Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Transkript

1 Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm, Malmsjö skola

2 Inledning Under vårterminen 2012 arbetade Malmsjö skola och förskolorna Trollgården, Trollet och Älvan tillsammans med Botkyrka kommuns pedagogiska utvecklingsledare för förskolan, Eva Andersson. Syftet var att öka samarbetet mellan skolan och förskolorna, minska glappet mellan verksamheten i förskolan och förskoleklass och därmed ge barnen en mjukare övergång mellan de olika verksamheterna. Samarbetet resulterade i ett mindre projekt med fokus på barnens perspektiv på och funderingar om hur det är att börja i förskoleklass. En elev från förskoleklass under en av de för barnen gemensamma träffarna Arbetsgång Pedagoger från Malmsjö skolas förskoleklass och pedagoger från de i området närliggande förskolorna Trollgården, Trollet och Älvan träffades tillsammans med handledare Eva Andersson vid fyra tillfällen under vårterminen Träff 1: 22 februari Träff 2: 13 mars Träff 3: 17 april Träff 4: 22 maj Träff nr Den första träffen tillsammans inleddes med en miniföreläsning där Eva berättade om tematiskt och utforskande arbetssätt inom förskola/skola. Fokus låg på ritsomatiskt lärande, att lärande sker som ett rotsystem fullt av trådar. Några av de punkter Eva berättade om: Utforskande pedagogik som undervisningsform - Tematiskt förhållningssätt och arbetssätt. Tema istället för schema! Lärande både som återskapande och som faktaproducerande 2

3 - Lekfullhet - Utgå från nuläge - Elevinflytande Miljön är den tredje pedagogen- att skapa olika rum i miljöerna Efter föreläsningen diskuterades hur samarbetet mellan förskola och förskoleklass skulle kunna utvecklas, är det möjligt att minska glappet mellan de olika verksamheterna? Var ligger skillnaden i ett överlämnande av barnen gentemot ett välkomnande? Vi kom fram till att barnen från förskoleklass skulle besöka förskolorna och berätta om verksamheten och att barnen från förskolorna skulle besöka förskoleklassen. Huvudfokus för kommande träffar var välkomnandet av den nya förskoleklassen och att detta skulle ske på ett sätt där barnen var delaktiga, hade inflytande och gavs ansvar. Träff nr Vid den andra träffen diskuterades detaljer gällande förskoleklassens besök på förskolorna. Hur skulle gruppindelningen kunna ut under besöken, ska eleverna gå till sina gamla avdelningar eller finns det någon fördel i att besöka nya ställen? Det bestämdes att eleverna i mesta möjliga mån skulle besöka sina gamla avdelningar baserat på barnens egna kommentarer om sin längtan tillbaka till gamla pedagoger och kompisar. Datum för besöken fastställdes. Vi diskuterade även hur förskolans besök i förskoleklassen skulle kunna se ut, hur kan barnen göras delaktiga i ett välkomnande? Skulle vi ha olika ansvarsgrupper, t.ex. en välkomstgrupp? Hur kunde vi förbereda oss inför förskolans besök i förskoleklass? Datum för besöken fastställdes. Punkter vi tog upp att tänka på inför besöken: Vad vill elever och pedagoger berätta för de nya barnen om förskoleklassen? Hur kan barnen själva dokumentera besök och miljöer? Hur kan barnen förberedas inför att de själva skall informera andra barn? (Ett förslag var att förskoleklassens pedagoger ej skulle närvara i samma rum under informationsträffarna vid förskolorna för att på så sätt göra barnen mer aktiva). Träff nr Under träff nr.3 fortsatte diskussionen om hur de olika besöken med barnen skulle kunna gå till. Pedagoger från förskolorna hade till denna träff tagit med sig frågor som barnen hade angående att börja i förskoleklassen, dessa skickades runt. Pedagogerna från förskoleklass hade innan mötet fört diskussioner med barnen om vad barnen ansåg vara viktigt att berätta för de nya barnen om hur det är att börja i förskoleklass och skolan. Efter att frågorna skickats runt och barnens tankar och funderingar framförts kunde några områden betraktas som extra intressanta att dokumentera och informera om: Innemiljöer. Dansrum, matsal, klassrum, fritids Utemiljöer. Skolgården, fotbollsplanen, kompisgungorna. Samlingen. Hur ser det ut där man ska samlas och hur gör man då? Personalen och elever. Hur ser personalen ut? Är personalen snäll? Är alla snälla i skolan? Rutiner. Ringer personalen föräldrar om man blir sjuk? Hur gör man när man går till matsalen? 3

4 Vi diskuterade även hur samarbetet mellan förskoleklass och förskolan skulle kunna se ut under hösten (ht-12), hur den nya förskoleklassen skulle kunna bevara kontakten med förskolan? Kan befintliga it-resurser användas? Förslag var t.ex. mailkontakt och skype. En gemensam ikon på Arken skapades efter detta möte för att underlätta kontakten mellan förskoleklass och förskolorna. Förskoleklass besökte förskolorna Förberedelse Innan besöken på förskolorna skulle genomföras fick barnen i förskoleklass förbereda sig i grupper. De fick tillsammans diskutera och välja ut vad de ansåg vara viktigt och intressant att veta när man kommer som ny till förskoleklass. Frågeställningar under de muntliga diskussionerna var bland annat Vad tycker de nuvarande eleverna är roligt och bra i förskoleklass och skolan? Vad kan vara bra att veta? En pedagog i förskoleklass skrev efteråt: Många härliga samtal, otroligt vad de kan berätta och komma ihåg. Barnen fick rita och fotografera som komplement till sina kommentarer, de fick också skriva för hand och på dator. Materialet sammanställdes sedan till collage som fungerade som utgångsmaterial och gåva vid gruppernas besök hos förskolorna. Förskoleklasseleverna fick även gruppvis diskutera och fundera över besöken hos förskolorna. Hur är man egentligen när man är gäst? Om en hel grupp ska berätta, hur skall detta gå till så att allas röst blir hörd? Alla kan inte prata samtidigt, man måste vara lugn och inte skrika är några kommentarer från eleverna. De fick även bestämma turordning och vad var och en skulle berätta om, valet föll på de egna bilderna. Elever i förskoleklassen förbereder sitt collage. Hur skriver man egentligen Det är kul att lära känna nya fröknar? 4

5 Dags för besök! Som tidigare bestämt skulle eleverna i mindre grupper besöka sina gamla avdelningar på förskolorna med uppdraget att berätta om hur det är att gå i förskoleklass i Malmsjö skola. De barn som gick till förskolan Älvan som ligger precis intill skolan, fick gå till sitt besök utan medföljande pedagog, de möttes istället upp av personal från förskolan vid avtalad tid och plats. De övriga grupperna gick tillsammans med någon av pedagogerna i förskoleklassen, men avtalat var att pedagogerna inte skulle lägga sig i när barnen skulle berätta och helst vara i ett annat rum. Motiveringen var att eleverna växer med ansvar, och tanken var att eleverna skulle vara väl förberedda inför sina presentationer. Besöken genomfördes olika dagar under en sammanhängande vecka. Förskolans Trollets frågor till förskoleklassen Under besöken hos förskolorna berättade eleverna om hur de upplever att det är att gå i förskoleklass i Malmsjöskolan, vad som finns att göra, hur en dag i skolan kan se ut och vad som är roligast. Förskolorna hade förberett sig med många intressanta frågor till eleverna, några hade även bakat och som ett av barnen hade motiverat bakandet, när man får gäster ska man ha fika Besöken avslutades med att barnen lekte tillsammans med sina gamla kompisar. Några elever var nervösa och pirriga före och under besöken, men de flesta var överens om att det var superkul att få komma tillbaka till sin gamla förskola och få berätta. Pedagoger från förskoleklass menar att eleverna var stolta och glada över att få komma tillbaka till sin gamla förskola och berätta om förskoleklassen. Flera av eleverna lyfte fram kontakten med gamla kompisar och pedagoger som en positiv behållning av besöken. Pedagoger från förskolan har i efterhand lyft att det blev väldigt tyst när några elevgrupper skulle berätta och att pedagogerna då fått hjälpa eleverna att komma igång. En reflektion kring detta visar att några av elevgrupperna inte var riktigt förberedda samt att vanlig nervositet spelat in. 5

6 Barnen i förskolorna tyckte att besöket från förskoleklass var roligt, men lite pirrigt. En del kände att de blev blyga men flera upptäckte att de hittade kompisar sedan tidigare. Några hade förberett frågor men vågade inte ställa dem under själva besöket. Barnen var överens om att collagen de fått från förskoleklass var bra och roliga att titta på. Collagen har suttit uppe hos förskolorna efter besöket av förskoleklassen, och många barn har diskuterat bilder, fotografier och det eleverna berättade om i efterhand. En pedagog uttrycker att collagen har gjort att det skapats många nya samtal kring hur det är att börja i skolan, samt att collagen sitter uppe så att även föräldrar har möjlighet att ta del av dessa och kan diskutera innehållet tillsammans med sina barn. Elever från förskoleklass visar upp sitt collage och berättar om skolan, barnen på förskolan Älvan tittar och lyssnar. Förskolorna besökte förskoleklassen Besök 1 Två veckor efter att förskoleklass besökt förskolorna, var det förskolornas tur att besöka förskoleklass. Förskolorna kom med två grupper vid varje besökstillfälle som togs omhand av respektive gammal grupp. Detta för att barnen skulle träffa samma personer, barn och vuxna, för att skapa trygghet. Det blev dock så att några av grupperna fick slås samman vid besöket hos förskoleklassen på grund av tidsbrist. Dessa besök inleddes med en kort samling där alla fick presentera sig, sedan följde en rundvandring i skolans olika miljöer. Barnen från förskolan fick gå en och en eller parvis tillsammans med en eller flera elever från förskoleklassen som guide. När eleverna och 6

7 barnen kände sig klara fick de leka tillsammans. Besöken avslutades med en kort återsamling där de som ville fick ställa frågor. Arbetsgången vid dessa besök såg lite olika ut, men grundstrukturen var densamma. Samling tillsammans med förskoleklass och förskolegrupp Barnen undersöker miljöerna Barnen från förskolan tyckte det var bra och roligt att besöka förskoleklassen, även om några tyckte det var spännande, konstigt och mycket nytt. Jag var blyg och trodde inte att alla skulle vara så snälla sa en elev från förskolan Trollet. Några barn tyckte att det var roligt att träffa alla kompisar och att det var kul med alla nya miljöer. Eleverna i förskoleklassen tyckte det var roligt att få visa upp sin miljö och berätta för barnen om skolan samt att det var kul att träffa gamla kompisar. Några av barnen reflekterade över att de faktiskt kommer gå i 1:an när den nya förskoleklassen börjar. Barnen spanar in matsalen Besök 2 Förskolorna besökte skolan ytterligare en gång, men då i sina nya grupper och utan att träffa de gamla eleverna. Barnen var då istället indelade i sina nya grupper, samma grupper som utgör grunden för de två olika förskoleklassgrupperna. I mesta möjliga mån fick också varje grupp träffa sina kommande pedagoger. Innehållet i denna träff varierade, men syftet var att barnen skulle få träffas i sin nya gruppkonstellation och träffa personal från skolan. 7

8 Övrigt Några av förskolorna har även besökt skolan vi andra tillfällen, de har lekt på gården och ätit lunch i skolan. Träff nr Under den sista träffen tillsammans med Eva diskuterade vi hur träffarna med barnen varit. Vi arbetade också praktiskt med färg och pensel samt med lera och skulpterande. Huvudpunkterna i diskussionen var: Hur arbetar vi vidare med välkomnandet av den nya förskoleklassen under ht-13? Hur kan vi göra detta tillsammans med barnen? Återbesök på förskolorna med den nya förskoleklassen? Arbetsgång vt-13. När börja arbetsgången? Hur många träffar? Information till föräldrar i god tid. Tydligare information om och fler möten i skolan, samt färdigställande av gruppindelning i god tid är önskemål från föräldrar. Utvärdering av projektet Fördelar med projektet Alla pedagoger som medverkat och lämnat kommentarer menar att samarbetet mellan pedagogerna i förskolan och förskoleklass var givande. Att barnen i förskoleklassen fick träffa sina gamla grupper, både barn och vuxna, upplevdes som mycket positivt, barnen pratade mycket om sina förväntningar inför besöken samt hur roligt det var att träffa gamla pedagoger och kompisar. Pedagogerna tyckte det var bra att samarbetet fokuserade på barnens delaktighet, att barnen fick välja ut och berätta om det de själva upplever som viktigt. Via collagen fick förskoleklass möjlighet att själva dokumentera och berätta om vad de upplever som viktigt att veta när man kommer som ny förskoleklasselev, och fick samtidigt stöd i sitt berättande vid besöken hos förskolorna. Collagen var också uppskattade av barnen på förskolorna och visade konkreta bilder av förskoleklassens miljöer. Barnen i förskolorna fick möjlighet att fråga saker de undrar över och fick svar från elever istället för vuxna. En återkommande kommentar är att pedagogerna tror att de gamla eleverna känner ett större ansvar för de nya eleverna i och med detta projekt, och att de därmed kommer ta hand om dem på ett bra sätt under höstterminen och att detta på sikt automatiskt medför en djupare samhörighet mellan förskoleklass- och årskurs 1 elever. En åsikt som framförs är att projektet varit positivt ur språkutvecklande perspektiv. Förberedelserna inför elevernas besök på förskolorna har öppnat upp för nya diskussioner bland barnen, de har tillsammans med pedagogerna samtalat om och funderat kring sina frågeställningar om förskoleklassen. Collagen har efter besöken varit tillgängliga för barnen och har enligt pedagogerna lett till att barnen tittat på bilderna och diskuterat innehållet. 8

9 Projektet har varit positivt ur språkutvecklande perspektiv även för för eleverna i förskoleklass. Eleverna har tillsammans, muntligt och skriftligt, bearbetat information de ville förmedla till barnen i förskolorna. De har tillsammans med pedagogerna samtalat om hur det är att vara ny som elev, vad som kan vara bra att veta som ny elev och valt ut vad eleverna själva ansåg vara viktigt att berätta om. Eleverna har bearbetat innehållet muntligt och skriftligt, med penna och ordbehandlingsprogram på dator. Eleverna har även illustrerat sin information med digitala samt handmålade bilder. Att fundera över I uppföljningen av projektet framgår att förväntningarna på träffarna mellan personal från förskolorna och förskoleklass inte stämde överens med träffarnas innehåll. Flera av pedagogerna menar att det var intressant och roligt att jobba med välkomnandet och gärna vill fortsätta att utveckla överlämnandet/välkomnandet till förskoleklassen, men att det också är nödvändigt med avsatt tid för praktiska detaljer t.ex. gruppindelning. En av pedagogerna skriver: Jag hade nog missförstått det hela från början. Trodde att vi skulle göra grupper och bestämma tid för besöken och hur vi ska göra kommande år. Tydligt är även att arbetsgången var stressig, en pedagog skriver att det var sent på terminen, vi hade mycket annat att göra och flertalet pedagoger skriver att de gemensamma träffarna med barnen låg för sent in på terminen, men också att planeringstillfällena pedagogerna emellan låg för sent, ett förslag är att alla pedagoger skall träffas tillsammans och bestämma arbetsgången redan i början på januari. En konsekvens av tidsbristen sägs vara att elever och barn fick mindre inflytande än vad som är möjligt, samt att eleverna inte fick den tid som krävdes för att kunna förbereda sig inför sin presentation. Några pedagoger uttrycker att om arbetsgången är planerad tidigt på terminen finns det möjlighet att arbeta djupare med välkomnandet och i större omfattning än vad som nu skedde. Stressen ledde till att de vuxna bestämde innehållet för mycket är en av kommentarerna. I övrigt är majoriteten av pedagogerna överens om att det är önskvärt med fler träffar barnen emellan, att barnen från förskolan får besöka skolan vid fler tillfällen, att barnen från förskolan äter i skolan vid ett eller flera tillfällen och att personalen i förskoleklass får möjlighet att träffa de nya barnen fler gånger. Kort sammanfattning Bra saker: Projektet skulle kunna stärka barnens tilltro till sin egen förmåga. Eleverna får inflytande över projektets innehåll och form, de redovisar själva, skapar materialet själva samt görs ansvariga då de nya barnen från förskolan är på besök. Ökad samhörighet mellan fsk-åk 1 i längden. Tryggare barn då de i god tid innan skolstart sett lokalerna, är förberedda på hur det ser ut i skolan samt hur det går till i skolan och eventuellt känner igen gamla och nya kompisar Projektets språkutvecklande behållningar, collaget har lett till muntliga diskussioner, elever och barn har förberett sig genom diskussioner, eleverna har arbetat med skriftspråket analogt och digitalt Tryggare pedagoger som träffat de nya barnen i olika sammanhang Att jobba vidare med: 9

10 Förväntningar. Att alla som är inbjudna till möte i förväg får information om mötets innehåll. Jobba vidare. Hur vill vi jobba vidare med projektet? Vill alla samma sak? Vill vi fortsätta utveckla samarbetet mellan förskolor och förskoleklass? Tidsplan, planering och träffar. Vill vi ha fler träffar? När vill vi börja träffas under läsåret? Tidsplan gruppindelning. En tydlig önskan efter projektet är att gruppindelningen från förskolorna inför förskoleklass behöver vara klar tidigare än under sommaren Ett förslag samt önskan från flertalet pedagoger, både från förskoleklass, förskolor samt föräldrar är att den bör vara klar senast innan sommarlovet. Kontakt med föräldrar. En tydlig önskan som framkommit från föräldrar är att information till föräldrar måste förmedlas i god tid, senast under våren. Information inför skolval samt besök i skolan inför skolstart, måste vara tydlig och nå ut till alla föräldrar. Detta har enligt uppgift inte varit lyckat under vt