Samarbetet med föräldrar. HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

Transkript

1 Samarbetet med föräldrar HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

2

3 MITT UPPDRAG I DAG: SVARA PÅ FRÅGAN VARFÖR OCH HUR? VARFÖR? STYRDOKUMENT Lagen Läroplanen FORSKNING OCH ERFARENHETER HUR? FORSKNING OCH ERFARENHETER KONKRETA RÅD FÖRÄLDRABAROMETERN 2013

4 Föräldrabarometer 2013 Cilla Nyman Presentation vid Förbundet Hem och Skola

5 Bakgrund I utvecklandet av skolan och av samverkan mellan skola och hem är det viktigt att lyssna till det föräldrarna kan berätta om sina barn och om familjernas liv Förbundet Hem och Skola gav under hösten 2013 ordet till föräldrar till elever i finlandssvensk grundläggande utbildning (åk 1-9/10) I fokus: föräldrarnas syn på sina barns skola, skolgång och fostran Undersökningen genomfördes i samarbete med Enheten för Allmän pedagogik, Åbo Akademi i Vasa Cilla Nyman 5

6 Enkäten Föräldrabarometer 2013 Tre områden: (1) vardagen i skolan, (2) samarbetet mellan hem och skola och (3) vardagen och fostran i hemmet Bred och omfattande, totalt 71 frågor av olika slag (påståenden, flervals- och fritextfrågor) Undersökningen byggde på föräldrarnas frivilliga medverkan, självurval Information om undersökningen spreds till föräldrar via tidningen Hem och Skola, förbundets hemsida, e-post som riktats till rektorer och HoS-kontaktpersoner och i media Webbenkäten var öppen på förbundets hemsida under oktober månad 2013 Enkäten besvarades av personer Cilla Nyman 6

7 Utbildningsnivå Lägre utb. Högre utb. Utbildning Antal % Grundskola eller motsvarande 36 1,9 Studentexamen 99 5,2 Yrkesutbildning ,1 Yrkeshögskoleexamen ,3 Universitets-/högskoleexamen ,4 Annan 3 0,2 Totalt Föräldrar med högre utbildning är överrepresenterade i undersökningen (jämfört med befolkningens utbildningsnivå i övrigt) Cilla Nyman 7

8 Region Region Antal % Åland 10 0,5 Östra Nyland ,3 Mellersta Nyland (Huvudstadsregionen) ,9 Västra Nyland ,8 Åboland ,3 Sydösterbotten 37 1,9 Mellersta svenska Österbotten (Vasaregionen) ,1 Norra svenska Österbotten ,6 Birkaland (Tammerforsregionen) 24 1,3 Övriga 4 0,2 Totalt Cilla Nyman 8

9 VARFÖR? STYRDOKUMENT Lag om den grundlägga utbildningen (692/1998) I Förordning om den grundläggande utbildningen (852/1998) Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Kommunens och skolans egen läroplan Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen (Inte bindande) KÄNNER ALLA LÄRARE TILL VAD DET STÅR I STYRDOKUMENTEN?

10 VARFÖR? 2 Utbildningens mål Målet för den utbildning som avses i denna lag är att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Målet för förskoleundervisningen är dessutom att som en del av småbarnsfostran förbättra barnens förutsättningar för inlärning. Utbildningen skall främja bildningen och jämlikheten i samhället och elevernas förutsättningar att delta i utbildning och i övrigt utveckla sig själva under sin livstid. Utbildningens mål är vidare att säkerställa att undervisning ges på lika villkor i tillräcklig utsträckning i hela landet.

11 VARFÖR? 3 Grunder för att ordna utbildning Vid utbildningen iakttas enhetliga grunder i hela landet enligt vad som bestäms i denna lag. Utbildningen skall ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att elevernas sunda uppväxt och utveckling främjas. ( /477) Utbildningen skall genomföras i samarbete med hemmen.

12 VARFÖR? LP 16 LÄROPLANEN (Den nya) KAPITEL 2 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SOM GRUND FÖR ALLMÄNBILDNING Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen 2.2 Värdegrunden för den grundläggande utbildningen Ett öppet och hänsynsfullt förhållningssätt gentemot olika livsåskådningar och syner på uppfostran i hemmen skapar förutsättningar för god interaktion. Det är nödvändigt att gemensamt reflektera över värden och komma överens om tillvägagångssätt för att samarbetet mellan vårdnadshavarna och andra viktiga intressentgrupper ska fungera.

13 VARFÖR? LP 16 KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPRAG OCH MÅL Alla skolor som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att både fostra och undervisa. Det innebär att elevernas växande, lärande och totala välbefinnande ska stödjas. Den grundläggande utbildningen ska stärka elevernas självbild och identitet som människor och elever. Skolan ska upprätthålla ett konstruktivt samarbete med vårdnadshavarna. HUR KOMMER DETTA ATT SYNLIGGÖRAS I VÅRA LÄROPLANER Synonymer till konstruktiv: skapande, uppbyggande, positiv

14 VARFÖR? LP 16 Genom samarbetet stöder man fostran och utbildningen så att varje elev får sådan undervisning/handledning och stöd som motsvarar den egna utvecklingsnivån och de individuella behoven Samarbetet främjar elevernas sunda tillväxt och utveckling. Samarbetet mellan hemmet och skolan och vårdnadshavarnas deltagande har en central roll i skolans verksamhetskultur. Samarbetet stärker fostringsgemenskapen och hela skolgemenskapens välmående och säkerhet. Vårdnadshavaren bär huvudansvaret för fostran

15 VARFÖR? LP 16 Föräldern ansvarar för att läroplikten uppfylls. Skolan stöder vårdnadshavarna i deras fostrargärning och ansvarar för elevens undervisning och fostran som en medlem i skolsamfundet. Ansvaret för att det ska finnas förutsättningar för utvecklandet av samarbete med hemmen ligger hos skolan. Utgångspunkten för samarbete är tillit, jämlikhet och ömsesidig respekt. Samarbete förutsätter att skolans personal tar initiativ till samarbete och personlig interaktion/växelverkan med elevens vårdnadshavare.

16 HUR SKAPAR VI TILLIT? DISKUSSION

17 VARFÖR? LP 16 Samarbete mellan hem och skola förverkligas både på individ- och skolnivå. Genom samarbete mellan hem och skola läggs även grunden för samverkan mellan föräldrar. Vårdnadshavarna erbjuds möjligheten att bekanta sig med och delta i skolans verksamhet. Vårdnadshavarna ska erbjudas möjligheten att delta i planerandet av utbildningen och utbildningens mål, utvärdering och utveckling För att kunna uppfylla de krav/förpliktelser som lagen ställer på vårdnadshavararna bör de få information/kunskap om barnets lärande och tillväxt och eventuella frånvaro.

18

19 Upplever föräldrarna att skolan erbjudit möjlighet att påverka i olika verksamheter? Cilla Nyman 20

20 VARFÖR? LP 16 Speciellt viktigt är samarbetet då det handlar om stöd för lärandet. Vårdnadshavarna ska informeras om centrala element som berör arrangerandet av undervisningen, som t.ex. läroplanen, mål för undervisningen, lärmiljön, arbetssätten, utvärderingen av undervisningen och betygen och frågor som berör val inom utbildningen. Det är viktigt med positiv respons om elevens lärande och utveckling. Med hjälp av regelbunden respons/feedback kan vårdnadshavaren stöda sitt barns målinriktade lärande och skolagång

21 VARFÖR? LP 16 I samarbetet beaktas familjernas mångfald (moninaisuus) och olika behov av information. Samarbetet ska vara frekvent/tätt i synnerhet vid stadieövergångarna. Förutom personliga möten utnyttjar man inforamtions- och kommunikationsteknik.

22 VARFÖR? FORSKNING OM HEMMETS BETYDELSE: John Hattie: Visible Learning, 2009, Auckland University, New Zeeland (Metasyntes (studie av studier) baserad på studier, 80 miljoner elever) Rangordnar positiva och negativa effekter på elevers studieresultat (138 faktorer analyseras och rangordnas?

23 Påverkanssfaktorer relaterade till hemet John Hatti:Visible learning Påverkansfaktorer Effektstorlek Hemmiljö (t.ex. Intellektuell stimulans och lekmaterial) 0.57 Socioekonomisk status (inkomst, utbildning, sysselsättning) Föräldraengagemang (Förväntningar, strävan efter framgång) Hembesök från skolpersonal hos elever (Beror t.ex. På att föräldrar fungerar bättre socialt efter besöken) Familjestruktur 0.17 Försörjningsstöd TV-tittande Grönt= Stora effekter, Gult= Måttliga effekter, Orange= Försumbara effekter, Rött=Negativa effekter

24 VARFÖR? Och ännu lite Hattie HINDER I KOMMUNIKATIONEN MELLAN SKOLA OCH HEM RISKERAR FUNGERA SOM EN BARRIÄR FÖR HEMMETS MÖJLIGHETER ATT BIDRA TILL STUDIEPRESTATIONER

25 OCH ÄNNU EN GÅNG VARFÖR? FÖR DET LIGGER I BARNETS INTRESSE!

26 HUR? VÄG TILL FRAMGÅNG ELLER ANSATSEN Om samarbetet inte fungerar är det något fel på barnet eller föräldrarna Om samarbetet inte fungerar, finns det något jag (=kommunen, skolan, läraren, rektorna= JAG)) kan göra för att bättre nå fram M.Romantschuk-Pietilä

27 HUR? Kommunikation En ny GYLLENE REGEL Behandla andra som de vill bli behandlade

28 HUR? Att bli medveten om sina egna värderingar Värderar jag alla föräldrar lika? Är jag medveten om de värderingar jag har? Känner sig alla föräldrar välkomna? Hur tänker du om föräldrar? De kan inte... De orkar inte... De vill inte... De bryr sig inte... Onda föreställningar om föräldrar är en återvändsgränd, de leder ingen vart. Ha fokus på dig själv. Vad kan JAG föra för att hjälpa familjen, barnet?

29 HUR? LÄRARE SOM UPPLEVER SAMARBETET SOM NÅGOT POSITIVT Positionerar föräldern som intresserad och ansvarstagande Sitä saa mitä tilaa Skapar rum för en öppen kommunikation mellan olika parter Placerar barnet i centrum (i relationen till föräldrarna) - Lars Erikson- Örebro Universitet

30 Du kan inte ändra på föräldrarna, men du kan försöka få föräldrarna att spegla ditt beteende.

31 LÄR DIG AV DE BÄSTA! U Agneta U Jörn 0.50

32 HUR? Investera i tillitsbanken ETT POSITIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH EN UPPSKATTANDE ATTITYD ÄR ÄR A och O Ha en tydlig och synlig plan för samverkan med föräldrar. EN GEMENSAM ÅSIKT. Utarbeta planen i samarbete med föräldrar. Uppdatera planen regelbundet. PRESENTERA PLANEN FÖR FÖRÄLDRARNA. Detta kan ni förvänta er av oss. Detta förväntar vi oss av er föräldrar. Tala uppskattande om föräldrar i alla sammanhang. (och nivåer) UNDERSKATTA INTE DE INFORMELLA TRÄFFARNA Förnya form och innehåll: FÖRÄLDRAMÖTEN och UTVECKLINGSSAMTAL

33 Föräldrabarometern 2013 (472 svar) Hur kunde man förnya föräldramötena? Mera interaktion föräldrarna emellan. Diskussioner i små grupper, eventuellt roliga lekar som har föräldraskap som tema Sluta med rektors- och lärarmonologerna om hur bra allting är och hur god maten är! Ge utrymme för föräldrarna och deras åsikter. Vi är vuxna människor och känner oss inte bekväma när vi sitter i barnens pulpeter och läraren står vid katedern. Ordna stolarna i en ring och se till att alla föräldrar som är med får säga sin åsikt. Jag upplever att föräldramöten oftast är rätt tråkiga. Det borde ordnas så att föräldrarna kunde sitta och diskutera frågor i mindre grupper. På det sättet skulle man också lära känna varandra bättre. Föräldramötena blir oftast väldigt monologa. Läraren pratar, föräldrarna lyssnar. Önskar också att mötena mera skulle handla om lärande

34 -Okänd- Om du tänker som du alltid har gjort. Så gör du som du alltid har gjort. Då blir det som det alltid har varit.