Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Holken Ansvarig: Gunilla Cederholm

2 LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret Målen för detta läsår har handlat om årskalender, reflektionsperioder, blogg och hållbar utveckling samt ökat samarbete mellan avdelningarna. Målen för nästa läsår skall tydligare kopplas till läroplanen. Varje mål skall utgå från ett läroplanscitat. *Att arbeta med den nya årskalendern och de nya tankarna kring reflektionsveckorna *Utveckla dokumentationen och göra barnen mer delaktiga i arbetet med våra bloggar * Vidareutveckla arbetet med Hållbar utveckling Inför läsåret introduserades en årskalender. Arbetet med denna är ännu inte riktigt förankrat. På avdelningarna fungerar det just nu som en årsöverblick som underlättar planering ett par veckor framöver och ger pedagogerna mental förberedelse. Årskalendern förutsätter att det är en god kommunikation mellan de olika avdelningarna på förskolan, förslag som kommit fram är att på infot planera exakt när varje avdelning har sin reflektion. Det är också viktigt med bättre framförhållning så att inget annat planeras in. Som en del i kvalitetarbetet har reflektionsveckor införts. Från början var det två veckor på hösten och två på våren. Detta ändrades till en på hösten och tre på våren. Tanken med förändringen av reflektionsveckorna var dels att underlätta arbetet med kvalitetsredovisningen och dels att ha tydligare fokus på de viktigaste områden i reflektionen. Det som kan tilläggas är att arbetet behöver förtydligas och ha bättre framförhållning. Flexibilitet är dock viktig i detta arbete och ibland händer det att reflektionsarbetet får skjutas på. De fokuserade reflektionsveckorna har tagits emot positivt. Personalen har upplevt att de hunnit med de viktiga områdena på ett sätt de inte hunnit tidigare år. Arbetet har känts enklare, tydligare, mer lättillgängligt samt framförallt betydligt effektivare. När de fokuserade reflektionsveckorna infördes fanns det en rädsla att mycket skulle falla bort och att det skulle bli allt för fokuserat på ett visst område under en kort tid. Personalen har inte upplevt att det utfallit så. Barnen har varit delaktiga i reflektionsarbetet under reflektionsveckorna även om detta kan bli bättre. Personalen letar efter flera sätt att integrera barnen i reflektionsarbetet. I och med arbetet med bloggen kan dokumentationen i barnens pärmar begränsas. På bloggen läggs mål från Lpfö in för att tydliggöra verksamheten.

3 Den dokumentation som skrivs ut är det som gäller alla och visar på processerna i de projekt som pågår. Barnen är delaktiga i arbetet med bloggen. De har varit med och valt bilder och formulerat text. Några föräldrar är aktiva på bloggen och går in med sina barn vilket förhoppningsvis blir mer och mer ju kändare bloggen blir. I det digitala arbetet har både barn och vuxna använt ipads, dator och kamera och ett utvecklingsområde är att använda ipadden i bloggarbetet. Arbetet med hållbar utveckling pågår fortlöpande och är en naturlig del av det dagliga arbetet. Exempelvis återvinns skräpmaterial genom att detta används i den skapande verksamheten. Diskussioner om vatten och elförbrukning, konflikthantering är ständigt aktuella. * Arbeta med att delge varandra vad som är på gång och olika projekt I arbetet med detta mål har samarbetet förbättrats men fortfarande återstår en del. Detta framgick också i medarbetarenkäten. En åtgärdsplan finns utarbetad och den kommer att förankras under kommande läsår. *Introducera arbete med handhygien och hygien på förskolan för förskola och barn I början på läsåret bestämdes utifrån en genomgång av lokalvårdaren att detta arbete behövde ses över. Att det är viktigt att tvätta sina händer med tvål och vatten och sedan torka sina händer tills de är torra. Handsprit används i vissa perioder. Personalen på avdelningarna behöver vara mera närvarande vid alla hygiensituationer för att detta ska fungera. Förskolan använder numera enbart pappershanddukar. Detta var inte helt enkelt att besluta eftersom det strider mot arbetet med hållbar utveckling. Personalen får på regelbunden basis stöd av lokalvårdare för detta arbete. *Övrigt att lyfta Upplevelsen av läsåret är väldigt positiv och som exempel på detta kommer några projekt. Lunds ABC Att arbeta med barnens intresse för bokstäver och symboler. Kunskap om detta och kunskap om sin närmiljö och sin stad - Lunds välbekanta och historiska platser. Barn och personal har besökt olika delar av Lunds stad för att leta bokstäver. Som en följd av detta arbete märks en stor nyfikenhet och medvetenhet hos barnen på deras väg till läsning och skrivning.

4 Nalleprojekt Detta projekt växer fram genom ett stort intresse från barnen kring omvärlden och varandras rum, hus och familj. Idén om nallar hade funnits hos pedagogerna under en längre tid. En nalle som barnen döpte till Lisa fick en lapp på magen med info om vem hon var och vem hon tillhörde och skickades ut i världen på äventyr. Den andra som fick namnet Rosalie fick en väska att bo i och följde med ett barn hem varje helg under våren då barnet fick ta bilder på sitt hus, familj mm. Detta blev ett projekt om närmiljön kontra omvärlden. NÄSTKOMMANDE ÅRS VERKSAMHETSPLAN Mål/Effekter/Kännetecken/Åtgärder för läsåret Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen av vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Fortsätta att arbeta mycket med rörelse Ha en verksamhet för självständiga, kompetenta och empatiska barn Ha ett utvecklande och tillåtande arbetssätt Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra arbeta mer med kretsloppet, plantering Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer Barnen ska få fortsätta att få bekanta sig med omvärlden. Barnen ska få lära känna andra länders traditioner och högtider. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Barnen ska få bekanta sig mer med skriftspråket Titta lite på bokstäver på andra språk. Arbeta med rim och ramsor, sjunga mycket samt använda språktåget.

5 Dramatisera och leka sagor. Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Barnen ska utveckla och stimuleras av talspråk. På olika sätt göra barnen nyfikna på skrift exempel söka ord på internet, skriva sitt namn Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Arbeta mer med paddan och använda den på ett pedagogiskt sätt tillsammans med barnen. Arbeta för att det ska vara lättare och mindre tidskrävande att blogga. Få mer kunskap och tillgång till appar som kan användas som läromedel. Att samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling Delge varandra vad som är på gång och ta del av varandras projekt. Byta avdelning, arbete med varandra Arbeta mera i tvärgrupper Kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner Fortsätta med arbetet kring blogg och få föräldrar delaktiga i detta. Använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden Unikum, introduktion och utbildning. Förnya ansökan om hållbar utveckling.

6 Plan för systematiskt kvalitetsarbete På förskolan har pedagoger och ledning arbetat fram en årskalender för att underlätta arbetet med reflektion och kvalitetsredovisning. På förskolan har detta arbetats med under ett läsår och är just nu i en utvärderingsprocess. Med respons från pedagogerna på de olika avdelningarna, har gruppen som arbetar med årskalendern utvecklat nya idéer för att ytterligare effektivisera och tydliggöra reflektionsarbetet. Pedagogerna på förskolan har som mål att på ett bättre sätt utnyttja de tillfällen som finns för att diskutera verksamheten mellan avdelningarna på förskolan samt tillsammans med vår grannförskola, exempelvis veckomöten, arbetsplatsträffar samt utvecklingsdagar. Pedagogernas delaktighet I arbetet med kvalitetsredovisningen har förskolan utsett två pedagoger som samlar in och sammanställer alla avdelningarnas reflektioner och kvalitetsredovisningar. På en utvecklingsdag tillsammans med förskolechefen diskuteras & fastställs kvalitetsredovisningen för att sedan delas ut till samtlig personal för synpunkter innan den slutförs. För att genomföra detta arbete används reflektionsveckor, planeringstid, apt & utvecklingsdagar. Elevers och föräldrars delaktighet Barnen deltar efter egen förmåga under reflektionsveckorna. Pedagogerna arbetar med intervjuer och dialoger kring bilder från verksamheten för att samla in barnens synpunkter. Föräldrarna har möjlighet att delge sina synpunkter under utvecklingssamtal, föräldramöten samt i förskole konferensen.