Dokumentation av kvalitetsarbete

Transkript

1 Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg

2 Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp består av: Jeanette Björlén, bsk, 100 % Elisabet Sjöberg, fsk 75 % Nadia Lindh, fsk, 100 % Vi har egen kokerska som lagar både frukost och lunch. Mellanmål görs iordning av pedagogisk personal. Vi har en lokalvårdare som städar tidigt på morgonen alla dagar i veckan. Barngrupp Vår avdelning har barn mellan 2-4 år. Under hösten består barngruppen av 16 barn, varav sex 4-åringar, nio 3-åringar och en 2-åring. Lokaler och miljö Smörblomman ingår i Hedekas förskola, som består av fyra avdelningar. Tre avdelningar är tillsammans i ett hus och den fjärde ligger i ett eget hus en bit ifrån. Där är 5-åringarna samlade. Det finns även en småbarnsavdelning för barn i åldrarna 1-2 år. Smörblomman består av fyra rum: Ett stort rum där vi bedriver mycket av vår verksamhet såsom att rita, pärla, pussla och spela spel. Vi äter även i det rummet. Ett rum med soffa där vi sitter när vi läser för barnen. I det rummet har vi även samling med bestämda platser på golvet. Här kan även barnen leka med bilar på golvet. Ett rum som vi använder som dockvrå. Här finns även utklädningskläder. Vi använder även detta rum till sovvilan. Ett rum som används till målarrum. Här finns det diskbänk. Här sitter vi också när vi ska göra något speciellt pyssel och kan på så sätt dela upp barnen i mindre grupper. I tamburen finns ett speciellt rum för att hänga in barnens regnkläder och stövlar. På avdelningen finns två toaletter så att vi kan dela upp barnen.

3 Kartläggning av barnens intressen Efter att ha varit ute i skogen några gånger så upptäckte vi att många av barnen visade ett stort intresse för svampar. De stannade och tittade på dem och ställde många frågor. De jämförde utseendet på olika svampar och vi pedagoger såg en stor möjlighet att arbeta med många olika utvecklingsmål i sådant tema. Innan vi startade upp och planerade i detalj för temat så ställde vi några frågor till barnet för att få veta vad de hade för förkunskaper. Frågorna vi ställde var: Vet ni vad en svamp är? Var hittar man en svamp? Vad äter en svamp? Finns det olika sorters svamp? Kan man äta alla svampar? Finns det svamp att plocka året om?

4 Mål Eget formulerat mål Vi vill att barnen ska få kunskap om de vanligaste svamparna i närområdet. Mål ifrån läroplanen Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Lpfö 98/10 Barnens förförståelse När vi intervjuat våra barn fann vi att de hade mycket kunskaper om svamp; Finns det olika sorters svampar? Ja, flugsvampar (pojke 4,2). En pojke (3) säger att det finns Karl Johan. Finns det svamp att plocka året om? Flicka (4,7) berättar att regnet måste komma först och när det har slutat kan man plocka. En pojke (4,7) berättar att om snön har kommit så måste man vänta tills snön och isen har smält. När det gäller frågan om vad svampar äter så får vi olika svar; vatten eller gräs. Insatser-åtgärder för att nå målet För att visa barnen att deras tankar är viktiga så valde vi att ha med följande fråga i vår intervju. Det var också ett sätt för oss att komma vidare i arbetet som ska utgå från barnens intressen. Vill du lära dig något mer om svamp?

5 Koppling till forskning För att bestämma tema så observerade vi barnen och lade märke till att många barn var intresserade av svampar när vi var i skogen. Dewey (2004) ansåg att det är lärarens ansvar att fånga upp barnens intressen därför att dessa intressen är ett tecken på en ny förmåga som barnet håller på att lära sig. Detta kan kopplas till den proximala utvecklingszonen som Vygotskij pratar om (Evenshaug & Hallen, 2001). Med detta menas att barnet står inför en utveckling men behöver stöttning och vägledning i sitt lärande. För att starta upp temat så intervjuade vi barnen för att lyfta fram deras förförståelse och vi kommer fortsätta samtala med barnen och lyssna på deras tankar och funderingar. Elstgeest (1996) menar att barnen får äga frågan. Temat ska utgå från barnens egna frågor och det är barnens frågor, teorier och intressen som driver temat vidare. Vi har valt att arbeta med ett naturvetenskapligt tema och enligt Harlen (2006) så utvecklar barnen sin förmåga att förstå omvärlden genom naturvetenskap. Dokumentation Vår tanke är att dokumentera mycket av det vi gör i barnens portfoliopärmar. Till att börja med så sker det största arbetet i skogen. Vi tar mycket kort som vi sätter upp i hallen och som visar vårt arbete. Barnen visar gärna och berättar för sina föräldrar vad vi gör. Information till vårdnadshavare Vi skickar ut föräldrabrev där vi informerar föräldrarna om det vi arbetar med. Vi genomförde ett föräldramöte där vi visade en PowerPoint med bilder från vårt arbete med temat. Uppföljning Arbetets gång Som vi har nämnt innan så har vi arbetat mycket i skogen. Barnen visar ett stort intresse för de vanligaste svamparna och letar gärna upp dem. Vid ett tillfälle hade vi med bilder på kantarell, trattkantarell, flugsvamp, Karl Johan och ticka. Vi hittade allt utan trattkantarell. Vid det tillfället var det även svårt att hitta någon ticka. Men vid senare tillfällen så har vi hittat mycket tickor. Vi tog med en gren full av tickor som vi har på avdelningen och tittar på med jämna mellanrum. Vid intervjutillfällena när vi ställde frågan vad barnen ville lära sig mer om angående svampar fick vi inte så mycket respons ifrån barnen. Några barn var intresserade av vad svamparna åt för något och vi har pratat en del om det. Barnen är helt övertygande om att tickor äter träd eftersom de växer på träd.

6 Vi har försökt att få in flera olika arbetssätt när vi arbetar med temat och en dag på en samling hade vi en flanosaga om svampar. Den handlade om två svampar, Karl och Johan som gick vilse i skogen och hamnade tillslut hos familjen Kantarell. Dom skulle ha kalas och hade bjudit in Herr Fingersvamp. De åt champinjonsoppa. Detta var ett sätt att få in flera olika svampsorter och sagan var väldigt uppskattad av barnen. Vi har även arbetat med skapande verksamhet och barnen har fått tillverka egna svampar i saltdeg. När de hade torkat fick de även färglägga dem i olika färger. Vi har även gjort en svampskog där barnen har fått ställa sina svampar.

7 Allteftersom hösten har gått har det blivit svårare att upptäcka svampar i skogen. Men vi har ändå försökt att hitta svampar och barnen är väldigt duktiga på detta. Vid ett tillfälle i slutet på temat så fick barnen leta upp och ta kort på svampar med i-paden. Pedagogers insatser Vid intervjutillfällena med barnen fick vi inte så mycket frågor ifrån barnen om vad de ville lära sig mer om. På grund av detta så har vi pedagoger försökt att komma på andra sätt att arbeta vidare med temat. Såsom vi beskrev tidigare så har vi arbetat med olika arbetssätt för att det ska passa för alla barn. Vi har även pratat med barnen om vad de olika delarna heter på svampen. När vi är i skogen så märks det att barnen fortfarande är intresserade av svamparna och att de känner igen de vanligaste svamparna och det var ju ett av våra mål med temat. Koppling till forskning Elfström (red.) (2014) menar att barnen oftast inte är intresserade av samma saker som vi vuxna är. Vi pedagoger kanske hade för höga förväntningar av barnen om vad de ville veta mer om, för barnen kanske det räckte med att komma till skogen och leta upp svamparna och benämna dem vid namn. Barnens utveckling När vi började projektet var barnen intresserade av svampar men kunde inte namnet på så många. Nu kan de flesta barnen urskilja kantarell, flugsvamp, Karl Johan och ticka. När vi är i skogen så letar de gärna upp dem. Nu det sista så har svamparna börjat ruttna och det har gett upphov till diskussioner. Varför gör de det? Barnen har fått göra svampar i saltdeg och de hade inga större problem med det. De flesta visste hur de skulle forma dem. De fick färglägga dem och på så sätt har vi fått med färgerna i temat.

8 Vid ett tillfälle fick de färglägga en svamp på papper och skriva sitt namn under och på så sätt har barnen fått träna på det. Vid en samling tog vi fram I-paden och tittade på alla korten vi har tagit i skogen och barnen fick möjlighet att berätta om bilderna. Det visade sig att de kom ihåg mycket om de svampar vi har arbetat med. Dokumentation Vi har satt upp en svamp i hallen där vi har skrivit pratbubblor av svaren vi fick av barnen i temats början. Vi har gjort en temavägg inne på avdelningen där vi har satt upp allt material vi har från temat. Information till vårdnadshavare Vi har kontinuerligt gjort PicCollage, där vi har visat kort på hur vi arbetar med temat. Dessa har vi hängt upp i hallen så att föräldrarna kan se och barnen kan visa dem. Vi har även en kalender i hallen där vi skriver upp vad vi gör varje dag.

9 Utvärdering Pedagogers insatser Vi upplever att vi har varit engagerade i temat men att det har varit lite svårt att arbeta vidare med det. Men för att vara ett första temaarbete på detta sätt så har vi fått kunskaper som vi kan ta med oss i framtida teman. Allteftersom november gick till sitt slut så blev det naturligt att avsluta temat. Vi började med julpyssel istället. Det vi inte riktigt har uppfyllt i planeringen var att vi skulle ställa följdfrågor till barnen om svamparna för att se deras utveckling. Detta är något vi tar med oss i framtiden. Vi kunde känna ibland att vi inte var ordentligt pålästa om ämnet och detta märktes när barnen ställde frågor. Detta är något vi får tänka på i fortsättningen. Barnens upplevelser Svamptemat var uppskattat av barnen när vi var i skogen. Det visar sig fortfarande när vi kommer dit, de hittar svampar och säger: Kom och se!. Detta visar att de är intresserade.

10 Barnens utveckling Eftersom vi inte hann med de uppföljande intervjuerna så har vi inte kunnat mäta barnens erövrade kunskaper som vi velat. Det vi kan se är att barnen är säkra på vad de vanligaste svamparna heter och hur de ser ut. Koppling till forskning Harlen (2006) säger att vi måste veta vad vi vill uppnå med våra lektioner i naturvetenskap. Om vi vill att barnen ska utveckla sin egen förmåga så blir vår uppgift som lärare att etablera ett samarbete med barnen, berika deras miljö genom att förse dem med materiel, ställa rätt frågor vid rätt tillfälle och uppmuntra dem att fullfölja sina undersökningar. Analys av utvärderingen Ovanstående tankesätt var så vi tänkte ifrån början men vi har kommit fram till att det är svårt att arbeta på detta vis samtidigt som temat ska gå framåt. Men det kan även handla om att vi pedagoger inte är vana och rutinerade att arbeta på detta sätt. Vi tycker ändå att vi har uppnått målet med att barnen ska känna till de vanligaste svamparna eftersom de visar detta fortfarande i skogen. Barnen har varit väldigt engagerade i skogen. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Vi har kommit fram till att när man väljer tema så ska det självklart utgå från barnens intressen men samtidigt så måste man planera redan från början med vad som ska ingå och hur man ska få med de olika delarna; språk, matematik och naturvetenskap. Det är inte alltid så lätt att få med dessa delar under temats gång. Vi har känt att det är bra att vara pålästa i ämnet man arbetar med. Detta för att kunna ge information till barnen och att kunna svara på deras frågor.

11 Referenser Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor, Wehner-Godée, Christina (2014). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm, Liber. Elstgeest, J i Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor, Wehner-Godée, Christina (2014). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm, Liber. Harlen, Wynne (2006). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Eskilstuna, Almqvist & Wiksell. Vygotskij, Lev i Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund, Studentlitteratur.