Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun

Transkript

1 Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun 1

2 SYFTE Syftet med en förändrad arbetstidsförläggning för lärare i skolan är att skapa bättre förutsättningar för att utveckla verksamheten på kommunens skolor. Genom en förändrad arbetstidsförläggning skapas utökad gemensam tid för att planera och utvärdera undervisningen. Förutsättningarna för erfarenhetsutbyte lärare emellan för att sprida framgångsrika arbetssätt som gynnar alla elevers lärande, ökar. Mer tid till gemensam tolkning av styrdokument, kunskapskrav och forskningsresultat görs tillgänglig. Verksamhetsutvecklingen ska i sin tur leda till en ökad måluppfyllelse, förbättrade resultat och en bättre arbetsmiljö för alla i skolan. 2

3 FÖRVALTNINGENS ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING I LUDVIKA KOMMUN Social- och utbildningsplanen och social- och utbildningsnämndens vision På nämndsmöte i maj 2012 tog social- och utbildningsnämnden beslut om utbildningsplan för perioden Där slås följande fast: Ludvika är en av Sveriges bästa skolkommuner För att nå detta krävs investeringar, nya sätt att tänka och tydliga politiska mål. Social- och utbildningsförvaltningens handlingsplan för bättre resultat Som ett led i förverkligandet av social- och utbildningsnämndens utbildningsplan har förvaltningen beslutat om en handlingsplan för bättre resultat. Där slås följande utgångspunkter fast för förvaltningens arbete med att uppnå visionen om att Ludvika ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Kännetecken för lärare som når framgång med undervisningen. I Skolinspektions rapport Framgång i undervisningen, som är en sammanställning av forskningsresultat framkommer slutsatser om vad som påverkar elevers studieprestationer: Lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och har goda ämneskunskaper. Lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, Lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter barns/elevers individuella behov. Lärare vet och visar att alla barn/elever kan lära sig mer. Lärare vet att eleverna lär sig mer om de ges förutsättningar för delaktighet och när deras erfarenhet och kunskap blir en utgångspunkt i undervisningen. För att göra detta krävs en organisation som skapar tydlighet och struktur och där det finns kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömning av resultat som ledaren driver. Kännetecknande för en inkluderande verksamhet Inkludering som överordnad utbildningsprincip. WHO, Unesco och EU:s ministerråd har fastslagit att alla barn och unga ska ges möjlighet till lärande och utveckling utifrån sina förutsättningar med i möjligaste mån bevarad heterogenitet i klasser och grupper. Det innebär att nivågruppering och särskilda undervisningsgrupper bör undvikas. Särskilt stöd i skollagen I 1980 års läroplan för grundskolan myntades uttrycket en skola för alla. Senare styrdokument har genomsyrats av det förhållningssättet. I 2010 års skollag slås det fast att Särskilt stöd får ges i stället för 3

4 den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Social- utbildningsförvaltningens gemensamma bedömningspolicy för grundskolan och särskolan Rektorsgruppens antog under våren 2012 en gemensam vision för vad implementeringsarbetet av LGR11 ska mynna ut i: 2015 är elevernas lärandemiljö formativ. Mål: Eleverna kan beskriva vilka mål de ska nå, var de är nu och hur de ska nå målen. De vet vad som följer i deras lärande Eleverna får feedback som är beskrivande, konstruktiv, frekvent, omedelbar och hjälper eleverna i deras planering av sitt fortsatta lärande Eleverna är involverade och aktiva i bedömningen av sig själva och sina klasskamrater och använder feedback för sitt fortsatta lärande 4

5 DEN LOKALA SKOLANS UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Läraruppdraget är komplext och ställer stora krav på varje lärare och ett professionellt samarbete dem emellan för att möjliggöra en ökad måluppfyllelse för elever. HÖK 12, bilaga 6. Verksamhetsutveckling kan ske på många olika sätt. Det kan till exempel handla om att utveckla arbetet genom arbetslagen och ämneslagen, att arbeta fram effektivare arbetsmetoder eller att bättre använda den gemensamma mötestiden. Det kan handla om att arbeta fram nya ändamålsenliga arbetsformer eller en ny arbetsorganisation. Verksamheten kan utvecklas inom befintliga ramar, med nuvarande arbetstidsförläggning, eller genom att det träffas lokalt kollektivavtal om en annan arbetstidsförläggning som stöd för arbetet. Det viktiga är att arbetet sker i dialog och genom samarbete. Frågor och svar kring Läraravtalet, gemensam skrift framtagen av SKL, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Pacta Utifrån ovanstående rubrik ska lärare som går in i ett förändrat arbetstidsavtal, i dialog med rektor, formulera hur de ska jobba för en ökad måluppfyllelse, förbättrade resultat och en bättre arbetsmiljö på sin skola. Utgångspunkterna ska vara de förvaltningsövergripande planer och riktlinjer som omnämns i detta dokument. Lärare som ska ingå i ett förändrat arbetstidsavtal ska skriftligt formulera en utvecklingsplan med följande frågor som utgångspunkt: Hur ser våra resultat ut? Vad vill vi uppnå? Syfte, mål och delmål? Vad behöver vi utveckla och förbättra i verksamheterna för att eleverna ska ges bästa förutsättningar att nå sina mål? Hur genomför vi arbetet för att nå målen och uppfylla syftet? Hur och när följer vi upp? 5

6 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Lärarna som ingått det förändrade arbetstidsavtalet skriver ett pedagogiska bokslut vid slutet av varje läsår under avtalsperioden. Med utgångspunkt i HÖK:s formulering Läraruppdraget är komplext och ställer stora krav på varje lärare och ett professionellt samarbete dem emellan för att möjliggöra en ökad måluppfyllelse för elever, diskuteras hur arbetet fungerat under året. Frågor som belyses är: Utvecklingsplanen Vad har arbetet gett för resultat? Var resultatet förväntat? Varför/Varför inte? Vad vill vi uppnå nästa läsår? Syfte, mål och delmål. Åtgärder inför nästa läsår. Hur/vad följs upp näst agång Det förändrade arbetstidsavtalet Vilka erfarenheter av nya arbetstidsavtaket har ni efter ett läsår med koppling till nedanstående områden? Beskriv förändringar jämfört då och nu i följande punkter: Gemensam tid för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Erfarenhetsutbyte lärare emellan för att sprida framgångsrika arbetssätt som gynnar alla elevers lärande. Mer tid till gemensam tolkning av styrdokument, kunskapskrav och forskningsresultat. Övriga erfarenheter 6