedömning Urval t ex stöd till betygssättning för urval till gymnasium eller universitet Lärande identifiera lärandebehov för att vägleda påföljande undervisning och lärande

18 Grundtanke formativ bedömning Huvudpoänger från tankeexperiment med klass 7a och 7b Effektiv undervisning baseras på elevernas förståelse Vi vet inte alltid vad eleverna förstått/lärt sig Jag har lärt min hund vissla Varför visslar den inte då? Jag sa att JAG hade lärt honom, jag sa inte att HUNDEN hade lärt sig Om man tror på ovanstående så behövs formativ bedömning och: Behov av info om alla elevers kunnande och förståelse utan att det tar för mycket tid Infoinsamling under och mellan lektioner

19 Formativ bedömning Definition En klassrumspraktik är formativ om information om elevers prestationer framkallas, tolkas, och används av lärare, elever, eller dess kamrater, för att ta beslut om de kommande stegen i undervisningen som troligtvis är bättre, eller bättre grundade, än beslut som skulle tagits utan den information som tagits fram. (Wiliam & Thompson, 2008) Bedömningen formar undervisningen och/ eller lärandet

20 Reglering av lärandeprocesser Formativ bedömning är en källa för reglering av lärande Ej att förväxla med reglering av aktiviteter Innebär en viss fokusförskjutning från vad vi ska göra på lektionen till vad eleverna faktiskt lär sig Hur kan vi framgångsrikt reglera och stödja elevernas reglering av lärandet?

21 Hjärnforskare håller med På samma gång blev det mer eller mindre förbjudet att mäta barnens kunskaper, ännu ett misstag, enligt Martin Ingvar. Om man inte mäter läsförmågan vet man inte var barnen står och då kan man inte heller ge dem rätt hjälp (Ingvar, refererad av Lagerström Modern Psykologi, 2012) Men man behöver denna information ofta, och forma undervisningen baserat på informationen (AGERA).

22 Formativ bedömning Konsekvenser av definitionerna Undervisningsstrategi (inkl elever) Planerade aktiviteter såväl som att vara lyhörd för att kunna ta tillvara tillfällen i flykten moments of contingency Keeping learning on track Helst ofta och kontinuerligt

23 Att göra eller inte göra FB - är det frågan? Är det någon av er som faktiskt har en formativ klassrumspraktik? Den viktiga frågan blir då inte om vi gör formativ bedömning utan i vilken utsträckning och med vilken kvalitet vi gör det.

24 Hur utformas effektiv formativ bedömning? Bedömning för lärande kan ses som bestående av fem nyckelstrategier och en grundläggande idé: (Wiliam, 2007) Grundläggande (stor) idé: Använda belägg för lärande för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov Nyckelstrategier (NS) 1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg 2. Att ta fram belägg för elevernas prestationer (Framkalla information om elevernas tänkande) 3. Att ge feedback som för lärandet framåt 4. Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra 5. Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande

25 Nyckelstrategi 2 Åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, och lärandeuppgifter som ger information om elevernas lärande

26 Frågor/uppgifter syften och typer 1. Syfte Samla information om elevernas kunnande och tänkande (för att anpassa undervisningen till att bättre möta deras lärandebehov) Uppgiftstyp: Vägvalsfrågor 2. Syfte Engagera eleverna i tänkande (ökar elevernas lärande) Uppgiftstyp: Diskussionsfrågor (bla.)

27 Frågor för att samla in information om elevernas tänkande (vägvalsfrågor) Planera för och beakta: formulera frågor om (1) sådant som är kritiskt för utvecklingen av förståelse (2) vanliga elevtänk tidpunkt för frågorna (t ex passerkort, time-out) hur eleverna ska svara hur frågorna ska ställas, lyssnande och feedback uppföljande aktiviteter

28 Bra frågor Här: Syfte information (vägvalsfrågor) Matematik Uppgift 1 Vilket bråk är minst? 1/6 2/3 1/3 1/2 Uppgift 2 Vilket bråk är störst? 4/5 3/4 5/8 7/10 Uppgift 1 (88 % rätta svar) Uppgift 2 (46 % rätt, 39 % svarade 3/4) (Uppgifterna är använda i TIMSS)

29 Ibland är vissa talvärden lämpligare än andra (KIM) 4,72/2 4,12/2

30 Ibland är vissa talvärden lämpligare än andra (KIM) 4,72/2=2,36 4,12/2 2,6

31 Boarding card/utgångspass Vilket eller vilka av följande uttryck kan skrivas som x 3? Ringa in ditt svar. A. 3x B. x + x + x C. x 6 /x 2 D. x x x E. x 2 +x

32 Kan fungera med mindre avancerade frågor också 34 multiplicerat med 76

33 Algebra Komponenter av variabler Tolkas som en okänd kvantitet (har inte ett bestämt värde) Variabler representerar en varierande kvantitet, eller en mängd ej fastställda värden Det existerar relationer mellan symboler när deras värden förändras på ett systematisk sätt (t ex när b ökar så minskar r)

34 Återkommande elevuppfattningar tilldelar variabeln ett bestämt värde ignorerar variabeln Ser variabeln som objekt

35 Exempel Uppgift 2: Förenkla a+2b+3b Exempel på svar: a+5b (rätt) 6 (tilldelar variabeln ett bestämt värde) 5 (ignorerar variabeln) 5ab (variabeln som objekt)

36 Exempel Uppgift: Om a+b=43, vad är a+b+2? Exempel på svar: 45 (rätt) 4 (tilldelar variablerna värden)

37 Exempel Uppgift: om e+f=8, vad är då e+f+g? Exempel på svar: 8+g (rätt) 9 (tilldelar g värdet 1) 12 (tilldelar alla variabler samma värde)

38 Vi är inte bara ute efter om elevernas svar är rätt eller inte, utan hur de tänker Seriebild

39 Hanterande av frågorna (1) tidpunkt för frågorna Syfte: Forma del av innevarande lektion eller nästa Teknik: Finns se kommande bilder hur eleverna ska svara Syfte: Info och engagemang från alla 30 elever Problem: enstaka elever, kroppsspråk valfritt att tänka, alla elever syns inte Teknik: Finns. Se kommande bilder

40 Elevengagemang ej frivilligt De kanske inte ska vara frivilligt att engagera sig eller inte Genererar inte tänkande Genererar inte information Det kan dock vara svårt för en del elever i början som antingen är van vid att få glänsa när de vill, eller de som vant sig vid att inte behöva engagera sig. Det kan i vissa fall behöva att man också jobbar med klassrumsklimatet. Tekniker som adresserar detta finns

41 System för svar från hela klassen Miniwhiteboards (el. Griffeltavlor, Digitala system) Tummen upp/ner ABCD-kort (eller fler bokstäver) Utgångspass Elever får modifiera ett givet svar, lösning eller påstående på tavlan. Sedan får alla svara om rätt eller ej (t ex med tumme upp/ ner).

42 Fler frågetekniker för bättre information och ökat elevengagemang Händer upp bara för att fråga Random box (lappar, glasspinnar, halsband etc.) (visat sig vara svårt att välja ut slumpmässigt utan system) I båda ovanstående fall kan man sedan fråga resten av klassen om det är någon annan som vill bidra med något ytterligare. Om någon vägra svara Återkomma efter kamrats svar för upprepning eller åsikt ringa en vän fråga publiken (om flera val finns eller kan skapas) Heta stolen-utfrågning Diskutera i smågrupper innan de svarar Väntetid

43 JA, det är ok! Huvudsaken alla är med och tänker! Seriebild om det är ok att ringa en kompis

44 Underlättas av att skapa lämpligt klassrumsklimat och syn på lärande Det vi inte vet frågar vi om Det vi kan berättar vi om Ett fel är inte slutet utan en början!

45 Nuläget för formativ bedömning och reglering av lärande Gammalt budskap JA MEN det är inte lätt (att t ex ta reda på hur alla 30 elever i klassen tänker) MEN vi vet mer om HUR idag. Vi har: Ny stor och stabil forskningsbas Bredare teoretiskt ramverk Fler tillgängliga och kända konkreta tekniker

46 Avslutande ord Vetenskapliga belägg: Formativ bedömning av hög kvalitet gagnar framgångsrikt lärande Vetenskapliga belägg: Goda förutsättningar krävs för att lära och använda formativ bedömning Men Försämrade förutsättningar för framgångsrik undervisning (minskad förberedelsetid) Forskningen går framåt fortbildning dock som tomtebloss eller julgransdekorationer

47 Avslutande ord fortsättning "Viljan att vinna är inte alls lika viktig som viljan att förbereda sig för att vinna (Magdalena Forsberg) För lärare är lektionsförberedelser viljan att förbereda sig för vinst. För de som beslutar om lärares förutsättningar är skapandet av dessa förutsättningar vad viljan att förbereda sig för vinst handlar om. Kan ge stora effekter på elevernas lärande Torulf Palm, UFM

48 Trevlig eftermiddag!

Forsknings- och skolutvecklingssamarbeten. Torulf Palm

Forsknings- och skolutvecklingssamarbeten. Torulf Palm Forsknings- och skolutvecklingssamarbeten Torulf Palm Umeå universitet Bakgrund och nuvarande forskning Bakgrund Ämneslärare (7-Gy) Ansvarig för nationella kursprov Forskning Undervisning (bla FB i nya

Läs mer

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik Catarina Andersson Framgångsfaktorer för formativ bedömning Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för

Läs mer

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN 8.30 LARS GÖR EN GENOMGÅNG AV DE VIKTIGASTE I KAPITEL 2 FRÅN BOKEN 9.00 DISKUSSIONSFRÅGOR FRÅN KAPITEL 2 INKLUSIVE FIKA 10.00 REDOVISNING FRÅN VARJE GRUPP 10.15 DIGITALA VERKTYG

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Bedömning i matematikklassrummet

Bedömning i matematikklassrummet Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,

Läs mer

Formativ bedömning på fritids

Formativ bedömning på fritids Formativ bedömning på fritids På fritids bedömer vi inte barn Är det sant? Känner ni igen påståendet? Fritidshemmets bedömningsuppdrag har av tradition fokuserat på verksamhetens förmåga till måluppfyllelse

Läs mer

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess 1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik SUA= Språkutvecklande arbetssätt IDAG Den

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

3. Nyanserad och framåtriktad respons

3. Nyanserad och framåtriktad respons 3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det

Läs mer

Bedömning för lärande för ämneslärare för åk 7-9 och gymnasium. Kursansvarig: Jonas Wikström xxxx

Bedömning för lärande för ämneslärare för åk 7-9 och gymnasium. Kursansvarig: Jonas Wikström xxxx Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och Matematikens Didaktik Studieguide för Bedömning för lärande, 7-9 och Gy Kursnamn: Termin: Kurskod: Bedömning för lärande för ämneslärare för åk 7-9 och gymnasium

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se

Läs mer

Den formativa bedömningens dubbla fokus

Den formativa bedömningens dubbla fokus Den formativa bedömningens dubbla fokus Diana Berthén Universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Vad är formativ bedömning? /Berthén,

Läs mer

lärande i klassrummet?

lärande i klassrummet? Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012 Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning

Läs mer

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare

Läs mer

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24 Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa

Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa Gerby skola 274 elever 21 lärare Ledande forskning och inspirerande pedagoger John Hattie James Nottingham Dylan Wiliam Carol

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens Ledarskap i klassrummet Lärarens relationella kompetens Elevernas inlärning är låg Elevernas inlärning är hög Ledarskap Bra lärare preludium Den vanliga läraren Hittar förklaringar utanför sig själv. Accepterar

Läs mer

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45

Läs mer

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-10-20 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Forma&v undervisning - forma&v bedömning

Forma&v undervisning - forma&v bedömning Forma&v undervisning - forma&v bedömning 5 nyckelstrategier för forma3v undervisning Paul Black & Dylan Wiliam Assessment and classroom learning. Assessment in Educa.on (1998) A= följa lärandet 2013 Dylan

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16 Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus

Läs mer

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess 1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik IDAG Den enskilt viktigaste faktorn för

Läs mer

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23 Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen

Läs mer

Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen. Ola Helenius, LUMA 2010

Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen. Ola Helenius, LUMA 2010 Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen Ola Helenius, LUMA 2010 Skolinspektionens kvalitetsgranskningar Grundskolan: 23 skolor (avslutad) Matematikutbildningens mål och undervisningens

Läs mer

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Stimulerande lärande och utmaning för alla Arbetsklimat Grindskolan 2015-2016 Ansvar och inflytande för elever Bedömnings för lärande (BFL)

Läs mer

ATT SYNLIGGÖRA LÄRANDET MED FORMATIV BEDÖMNING

ATT SYNLIGGÖRA LÄRANDET MED FORMATIV BEDÖMNING ATT SYNLIGGÖRA LÄRANDET MED FORMATIV BEDÖMNING eller Vart ska jag? Var är jag? Hur kommer jag dit? 23 oktober 2015 Kristina Borheim VAD ÄR FORMATIV BEDÖMNING? 3 FRÅGOR Vart ska jag? Var är jag? Hur ska

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande. Andreia Balan Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning

Läs mer

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser

Läs mer

Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg. Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola

Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg. Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola Visible learning konferens november 2016, Skanderborg, Danmark Synligt lärande Vad är synligt

Läs mer

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga Per Berggren och Maria Lindroth 2017-11-14 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du kan få

Läs mer

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00

Läs mer

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Utveckla MIK-arbetet systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Systematisk utveckling av arbetet med MIK på skolan MIK för mig är en igångsättare för att lyfta MIK-frågorna

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (6) Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6DI018/19 Ifall kursen i allt väsentligt samläses

Läs mer

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod. Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till

Läs mer

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (6) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE216 - Moment 1 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2012-03-06 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Tack för alla kloka ord och för ett befriande sätt att beskriva det dagliga arbetet på förskolan, med de många möjligheter som finns för

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete 1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det

Läs mer

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Rik matematikutbildning: Från tomtebloss till storskalig samproduktion

Rik matematikutbildning: Från tomtebloss till storskalig samproduktion Rik matematikutbildning: Från tomtebloss till storskalig samproduktion 1 Professor i matematikdidaktik på Mälardalens högskola (MDH) och vetenskaplig ledare för Räkna med Västerås och M-TERM tillsammans

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-22 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-05-21

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-05-21 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-05-21 Inbjudan: Nyckelstrategier: Skapa aktiviteter som synliggör lärandet, Att ge feedback som utvecklar lärandet. Anders Ullberg visar oss IT-baserade pedagogiska

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse Per Berggren och Maria Lindroth 2017-09-18 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar Per Berggren och Maria Lindroth 2017-03-21 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Algebra utan symboler Learning study

Algebra utan symboler Learning study Algebra utan symboler - - - - - Learning study Johan Häggström, NCM Göteborgs universitet 1 Är algebra verkligen något för grundskolans första år? Om eleverna förstår aritmetiken så bra att de kan förklara

Läs mer

Formativ kamratbedömning i biologi

Formativ kamratbedömning i biologi Formativ kamratbedömning i biologi - Henrik Schavon Henrik Schavon vt 2017 KPU 150% Examensarbete med ämnesdidaktisk inriktning, 15 hp Sammanfattning Studien i detta arbete utfördes våren 2017 under min

Läs mer

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR?

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? Författare: Ingeborg Hull E-post: ingeborg. hull@stockholm.se Skola: Mälarhöjdens skola Artikelnummer:

Läs mer

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning Framtidens kunskaps - Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 januari 2011 PRAKTIKFALL FRÅN Viktor Rydbergs gymnasium Ämnesexpert i Skolverkets arbete med GY11 Kunskapsskolan i Sverige AB Sofie Lindén

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Elevers erfarenheter om metoder i formativ bedömning i matematik

Elevers erfarenheter om metoder i formativ bedömning i matematik Elevers erfarenheter om metoder i formativ bedömning i matematik Elin Stanley Höstterminen 2013 Examensarbete för Lärarprogrammet, 15 hp Institutionen för matematik och matematisk statisktik Sammanfattning

Läs mer

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan 2015-2018. Alla barn ska bli sitt bästa jag

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan 2015-2018. Alla barn ska bli sitt bästa jag Prioriterade mål: 1. Synliggöra och öka lärandet hos våra elever 2. Elevinflytande genomsyrar det dagliga arbetet 3. Öka upplevelsen av trygghet och gott arbetsklimat 4. Öka elevernas digitala kunskaper

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Metoder för att ge dig fler och förfinade redskap i undervisningen. Syfte Att ge dig nya och förfinade verktyg för att bemöta, coatcha och

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se

Läs mer

Karriärtjänster inom skolan

Karriärtjänster inom skolan Karriärtjänster inom skolan hur kan de bidra -ll a/ utveckla undervisningen genom kollegialt lärande? Anna Davidsson Hkr Agenda Vem ska vi välja? Vad ska de göra? Hur ska vi ta död på Jante? Hur ska vi

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Varför ska man använda matriser?

Varför ska man använda matriser? MATRISER Varför ska man använda matriser? Självvärdering, eleven blir medveten om på vilken kunskapsnivå han/hon befinner sig. Tydlighet, för att få eleven att utvecklas. Eleven ser vad som han/hon behöver

Läs mer

Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. av Dylan Wiliam en kort sammanfattning

Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. av Dylan Wiliam en kort sammanfattning Att följa lärande formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam en kort sammanfattning Bakgrund En del reformförsök i skolan har varit ineffektiva (oavsett nivå), eftersom det finns tre avgörande frågor

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Läroplansträff Välkomna

Läroplansträff Välkomna Läroplansträff 2013-11-08 Välkomna Program för förmiddagen 8.30 Kort återblick från förra träffen 8.50 Genomgång i grupper av kap 8 i Hatties bok 9.30 Kaffe 9.50 Vilken effekt har feed-back på elevernas

Läs mer

Mathias Norqvist - Umeå universitet SPELAR DET NÅGON ROLL VILKA UPPGIFTER ELEVERNA TRÄNAR MED?

Mathias Norqvist - Umeå universitet SPELAR DET NÅGON ROLL VILKA UPPGIFTER ELEVERNA TRÄNAR MED? Mathias Norqvist - Umeå universitet SPELAR DET NÅGON ROLL VILKA UPPGIFTER ELEVERNA TRÄNAR MED? 1 En situation från ett klassrum E: Blir x 3 x 5 = 2x 15? L: Nej, x 3 x 5 blir x 8. E: Jaha, då förstår jag!

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du

Läs mer

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska

Läs mer

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel. Denna lektion är hämtad från Svenska Direkt 8 av Cecilia Peña och Lisa Eriksson. Svenska Direkt är ett basläromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 7-9, som tar fasta på att språk uppstår i

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Bedömning av muntliga prestationer

Bedömning av muntliga prestationer Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling. Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling Josefin.nilsson@orebro.se Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språk-

Läs mer

Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning

Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari 2017 Modulkunskap - Bedömning Bedömning i modulerna Synliggöra missuppfattningar Konstruera uppgifter Intervjuer Diagnoser Uppgiftens potential

Läs mer

RÄKNA MED VÄSTERÅS. Inledning och kontaktuppgifter

RÄKNA MED VÄSTERÅS. Inledning och kontaktuppgifter RÄKNA MED VÄSTERÅS Räkna med Västerås är ett långsiktigt och storskaligt forskningsbaserat projekt som syftar till att förbättra klassrumsundervisningen i matematik i Västerås stads grundskolor. Under

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 Varierad undervisning och bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-05-21 5x5-spel Vad är mönstret värt? Kul Matematik Per Berggren och Maria Lindroth Matematiska förmågor

Läs mer