Kvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset

Transkript

1 Kvalitetsarbete Naturvetenskap Kungshöjdens förskola Lingonriset Förskolor Syd Munkedals kommun Anette Dahlqvist Ann-Louise Johansson Laila Källman Sofia Thorin

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 5 Information till vårdnadshavare... 5 Uppföljning... 5 Pedagogernas insatser... 7 Koppling till forskning... 7 Barnens utveckling... 7 Dokumentation... 8 Information till vårdnadshavare... 8 Utvärdering... 8 Pedagogernas insatser... 8 Barnens upplevelser... 9 Barnens utveckling... 9 Koppling till forskning... 9 Analys av utvärderingen... 9 Resultatets betydelse för fortsatt arbete

3 Grundfakta och förutsättningar På Kungshöjdens förskola finns det tre avdelningar, vår avdelning heter Lingonriset. Här har vi tre heltidstjänster och en resurs. I huset har vi en gemensam kokerska och en lokalvårdare. På vår avdelning tar vi emot barn från 1-5 år, just nu har vi 19 barn inskrivna. Vi har en fin utemiljö, det finns utrymme till mycket härlig lek. Vi har en liten skogsdunge där barnen kan bygga kojor och låta fantasin flöda. Det finns också utrymme till att cykla, gunga, gräva i sandlåda och mycket mera. Kartläggning av barnens intressen När vi har varit ute på gården har barnen visat intresse för saker som de hittar där eller i skogen t ex äpplen, ekollon, olika småkryp och löv m.m. De äter, samlar, undersöker och använder i sina olika lekar m.m. De yngre barnen har visat intresse för olika djur i form av bilder som sitter på väggarna och leksaksdjuren. De tittar på bilderna, leker med djuren och härmar dem. Mål Eget formulerat mål Barnen utvecklar sin kunskap om vad som händer med träden på hösten. (3-5 år) Barnen utvecklar sin kunskap att känna igen olika bondgårdsdjur. (1-3 år) Läroplanens mål Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen 3

4 Barnens utveckling Några av de yngre barnen kände igen några av de vanligaste djuren på bondgården och kunde säga dess läte. De allra yngsta barnen kunde inte något läte. Innan vi satte igång frågade och pratade vi med barnen om vad höst är och vad som händer. Några tankar som vi fick fram var: Det är kallt. Löven är bruna och gula. Man fryser och det blir kallt. Löven blir gula, de åker upp i luften och sen ramlar de ner. Efter en tid i vårt arbete om naturen samlade Laila några av de äldsta barnen och de pratade bl.a. om vilka fåglar de känner till och fakta om dem. De kände till kråkor, skator, fiskmåsar, ankor och hackspett. Att de äter fisk, talgbollar och bär. De bor i fågelhus och fågelbo. Insatser åtgärder för att nå målet Flera dagar i veckan kommer vi att dela upp samlingen i två grupper, 1-3 år och 3-5 år. Med de yngsta kommer vi bl.a. att visa bilder på olika djur, göra djurens läten, sjunga sånger och göra tecken. Anette kommer att gå till skogen med 3-5-åringarna ca 1 gång/vecka och ibland följer även Sofia med. Vi kommer även att ta vara på vår natur som vi har ute på vår gård och ta promenader. Vi kommer att prata om olika saker på t ex samlingen eller vid andra tillfällen. Vi kommer att skapa olika saker med hjälp av färger, naturmaterial, lera m.m. Koppling till forskning Ju tidigare barnen blir medvetna om sin omgivning, och lär sig att värna om den, desto tidigare skapar de ett hållbart förhållningssätt som i framtiden kan leda till ett vidgat miljötänkande (Barr & Nettrup & Rosdahl, 2011:15). Björneloo (2011), menar att grunden till ett hållbart lärande som i framtiden kan påverka världen, läggs innan barnet fyllt åtta år. Det är under denna tid som barnet har den största kapaciteten till att lära. Det räcker inte med att gå till skogen och låta barnen uppleva naturen, förskolan måste arbeta för att barnen ska få en grundläggande förståelse för natur och miljö, och att allt hänger ihop och påvekar varandra. (Barr & Nettrup & Rosdahl, 2011). När förskolan ger barnen möjligheter att utveckla ett varsamt förhållningssätt till naturen och närmiljön, kan detta i sin tur leda till en hållbar utveckling i ett längre perspektiv (Barr & Nettrup & Rosdahl, 2011). När barnen får arbeta i meningsfulla sammanhang med hjälp av alla sina sinnen, ute i naturen kan man säga att lärandet sätter sig i kroppen (Barr & Nettrup & Rosdahl, 2011:14). 4

5 Dokumentation Barnen kommer att vara delaktiga genom att de fotograferar med kameran och ipaden. Med ipaden får barnen vara med och göra olika collage som de sedan kan sätta in i sina portfolio. Vi kommer att skriva ner barnens tankar och sätta in dem i deras portfolio och i vår dagbok. Information till vårdnadshavare I våra månadsbrev kan föräldrarna bl.a. läsa vad vi har gjort och vad vi kommer att göra. De kan även titta på fotoramen, i almanackan och i vår dagbok som finns i hallen. På vårt föräldramöte kommer vi att berätta om vårt tema och hur det är kopplat till vår läroplan. Vi berättar även för föräldrarna vid lämning och hämtning om vad vi gjort och kommer att göra. Uppföljning Vi har haft samlingar i två grupper flera dagar i veckan. Med de yngre barnen har vi under samlingar sjungit sånger som de flesta har handlat om olika djur. Vi har visat bilder på djur och plastdjur och använt oss av tecken. Med de äldre har vi bl.a. pratat om vad som händer på hösten och om älgen. Vi har varit i skogen ett flertal gånger där har vi tittat på trädet ek, pratat om ekollon, mätt omkretsen på olika träd, vad händer med löven på hösten och letat efter småkryp m.m. Vi har plockat löv och använt oss av på olika sätt. Barnen har gjort lövrävar, lerlöv och några har gjort halsband av rönnbär. Några barn har fått vara med och göra äppelmuffins. När vi har varit i skogen har vi tillsammans upptäckt vad som finns där. Vi har letat efter gråsuggor som vi har lagt i en burk med löv och en utan gråsugga för att se om det händer något/skillnader. Vi pratade om att småkryp som t ex gråsuggor och daggmaskar fungerar som nedbrytare. Vi har planterat ekollon för att se vad som händer. De här två experimenten kommer vi att följa upp efter hand. När vi var i skogen plockade vi med oss lite olika saker som t ex löv (bruna och gröna), pinnar, bark och ekollon m.m. När vi kom till 5

6 förskolan pratade i om hur ett träd ser ut och vad som händer med trädet på hösten/vintern och trädets kretslopp. Vi gjorde sedan två träd vår/sommar och höst/vinter och pratade om likheter och skillnader. Vi använde oss av materialet från skogen, gråsuggebajset (gödsel/näring) m.m. Sedan fortsatte vi vårt arbete om naturen med att prata om fåglar eftersom flera av barnen uppmärksammat en del fåglar som vi har på gården. Laila samlade några av de äldsta barnen och de pratade om vilka fåglar som de känner till och som de ville veta mer om. Det var bl.a. skatan, blåmes, talgoxe och domherre. Vi har även varit i skogen där vi har lyssnat och tittat efter fåglar. Vi hittade ett påbörjat och ett färdigbyggt skatbo. Några barn gjorde en fågelmatare tillsammans med Anette. Vi hängde upp den utan för fönstret där vi äter. Många fåglar kommer och äter bl.a. nötväcka, talgoxe, rödhake, blåmes, skata, domherrar, hackspettar m.fl. Det tog några dagar innan de hittade dit. Även ekorren har hittat dit. Efter att vi gjort klart fågelmataren tog en 3-åring boken med beskrivningen och gick fram till en 1,5- åring och berättade vad vi hade gjort och visade bilden i boken. Tre barn var med och målade ett stort träd som vi har hängt upp i hallen. Vi har tittat på fågelbilder och lyssnat på olika fågelläten och pratat om fåglar. Barnen har fått ritat var sin fågel som vi har satt upp i trädet. Några gjorde flera. Några visste vilken fågel de skulle måla, andra tittade på bilder och valde ut efter dem. Ett barn målade en ekorre som också fick sitta i trädet (detta gjorde han efter att ekorren varit på besök). Två barn gjorde tillsammans med Laila och Sofia ett fågelbo. Det pratades om hur boet ska se ut och vad som behövs. Det plockades pinnar ute och mossa skulle det vara så att det blir mjukt. Flera av barnen har gjort fåglar av lera. När de gjorde dem pratade vi om hur en fågel ser ut, huvud, kropp, näbb, vingar m.m. Några av barnen hade klart för sig hur de skulle göra och vilken slags fågel de skulle göra. Ett barn gjorde en dinosauriefågel. Vi har tillsammans med alla barnen gjort talgbollar som de sedan har fått ta med sig hem. Några barn har hittat frön som vi har planterat och sätt vad som händer. Sedan har det kommit nya diskussioner Vad kan det vara och vi har jämfört med ekollonen som vi planterat. Vi har fortsatt att prata om olika kretslopp, hur vi alla 6

7 hänger ihop på olika sätt och vad vi behöver för att leva. När vi pratat om att ekorren äter ekollon och behöver vatten för att leva. Började några av de äldre barnen att plocka ekollon och samla vatten som de sedan placerade under vår fågelmatare eftersom de vet att ekorren brukar komma dit och äta. Några av de yngsta barnen började även de att plocka ekollon. Redan dagen efter kom faktiskt ekorren dit och åt av barnens ekollon. Ann-Louise har varit i skogen med de yngsta barnen. På vår skräpplockardag plockade de skräp och pratade om att skräp inte hör hemma i vår natur. Barnen plockade även löv som de först trodde var skräp. Pedagogernas insatser Vi har i vårt arbete med naturen utgått ifrån vad barnen har visat intresse för och varit lyhörda för deras tankar och idéer. Vi har vid flera tillfällen varit i skogen och studerat olika saker som finns där. Vi har varit medforskare, tagit reda på saker som de undrat över och tillsammans med barnen har vi tagit reda på fakta med hjälp av bl.a. experiment, böcker och ipad. Koppling till forskning Vi upplever att ju tidigare barnen är med och får prova olika praktiska saker i naturen desto mer lär de sig och kan ta tillvara på det. Barnens utveckling Vid ett senare tillfälle när vi var ute på gården började ett flertal barn gräva i jorden vid rutschkanan. De hade hittat ekollon som de skulle plantera. De pratade om vad som behövdes göras och att ekollonen behöver vatten för att växa. De hämtade vattenkannor så att de kunde vattna det de hade planterat. Även andra barn på förskola kom och tittade vad de gjorde. Våra barn berättade vad som skulle ske. Flera av de äldsta barnen har blivit mer medvetna om hur naturen hänger ihop (kretslopp). Att löven trillar ner på marken på hösten. Då kommer gråsuggorna och äter löven som de sedan bajsar ut i jorden som blir gödsel. Ett ekollon kan sedan växa till ett nytt träd. Ekollonet behöver även vatten och värme. Barnen har även lärt sig att en gråsugga är en nedbrytare. Anette pratade med en förälder om att vi hade gjort fåglar. Mamman sa då till sitt barn. Vilken fin fågel du har gjort. Det är en skata. Säger barnet då. 7

8 Efter att vi gjort klart fågelmataren tog en 3-åring boken med beskrivningen och gick fram till en 1,5-åring och berättade vad vi hade gjort och visade bilden i boken. Flera av barnen har blivit mer uppmärksammade på fåglar, speciellt när vi är ute och när vi sitter vid matbordet tittar barnen på fåglarna vid fågelmataren. Vi pratar om vilka fåglar det är, vad de gör, hur de ser ut m.m. Även flera av de allra yngsta. Flera av de äldsta barnen har utvecklat sitt språk. Från att säga fågel till t ex skata eller domherre. Även ett flertal av den yngre barnen har utvecklats i språket. Från början sa barnen pippi och nu säger de fågel eller till och med skata. De allra yngsta barnen, 1-3 år känner nu igen de vanligaste bondgårdsdjuren som t ex ko, får häst, gris och höna. Några benämner dem vid deras rätta namn medan några kallar dem för deras läten som t ex får blir bä och ko blir mu. Alla barnen kan deras olika läten. Dokumentation Vi har dokumenterat vår i arbete i barnens portfolio genom pic-collage och fotografier. Vi har bl.a. satt in bilder, sånger och pic-collage i vår dagbok. Vi har satt upp det som barnen har gjort på avdelningen. Information till vårdnadshavare Vi har informerat föräldrarna om vårt arbete genom månadsbrev och almanacka. De har kunnat se fotografier i vår fotoram och i dagboken har de kunnat se collage, foton, ramsor och sånger vi sjungit m.m. På vårt föräldramöte berättade vi om målen i naturkunskap från vår läroplan. Vi berättade vad vi gjort under hösten och visade bl.a. våra träd där barnen kunde se hur ett kretslopp fungerar. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi har utgått ifrån barnens intressen och vad de har velat lära sig om bl.a. fåglar och andra djur. Sedan har vi planerat efter det, läst på fakta, tagit fram bilder. Vi har pratat med barnen om det de ville veta även letat bilder och fakta tillsammans med barnen. När vi är ute är vi med barnen upptäcker och pratar tillsammans. Vi försökt att möta barnen på deras nivå och vissa av barnen har varit mycket ivriga och villiga att lära sig. Vi i arbetslaget har fungerat bra och 8

9 strävat mot samma mål. Vi har gett varandra feedback i det vi har gjort och diskuterat hur vi ska gå vidare och göra med olika saker. Barnens upplevelser De flesta barnen har tyckt att det har varit roligt och att de har lärt sig många saker. Några har varit mer intresserade och det är de som har tagit fler egna initiativ angående saker som händer ute och i vår natur. Flera av barnen berättar bl.a. om vilka fåglar som de har sett hemma. Vi har även fått feedback från föräldrarna och även de säger att barnen har fått ett intresse för bl.a. fåglar. Barnens utveckling Flera av barnen tar gärna en stol och sätter sig vid fönstret och tittar ut på fåglarna, speciellt de allra yngsta sitter gärna där och tittar. Barnen har bl.a. lärt sig olika arter som t ex skata, blåmes, hackspett och domherre. Några hade lärt sig att fåglar äter mask, lägger ägg och bygger bo. Två femåriga flickor hade lärt sig att honan är brun så hon inte ska synas när hon ligger på sina ägg och att en del fåglar äter andra fåglars ägg. Något som bl.a. har utvecklats hos flera av barnen är att de tar egna initiativ till olika saker som på ett eller annat sätt hör ihop med vårt tema och reflekterar över olika saker. Nu när vi har samling med de allra yngsta barnen sitter de mer stilla och försöker sjunga med eller göra de olika rörelserna till sångerna. Det gjorde de inte i början. Koppling till forskning Vi har bl.a. sett genom barnens handlingar, deras utveckling av kunskap och språk att det vi gör på förskolan har betydelse för barnen. Vi lägger grunden i deras kunnande och ger dem enligt oss en bra start på deras fortsatta utveckling. Analys av utvärderingen Vad har barnen tagit till sig och utvecklats? Jo vi tror bl.a. för att vi har arbetat mycket med konkreta och praktiska saker som att vi ser fåglarna varje dag, vi kan plocka/(äta) ekollon ute på gården/skogen, plockat pinnar, löv m.m. Att vi har gjort experiment med gråsuggor och löv som omvandlas till jord/näring. Vi har arbetat i många olika sammanhang och något som vi/barnen uppfattar som meningsfullt, intressant och roligt. 9

10 Resultatets betydelse för fortsatt arbete Vi kommer att fortsätta att arbeta på ett konkret sätt. Försöka ta till vara på tillfällen i vardagen och vara med när barnen undrar och ställer frågor. Att vi tar reda på saker och undersöker tillsammans med barnen. Vi kommer att fortsätta att prata om vad som händer i naturen och nu på våren. Många av barnen är intresserade av att bygga och konstruera. Detta ska vi försöka ta till vara på men just nu vet vi inte åt vilket håll vi ska gå. Barr, A & Nettrup, A & Rosdahl, A (2011). Naturförskola lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundet. Björneloo, I (2011). Hållbar utveckling att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. 10