Reflexioner kring självbedömning

Transkript

1 Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas förmåga att göra realistiska självbedömningar. Varför? Jo, i läroplanerna står att förmåga att själv bedöma sina resultat ska stimuleras och utvecklas. Dessutom talar det mesta för att den som har en realistisk uppfattning om sitt eget kunnande, också har lättare för att lära sig det han/hon inte kan, än den som inte har det. Men när jag tar del av Skolverkets Språket på väg Ett diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 6-9 blir jag mörkrädd. Hur har konstruktörerna tänkt när det gäller självbedömning? Vet de vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en elev ska kunna bedöma sin egen kunskapsnivå? Vet de hur förmåga till självbedömning utvecklas? Diagnoserna består av fem Lärarmatriser Samtala, Tala, Skriva, Läsarorienterad läsförståelse och Textorienterad läsförståelse och till varje matris finns en elevversion som eleven själv ska fylla i. Hur en elevmatris ser ut framgår av bifogat exempel Läsarorienterad läsförståelse (lätt förkortad) på nästa uppslag. Kan all förmåga självbedömas? Låt säga att en elev gör bedömningen att han/hon inte är så bra på att skriva. Om man då ber eleven motivera, så kommer eleven att säga något om sin handstil, sin bristande stavning eller om sina svårigheter med punkt/stor bokstav. Eleven kommer inte att säga någonting om eventuella brister i ordförråd, språklig variation, förmåga att inleda och avsluta texter etcetera. Det vill säga, en del av de som tycker att de inte kan skriva, skriver faktiskt bättre än en del av dem som tycker att de kan det. Exemplet illustrerar att det är lättare att självbedöma iakttagbara kvaliteter som cykla, simma, stava, rita av eller laga mat. Mindre synliga kvaliteter är svårare att självbedöma och förmåga att förstå text i tyst läsning är något av det absolut svåraste. Av undersökningar framgår att en bra läsare lika väl kan säga: Jag läser långsamt eller Jag förstår inte medan den som knappt kan läsa säger: Jag har inga svårigheter eller Jag läser bra. Jag måste också erkänna att jag har läst Sartre och Vygotskij i original och jag har rådbråkat min hjärna efter bästa förmåga men jag är fortfarande osäker på om jag har förstått deras texter. Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? Alltså, man kan ställa frågan: Ska lärare överhuvudtaget be åringar själv värdera läsför- I återges en personlig upplevelse som knyts samman med en aktuell frågeställning Texten är rolig, oväntad eller utmanande. Texten utmynnar i en generell slutsats Meningarna är varierade och det finns inslag av skriftspråkligt ordförråd Sammanhang, röd tråd och stycken finns Större delen av följer språkets normer och flertalet ord är rätt stavade Meningarna är mer varierade, till exempel med inslag av direkt tal och citat Stycken/övergångar är smidiga och tydliga. Avslutningen är både förberedd och fyndig I stort sett hela är rätt FOTO: IDA LING FLANAGAN 12

2 13 BETYG

3 mågan? Vore det inte bättre att läraren säger hur han/hon uppfattar elevens förmåga och sen fråga eleven: Håller du med om min bedömning? Elevmatris: Läsarorienterad läsförståelse (LL) Steg 1 Hur jag engagerar mig i Jag kommer in i s värld och ser den framför mig då och då Begriplig mall underlättar Låt säga att en grupp elever har fått i uppgift att skriva en krönika. Läraren har sen uppmanat eleverna att göra en självbedömning och till sin hjälp har eleverna fått en bedömningsmall som ser ut som på föregående uppslag. Som jag ser det, kan den här självbedömningen fungera och den kan också förbättra en elevs förmåga att på egen hand öva och lära sig något han/hon ännu inte kan. Orsakerna är flera. 1 Om bedömningsmallen inte är så omfattande, fungerar självbedömning bättre. I den här mallen finns fyra rader gånger två nivåer, inte sju rader gånger fyra nivåer eller fjorton rader gånger fyra nivåer som elevernas skrivmatris gör (jämför matrisen på detta uppslag). 2 Självbedömning fungerar bättre om eleven förstår vad det står i rutorna. I den här mallen står det t ex Texten är rolig, inte Jag utvecklar egna tankar till en enkel tankekedja eller Jag ställer mer komplicerade, kreativa och abstrakta frågor om, exempelvis frågor om s tomrum. Vilka åringar förstår vad det betyder? 3 Det är lättare att bedöma resultat på en specifik uppgift: Vad jag fastnar för och lägger märke till Hur jag tänker om s innehåll vad som har hänt, hur det har varit förut och vad som ska hända sedan Hur jag tänker på egna erfarenheter, livet, världen och samhället när jag läser Funderingar och frågor som väcker hos mig Vad jag tycker om och hur jag då resonerar Läsarorienterad läsförståelse i sin helhet Jag hänger med i s handling. Det är ibland lätt att följa den, men ibland tappar jag tråden. Jag ser s händelser framför mig Jag kan berätta något om vad jag tror har hänt innan handlingen börjar och vad som skulle kunna hända sedan Jag uttrycker tankar, men utvecklar dem inte vidare. I samtal uttrycker jag tankar om något som jag själv upplevt eller har kunskap om. Det är inte alltid tydligt hur det hör ihop med. Jag uttrycker funderingar och ställer enkla och mycket konkreta frågor om, exempelvis frågor om handlingen Jag värderar utan att bygga ut resonemanget Jag visar att jag är på rätt väg i sin utveckling av läsförståelsen. Jag behöver tydligt stöd för att utveckla mitt förhållande till och för att röra mig i. Jag behöver tydligt stöd för att problematisera och föra värderande resonemang om. Språket på väg Ett diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk

4 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Jag är inne i s värld och glömmer ibland min egen verklighet Jag fyller själv ut tomrum Jag ser inte bara händelser utan också personer och miljöer framför mig Jag kan berätta mer utförligt vad jag tror har hänt innan handlingen börjar och vad som skulle kunna hända sedan Jag utvecklar egna tankar till en enkel tankekedja. Utifrån något i uttrycker jag tankar om något liknande som jag själv upplevt eller har kunskap om Jag är helt inne i s värld. Jag jämför s värld med min egen och förstår saker om mig själv med hjälp av Jag fyller i ganska komplicerade tomrum i Jag visualiserar personer och miljö även utifrån mer abstrakta textavsnitt Jag försöker bygga mina slutsatser på tidigare kunskaper och erfarenheter men också på sådant som jag ser och förstår av Jag reflekterar i sammanhängande led. I samtal drar jag paralleller till samhället och världen. Jag är helt inne i s värld, men ibland distanserar jag mig från s föreställningsvärld och granskar den kritiskt Jag fyller i komplicerade tomrum i Jag inser att visualiseringen främjar förståelsen Jag bygger mina slutsatser tydligt på tidigare kunskaper och erfarenheter men också på sådant som jag ser och förstår av Jag reflekterar i flera utvecklande och sammansatta led. I samtal drar jag tydliga paralleller mellan egna erfarenheter, samhället och världen samt andra texter. Jag uttrycker funderingar och ställer mer komplicerade, kreativa och abstrakta frågor om, exempelvis frågor om s tomrum Jag värderar genom att ge genomtänkta förklaringar och väl utbyggda motiveringar utifrån och egen erfarenhet Jag visar att jag är på rätt väg i sin utveckling av läsförståelsen. Jag har ett avancerat förhållande till och rör mig obesvärat i. Jag problematiserar och för avancerade värderande resonemang om. Skolverket. Stockholm

5 Ögat utifrån. Samspel med andra är viktigt för utveckling. Jämför med skådespelare som behöver en regissör. FOTO: IDA LING FLANAGAN Skriv en krönika, Håll ett föredrag och berätta om din hobby. Jämför bok- och filmversionen av Broarna i Madison County Det är svårare att bedöma en generell förmåga. Om jag går till mig själv, tänker jag att min läsförmåga varierar med genrer. Det vill säga, när jag läser en deckare så hamnar jag på stegen 2 eller 3 i Elevmatrisen på föregående uppslag trots att jag i andra sammanhang läser motsvarande steg 4 Att göra generella självbedömningar är därför svårare än att bedöma ett resultat på en avgränsad uppgift. Handen på hjärtat: Du som läser det här, förstår du vad som står i Elevmatrisen? Var skulle du placera dig själv? Hur utveckla självvärdering? Som sagt, vissa förmågor, till exempel förmåga att stava, är lättare att självbedöma, andra är svårare. För att utveckla de svårare måste man öva och en övning följer alltid samma mönster: Du får en uppgift och du vet ungefär vilka krav som ställs på resultatet Du gör uppgiften Någon annan bedömer ditt resultat och talar om för dig vilka kvaliteter han/hon ser Den personen frågar dig om du gör samma bedömning Jag är ofta missnöjd med mina texter och jag skriver om dem många gånger. Av det drar jag slutsatsen att min förmåga att självbedöma text är välutvecklad. Hur har jag lärt mig det? Jo, i dialog. Men om jag enbart hade haft snälla redaktörer, hade jag varit en sämre självbedömare. Exemplet illustrerar att förmågan att självbedöma mindre synliga kvaliteter utvecklas i samspel med andra. Den kommer inte inifrån och den förbättras inte av sig själv. Istället är det omgivningens bedömningar som växer in och utvecklar den egna förmågan. Sammanfattning Som sagt, en lärare ska göra allt han/hon kan för att utveckla elevernas förmåga att göra realistiska självbedömningar. Men elevmatriserna i diagnosmaterialet Språket på väg på föregående uppslag medverkar inte till det. De ger ingen användbar information om elevernas kunnande. Istället ökar de risken för orealistiska överskattningar och underskattningar, vilka i sin tur försvårar svensklärarens arbete. Så snälla läsare, be inte en åring bedöma sin egen kunskapsnivå med dessa matriser. De är direkt skadliga! Utgå istället från specifika uppgifter, gör bedömningsmallar med så få rutor du kan och skriv så enkelt du kan. Växelspela mellan att be eleven göra en självbedömning och sen ge din kommentar och att först göra din bedömning och sen be om en kommentar. Tänk på att mönstret Läraren först och eleven sen ofta är nödvändigt när det gäller läsförmåga. Som tur är, så är diagnosmaterialet Språket på väg inte obligatoriskt så ingen svensklärare behöver slösa bort tid på att fylla i dessa obegripliga matriser. Hjälp istället eleverna så att deras förmåga till självbedömning kan få utvecklas och växa under skolåren. Per Måhl är lärare i svenska, filosofi och religionskunskap. Under senare år har han arbetat heltid som konsult med föreläsningar, Stockholmsprov, Lässtandarder, lärarfortbildning mm. 16