Dokumentation av Kvalitetsarbete Bokstäver
|
|
- Sara Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentation av Kvalitetsarbete Bokstäver Hedekas förskola Solrosen 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Isabell Johansson Gunilla Lågum Sarah Gehandler (Camilla Cederstråle)
2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 3 Insatser åtgärder för att nå målet... 3 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 4 Information till vårdnadshavare... 4 Uppföljning... 4 Pedagogernas insatser... 4 Koppling till forskning... 5 Barnens utveckling... 5 Dokumentation... 5 Information till vårdnadshavare... 5 Utvärdering... 5 Pedagogernas insatser... 5 Barnens upplevelser... 6 Barnens utveckling... 6 Koppling till forskning... 6 Analys av utvärderingen... 6 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 6
3 Grundfakta och förutsättningar Barngrupp/Personalgrupp: Vår barngrupp består av 19 barn födda 2010,2011 och Vi är fyra pedagoger var av tre stycken arbetar 100 % och en på 60%. Lokaler och miljö: Hedekas förskola består av fyra stycken åldersindelade barngrupper. En småbarns avdelning, två avdelningar med åldern 3-4 samt en avdelning där vår femårsverksamhet bedrivs dock är den belägen i ett annat hus i närheten av huvudbyggnaden. Solrosens avdelning har två stora rum, tre mindre rum, en hall med två toaletter samt ett litet rum för regnkläder och stövlar. Utemiljön består av en stor gräsyta med ett buskage att leka i. Vi har gungor, sandlåda, två stycken rutschkanor, ett förråd med uteleksaker och ett förråd med cyklar och pulkor. Vi har även en asfalterad bana där barnen bland annat kan cykla på. Kartläggning av barnens intressen Vi har använt oss av samtal, iakttagelser och observationer för att se vad barnen visar intresse för i verksamheten. Det vi kunde se var att barnen var intresserade av bokstäver som fanns i deras namn. Vi har ett alfabet uppsatt på väggen där barnen äter och mestadels under matsituationen samtalade barnen mycket om sina bokstäver. Vi valde att ha en gruppsamling där vi diskuterade tillsammans med barnen vad de mest var intresserade av och ställde frågor såsom: - Vad vill ni veta om bokstäver? - Varför finns bokstäver? - Vad kan göra med bokstäver? På så sätt bestämde vi hur vi skulle lägga upp temat tillsammans med barnen. Mål Vårt mål är att barnen ska: Möjlighet att utveckla sitt språk på deras personliga nivå. Känna igen sin första bokstav i sitt namn. Lära sig att känna igen sitt namn på bild. Läroplanens mål Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. (Lpfö 98 s 7) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. (Lpfö 98 s 10)
4 Förskolan skall ge möjligheten till att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö 98 s 12) Barnens utveckling Under våra iakttagelser, observationer och gruppdiskussion har vi uppmärksammat att i matsituationerna samtalar barnen mycket om olika bokstäver. Barnen resonerar med varandra om tex; vilka bokstäver som finns i deras namn och vad för djur som börjar på den bokstaven. Barnen har kännedom att bokstäver finns för att kunna läsa eller skriva och de visar stort intresse om att själva vilja skriva sitt namn eller andra ord. Insatser åtgärder för att nå målet Vi kommer ha en gemensam fördelning där arbetslaget ansvarar för att vi håller temat i rullning. Så fort tillfälle ges ska vi utmana barnen och få en så bra språkmiljö som möjligt. Vi ska ta tillvara på det spontana tillfällena från barnen så att det blir en lustfylld och givande utveckling. För att barnen ska få delaktighet och inflytande i temat ska vi ha samlingar där barnen får utrymme att prata om vad de ville veta mer om. Under gruppdiskussionen framkom det från barnen att de ville veta mer om sina bokstäver i sitt namn. Några ville se bokstavslandet som är ett barnprogram på SVT där man lär sig mer om bokstäver och dess funktion. Detta är något som vi tar till oss och kommer därför att använda ipaden som verktyg för att kunna se tex bokstavslandet. Det finns också spel på ipaden där skriftspråket är i fokus som barnen får använda sig av. Vi kommer fortsätta följa upp det spontana samtalen vid matsituationerna där bokstäver är i fokus. Vi kommer att ha olika aktiviteter såsom bokstavsjakt (där vi ska sätta ut alfabetet på golvet) så barnen kan få hitta sina bokstäver i sitt namn. Fritt/styrt skapande som tex mallar där barnen kan få måla sin första bokstav och måla fritt med bokstäver som fokus. Även använda oss av olika språklekar i exempelvis samlingar. Barnen ska också få "skrivböcker" där de kan få börja med att skriva sin första bokstav och på så sätt utmanas mera om de vill. I våra läsvilor ska vi använda oss av olika rimböcker samt ha fokus på bokstäver där barnen får chans att uttrycka sig i mindre grupper. Vi har tänkt tillverka egna maracas av petflaskor och fylla dem med färgat ris så barnen kan få öva på att säga sitt namn med hjälp av takt. Koppling till forskning Doverborg och Pramling Samulesson (2000) menar att varje enskild pedagog ska låta barn få dela med sig av sina tankar och funderingar i verksamheten. Genom att synliggöra barnens tankar och erfarenheter kan vi pedagoger använda oss av det i verksamheten så barnen får möjlighet att påverka sin situation och vara delaktiga i undervisningen. Svensson (2009) påvisar hur viktigt det är att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet som innebär barnens sätt att förstå olika språkljud. Man måste vara
5 öppen och lyhörd som pedagog för att kunna möta barnen på deras språkliga nivå. Om ett barn har svårt att tex uttala olika ord kan man använda sig av olika språklekar såsom att rimma, identifiera ljud mm där de får träna på sin språkliga utveckling. För att barnen ska utveckla ett mer expansivt språk bör förskolans miljö vara utformat och utmanade så att språket utvecklas. Det poängteras att det inte räcker med att bekräfta det barnet säger, utan att hela tiden utveckla det språket så barnen får till sig med mer verbala uttryck. (Doverborg och Pramling mfl 2013). I Björklunds (2008) avhandling beskriver att de teknikverktyg som finns idag får barnen större möjligheter att utveckla sitt tal och skriftspråk med hjälp av text och bilder. Dokumentation Vi kommer att dokumentera genom att ta bilder och använda oss av piccollage och sätta upp både på avdelningen och i hallen på förskolan. På så sätt får barnen och föräldrar se vad som händer under temats gång. Även sätta i bilder och teckningar i portfolion som blir underlag för vad barnen har utvecklat och vad vi har gjort under terminen. För oss pedagoger ska vi ha en anteckningsbok så vi kan skriva upp om vi utfört något med barnen. Detta för att man lätt glömmer när det blir spontana aktiviteter/samlingar och även för att få en bättre överblick. Information till vårdnadshavare Vårdnadshavare kommer att få information i ett föräldrabrev där vi berättar vad vi ska arbeta med under vårterminen. Vårdnadshavarna kommer även fortlöpande kunna följa temats gång via dokumentationen på dörren. Uppföljning Vi valde att ha en uppföljning i slutet av mars och vi upplever att temauppstarten har gått bra och vi har fått med oss barnen i vårt projekt. Genom att ha en samling och få barnen att berätta vad de känner till om området gjorde att vi fick se deras syn på temat bokstäver. Vi känner att barnen visar fortsatt intresse för vårt tema och samtalar om deras bokstäver som vi har hängt upp på väggen. De går också runt på golvet och letar efter sina bokstäver samt tecknar dem då det är teckenbilder på varje bokstav. Att få egna skrivböcker var väldigt positivt, barnen vill gärna ha penna och sudd och benämner att de "skriver" i sina böcker. Barnen är delaktiga i uppföljningen genom att vi samtalar mycket med barnen under samlingar och matsituationer om temat och vi märker att det finns fortsatt intresse. Pedagogernas insatser
6 Vi pedagoger känner att vi har genomfört mycket av det som var planerat. Ibland räcker inte tiden till men vi känner att barnen har fått möjlighet att påverka och fått inflytande i aktiviteterna som vi hållit. Vi har kontunerliga samtal med barnen i vardagssituationer om temat, den respons vi får från barnen är att tex att de vill fortsätta skriva i sina böcker, pekar och visar var deras första bokstav är. Vi känner att barnen tycker det är roligt med olika språklekar såsom rim och ramsor. Pedagoger har varit mycket uppmuntrande och stöttande i barnens utveckling. Vi upplever att barnen har fått stimulans på sin nivå i sin utveckling. Vi som arbetar på Solrosen har ett väldigt gott klimat och ger varandra frihet med att få hålla i olika aktiviteter. Vi känner att vi kompletterar varandra genom att vi har intresse för olika delar såsom sång/musik, matematik och språk samt skapande. Vi stöttar och ger positiv feedback till varandra. Koppling till forskning Forskning som vi lyft fram tidigare i arbetet visar att miljön är mycket viktig för att få ett större skriftspråksintresse. Vi känner att detta stämmer då vi har använt oss av miljön såsom alfabetet på golvet och i taket, för att få mer fokus på alfabetet och dess betydelse. Även att låta barnen bli delaktiga i upplägget så att de känner sig betydelsefulla och att vi lyssnar på deras önskemål. Samt att vi använder oss av ipaden som verktyg för att barnen ska få inflytande då vi visar exempelvis bokstavslandet. Barnens utveckling Barngruppen har utvecklats mycket framåt, de kan hitta sin första bokstav och även andra bokstäver i sina namn. De sitter vid matbordet och samtalar vad för mer bokstäver det finns och hur de låter. Vi upplever att de leker mer med skriftspråket och visar intresse för att försöka skriva. Barnen kan i leken låtsas att de håller i samlingar och läser böcker för varandra. Det förekommer också att barnen rimmar med varandra som tex: hus, mus, katt, tratt, speciellt efter vi sett bokstavslandet på ipaden. Barnen har fått ett större skrift- och språkintresse genom lekar och aktiviteter som vi utfört. Dokumentation Vi har dokumenterat temat genom att sätta upp piccollage på barnen och temat i hallen samt på avdelningen. Barnen har varit med när vi skapat bilderna och när vi hängt upp dem. Vi sätter också in i deras portfolio under terminens gång och skriver i vår kalender som hänger i hallen.
7 Information till vårdnadshavare Vi skriver i vår kalender som hänger på dörren i hallen vad vi gör om dagarna. Där kan föräldrarna få chansen att läsa om vi inte får möjlighet att samtala i större utsträckning i hallen. Vårdnadshavare har uttryckt att barnen samtalar mycket om bokstäver hemma, de visar ett större intresse och benämner också det tycker det är roligt att skriva i sin skrivbok på förskolan. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi pedagoger upplever nu i slutet av temat att vi fått gjort mestadels av vad det vi har tänkt. Vi har använt oss mycket av bokstäverna på golvet med barnen och på så sätt kunnat samtala tillsammans med barnen om olika bokstäver. Även samlingar med bokstäver i fokus, målat bokstäver, skrivövningar och del annat som är kopplat till språket. Det som vi tyvärr inte har hunnit med är att tillverka maracas med barnen vilket vi tycker är tråkigt. Eftersom vi hade tänkt använda oss av dem när vi arbetade med takt och melodi i språket. Men vi upplever att barnen har fått en bra start för skriftspråket och intresset har vi lyckats hålla vid liv hela våren. Mycket dels för de har uppmuntrat varandra men även att vi pedagoger har haft en stor variation i vårt arbete och tillvägagångssätt. Vi i arbetslaget känner att vi har haft ett gemensamt upplägg om temat. Vi har alla strävat efter samma mål att göra barnen mer medvetna om skriftspråket. Vi har som tidigare skrivit ett mycket härligt klimat med både barn och kollegor. Vi har fått ett positivt bemötande av vårdnadshavare om temat då barnen samtalar om det hemma. Barnens utveckling När vi reflekterar över barnens utveckling under terminen har barnen verkligen utvecklats i sitt tänkande om olika bokstäver. De samspelar med varandra i leken hur olika ord/bokstäver låter och förstå kopplingen hur man ska uttala olika ord tex; r-ljud och s-ljud. Många av barnen kan förstå sammansatta ord och tycker det är roligt när vi tränar på dem med hjälp av bilder. De sitter gärna och läser saga tillsammans för varandra där samtalet om bokstäver förekommer. Under våra samlingar deltar barnen ännu mera aktivt och vill gärna dela med sig av vad de kan. De visar också fortsatt intresse för sina skrivböcker. De yngsta barnen kan sin första bokstav och även sina kompisar bokstäver. Vi upplever att det fortfarande finns intresse hos barnen vilket är positivt. Kopplat till målen så upplever vi att barnen nu känner igen sitt namn och några av de större barnen känner även igen ordbilden av sina kompisars namn. Det märker vi bland annat när vi väljer dagens ekorre och frågar om någon vet vems namn det är som står på ekollonet. Eller när barnen ska leta fram sitt namn för att lägga på något de ej färdigställt än. Det samma förekommer när barnen ska lägga något i
8 sin låda eller på sin bricka där namnet står och även där känner de igen sitt egna namn. Det har utvecklat en självständighet hos barnen att kunna lägga sina saker utan att behöva be om hjälp från pedagogen vilken som är barnets låda eller bricka. När vi använt oss av bokstavssvandringen ser vi att barnen nu känner igen sin första bokstav då vi gett barnen små uppdrag. Uppdragen kan bland annat vara att ställa sin på sin första bokstav, många barn har utvecklat sitt kunnande så de har fått andra uppdrag som har stämt överens med deras utvecklingsnivå. Dessa uppdrag kan vara att ställa sig på sin sista bokstav eller någon annan bokstav. En del av barnen går även bokstavsvadringen och benämner många av bokstäverna som de ställer sig på. Där ser vi en tydlig utveckling att fler barn kan fler bokstäver nu än tidigare. Vi upplever och ser att barnen har utvecklat sitt kunnande om bokstäverna efter deras nivå. Barnen visar på ett större intresse och samtalar som nämnt innan om bokstäverna och vilken bokstav eller figur man är. När vi skriver vilken figur man är menar vi att de är bilder på bokstäverna, så som Lampa på bilden med L då utrycker sig barnen att jag är en lampa eller jag är en apa, myra eller vad som visas. Några av de äldre barnen har även kommit så långt så de kan benämna figurerna på varje bokstav i deras namn även en del av bokstäverna i deras efternamn. Koppling till forskning Den forskning som vi tagit upp tidigare stämmer positivt överens med det vi utfört med barnen. Vi har tränat på barnens fonologiska medvetenhet som Svensson (2009) menar är viktigt. I våra samlingar och matsituationer använder vi oss mycket av rim och ramsor så att barnen får utvecklat sin språkliga medvetenhet. Doverborg och Pramling mfl (2013) beskriver vikten av att få ett mer expansivt språk. Detta upplever vi att barnen får möjlighet att utföra då vi arbetar mycket med både tecken och det verbala språket som pedagogiskt verktyg. Vi använder oss av miljön till stor del så att barnen får ett ännu större språk på olika sätt. Analys av utvärderingen Vi pedagoger upplever att det har varit ett lyckat och fullgott tema. Barnen har uppskattat det och vi märker det tydligt då barnen själva har hållit det vid liv och de själva har velat veta mer om bokstäver, samtalat om bokstäver och velat skapa bokstäver på olika vis. Responsen som vi fått från vårdnadshavare har varit positivt vilket gör temat ännu roligare för oss pedagoger att arbeta med det. Några av föräldrarna har lyft att deras barn pratar om bokstäver och sina skrivböcker hemma. Det anser vi är ett gott tecken på att barnen har uppskattat tema då samtal om de har förekommit hemma. Enär arbetslaget har fungerat så gott har det gynnat barnens utveckling eftersom miljön för baren har varit en positiv vilket innebär att det är lättare för barnen att
9 lär. Pedagogerna har engagerat sig på olika vis vilket leder till att barnen har fått varierande infallsvinklar och olika sätt att tänka. Det i sin tur har förhoppningsvis lett till att vi kunnat fång in allas barn favorit sätt att lära då variationen av tillvägagångssätten varit stora. Vi pedagoger anser att de har varit gynnsamt för barnen att få så mycket intryck för de olika sinnena. Att den pedagogiska variationen har varit framgångsrik för deras utveckling eftersom de är viktigt att belysa samma tema på varierande arbetssätt och de anser vi att har gjort. Fånga upp barnens önskningar har varit viktigt för oss och pedagogerna har varit så tillmötesgående vi har kunnat i barnens önskemål. Önskemålen kan ha varierat allt från att se på ett avsnitt av Bokstavs landet eller att få pyssla bokstäver eller läsa böcker. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Det här arbetet med bokstäver som tema har varit under våren Till hösten 2016 vet vi att barngruppen kommer se annorlunda ut och så även personalgrupperna. Vi anser ändå att temat kommer ha en fortsatt gynnsam utveckling för barnen oavsett var barnen kommer befinna sig då språket och bokstäver är en stor central del i vårt pedagogiska uppdrag. Vi upplever att barnen har skapat ett genuint intresse för bokstäverna och även om de inte kommer vara ett lika brinnande intresse hos barnen med tanke på nya teman som kommer startas upp i höst så kommer språket/bokstäver alltid finnas med oavsett vilket tema pedagoger och barn kommer välja gemensamt då spåreket är en av beståndsdelarna i verksamheten. Språk och bokstäver kan barnen aldrig få för mycket av.
10 Referenser Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet : små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan [To conquer literacy]. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Elisabeth, Ingrid Praling Samuelsson (2000). Att Förstå Barns Tankar : Metodik För Barnintervjuer. Ann-Katrin Svensson (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I (2013). Att undervisa barn i förskolan.
Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merBarn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn
Barn och matematik Hallonet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av
Läs merHemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015
Hemkultur Dokumentation av Kvalitetsarbete Dingle förskola Skeppet 2014/2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund Inger Korsgård Carolina Svensson Innehåll Grundfakta
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLyckans mål 2016/2017
Lyckans mål 2016/2017 Innehållsförteckning Vårt tema- I böckernas värld 2 Matematik 3 Språk 4 Förskola-Hem 5 Värdegrundsarbete 6 Teknik-Naturvetenskap 7 Vårt tema Vårt tema för verksamhetsåret 2016/2017
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merDokumentation av kvalitetsarbete
Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merLokal arbetsplan. Läsåret:
2016-09-30 Lokal arbetsplan Läsåret: Förskolans vision: De barn som gått på Täppan ska ha med sig ut i livet: - En god självkänsla och lära sig att tänka själv - Se att alla människor har lika värde. -
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Läs merArbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Läs merArbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering
Läs merBOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet
BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan
Läs merBokstäver. Myrstackens kvalitetsarbete. Hällevadsholms förskola
Myrstackens kvalitetsarbete Bokstäver Hällevadsholms förskola 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Yvonne Frisk Helena Halla Helena Eriksson Tina Lundgren Lotta Dahl Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merKvalitetsberättelse
Kvalitetsberättelse 180921 Vår förskola Klintforsens fsk, Kräftan Pedagogisk lärmiljö Omsorg och rutiner: Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider, intressen
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merJag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019
LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019 Verksamheten styrs av både nationella styrdokument och kommunala mål. Nationella styrdokument: Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2016 FN:s barnkonvention
Läs merORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation
ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merVerksamhetsplan för Malmens förskolor
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Läs merKäppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret
Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merAvdelningsplan! för! Solstrålen/! Regnbågen!
Avdelningsplan för Solstrålen/ Regnbågen Strumpans förskola Verksamhetsår 2015/2016 Grundfakta och förutsättningar 14 st barn på yngrebarns avdelningen Solstrålen. 27 st barn på äldrebarnsavdelningen Regnbågen.
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merVerksamhetsplan. Förskolorna område Öst
Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,
Läs merArbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran
Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran 5.1. Normer och värden Alla barn och vuxna som kommer till förskolan ska bli sedda och bekräftade av all personal som arbetar på förskolan. Målet är uppnått
Läs merLokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Läs merPresentation. Gagnef kommuns vision
Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merJag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle Sandsten Lisa Jacobsson Anette Andersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merHur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merDelrapport Kunskapsuppdraget Förskolan Täppan
Delrapport 2 2017 Kunskapsuppdraget Förskolan Täppan i centrala Krokom Camilla Backman, förskolechef Förord Till delrapport 2 har det tillkommit två rubriker under året. Hösten 2016 beslutades det av
Läs merVerksamhetsplan. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30
Läs merKvalitetsanalys. Sörgårdens förskola
Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål
Läs merArbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Läs merVerksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision
Förvaltning för livslångt lärande 2015 Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar 76 platser Fyra avdelningar, Röd, Grön, Gul och Blå 1-5 år 14st. förskollärare/barnskötare
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merVerksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.
Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merVerksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2016/2017 Innehållsförteckning Styrdokument... 3 Vision... 4 Förskolans uppdrag... 5 Våra mål... 6 Profil... 7 Projekt... 8 Lek... 9 Det pedagogiska verksamhetsåret...
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merLokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen
Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merUTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11
UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vi är ett relativt nytt personalteam på 4 pedagoger. Vår barngrupp har under detta läsår varit i åldrarna 1-4 år. Vår avdelning är väldigt ljus och fräsch
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Svanen Övergripande Läsåret 2012 2013 På avdelning Svanen arbetar 2,25 % förskollärare och en barnskötare på 75
Läs merVerksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merKvalitetsarbete. Lilla Paletten
Kvalitetsarbete Lilla Paletten 2015-2016 Årets kvalitetsarbete redovisas genom följande områden utifrån Läroplanen för förskolan 1998, reviderad 2010; Förskola och hem Normen och värden Barns inflytande
Läs merGemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017
Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017 Beslut 160617 Reviderat 170818 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Övergång till Unikum 3. Arbetsgruppens slutsats 2016 4. Samtalens syfte och upplägg
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avd. Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019 Synliggöra
Läs merVerksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015
Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015 Förskolan Bränningevägens verksamhet utgår från uppdraget i Läroplanen där kartläggning, uppföljning, utvärdering och utveckling ingår i kvalitetsuppföljningen.
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merVerksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merOluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola
Läs merVad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen
Kvalitetsarbete Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Åsa Johansson Marie Joling Solveig Västerstig Johansson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merPortfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda
Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan 5 Utveckling
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs mer1. Beskrivning av Stormhattens förskola
Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Läs merArbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:
Sjöängens förskola Avdelning Lingon Förskolechef Thomas Edström Upprättad 2018-09-13 Utvärderad: 2019-05-17 5.1. Normer och vä 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål Vi strävar efter: att varje barn utvecklar
Läs merArbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin
Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande
Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...
Läs mer