Djuren på bondgården Dingles förskola Loket Ht 2014 Vt 2015

Transkript

1 Dokumentation av Kvalitetsarbete Djuren på bondgården Dingles förskola Loket Ht 2014 Vt 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Licelle, Sandra och Johanna

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 5 Information till vårdnadshavare... 5 Uppföljning... 5 Pedagogernas insatser... 9 Koppling till forskning... 9 Barnens utveckling Dokumentation Information till vårdnadshavare Utvärdering Pedagogernas insatser Barnens upplevelser Barnens utveckling Koppling till forskning Analys av utvärderingen Resultatets betydelse för fortsatt arbete

3 Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning består av 16 stycken barn varav fem stycken födda 2010, tre stycken födda 2011, fem stycken födda 2012 och tre stycken födda Vår personalgrupp består av en förskollärare 100% och två stycken barnskötare 180%. Frukost och lunch tillagas av förskolans kokerska. På förskolan arbetar en lokalvårdare som städar lokalerna dagligen. Loket tillhör Dingles förskola och är en av fem avdelningar. Lokalerna är öppna, ljusa och väl anpassade efter de behov en förskoleverksamhet har. Utemiljön är rymlig, tillåtande och inspirerar till många olika sorters lekar och aktiviteter. Kartläggning av barnens intressen Det är början av september, vi äter lunch och samtalar vid matbordet. Vi pratar om allt mellan himmel och jord när ett av barnen uppmärksammar kaninbilden på en av kompisarnas tröjor. Det dröjer inte länge förrän alla barnen sitter och pratar glatt om deras favoritdjur. Det visar sig att favoriterna är katter, hästar, hundar och kaniner. Ett av barnen påtalar att det finns en veterinärstation bredvid förskola. De senaste veckorna har vi kunnat se hästar, katter och hundar. Pedagogen frågar då vad djuren gör hos veterinären. Då svarar ett av barnen: får spruta och känner på magen djuren får presenter och ballonger sen får de en spruta till i benet. I slutet på augusti ställde vi pedagoger fram en bondgård med djur på ett lågt bord i barnens höjd. Vi har sedan dess kunnat observera barnens växande intresse för bondgårdsdjuren. Mål Eget formulerat mål Utifrån kartläggningen av barnens intresse blir målet med temaarbetet att barnen ska utveckla sina kunskaper inom vilka djurfamiljer som bor på bondgården, hur de lever där och vad vi får av dem. Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (s.47) utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (s.53) utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (s.51) utvecklar sin förståelse för naturkunskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (s.51) utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (s.51) 3

4 Barnens utveckling Utifrån samtal i grupp och enskilt har det visat sig att de äldsta barnen kan nämna några av djuren som bor på bondgården. Det nämns även fjärilar, maskar och fiskar. Det finns många yngre barn på avdelningen vilket innebär att vi genom observationer kan konstatera att de känner igen djur som ex. grisen, hästen, kossan och kaninen. Barnen kan deras läten och kan genom muntlig uppmaning hämta rätt djur ex. grisen. Både de yngre och de äldre barnen tycker om att leka med bondgårdsdjuren i vår bondgårdshörna. De verkar inte vara bekanta med begreppen veterinär, bonde eller ex. mamma häst heter sto o.s.v. Insatser åtgärder för att nå målet Vi kommer att: låta barnen bestämma tillsammans vilka djur vi ska studera. dela upp barnen i två grupper, utifrån ålder och utveckling. besöka naturbruksgymnasiet och de djur som bor där bjuda hit en häst till förskolan försöka planera in ett veterinärstudiebesök skapa egen litteratur (fakta böcker) för barnen utifrån deras intresse, kunskap och nyfikenhet. genomföra estetisk verksamhet skapa djur med ler och måla. konstruera skapa djur och bondgård med hjälp av materialen plus plus och lego. uppleva med våra sinnen lyssna, känna, se och lukta. sjunga sånger och göra ramsor. ha rollekar. studera och leta information på nätet och i litteratur tillsammans med barnen. Vi i arbetslaget ansvarar tillsammans för att genomföra ovanstående insatser. Vi kommer att låta barnens intresse och nyfikenhet styra temaarbetets väg. Koppling till forskning Läroplanen (Lpfö 98) anger i kapitel 2.3 Barns inflytande, att barn ska ges rätt till inflytande i sin egen vardag i förskolan och att de ska utveckla insikter om vad begreppet demokrati kan innebära. Förskolan ska möjliggöra för barn att få samtala och ge uttryck för sina tankar och åsikter, men samtidigt kräver det att lärarna i förskolan intresserar sig för det barnet tänker och uttrycker så att relationerna mellan barnen och de vuxna utvecklas och stärks. (E.Arner.2009.s.20.) Ju öppnare pedagoger är för att visa barn respekt och intressera sig för deras initiativ desto mer utvecklar barnen sin lek och sina aktiviteter.(arner, 2009.) Doverborg, Pramling och Samuelsson tar i boken Att undervisa barn i förskolan upp Vygotskijs begrepp proximal utvecklingszon. Vilket syftar till lärande och utveckling som 4

5 sker i samspelet mellan parter med olika erfarenheter och kunskaper. Barn kan både bli utmanade och få stöd i spontana situationer men även i systematiskt och medvetet arbetet. I dessa samspel finns det utrymme för att utvecklas och att lära sig. (Doverborg m.fl, 2013) Utan insikter i barns kunnande kan man inte som lärare utmana barn för att de ska vidareutveckla sitt kunnande (Doverborg m.fl, s.76) Eva-Noren-Björn tar i boken Våga satsa på leken upp fördelarna med det tematiska arbetssättet i förskolan. Temarbetet är ämnesövergripande och har möjlighet att utvecklas åt olika håll vilket passar bra i förskolans fria arbetssätt. I ett tidigare temaarbete med bondgårdsdjuren upplevde författaren att ett studiebesök till bondgården hade gjort ett starkt intryck på barnen. De hade mycket tankar och funderingar när de kom därifrån. Många iakttagelser visade sig och utspelade sig i barnens lek när de kom tillbaka till förskolan. (Noren-Björn, Eva ) Dokumentation Vi kommer att dokumentera barnens utveckling i deras portfoliopärmar. På en vägg samlar vi barnens upplevelser, fotodokumentation, teckenmaterial, arbetsmaterial, sånger och aktiviteter. Information till vårdnadshavare Vi kommer att ha en dokumentationsvägg för föräldrarna så att de på ett lättillgängligt sätt kan följa temaarbetet vid hämtningar och lämningar. I våra månadsbrev kommer vi att lämna information och material ex. tecken och sånger för att alla föräldrar ska få kontinuerlig information om temats utveckling. Uppföljning Datum för uppföljning: 7 januari 2015 Vi startade vårt temaarbete genom att samla alla barn runt ett bord. På bordet stod en bondgård och bondgårdsdjur. Tillsammans började vi prata om djuren samtidigt som barnen fick hålla i de små figurerna och undersöka de närmre. En av pedagogerna tog fram ett stort vitt papper och utifrån samtalet kring bordet antecknade vi och skapade en mind-map. Vi pratade om de olika djuren som bodde där och hästen var ett återkommande djur. Vi avslutade samlingen med att barnen valde vilket djur vi skulle börja att arbeta med. Genom röstning blev det hästen. Denna introduktion av temat var lyckat. Alla tre pedagoger var med vid tillfället och barnens intresse fick styra vilken väg temat skulle ta. Barnen har vid ett antal tillfällen delats upp i två grupper utifrån ålder, intresse och utveckling. En pedagog fick ansvara för den äldre gruppen och två pedagoger ansvarade för den yngre gruppen. Grupperna har inte varit fasta utan delats upp utifrån vilka barn som varit på förskolan den dagen och utifrån den aktivitet som genomförts. Fördelen med dessa 5

6 gruppindelningar har varit att det enskilda barnet har fått mer plats och fler barn har kommit till tals. Vi har upplevt att i den lilla gruppen är det lättare för barn att uttrycka sig och det är lättare för oss pedagoger att följa upp samtal med intressen och frågor. Två pedagoger och fyra barn var en fredag på naturbruksgymnasiet på studiebesök. Planeringen och genomförandet gick bra och var uppskattat av både pedagoger och barn. Vi fick se hästar men även andra djur. Det som var mindre bra var att det var så få barn med men detta var även positivt. Till våren ska vi försöka planera in så att vi kan gå med halva avdelningen vid två tillfällen och där få besöka det aktuella djuret vi arbetar med på lite närmare håll. I mitten på december fick vi besök av tre hästar här på förskolan. Det var två av föräldrarna som tog initiativ och klädde sig själva och hästarna i lussekläder. De kom ridande till vår parkering på utsidan förskolan och bjöd på pepparkakor och julmust. Barnen på vår avdelning fick lov att klappa hästarna och träffa dom på nära håll. Besöket var väldigt uppskattat av både pedagoger och barn. Mycket positivt var de delaktiga föräldrarna som bidrog till att barnen fick ett roligt och verkligt möte med hästarna. Vi har planer på att göra ett studiebesök hos veterinären. Om det går att genomföra så kommer denna aktivitet att planeras in i slutet av temaarbetet för att barnen ska kunna ställa frågor om alla de djur vi arbetat med. En av pedagogerna har utifrån temat och barnens intresse skapat två stycken fakta böcker som finns på avdelningen. De är fyllda med mycket bilder och lite text. De har varit uppskattade bland alla åldrar. Vi kommer att göra nya böcker även till de kommande djuren vi ska studera. Den skapande verksamheten har inte fått så mycket utrymme. Vi kommer att avsluta arbetet med hästen genom att barnens får genom lera eller målning skapa en häst. Detta är något vi kommer att planera in tidigare när vi börjar med nästa djur. En av de avslutande aktiviteterna med hästen kommer även att vara att konstruera djur och bondgård med lego och plus-plus. Detta hoppas vi kommer bli uppskattat bland de äldre barnen som just nu har ett stort intresse för dessa konstruktionsmaterial. Vid två tillfällen har föräldrar tagit hit hästar till förskolan så har barnen fått uppleva med sina sinnen hur en häst låter, de har fått klappa och känna på hästen, de har sett en häst i verkligheten och de har kunnat känna lukten av en häst. Båda tillfällena där barnen har fått möta hästar har varit lika positiva och uppskattade. Under temats gång har vi kontinuerlig sjungit sånger och gjort ramsor som har med hästen att göra. På avdelningen har vi under hösten arbetat med tecken som stöd och har med handledning kunnat använda tecken i både ramsor och tal. Både barn och pedagoger har visat stort intresse och delaktighet för tecken som stöd. På avdelningen har vi en bondgård med alla djuren. Denna aktivitetshörna är uppskattad av alla åldrarna. Detta är en lekhörna där vi pedagoger kan vara delaktiga men även en aktivitet där barnen kan leka själva. Här har vi pedagoger haft möjlighet att kunna fånga och iaktta i barnens fria lek, men även vid tillfällen kunnat vara med och styra en planerad lek/aktivitet. Ipaden har använts när barnen letat information på nätet. Det är ett positivt verktyg som vi kommer att fortsätta använda oss av i temaarbetet. 6

7 Det gemensamma ansvaret för temat har varit positivt. Vi har under arbetets gång delat upp ansvarsuppgifter men viktigt för oss är att alla är delaktiga i planering och var temat är på väg. Vi har kontinuerligt samtalat och planerat utifrån tidigare aktiviteter och samtal med barnen. Detta har varit positivt. Barnen är delaktiga i uppföljningen genom de avslutningar vi kommer att ha på varje djur. Vi kommer då försöka sammanfatta och prata om vad vi upplevt, vad vi gjort och vad vi lärt oss. I samband med detta kommer vi att visa bilddokumentation som gjorts under resans gång. Datum för uppföljning: Maj 2015 Genom omröstning valdes katten som andra djuret i ordning i vårt tema. Över hälften av de barn som deltog vid tillfället valde katten. Vi har ett flertal katter som rör sig runt vår gård dagligen. Dessa har vi kunnat iaktta och följa och därmed kunna uppleva med sinnena se och lyssna. Många av barnen har eller känner någon som har katt och har därmed kunnat uppleva med sinnena känna och lukta. Barnen har vid några tillfällen delats upp i grupper utifrån ålder, intresse och utveckling för att studera katten och ta reda på svar på deras frågor. Vi har använt oss av internet och sökmotorn Google för att leta information. En av pedagogerna har skapat tema böcker om katten som vi tillsammans har läst, studerat och samtalat om. 7

8 Barnen har skapat katter av toalettrullar, piprensare, plastögon och färg. Alla valde själva vilken färg som deras katt skulle ha både i pälsen och på svansen. Tillsammans har vi sjungit sånger, gjort ramsor och använt oss av tecken som stöd. Barnen har vid det stora bondgårdsbordet lekt rollek med katten och de andra djuren på bondgården. Datum för uppföljning: Maj 2015 När Påsken närmade sig visade barnen stort intresse för djuret kycklingen. Vi valde då att arbeta med kycklingen som vårt sista djur i temat Djuren på bondgården. Barnen har vid några tillfällen delats upp i grupper utifrån ålder, intresse och utveckling för att studera kycklingen och ta reda på svar på deras frågor. Vi har använt oss av internet och sökmotorn Google för att leta information. Att besöka eller få besök av en kyckling har vi tyvärr inte lyckats med. Vi har läst böcker och studerat litteratur samt samtalat om kycklingen, vi har dock inte gjort egen litteratur. Stort intresse föll på ägg och påskägg. Vi valde därför att låta barnen göra egna ägg av ballong, rivna tidningspapper, tapetklister och färg. Eftersom att vi inte haft möjlighet att träffa en kyckling har vi heller inte kunnat uppleva den med våra sinnen. Vi har sjungit sånger, gjort ramsor och använt oss av tecken som stöd. Barnen har vid det stora bondgårdsbordet lekt i rollek med kycklingen och de andra djuren på bondgården. 8

9 Pedagogernas insatser Vi har följt vår planering med insatser åtgärder att nå målen. Vi kommer att avsluta med två punkter innan vi sammanfattar hästen och går vidare mot ett nytt djur på bondgården. Vi har och kommer fortsätta under arbetets gång att lägga stort fokus på hur vi bemöter barnen i samtal och aktivitet. Att vara lyhörd och att kunna fånga upp och utmana barnet är något vi är medvetna om och ständigt jobbar med. Många utvecklande samtal har skett vid matsituationer och i liten grupp. Den lilla gruppen har varit en positiv plats för barnen och temats utveckling så det är något vi kommer att arbeta ännu mer med. Koppling till forskning Ju öppnare pedagoger är för att visa barn respekt och intresserar sig för deras initiativ desto mer utvecklar barnen sin lek och sina aktiviteter (Arner, 2009). Precis som Arner skriver har vi upplevt att när vi är delaktiga och närvarande blir den planerade eller spontana lek/aktivitet en positiv och utvecklande stund. Det är framförallt i den motsatta situationen när man som pedagog har varit frånvarande och stressad som denna stund blir svår och ofokuserad bland barnen. Vi pedagoger har ofta samtalat om dessa olika situationer där vår närvaro och frånvaro bidrar till positiva och negativa lärandemiljöer. Doverborg, Pramling och Samuelsson tar i boken Att undervisa barn i förskolan upp Vygotskijs begrepp proximal utvecklingszon hur man kan stötta och utveckla barns kunnande i både spontana och i planerade aktiviteter. De tar även upp att utan insikter i barns kunnande kan man inte utmana barns vidareutveckling. I vårt temaarbete har vi lagt tid på både de spontana och de planerade lekarna och aktiviteterna. Vi är överens om är att de gånger vi haft bra insikter om gruppens eller det enskilda barnets kunnande har situationen blivit utvecklande och positiv. I de positiva samtalen vi haft i en liten grupp ex. vid matsituationer eller ett vardagssamtal har vi på ett positivt sätt kunna fånga upp barnens kunskaper och tankar. Detta har funnits med vid planerade aktiviteter och hjälpt oss i planeringen av temat. Eva-Noren Björn tar upp i boken Våga satsa på leken ett tidigare studiebesök på en bondgård och vilket starkt intryck detta gjorde på barnen. De tog med sig tankar och funderingar, vilket utspelade sig i deras lek när de kom tillbaka på förskolan. Vi upplever att våra två studiebesök 9

10 har varit positiva för temaarbetet. De verkliga upplevelserna och att barnen fått uppleva med sina sinnen upplever vi bidrar till mer motiverande samtal och lekar. Barnens utveckling De äldre barnen kan beskriva hur hästen ser ut, var den bor, vad den äter, vad vissa delar på hästen heter ex. man och att en tränad häst kan göra en kullerbytta. De äldre barnen har ritat varsin häst samt förklarat vad de har ritat. En pedagog har antecknat på teckningen vad barnet beskrivit. Barnen visar förståelse för att man kan rida på hästar och att hästar kan ha olika uppgifter ex. cirkushästar och arbetshästar. Vi upplever att mötet med en verklig häst har utvecklat deras intresse i lek och i diskussion med varandra och oss pedagoger. Den positiva upplevelsen i mötet med hästen har bidragit till frågor och lek utifrån det intresse som skapats. Barnen har utvecklat sitt kunnande om hästen genom sånger, ramsor och sagor som handlar om hästen. De har även lärt sig flera tecken som stöd som benämner häst och andra djur på bondgården. De äldre barnen uppmärksammar vad katten gör på dagarna, vad de äter och dricker, att den leker med bollar och att man får klappa dom. De nämner ett flertal namn på vad katter kan heta och olika färger som de kan ha på sin päls. Barnen benämner kattfamiljens medlemmar, kattmamma kattpappa kattunge. Barnen nämner att man kan vara allergisk mot katter och man då måste tvätta händerna. Barnen kan tecknet för katt. Barnen har lärt sig nya tecken, sånger och ramsor. Barnen uppmärksammar att man leker med katter som en kompis. Kycklingen blev det sista och avslutande djuret i vårat tema. Mycket intresse och paralleller drogs till Påskfirandet. Barnen kan benämna hela kycklingens familj, tupp höna kyckling. Kycklingen blir tupp eller höna när den blir stor. Barnen nämner att man får ägg av hönan och dessa kan användas för att göra pannkakor. De kan nämna vad de äter och hur de ser ut. De uppmärksammar att kycklingen, tuppen och hönan har olika läten. Barnen kan tecken för ägg, tupp och höna. Barnen har lärt sig nya ramsor och sånger. Dokumentation Vi har dokumenterat detta i portfolio, på en mind-map, på barnens alster och på vår temavägg. På temaväggen har vi samlat bilddokumentation, tecken och annat material som vi arbetat med under temats gång. Vi försöker i största mån att ha barnen delaktiga när vi dokumenterar för portfolio och gemensama bilddokumentationer. 10

11 Information till vårdnadshavare Vi informerade vårdnadshavarna på föräldramötet den 7 oktober Med tanke på att alla vårdnadshavare inte var med vid detta tillfälle skickad vi med alla barn hem ett månadsbrev där vi beskrev årets temaarbete. Vi har skapat en dokumentationsvägg så att föräldrarna på ett enkelt sätt kan följa temats gång. Denna vägg är precis vid ingången till avdelningen. På denna vägg samlar vi bilddokumentation, upplevelser, tecken sånger och ramsor. Vi har även skapat en bok som vi kallar temaboken. Denna bok fyller vi regelbundet på med tecken, ramsor och sånger som vi lär oss här på förskolan. Med tanke på att många av barnen på avdelningen är yngre och därför inte genom tal återberättar hemma vad de upplever på förskolan kan man som förälder låna hem denna bok och läsa och sjunga tillsammans med sitt barn. Syftet är att göra föräldrarna mer delaktiga. Från och med januari i år kan föräldrarna börja låna hem dessa böcker. Vi försöker i största mån att dagligen informera föräldrar om aktiviteter och händelser på förskolan. Den respons vi fått av föräldrarna har varit muntlig och den har varit positiv. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi pedagoger har följt vår plan för insatser, men vi har tyvärr inte lyckats få med exempelvis ett möte med en kyckling. Sammanfattningsvis har vi kunnat genomföra det mesta. Vi bemötte barnen med lyhördhet, entusiasm och massor av frågor. Utvecklande samtal har vi haft med barnen i våra temasamlingar, vid våra måltider, vid studiebesök och upplevelser och givetvis när barnen kommer med frågor, tankar och funderingar kring temat. Vi i arbetslaget har haft en samsyn, arbetat utifrån temats mål och strävat tillsammans mot detta. Föräldrarna har varit positiva och intresserade av temats innehåll. Barnen har varit engagerade och visat intresse under största delen av arbetet. 11

12 Barnens upplevelser "Bra Tecken (barnet visar olika tecken hon lärt sig). Hästar hälsade på. Hästarna var roligast. Kycklingen var tråkigast. Jag gillar kycklingen som jag har hos min farfar. Skojigt det var. Påsk det var fest på dagis. Vi fick kaka. Det var för högt en gång, men det var bra. Jag har lärt mig om katten den har morrhår och så har den svans. Också kan den hoppa. Lite tråkigt ibland. Jag tycker om hästen på måndag". Torsdagen den 28/5-15. Barnens utveckling Vi har använt oss av mind-maps för att kunna kartlägga barnens kunskaper vid start och avslut. På detta sätt har vi kunnat dokumentera barnens utveckling inom temat. Temat har varit uppdelat på tre djur. Vi har observerat under samlingar och barns rollek med vår lilla bondgård att barnen har en förståelse för ett flertal av vilka djurfamiljer som bor där ex. kossor, grisar, kycklingar, hundar, katter, hästar, fjärilar med familjer. Barnen valde genom omröstning att fördjupa sig i hästar, katter, kycklingar och deras familjer. När vi jämför mindmapsen från alla tre valda djur före och efter så kan vi se en tydlig utveckling. De avslutande mindmapsen är mycket mer detaljrik och har en större bredd om djuret. På den avslutande mindmapen om hästen kan man läsa följande: hästens föl heter föl, äter gräs och hö, brukar vara ute och inne, bor i ett stall i en box, den kan trava och hoppa, bo i en ladugård, kan tecknet som häst, hästen gnäggar och frustar, de kan vara bruna svarta och vita, häst rimmar på pest, fyra ben, hovar på fötterna, svans, två öron, man, två ögon, hår på hovarna, äpple och morot vi äter samma, man kan rida på hästen, hästar kan dra en hästvagn, målat en häst 29 januari 2015, tema-samling på Loket. På den avslutande mindmapen om katten kan man läsa följande: hello kitty är en katt, riktiga katter hälsar på oss på vår gård, de är ute, de är fina, leker med bollar, äter kattmat och lax, äter inte sådan mat vi äter, gillar inte vatten men dom äter vatten, man kan klappa dom, katter kan heta Mimmi Sofie Skrållan, katten kan heta samma som hästen, fångar möss, man kan ha katter hemma, vissa kan öppna soptunnan, katter kan bli gamla, de kan se på natten, jagar möss på natten, de kan vara i burar när man åker någon stans, äldsta katten i världen blev nästan 46 år, katten kan hoppa högre än människor, kattmamma, kattungar, kattpappa, färger på katten orange, röd, vit, svart, brun och lila, barnen räknar på sina fingrar hur många katter de har hemma, kissar ute, man kan vara allergisk och då måste man tvätta händerna om man klappar dom, barnen gör katt på teckenspråk, katten kan vara lång och stor 26 mars 2015, tema-samling på Loket. På den avslutande mindmapen om kyckling kan man läsa följande: tuppen kan väcka oss på morgonen när den kuckelikuar, äggen är vita och bruna, plockar in äggen på morgonen exempel i en korg, man måste ha ägg när man gör pankakor, man kan koka eller steka ägget, går att köpa på ica, på påsk sjunger vi sånger om kycklingen och ägget, klät ut oss och man kan måla ägg, kycklingarna blir en tupp eller höna när den blir stor, ägget kläcks och kycklingen kommer ut, ägget kommer ifrån hönans rumpa, bor i en ladugård eller ett hönshus, mammakyckling heter höna, och pappakyckling heter tupp, äter från ris bröd och höns-mat, kycklingens näbb är orange även ben och fötter, gul brun vit grå och rund så ser en kyckling ut, barnen gör lätet för hönan, pip-pip säger kycklingen, kuckeliku säger tuppen 28 april 2015, tema-samling på Loket. 12

13 Utifrån samlingar med Tecken-Titti har vi kunnat observera att barnen utvecklat flera tecken inom temat ex. häst, katt, kyckling, kossa, mjölk, ägg, groda, hund, får samt några sånger och ramsor med tecken. I observationer utifrån rollek med våran bondgård kan vi se att alla åldersgrupper är representerade och de äldre barnen inkluderar de yngre i sin lek. I hemvrån har vi kunnat observera att barnen leker rollekar där de är olika djur. Viktigt att ha i åtanke är att mindmapsen kartlägger gruppens utveckling och inte den enskilda individens utveckling. Koppling till forskning Läroplanen (Lpfö 98) anger i kapitel 2.3 Barns inflytande, att barn ska ges rätt till inflytande i sin egen vardag i förskolan och att de ska utveckla insikter om vad begreppet demokrati kan innebära. Förskolan ska möjliggöra för barn att få samtala och ge uttryck för sina tankar och åsikter, men samtidigt kräver det att lärarna i förskolan intresserar sig för det barnet tänker och uttrycker så att relationerna mellan barnen och de vuxna utvecklas och stärks. (E.Arner. 2009, s 20) Utifrån ovanstående läroplancitat har vi i temaarbetet samtalat i mindre grupper där barnens tankar och åsikter varit det centrala. Barnen har genom omröstning tillsammans valt de tre djur som vi arbetat med. Barns inflytande har varit viktigt och något vi strävat efter. I boken Barns inflytande i förskolan skriver författaren Elisabeth Arner att ju öppnare pedagoger är för att visa respekt och intresserar sig för deras initiativ desto mer utvecklar barnen sin lek och sina aktiviteter. Vi upplever efter detta tema att denna teori stämmer. Vi pedagoger har ofta samtalat om olika situationer där vår närvaro och frånvaro bidragit till både positiva och negativa lärandemiljöer. Genom att visa respekt och intresse för barnens initiativ uppleverer vi att det motiverar barnen till att ta nya initiativ. Doverborg, Pramling och Samuelsson tar i boken Att undervisa barn i förskolan upp hur man kan stötta och utveckla barns kunnande i både spontana och i planerade aktiviteter. I vårt tema har barnen tagit initiativ till spontana rollekarna med sig själva som djur eller med bondgården. Ibland har vi pedagoger varit med i leken och därigenom kunnat utmana genom att ställa frågor som hur och varför. Ibland har vi suttit bredvid och bara observerat. Utifrån dessa stunder har vi skapat oss en förstålse för vad de kan och kunnat planera aktiviter och samtal utifrån deras kunskap och vad de tycker är intressant inom temat. Variationen mellan de spontana och de planerade aktiviteterna har varit givande. Eva Noren-Björn tar upp i boken Våga satsa på leken ett tidigare studiebesök på en bondgård och vilket starkt intryck detta gjorde på barnen. Barnen tog med sig sina tankar och funderingar, vilket utspelade sig i deras lek när de kom tillbaka till förskolan. I vårt tema har vi strävat efter att barnen ska få uppleva med sina sinnen, med andra ord få träffa de aktuella djur vi arbetat med. Vi har besökt lantbruksskolan vid några tillfällen, vi har haft föräldrar som tagit med hästar till förskolan vid två tillfällen samt att vi har flera sorters katter som sprungit runt vår förskola. Vi upplever precis som Eva Noren-Björn att dessa möten gör starka intryck på barnen vilket resulterat i lek och samtal där vi kunnat ta tillvara på barnens tankar och funderingar. Dessa möten har varit motiverande och utvecklande. 13

14 Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att barnen har utvecklat kunskaper inom vårt eget formulerade mål Att utveckla sina kunskaper inom vilka djurfamiljer som bor på bondgården, hur de lever där och vad vi får av dem. Att kartlägga barnens enskilda utveckling utifrån uppsatta mål är en utmaning som är svår. Särskilt i en åldersgrupp på 1-4 år där många av barnen inte uttrycker sig verbalt i så stor utsträckning. Vi har använt oss av mindmaps för att kunna kartlägga för och efterkunskaper. Det är framförallt de äldre barnens utveckling som tagits tillvara på där eftersom att de kan uttrycka sig verbalt. När vi jämför mindmapsen från alla tre valda djur före och efter så kan vi se en tydlig utveckling. De avslutande mindmapsen är mycket mer detaljrik och har en större bredd om djuret. Detta är en metod vi kommer att använda oss av mer. När vi utvärderade barnens tankar kring temat var det svårt att få tydliga svar. Vi har arbetat med temat sedan i oktober och kanske var det för lång tid för detta tema. En kortare och mer samlad period skulle kunna ha varit mer gynnsamt för barnens intresse och utveckling. Tecken som stöd har varit ett för barnen motiverande och intressant verktyg. Vi har med hjälp av tecken kunnat fånga barnen vid flera tillfällen och gjort de barn som inte pratar alls eller så mycket mer delaktiga. Att söka information och få svar på frågor med hjälp av sökmotorn Google och vår ipad har utvecklat barnens kunskaper inom de valda ämnesområdena. Det har gynnat barnens delaktighet och inflytande och även deras intresse för ämnet. Facklitteratur. En av pedagogerna har skapat faktaböcker om djuren. Dessa har varit mycket populära bland barnen och bidragit till att de utvecklat ett mer expansivt språk. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån analysen av resultatet kommer vi i fortsättningen att sträva efter att utveckla barns inflytande ännu mer. Inflytande motiverar och gynnar intresse och delaktighet för det valda ämnet. Mindmapsen fungerar bra som kartläggningsmaterial för barnens utveckling men främst för de äldre barnen. Vi behöver ta fram/utveckla mer kartläggningsmaterial som riktar sig mot de yngre som inte verbalt uttrycker sig så mycket. Studiebesök och verkliga möten, med exempelvis djur som i vårat tema, har varit motiverande och ökat intresset för ämnet. Detta har varit en drivkraft i arbetet. Facklitteratur och språk. Vi pedagoger har alla strävat efter att ha ett rikt språk med korrekta begrepp gällande temat. Vi har läst olika sorters litteratur, bl.a. facklitteratur för att bredda barnens ämneskunskap. Barnens intresse för varierande litteratur har även gynnat utvecklingen i temaarbetet. 14

15 Ovanstående punkter tar vi med till kommande projekt och teman för att kunna utveckla vår verksamhet och bli ännu bättre. Vi avslutar detta tema med orden: NYFIKENHET - GLÄDJE DELAKTIGHET - TRYGGHET Som för oss är viktiga hörnstenar i barns utveckling och lärande. 15

16 Referenser Arner, Elisabeth. (2009). Barns inflytande i förskolan En fråga om demokrati. Lund, Studentlitteratur AB. Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber AB. Noren-Björn, Eva. (1990). Våga satsa på leken. Arlöv, Liber AB. 16