qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Transkript

1 qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Självständigt arbete på grundnivå Del lll ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Hur fångar jag uppmärksamheten hos eleverna och hur löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz behåller jag den? xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv Av: bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

2 Innehållsförtäckning Inledning...s.3 Metod s.3 Resultat.s.4 Diskussion...s.5 Litteraturlista s.8 2

3 Inledning: I texten kommer jag att ge positiv och negativ kritik till mitt sätt att vara med barnen i en lärarsituation. Jag har valt att titta på och ge svar på några frågor som jag har ställt mig själv under tiden matrealet sågs igenom. Den stora frågan jag ställt mig är hur jag fångar uppmärksamheten hos eleverna och hur jag behåller den? Jag kommer även i texten att förklara hur jag fångar uppmärksamheten hos eleverna och hur jag behåller den, genom att använda mig av de målen jag har satt upp för mig själv under denna termins VFT perioder. I texten kommer jag att förklara hur jag bygger upp förloppet i interaktion med eleverna under lärotillfällets gång. Jag tar även upp i diskussionen andra saker och frågor jag har ställt mig under tiden jag har genomfört arbetet och har börjat skriva om det. En del i diskussionen handlar om hur några av mina egenskaper kan ses som hinder av mig själv i detta arbete, men att jag lagt märke till att det inte borde göras utan att jag själv borde se mina egna egenskaper som en fördel istället. Metod: Den metoden jag har använt mig av för att få fram svar på mina frågor och det jag ville se på mitt sätt att hålla i en lärosituation är att jag har sätt på de korten förskolan har tagit. Jag har även läst de logganteckningar jag själv har gjort efter varje dag och lärarsituation jag har ansvarat för på min VFT. En stor del av vad jag har grundat mitt slutliga resultat och tankar kring är vad min handledare och barnen själva har sagt efter aktiviteten. Den lärarsituationen jag har valt att utvärderat för att kunna se hur jag fångar uppmärksamheten hos eleverna och hur jag behåller den är när jag hade en grupp med yngre barn. Då jag fick uppgiften på morgonen att jag skulle hålla i den största delen av barngruppen när du skulle göra julpyssel, men avdelningen viste inte vilket julpyssel jag skulle göra utan jag fick själv hitta på det till senare på dagen. Jag har även valt att titta på hur jag byggde upp uppgiftens förlopp i interaktion med eleverna. 3

4 Nu till metoden jag använde mig av under lärarsituationens gång. Inget mera för dagen var inplanerat av personalen på avdelningen förutom att det skulle vara två grupper som skulle göra olika julpyssel. En liten grupp skulle göra egna ljuslyktor, medans vad den andra stora gruppen skulle vara öppet. Då alla barn var på avdelningen just denna dag blev det beslutat att den stora gruppen skulle få ett bestämt julpyssel att göra. Direkt när jag fick veta att jag senare under dagen hålla i en aktivitet med den stora delen av barngruppen med någon sorts julpyssel som jag själv fick bestämma vad det skulle vara, fick jag iden att vi skulle göra snöflingor av papper. Detta var något jag själv tyckte vara väldigt kul när jag var i barnens ålder så varför skulle de inte tycka det var kul? Dock märkte jag snabbt att en del av barnen inte alls var roade av att klippa fina mönster i ett hopvikt papper utan de valde efter att tag att klippa sönder papprena och kasta alla smådela på golvet. Jag förstod att jag var tvungen att komma på något annat för de barnen att göra, något som de skulle kunna tycka var kul. Jag viste att de barnen gillade att använda häftapparaten och föreslog att vi skulle använda av oss olika papper med fina färger och klippa remsor som vi sedan kunde sätta ihop som girlanger. Den iden gillade alla och flera kom till oss när vi de börjat göra girlangerna. När det var dags att sluta med julpysslet ville barnen inte göra det och frågade om vi kunde göra det flera gånger. Barnen var ändå i slutändan väldigt nöjda och stolta över resultatet då de gärna visade det för föräldrarna när de blev hämtade. Resultat: Jag har sätt i mina logganteckningar att jag måste tänka mera på att när ett eller flera barn blir uttråkade av den aktiviteten vi genom för måste jag ha flera förslag på vad de kan göra istället. Om jag inte hade kunnat komma på något för dessa barn att göra istället skulle jag vara tvungen att släppa iväg barnen så att de kunde gå och leka, men då även den ordinarie personalen var upptagna kände jag att detta var omöjligt att göra just i denna situation. Jag måste som lära mig att avgöra vilka moment och vilka lärarledda situationer som jag måste ha fullt planerade med även extra uppgifter, för elever eller barnen som inte vill eller blir klara fort. Jag måste även lära mig att se och förstå vilka lektioner eller tillfällen som jag kan släppa eleverna eller barna så de kan få göra något valfritt istället. Jag har sätt under detta 4

5 arbetes gång att jag har mycket kvar att lära innan jag blir en utbildad lärare. Då jag kan känna att jag ofta kan bli missförstådd av vad jag vill att barnen ska göra och vad som är meningen med att vi ska och behöver göra vissa speciella saker. Jag kan märka att jag det blir extra svårt för mig att göra mig förstådd när jag försöker att förklara något för ett barn som är flerspråkiga, jag vet inte om det kan ha att göra med att jag inte har samma dialekt som de är vanan att höra av sina förskolefröknar eller om det är något annat som gör det. Under tiden jag gick igenom vad jag verkligen hade gjort under det som nu är underlag för detta arbete märkte jag något. Detta var att även om jag inte tänkte på det i den specifika situationen försökte jag att utforma extra uppgiften efter vad barnen tyckte var roligt och vad de hade för åsikter om det som skulle göras. Då barnen gärna inte ville sluta göra girlangerna kände jag själv att resultatet för denna julpysslings förmiddag verkligen fick barnen att bli mycket stolta över vad de åstadkommit även om de aldrig hade gjort detta förut. Det fick även mig att se detta som en väldigt lyckad förmiddag även om den hade sina brister. Jag vet inte om detta tillfälle hade varit bättre eller inte om det hade varit andra förutsättningar. Jag vet bara att om jag hade fått gjort detta flera gånger med samma förutsättningar hade jag kunnat ändra på mitt sätt att introducera själva uppgifter med snöflingorna. Jag hade då försökt att göra det roligare men även lägga fram flera förslag på vad som man kunde göra om man inte tyckte det skulle vara så intressant för just det barnet. Jag kan efter detta arbete helt klart se att det är mycket man har kvar att lära och vill lära sig innan jag blir en klar lärare och jag är redo för att möta det riktiga läraryrket på en arbetsplats så om det är i förskolan eller i skolans lägre åldrar. Det jag känner att jag mest måste lära mig och vill lära mig är mera om hur jag är och blir mer säker i min roll som lärare. Diskussion: Det kan ses som en bra sak av barnen att de inte var tvungna att göra något de inte gillade att göra men just i denna situation kunde jag inte bara låta de gå även om jag tycker att det är just vad man måste kunna göra vid vissa tillfällen i en förskola. Det kan även vara en bra egenskap att man inte alltid måste ha hela dagen fullt planerad i en förskola. Förskolan ska 5

6 enligt mig inte bara handla om att man ska matta in mera kunskap från olika tråkiga situationer. Stimulerar barnen/ eleverna att själva utvärdera och reflektera över sina arbetssätt och sina resultat. [ ] (Elfversson, 2008 s.43) Ge barnen/ eleverna verktyg för att de ska kunna reflektera över och bli medvetna om sitt eget lärande. [ ] (Elfversson, 2008 s.44) Det är ändå något man borde se till att alla barn eller elever gör då och då för att själva se att man kan lära sig saker utan att man vet om det. Det är något jag själv kan känna att jag inte gör tillräkligt ofta och jag aldrig själv tänkte på när jag var barn. För att eleverna och barnen ska kunna lära sig att göra det är de viktigt att läraren också vet och gör detta. De måste kunna reflektera kring frågor gällande undervisningen och hur eleverna/ studenterna skaffar sig kunskap. (Lahdenperä, 2004 s.33) Kan man detta ser jag det som en bra egenskap för mig att lättare kunna lägga upp en lektion eller ett tillfälle på en förskola som jag ska leda. Jag måste träna lite mer på detta då jag ännu inte är helt inne i hur de får och vill få nya kunskaper. Som jag också skriver om resultat tror jag tyvärr att lärarens dialekt kan försvåra det för han eller henne att bli förstådda av eleverna eller barnen på en annan ort än vad läraren verkligen kommer ifrån. Detta är ett problem som jag tror att man kan stötta på så om man har elever och barn från andra länder eller om de bara kommer ifrån den delen eller en annan del i Sverige. Det är tråkigt men när det skiljer sig väldigt mycket på vad vissa ord heter pga. vart man är uppväxt eller man har levt under många år. Ju skickligare han blir i att avgränsa fonemen från varandra och i att tydligt artikulera de ljudmönster som förekommer i hans språk desto mer låst riskerar han att bli vid just sitt modersmåls ljudmönster. (Wellros, 1998 s. 23) Detta förstärker det jag vill ha fram av det jag skrev innan citatet i texten då detta inte bara gäller barn kan jag känna utan jag har svårt att avgöra om det är ett gotländskt ord eller hur man verkligen uttalar vissa ord här i Skåne. Det gör det också lite svårare känner jag för mig att fånga barnen elevernas intresse och hålla fast vid den då det ofta blir mycket missförstånd. Jag hoppas själv att jag väldigt snart kan sluta tänka på att detta kan vara ett hinder för mig 6

7 och att jag istället kan vända detta till en fördel. Så att aktiviteterna som jag är ansvarig för blir mer spännande och så att jag kan på ett bättre sätt göra det som jag vill förklara med detta citat. Kan förklara och motivera varför hon gör som hon gör mot bakgrunden av gjorda erfarenheter. [ ] (Elfversson, 2008 s.42) Detta är något jag kan göra men jag känner att jag ofta ser min dialekt och bakgrund som ett hinder till att aktiviteterna ska bli riktigt bra som jag vill ha de istället för just en fördel. Jag måste även lära mig att även situationer som man inte har räknat med skulle kunna hända. Så måste man ändå kunna vara professionell och kunna se en lösning på vad det än handlar om. Även om det bara blir en tillfällig lösning på vissa oförutsedda händelser så kan det blir bra ändå. Det är något jag har haft lite som ett mål för mig själv under denna termins VFT att jag ska kunna göra som det står just i detta citat. Är flexibel och kan hantera oförutsedda händelser. [ ] (Elfversson, 2008 s.44) Även om jag det hände just detta i min situation med julpysslet kan jag känna att jag själv behöver vara lite snabbare på att förstå när barnen eller eleverna är uttråkade och inte alls vill göra något annat än att springa där ifrån. Även om jag fick beröm av min handledare för att ag hade löst detta och var kreativ som kom på något som barnen ville göra istället och då inte sprang eller stökade för mycket, känner jag mig inte helt nöjd med tidaspekten på just detta. Hade jag varit med uppmärksam på hur dessa barn reagerade när jag förklarade uppgiften mes snöflingorna för barnen hade jag även kunnat nå upp bättre till kravet för detta citat. En interkulturell kompetens förutsätter ett förhållningssätt som baseras på öppenhet och förståelse och ska leda till en god tvåvägskommunikation mellan individer med olika etniska eller kulturella bakgrunder. (Lahdenperä, 2004 s.33) Nu är citatet skrivet för barn och elever med flera språk men jag tycker även att detta är lika viktigt att detta nås vid kommunikationen mellan ett barn som endast har ett språk och en lärare. 7

8 Litteraturlista: Elfversson, Christer (red.) (2008) På väg mot läraryrket. Lund: Studentlitteratur Lahdenperä, Pirjo (red.) (2004) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Wellros, Seija (1998) Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur 8